Landskapsregeringen har föreslagit att lagtinget antar en andra tilläggsbudget för 2021. Budgetförslaget innehåller bland annat en övergripande genomgång av landskapets och kommunernas ekonomi på Åland.

På intäktssidan finns slutavräkningen för skattegottgörelsen år 2019 samt en höjning av det budgeterade beloppet för skatteavräkningen för 2021, totalt 9,7 miljoner euro. Därtill återfinns en återföring av bidrag för landsbygdsrådgivning samt en höjning av dividendintäkterna, tillsammans ca 1 miljon euro.

På anslagssidan utgör höjningen av landskapsandelarna till kommunerna det största beloppet, ca 2 miljoner euro. Därtill finns en fullmakt om 4 miljoner euro för anskaffning av en begagnad färja.

Förslaget till tilläggsbudget uppvisar ett överskott om 8 295 000 euro, vilket innebär att budgeten för 2021 som helhet inklusive tilläggsbudgeter hittills uppvisar ett underskott om 11 467 000 euro.

Tilläggsbudgeten är nära sammankopplad med landskapsregeringens meddelande om fem fokusområden för nystart av Åland (M 4/2020-2021) i vilken landskapsregeringen presenterar de fem fokusområden som avses utgöra de strategiska vägvalen för perioden 2021-2024.

Förslaget till tilläggsbudget åtföljs av två lagförslag gällande ett tillfälligt likviditetsstöd till kommuner (LF 20/72020-2021) och ett förlängt temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet och till arbetslösa för start av företagsverksamhet (LF 21/2020-2021). Lagförslagen är s.k. budgetlagar och föreslås sättas i kraft med stöd av de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 25 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med smärre tekniska och språkliga ändringar.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ekonomisk översikt

Det finns en allmän förväntning om att världsekonomin kommer att få ett ordentligt lyft vartefter coronarestriktionerna börjar släppas. Samtidigt är det svårt att göra upp långtidsprognoser för ekonomin på grund av att regioner, länder och branscher befinner sig i olika faser av inverkan från pandemin.

Ålands ekonomi är väldigt svårprognosticerad. Passagerartrafikens volymer beräknas nå en någorlunda normal nivå först under 2022, vilket innebär att den landbaserade besöksnäringen på Åland fortfarande under sommaren 2021 upplever en lägre efterfrågan än vad som är fallet ett normalår. Besöksnäringen är en viktig sysselsättare av ungdomar under sommarmånaderna. En stor del av det övriga näringslivet går normalt, eller rentav bra vilket innebär att arbetslösheten inte stigit högre än till 8,5 %, vilket är en hög nivå för Åland. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen för Åland totalt sett är helt beroende av pandemins utveckling.

Landskapets ekonomi

I grundbudgeten för år 2021 aviserade landskapsregeringen att en långsiktig balansering av landskapets ekonomi skulle inledas år 2022.

Inför budgetberedningen 2022 har landskapsregeringen gett ut direktiv om att verksamhetskostnaderna under perioden 2022-2024 ska minskas med 2-1-1% de respektive åren, vilket innebär att verksamhetsutgifterna ska vara 8 miljoner euro (inkl. ÅHS) lägre det tredje året. På grund av pandemin har ÅHS fått ett något avvikande schema för genomförandet (1-2-1%), men totalt sett samma nivåkrav. Inbesparingarna räknas utgående från budgetens kostnadsnivå för år 2021 utan att beakta de extraordinära kostnader som pandemin har förorsakat. Avsikten är också att de inbesparingar som genomförs ska vara varaktiga.

Överföringsutgifterna uppgår i budgeten 2021 (inkl. tilläggsbudgeter) till cirka 109 miljoner euro. Stora delar av överföringsutgifterna är reglerade genom lagstiftning och avtal, såsom landskapsandelarna och skattekompensationerna till kommunerna, arbetslöshetsunderstöden, studiestöden, bostadsbidragen, flygtrafiken m.fl. Den återstående summa varifrån inbesparingarna om 0,5 miljoner euro per år ska tas är således ganska liten.

I grundbudgeten för år 2021 beviljades en lånefullmakt om 60 miljoner euro mot bakgrund av att landskapets likviditetsreserv beräknades ha förbrukats till årsskiftet 2020/2021. Landskapsregeringen har fortfarande inte i maj månad 2021 behövt uppta finansieringslån. Däremot har man gjort avtal om kommuncertifikat med tre banker som gör det möjligt att på kort varsel lyfta finansiering. Avtalen har gjort det möjligt att sänka storleken på den reservlikviditet man tidigare ansåg sig behöva. Landskapsregeringen bedömer att lånebehovet under 2021 uppgår till 10-20 miljoner och för perioden 2022-2024 till ca 100 miljoner, av vilket 88 miljoner skulle användas för finansiering av planerade investeringar.

Under år 2021 har landskapet högre intäkter än normalt, en följd av eftersläpande intäkter från det gamla systemet (lotteriskatten från 2020 och skattegottgörelsen från 2019). Under år 2022 kommer endast skattegottgörelsen för år 2020 att utgöra extraordinär intäkt.

Utskottet betonar att det är viktigt att prioritera rätt områden i samband med kostnadsminskningar för att få en varaktigt uthållig kostnadsstruktur, s.k. osthyvelbesparingar brukar sällan fungera på längre sikt. Det gäller också att ha tålamod och ett långsiktigt tänkande när man vill förändra genomgripande strukturer.

Utskottet konstaterar att det inte räcker till med de aviserade inbesparingarna, utan det behövs draghjälp av en god intäktsutveckling för att få landskapsekonomin i balans (=årsbidraget täcker avskrivningarna). Enligt landskapsregeringen kommer det inte att vara möjligt att genom inbesparingar vidta tillräckligt kraftiga åtgärder under perioden 2022-2024 för att uppnå en helt balanserad ekonomi.

Vice ordföranden John Holmberg har inlämnat en reservation mot avsnittets text.

Kommunernas ekonomi

Utskottet har erfarit att kommunernas situation blir alltmer differentierad i och med de demografiska förändringar som sker. Kommuner med minskande befolkning får ekonomiska problem på grund av en alltför kostsam servicestruktur i förhållande till befolkningsunderlaget och kommuner med ökande befolkning får problem med alltför höga investeringsbehov på grund av den ökande efterfrågan på service. På en aggregerad nivå får det till resultat att resurserna är felallokerade och således drivs med en för hög kostnadsnivå. Utskottet ser med intresse fram emot rapporten från den arbetsgrupp som för tillfället arbetar med att se över kommunernas uppgifter och därmed förknippade möjligheter att sänka kostnadsbelastningen för kommunerna.

Utskottet noterar att Kommunernas socialtjänst (KST) har verksamheten igång och att det finns behov att snarast möjligt lägga energi på att aktivera de nödvändiga samarbeten med övriga organisationer som krävs för en fullt integrerad socialvård i landskapet.

Utskottet konstaterar att det tillfälliga likviditetsstöd som finns upptaget i budgeten för kommuner i behov av tilläggsfinansiering med nödvändighet måste bli ett tillfälligt arrangemang, främst med syfte på att kortsiktigt lösa situationen i Sottunga kommun. I det lagförslag som åtföljer budgetförslaget (LF 20/2020-2021) finns det ingen kvantitativ definition av vad det i praktiken innebär när en kommun befinner sig ”i en så svår ekonomisk situation att den till följd av bristande likviditet inte längre kan garantera den lagstadgade servicen till invånarna”. Likviditetsbrist kan uppstå på olika sätt, och även skapas genom aktivt agerande eller försummelser från kommunens sida. I brist på tydliga kriterier för när likviditetsstöd kan utbetalas blir bedömningssituationen för landskapsregeringen synnerligen besvärlig om det inkommer ansökningar från fler kommuner. Utskottet ser därför fram emot den aviserade lagen om hur kommuner i en svår ekonomisk situation ska hanteras som en ersättning för det nu framlagda lagförslaget.

I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslår landskapsregeringen ett antal åtgärder i avsikt att stärka kommunernas ekonomi, bland annat ett tillfälligt likviditetsstöd för kommuner i trångmål samt en ökning av landskapsandelarna för grundskolan, Kommunernas socialtjänst och äldreomsorgen. Därtill viks ett anslag om 300 000 euro för samarbetsprojekt mellan kommunerna, med tonvikt på IT-lösningar och projekt som strävar till samgående mellan kommuner.

Utskottet poängterar vikten av att landskapet också behöver en stark centralort vid sidan av en levande landsort och skärgård, liksom vikten av utvecklade och goda samarbeten mellan kommuner med målet att nå nödvändiga kommunala reformer.

Ltl Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg har inlämnat varsin reservation mot avsnittets text.

Skattegränsen

Utskottet konstaterar att den problematik som är förknippad med skattegränsen har fått ny aktualitet till följd av nya förfaranden för uppbärande av mervärdesskatt som tas i bruk under året. De nya reglerna innebär stora olägenheter för både företag och privatpersoner samt ökade administrativa kostnader för hela det åländska samhället. Utskottet uppmanar regeringen att intensifiera det externa arbetet med målet att i skyndsam ordning nå en lösning som fungerar för det åländska samhällslivet.

Ålands hälso- och sjukvård

Utgångsläget för ÅHS är gott, organisationen har en tillräcklig bemanning och det finns utrymme att se över den interna organisationen när coronapandemins tryck lättar. För att ÅHS ska kunna göra ett långsiktigt förändringsarbete är det viktigt att det finns en stabil finansiell trygghet i bakgrunden, eftersom strukturella förändringar kräver tid.

Utskottet har erfarit att det finns utrymme för att optimera de olika personalgruppernas kompetens inom organisationen för att därigenom bättre kunna utnyttja de resurser man redan har. I förlängningen finns det också pengar att spara på det.

Vidare vill utskottet poängtera att det är av yttersta vikt att samarbetet med KST fungerar friktionsfritt.

Ltl Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg har inlämnat varsin reservation mot avsnittets text.

Arbetsmarknad och sysselsättning

För april månad var det relativa arbetslöshetstalet 8,5 % (1 308 personer), vilket är en procentenhet lägre än i mars och 4,2 procentenheter lägre än i april 2020. Antalet långtidsarbetslösa är 681 personer (4,4 %), vilket är en rejäl ökning jämfört med april ifjol då antalet var 243 personer.

Utskottet ser positivt på att förlänga stödet till arbetsmarknaden i avsikt att dämpa arbetslösheten tills pandemins inverkan upphör. Vidare är det bra om ungdomar genom stöd kan få sysselsättning under sommarmånaderna.

Utskottet vill lyfta vikten av att skapa förutsättningar för nya företag genom översyn av befintliga regler, t.ex. enklare hantering av skattegränsen samt reformering av näringsrätten och utvecklad rådgivning till företag inom nya branscher.

Vice ordföranden John Holmberg har inlämnat en reservation mot avsnittets text.

Skärgårdstrafiken och övrig infrastruktur

Utskottet stöder fullmakten för anskaffning av en begagnad färja och konstaterar att i väntan på helhetslösningar för trafiksystemet i skärgården med fossilfria färjor är det en bra strategi att gå in för lösningar med begagnat tonnage som samtidigt sänker utsläppen i trafiken.

Utskottet framhåller att det behövs en helhetsplan för skärgårdstrafiken, inkluderande tonnage, färjfästen och vägar, innan man fattar ytterligare investeringsbeslut. Utskottet erfar att den s.k. tunnelkommittén avser komma med en mellanrapport i juni 2021 och att landskapsregeringen därefter ska utveckla tankegångarna kring en helhetslösning för trafiken.

Ltl Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg har inlämnat varsin reservation mot avsnittets text.

Utbildning på gymnasienivå

I samband med att Finland från och med detta år har förlängt läroplikten till 18 års ålder för alla som går ut grundskolan har man också gjort utbildningen avgiftsfri, vilket innebär att skolorna står för undervisningsmaterial, datorer m.m. På Åland genomförs inte motsvarande förändring, något som lett till en diskussion om elevernas likabehandling och även hur det kan tänkas påverka attraktionskraften för de åländska skolorna hos potentiella studerande från Finland. Ytterligare en kostnadshöjande faktor är att de nya läromedlen huvudsakligen säljs i digital form, som licenser.

Utskottet erfar att landskapsregeringen inte avser föreslå någon motsvarande förändring på Åland. Däremot strävar man till att förbättra de studiesociala förmånerna för att därigenom utjämna kostnaderna för studerandena. Förutom ökningen av de direkta kostnadssubventionerna som finns budgeterade i tilläggsbudgeten, har landskapsregeringen även vidtagit andra åtgärder, såsom förbättrade studiestöd och planerar dessutom införande av ett läromedelstillägg genom en kommande ändring av studiestödslagen.

Utskottet erfar vidare att gymnasieskolan också planerar att öka sina insatser inom ramen för studerandevården för att kunna fånga upp studerande med psykisk ohälsa i ett tidigare skede.

Ltl Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg har inlämnat varsin reservation mot avsnittets text.

Budgetstrukturen

Utskottet välkomnar en reformerad budgetstruktur, speciellt gällande detaljmotiveringen för verksamhets- och överföringsbudgeten att det på ett samlat ställe går att utläsa den totala användningen av budgetmedel för en viss samhällsverksamhet. Utskottet framhåller att det fortfarande är viktigt att kunna avläsa hur användningen av budgetmedlen sker för de olika ändamålen.

Meddelandet om strategiska vägval år 2021-2024.

Landskapsregeringen lyfter i sitt meddelande (nr 4/2020-2021) fem områden som är strategiskt viktiga för utvecklingen av Åland de kommande åren. Utskottet anser att det är värdefullt med en gemensam plattform på vilken ett förändringsarbete kan byggas oberoende av vilken regeringskonstellation som sitter. Hållbarhetsprojektet Bärkraft är en lyckad satsning där Åland har lyckats mobilisera och engagera stora delar av samhället såväl inom som utanför politiken; det gäller att ta väl vara på den typen av kraft.

Utskottet framhåller att det är viktigt att visionerna konkretiseras i olika former av handling och handlingsplaner. Utskottet påminner om det arbete och arbetssätt som tillämpades av de tre arbetsgrupper som landskapsregeringen tillsatte den 29 maj 2020 för att ge förslag till åtgärder med anledning av tre pågående kriser, nämligen coronapandemin, den ekonomiska krisen som följd av pandemin och klimatkrisen.

En satsning på vindkraft är intressant och framtidsinriktad. Utskottet ser det som viktigt att agera proaktivt för att dra nytta av de möjligheter som en storskalig elproduktion kan föra med sig, till exempel i form av tillverkning av vätgas som bränsle. Energifrågorna är en av framtidens stora geopolitiska utmaningar. Utskottet kommer att behandla havsvindkraften utförligare i samband med ett betänkande över landskapsregeringens meddelande om en vision för storskalig vindkraft i Ålands havsområden (M 3/2020-2021).

Utskottet anser att det är av största vikt att landskapsförvaltningen ges möjlighet att utvecklas till en modernt fungerande förvaltning som är med sin tid. Förvaltningens relativa litenhet i kombination med de möjligheter digitaliseringen ger skapar möjligheter till nya intressanta lösningar. Det är synnerligen viktigt att utveckla en progressiv och spänstig personalpolitik som skapar tjänstemän vars vilja att lyckas är större än oron för att göra fel.

Regionerna utanför storstadsområdena har fått en ökad attraktionskraft i och med utvecklingen av distansarbetet som en följd av pandemin, men konkurrensen mellan regionerna är hård. Åland har en stark konkurrenskraft i och med att vi har en stark centralort, en levande landsbygd, en skärgård med god service och nära till havet. Utskottet stöder meddelandet och noterar landskapsregeringens avsikt att bilda en attraktionskraftsenhet för att underlätta inflyttning av både människor och företag till Åland. Vidare bör integrationen av de som flyttar till Åland samordnas och effektiviseras. Användningen av ”åländska ambassadörer” är en viktig resurs, d.v.s. personer från Åland som bor på andra orter och som indirekt marknadsför Åland.

Utskottet konstaterar att det nya ekonomiska avräkningssystemet förutsätter att Åland aktivt utvecklar arbetsmarknad och näringsliv.

Vice ordföranden John Holmberg och ltl Stephan Toivonen har inlämnat varsin reservation mot avsnittets text.

Åtgärdsmotion nr 8/2020-2021

I åtgärdsmotion nr 8/2020-2021 föreslår vicetalman Katrin Sjögren m.fl. att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att innan sommaruppehållet ska inkomma med en konkret åtgärdsplan för hur man avser hantera den offentliga ekonomins återhämtning.

Lagtinget har den 12 maj 2021 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över motionen.

Utskottet har i samband med behandlingen av föreliggande tilläggsbudget berört flertalet av de frågor som motionen lyfter och hänvisar till innehållet i landskapsregeringens meddelande (M 4/2020-2021) samt till betänkandet i övrigt.

Utskottet föreslår därför att åtgärdsmotion nr 8/2020-2021 förkastas.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotionerna nr 81 – 105 förkastas.

Vidare föreslår utskottet att åtgärdsmotionen nr 8/2020-2021 förkastas.

Sifferstaten

I sifferstaten finns ett litet korrekturfel. Momentet ”89230 Avkastning av Ålands penningautomatförenings verksamhet” under huvudrubriken 89 Skattefinansiering, finansiella poster och resultaträkningsposter, ska rätteligen ha momentnummer 89250.

Detaljmotivering

VERKSAMHET

700 750 75030 8		INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Kostnader för sjötrafik Upphandling av linfärjetrafik Budgetmotivering Motiveringstexten ändras att få följande lydelse: ”Föreslås att motiveringen under anslaget kompletteras”. FRISTÅENDE MYNDIGHETER
840		Ålands hälso- och sjukvård
84000		Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet
		I ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM nr 83/2020-2021 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen avstår från inbesparingar på Ålands hälso- och sjukvård tills coronaläget stabiliserats och de följdverkningar på folkhälsan och vårdskulden som Covid-situationen medfört har hanterats.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om Ålands hälso- och sjukvård att budgetmotion nr 83/2020-2021 förkastas. I ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM nr 86/2020-2021 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”För att möta det ökade behovet av vård utvecklas och planeras vården vid ÅHS genom att inrätta tjänster för sjukskötare med avancerad klinisk kompetens.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om Ålands hälso- och sjukvård att budgetmotion nr 86/2020-2021 förkastas.
855		Ålands gymnasium
85500		Ålands gymnasium, verksamhet
		I ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM nr 84/2020-2021 föreslås att anslaget ökas med 100 000 euro och att motiveringen får följande tillägg: ”Anslaget omfattar subventionerade läromedel och datorer för studerande också inom yrkesgymnasiet samt för stödinsatser i form av speciallärare och assistenter för att stärka kunskaperna hos de studerande som halkat efter i undervisningen.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om utbildningen på gymnasienivå att budgetmotion nr 84/2020-2021 förkastas. I ltl Katrin Sjögren m.fl. budgetmotion BM nr 102/2020-2021 föreslås att motiveringen får följande tillägg: ”Landskapsregeringen prioriterar en utredning, i samarbete med Ålands gymnasium, vad införandet av förlängd läroplikt i Finland betyder både direkt och indirekt för utbildningen på Åland och åländska ungdomar. Vidare analyseras vilka lösningar som behövs på Åland för att ge de åländska ungdomarna minst lika goda förutsättningar.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om utbildningen på gymnasienivå att budgetmotion nr 102/2020-2021 förkastas. Ltl Nina Fellman och vice ordföranden John Holmberg har inlämnat varsin reservation gällande anslaget.
	ÖVERFÖRINGAR

	300 330 33000 400 415 41500 500 520 52000 700 9750 975000		FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Landskapsandelar och stöd till kommunerna Landskapsandelar och stöd till kommunerna (RF) I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM nr 81/2020-2021 föreslås att anslaget sänks med 200 000 euro och att motiveringen får ändrad lydelse. Avsnittet ”Landskapsregeringen föreslår att anslag om 500 000 euro tas upp för ett tillfälligt likviditetsstöd. Anslaget har dimensionerats för att kunna täcka Sottunga kommuns kalkylerade likviditetsbrist om ca 240 000 euro under perioden juni till december 2021 samt för eventuella ytterligare ansökningar under året. Stöd till kommun ska beviljas enligt prövning av landskapsregeringen. I anslutning till föreliggande förslag till tilläggsbudget avlämnas ett lagförslag om tillfälligt stöd till kommuner i en ytterst svår ekonomisk situation” föreslås ersättas med följande text: ”Landskapsregeringen föreslår att anslag om 300 000 euro tas upp för ett tillfälligt likviditetsstöd. Anslaget har dimensionerats för att kunna täcka Sottunga kommuns kalkylerade likviditetsbrist om ca 240 000 euro under perioden juni till december 2021.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om kommunernas ekonomi att budgetmotion nr 81/2020-2021 förkastas. Vice ordföranden John Holmberg har inlämnat en reservation mot gällande anslaget. SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Kommunernas socialvårdsområde Kostnadsbaserade landskapsandelar och stöd inom socialvårdsområdet (F) I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM nr 81/2020-2021 föreslås att anslaget sänks med 398 000 euro och att motiveringen får ändrad lydelse sålunda att hänvisningen till landskapsandelar för äldreomsorgen stryks. Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om kommunernas ekonomi att budgetmotion nr 81/2020-2021 förkastas. Ltl Nina Fellman har inlämnat en reservation gällande anslaget. UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Landskapsandelar och stöd för grundskolan Landskapsandelar för grundskolan och stöd för undervisning (F) I ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM nr 81/2020-2021 föreslås att anslaget stryks. Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om kommunernas ekonomi att budgetmotion nr 81/2020-2021 förkastas. Ltl Nina Fellman har inlämnat en reservation gällande anslaget. INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Kostnader för sjötrafik Fartygs- och färjeinvesteringar (R) I ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM nr 85/2020-2021 föreslås att motiveringen ändras till följande lydelse: Lagtinget beviljar inte en fullmakt för inköp av dieseldrivet fartyg för 4 miljoner euro innan landskapsregeringen presenterat en helhetslösning för sjötrafikens omläggning och omställning till fossilfria trafiksystem. Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om skärgårdstrafiken att budgetmotion nr 85/2020-2021 förkastas. I ltl Rainer Juslins m.fl. budgetmotion BM nr 104/2020-2021 föreslås att avsnittet ”Fullmakt” i motiveringen erhåller följande tillägg: ”Med uppgraderingen av skärgårdsflottan på Norra linjen och förflyttning av M/S Viggen till Södra linjen avser landskapsregeringen säkerställa trafikförsörjningen i skärgården på minst dagens nivå eller t.o.m. högre genom att inga inskränkningar görs i vare sig tidtabeller eller rutter inklusive invikningar till mellanhamnar. Landskapsregeringen avser senare presentera en plan på hur den sammantagna logistiken inom skärgårdstrafiken ska utvecklas under de närmaste åren för att uppnå ökad hållbarhet och kostnadseffektivitet i trafiken. I detta syfte är fortsatta undersökningar för framtagande av underlag för att bygga en fast förbindelse till Föglö avgörande varför landskapsregeringen i nästa tilläggsbudget avser inkomma med äskande av anslag för fortsatta undersökningar som ska verkställas utan dröjsmål. Dessa är nödvändiga för att kunna ta fram den efterfrågade planen för den framtida skärgårdstrafiken.” Utskottet föreslår med hänvisning till betänkandets avsnitt om skärgårdstrafiken att budgetmotion nr 104/2020-2021 förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 maj 2021 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till andra tilläggsbudget.

Utskottet har beslutat att sambehandla tilläggsbudgeten, budgetmotionerna, meddelandet och åtgärdsmotionen.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Helhetsreform för kommunerna

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 81/2020-2021

En progressiv reformagenda

Ltl Nina Fellmans m.fl. budgetmotion BM 82/2020-2021

Spara inte på Ålands hälso- och sjukvård

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 83/2020-2021

Stödinsatser för studerande i yrkesgymnasiet

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 84/2020-2021

Avvakta med fullmakt för dieselfärja

Ltl Camilla Gunells m.fl. budgetmotion BM 85/2020-2021

Utveckla vården genom att anställa sjukskötare med avancerad klinisk kompetens

Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 86/2020-2021

Lagstifta om servicesedlar

Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 87/2020-2021

Underlätta företagande inom sociala sektorn

Ltl Pernilla Söderlunds m.fl. budgetmotion BM 88/2020-2021

Matcha utbildningsutbudet med framtidens arbetsmarknad

Ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM 89/2020-2021

Utveckla och ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för skolcoachverksamhet

Ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM 90/2020-2021

Utveckla AMS externa samverkan kring sysselsättningsfrämjande åtgärder

Ltl Simon Påvals m.fl. budgetmotion BM 91/2020-2021

Sysselsättning och stärkande av miljö och biologisk mångfald

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 92/2020-2021

Ett tydligt framtidsfokus

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 93/2020-2021

Landskapsregeringens inbesparingsmål

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 94/2020-2021

Samarbete med kommunerna

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 95/2020-2021

Lagtinget kan inte kringskäras

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 96/2020-2021

Tillväxt på den privata marknaden

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 97/2020-2021

Utveckling av äldreomsorgen

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 98/2020-2021

Reglera krav på långsiktig budgethantering i lag

Ltl Ingrid Zettermans m.fl. budgetmotion BM 99/2020-2021

Ekonomiskt råd

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM 100/2020-2021

Kommunernas framtid

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM 101/2020-2021

Förlängd läroplikt

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion BM 102/2020-2021

Helhetsgrepp om utvecklingen av skärgårdstrafiken

Ltl Rainer Juslins m.fl. budgetmotion BM 103/2020-2021

Förnyelse av skärgårdsflottan

Ltl Rainer Juslins m.fl. budgetmotion BM 104/2020-2021

Förkastande av förslaget till andra tilläggsbudget

Ltl John Holmbergs m.fl. budgetmotion BM 105/2020-2021

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, vicelantrådet Harry Jansson, ministrarna Annika Hambrudd, Annette Holmberg-Jansson, Roger Höglund, Fredrik Karlström, Alfons Röblom och Christian Wikström, förvaltningschefen John Eriksson vid regeringskansliet, finanschefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom vid finansavdelningen, ordföranden Mats Adamczak från Företagarna på Åland, forskningschefen Jouko Kinnunen samt utredarna Johan Flink och Robin Lähde från Ålands statistik och utredningsbyrå, verkställande direktören Jan-Erik Rask från Ålands Näringsliv, myndighetschefen Tomas Lundberg från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, förvaltningschefen Katarina Sundberg samt rektorerna Gitte Holmström och Marcus Koskinen-Hagman från Ålands gymnasium, förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst, universitetsläraren Siv Sandberg vid Åbo Akademi, förbundsdirektören Magnus Sandberg vid Ålands kommunförbund, kommundirektören Christian Dreyer från Jomala kommun, kanslichefen Emma Dahlén från Mariehamns stad, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen, timläraren Gerd Johansson vid Ålands yrkesgymnasium, rektorn Johanna Mattila vid Högskolan på Åland, naturvårdsintendent Maija Häggblom vid miljöbyrån, avdelningschefen Niklas Stenbäck vid utbildnings- och kulturavdelningen, tekniske samhällsstrategen Stefan Fransman, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman och tekniske inspektören Joel Karlsson vid infrastrukturavdelningen, integrationssamordnaren Helena Flöjt-Josefsson vid regeringskansliet, verkställande direktören Berndt Schalin vid Flexens ab, verkställande direktören Jonna Granberg vid Dandelia ab samt avdelningschefen Bengt Michelsson och byråchefen Maj-Len Österlund vid social- och miljöavdelningen.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom, Liz Mattsson, Stephan Toivonen och ersättaren Tage Silander.

Reservationer

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

Ltl Nina Fellman har fogat sju reservationer, vice ordföranden John Holmberg har fogat nio reservationer och ltl Stephan Toivonen har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2021 med de ändringar som framgår ur detaljmotiveringen, samt att moment 89230 i sifferstaten ändras till 89250,

- att budgetmotionerna nr 81-105/2020-2021 förkastas,

- att åtgärdsmotionen nr 8/2020-2021 förkastas,

- att meddelandet nr 4/2020-2021 antecknas till kännedom samt

- att lagtinget beslutar att andra tillägget till budgeten för år 2021 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 28 maj 2021

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Sten Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 13/2020-2021

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter