Budgetmotion 66/2022-2023
Modern, finanspolitisk styrning
| |||
Ålands lagting | BUDGETMOTION nr 66/2022-2023 | ||
Lagtingsledamot | Datum |
| |
Simon Holmström m.fl. | 2022-11-11 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Modern, finanspolitisk styrning
Det är djupt oroande att budgetunderskottet landar på 18,7 miljoner euro. Visserligen kan ett minusresultat vara skäligt i en tid av stora kostnader - att leda ett samhälle är inte att leda ett företag eftersom alltför hårda principer om styrning av transfereringar i tuffa samhällssituationer riskerar att slå tillbaka. Men budgetunderskottets storlek, som vida överstiger inflationen och de väntade löneökningarna, talar om att det är något annat som står fel till.
Finanspolitiskt ramverk
Med gemensamma krafter samlades lagtingspartierna i en kommitté som lämnade ett väl underbyggt förslag på ett finanspolitiskt ramverk för Åland. Förslaget går ut på att stärka den finanspolitiska styrningen genom att införa rambudgetering där landskapets allmänna förvaltning samt underlydande myndigheter förutsätts förhålla sig inom givna ramar. Genom att klargöra det långsiktiga handlingsutrymmet, genom fleråriga utgiftstak och överskottsmål stärks den finanspolitiska styrningen.
Landskapsregeringen är fåordig med hur arbetet med det finanspolitiska ramverket ska fortsätta. Det förefaller oklart om lagstiftningsarbetet ska vidta under året för att ge förutsättningar för att arbetet påbörjas med kraft 2024.
Luft i systemet
De senaste fem grundbudgetarnas förverkligandegrad sett till verksamhetskostnader är i genomsnitt 97,04 % men det finns flertalet moment där skillnaden är långt större i föreliggande budgetförslag. Detta innebär att det fortfarande finns ett system av att budgetera en viss mängd “luft i systemet”. Med bakgrund i den allmänna motiveringens skrivningar om stramhet är det uppseendeväckande att anslagens storlek inte bättre anpassats till historisk förverkligandegrad.
Det är ingen idé att ha ett finanspolitiskt ramverk om man inte har en exakthet i budgetplaneringen. Det handlar inte om att sätta dit någon enskild tjänsteman, utan snarare lägga upp ett system som psykologiskt befrämjar sparsamhet.
Dispositionsmedel
Ramverket kommer med fog leda till en ny budgetkultur. Om nya kostnader föreslås i en tilläggsbudget bör omprioriteringar och effektiveringar inom ramen göras förrän kostnaderna överskrids. Verkligheten, med oroligheter och kriser men också möjligheter som följer på varandra, ter sig dock så att tilläggskostnader ibland är den enda lösningen framåt. En viss flexibilitet inom ramen för det totala utgiftstaket vore att föredra. Därför föreslås att landskapsregeringen med start 2024 öppnar upp för möjligheten att använda dispositionsmedel för användning enligt eget gottfinnande av särskilt viktig karaktär. På senare tid har detta använts under pandemin, då snabba beslut krävdes för att hantera smittskyddet. Dispositionsmedlens storlek föreslås av landskapsregeringen och fastställs av lagtinget enligt sedvanlig budgetprocess. En modern autonomi ska ha möjlighet att agilt hitta snabba lösningar på komplexa utmaningar om situationen kräver det.
FÖRSLAG
Kapitel: 300 Allmän förvaltning (s. 50)
Ändring av kapitelmotivering: Föreslås att efter stycket “Avseende finansförvaltningen följer landskapsregeringen principen om en sund ekonomisk förvaltning, som innebär att förvalta och utveckla en klok användning och styrning av landskapets resurser.”
lägga till ett nytt stycke enligt följande:
“Arbetet med att på sikt få budgeten i balans genom ett nytt finanspolitiskt ramverk intensifieras i enlighet med den parlamentariska kommitténs slutrapport. Finansavdelningen tar under året fram underlagsmaterial som stöd till implementeringen. I arbetet med kommande budgetramar övervägs införandet av ett särskilt anslag för landskapsregeringens egen disposition, för att undvika en situation med återkommande budgetförslag till lagtinget. Lagstiftningsåtgärder förbereds för att träda i kraft 1 januari 2024 då det finanspolitiska ramverket ska sjösättas. I syfte att främja en mer precis budgetkultur inför sjösättandet av ett finanspolitiskt ramverk avser landskapsregeringen att identifiera “luft i systemet” i föreliggande budgetförslag. Till budgetförslaget 2024 justerar landskapsregeringen de moment där de budgeterade anslagen avsevärt har skiljt sig från det fleråriga medeltalet av bokslutsuppgifterna för anslagen i fråga. Genom att anpassa budgeten till förverkligandegrad skapar vi goda förutsättningar för att bedöma budgetutrymme framöver.”
Mariehamn den 11 november 2022
Simon Holmström
Alfons Röblom