Landskapsrevisionen har den 27 februari till lagtinget överlämnat sin i 7 § 1 mom. landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen avsedda berättelse avseende effektivitetsrevisionen.

Landskapsrevisionen väljer årligen ut ett antal områden för effektivitetsrevision. Genom att granska resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta ska effektivitetsrevisionen bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

År 2019 har granskningarna omfattat Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), IT-drift och -utveckling inom landskapets förvaltning samt myndigheterna Datainspektionen, Lotteriinspektionen och Upphandlingsinspektionen.

Landskapsregeringen har den 29 maj 2020 överlämnat ett svar i vilket man kommenterar innehållet i berättelsen.

Utskottets förslag

Utskottet avger i detta betänkande sina synpunkter över landskapsrevisionens berättelsen och landskapsregeringens svar. Utskottet föreslår att berättelsen och svaret antecknas för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen är den sjunde i ordningen efter att landskapslagen om landskapsrevisionen trädde ikraft. Effektivitetsrevisionen ska inriktas på förhållanden med anknytning till landskapets budget, genomförandet och resultatet av landskapets verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse landskapets övriga förvaltningsåtgärder. Enligt den framställning[1] som låg till grund för den nya lagstiftningen var avsikten att renodla de olika granskningsformerna samt att höja ambitionsnivån vad gäller effektivitetsrevisionen. Med effektivitetsrevision avsågs en i efterhand gjord utvärdering av verksamheten i syfte att granska om och i vilken utsträckning de politiska besluten omsätts i praktiken och om denna verksamhet i så fall bedrivs effektivt. Utgångspunkten var att ämnesvalet för granskningen kan varieras på ett otal sätt. Granskningen kan inriktas på en myndighet eller en organisation, men också en verksamhet, en styrform eller en metod. Oavsett vad granskningen primärt tar sikte på är dess syfte att besvara om eller i vilken utsträckning myndigheten eller organisationen, verksamheten, styrformen eller metoden, är effektiv eller i övrigt ändamålsenlig. Enligt framställningen ska granskningen syfta till att identifiera strukturella brister i landskapets verksamhet och i åtaganden som är av finansiell betydelse och som har betydelse för ekonomins och förvaltningens funktionssätt.

I föreliggande effektivitetsrevision har utskottet utöver rena myndighets- och organisationsgranskningar även granskat verksamheten IT. Utskottet finner det positivt att landskapsrevisionen har valt en verksamhet för specialgranskning och konstaterar att det utöver IT även finns andra verksamheter som kunde bli föremål för liknande granskningar.

Utskottet har särskilt noterat att effektivitetsrevisionen enligt landskapsregeringens framställning även kan rikta in sig på en styrform. Landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning trädde i kraft den 1 januari 2013. Av den framställning[2] som låg till grund för lagen framgår att

”Det som talar för en budgetering enligt prestationsprincipen är att det skulle förbättra resultatstyrningen. Detta eftersom det är en förutsättning för att kunna jämföra kostnader med uppnådda resultat, det vill säga en utbyggd mål- och resultatstyrning.”

samt att

”Budgetering enligt prestationsprincipen är den framtida budgeteringsmodellen för landskapet, varför en öppen formulering föreslås i lagen så att utrymme finns för utveckling i denna riktning. Därmed skapas också möjlighet för utvecklingen att ske stegvis.”

I resultatstyrningen ligger att man avstår från detaljstyrning och att anslagen utgör en ram som myndigheterna ska hålla sig inom. Utskottet har med intresse noterat att resultatstyrning utgående från politiska målsättningar inarbetats som en central del av de statliga styrsystemen i Finland och Sverige.

I Finland är de viktigaste instrumenten för resultatstyrning statsbudgeten och resultatavtalet mellan ministeriet och ämbetsverket. Ämbetsverken i Finland upprättar egna bokslut med en finansiell redovisning i form av en resultat- och balansräkning, en finansieringsanalys samt en anslagsredovisning. Ämbetsverken rapporterar om måluppfyllelsen i en verksamhetsberättelse som ingår i ämbetsverkets bokslut. Dessutom rapporterar ministerierna om förvaltningsområdets resultat och effektivitet som en del av regeringens årsberättelse. Statens årsredovisning innehåller en konsoliderad balansräkning och resultaträkning, en finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgeten. Regeringens årsberättelse i sin tur följer regeringsprogrammet och rapporterar om hur det handlingsprogram som regeringsprogrammet utgör har uppfyllts.

Med detta vill utskottet belysa att det finns olika sätt att lägga upp landskapets redovisning och att det sätt man väljer att göra det på automatiskt utgör en central del av styrsystemet och därmed påverkar förutsättningarna att nå politiska målsättningar. Styrningens psykologiska dimensioner är omfattande och den styrmodell som tillämpas behöver därför vara ägnad att stimulera ett kostnadseffektivt och resultatorienterat resursutnyttjande. Enligt utskottets förmenande gynnar resultatstyrning med tydlig rambudgetering och delegerat ansvar utgående från övergripande mål i kombination med regelbunden uppföljning en ansvarsfull och effektiv användning av offentliga medel. Utskottet anser det angeläget att ur effektivitetssynvinkel följa upp vilka steg landskapsregeringen sedan den nya finansförvaltningslagens ikraftträdande har tagit mot en högre grad av resultatstyrning.

Granskning av Ålands hälso- och sjukvård

Granskningen av ÅHS verksamhet har skötts av revisionsbyrån BDO Audiator Ab på uppdrag av landskapsrevisionen. Årets granskning omfattar en studie av övertidsutbetalningar, sekreterarenheten, tekniska enheten och bokslutsprocessen.

I granskningen av övertidsutbetalningar framgår att det finns en problematik med stora övertidsposter. Revisorerna lyfter fram samarbete mellan enheterna och eventuellt en vikariepool som möjliga åtgärder för att minska övertidsposterna. Förmännen bör medvetandegöras om de kostnader som kompledigheterna medför. Mer ändamålsenliga och därmed mer tidseffektiva processer på avdelningarna lyfts också som ett sätt att minska övertid.

I granskningen av tekniska enheten redogörs för internhyressättningen. Av granskningen framgår att den budgeterade hyran för 2020 innebär en ganska betydande höjning jämfört med tidigare år. Revisorerna poängterar vikten av att ha en transparent prissättning och rekommenderar att det skapas incitament för ÅHS att sänka sina fastighetsrelaterade driftskostnader för att få en lägre intern hyreskostnad.

På basen av de höranden som gjorts konstaterar utskottet att genomförda granskningar mottagits på ett positivt sätt och att berörda parter arbetar på ett konstruktivt sätt för att utveckla verksamheten utgående från gjorda iakttagelser.

Granskning av IT-drift och -utveckling inom landskapets förvaltning

Revisorerna har genomfört en granskning med syfte att utreda huruvida landskapets IT-drift fungerar effektivt samt hur några enskilda IT-projekt styrts och genomförts. Granskningen har inriktats på allmänna förvaltningen samt på alarmcentralens nya in- och utalarmeringssystem som inkluderats på grund av projektets storlek.

Vad gäller granskningen av IT-drift är landskapsrevisionens granskning i det närmaste en granskning av kostnadsutvecklingen för IT-drift. IT-driften i form av effektivitet och säkerhet i själva IT-miljön är inte granskad. Utgående från landskapsrevisionens uppdrag är det tänkbart att även en sådan granskning skulle genomföras. En sådan granskning skulle förutsätta specialkompetens och därmed även tillräckliga resurser för landskapsrevisionen att anlita sådan kompetens.

Tanken på en granskning av IT-miljön väcker frågan om vem som ansvarar för att IT-miljön håller en adekvat prestanda. Även om tjänsterna köps är ansvaret i sista hand landskapets vilket innebär att landskapet behöver ha tillräcklig beställarkompetens för att kunna fatta strategiska IT-beslut, ge rätt uppdrag och köpa rätt lösningar av sin leverantör. Inom den allmänna förvaltningen finns sammanlagt två renodlade IT-tjänster. Omfattande specialkompetens finns därutöver hos andra tjänsteinnehavare i olika förvaltningar. Vad gäller landskapsregeringens behov av personella resurser för att åtgärda den så kallade IT-skulden och komma vidare med digitaliseringen är det angeläget att det tillgodoses genom omprioriteringar och ändrad inriktning på personal framom utökad personal. Rollfördelningen mellan landskapsregeringen som kund och leverantören Åda Ab behöver vara tydlig för att säkerställa att man inte i onödan dubblerar kompetenser.

Granskning av Datainspektionen, Lotteriinspektionen och Upphandlingsinspektionen

Landskapsrevisionen har genomfört en granskning av myndigheterna Datainspektionen, Lotteriinspektionen och Upphandlingsinspektionen. På basen av vad som framkommer av revisorernas rapport konstaterar utskottet att organisationsmodellen för myndigheterna inte är ändamålsenlig som den ser ut idag. Det finns ett uppenbart behov av att klargöra innebörden av att vara oberoende i sin verksamhet men administrativt underställd landskapsregeringen samt att närma sig en organisationsmodell där de enskilda myndighetscheferna inte fysiskt och socialt bildar solitära satelliter i förhållande till varandra eller till övrig förvaltning.

Incitamentsstruktur

I samband med utskottets behandling av berättelsen och svaret har landskapsmyndigheternas samspel med såväl fastighetsverket som ÅDA Ab diskuterats. Gemensamt för bägge är att de befinner sig i en monopolliknande ställning i förhållande till sina kunder. Normala affärsekonomiska mekanismer kan därmed inte förväntas fungera. Utskottet konstaterar att detta föranleder ett behov av andra mekanismer som säkerställer att organisationerna har incitament att verka för effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Detta i sin tur motiverar ovannämnda diskussion om hur utvecklingen mot ökad resultatstyrning fortlöper.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 3 juni 2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2019 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen.

Utskottet har i ärendet hört näringsministern Fredrik Karlström från Ålands landskapsregering, landskapsrevisorn Dan Bergman, revisorn Marika Björkman från Landskapsrevisionen, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård, verkställande direktören Stefan Rumander från landskapets fastighetsverk samt f.d. styrelseordföranden Anders Wiklund och verkställande direktören Katarina Donning från ÅDA Ab

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Lars Häggblom och Jörgen Strand samt ersättaren Roger Höglund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2019 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt

att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 2 september 2020

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Emma Dahlén

[1] LF 23/2011-2012 En oberoende landskapsrevision

[2] FR 21/2009-2010 Ny finansförvaltningslag

Finans- och näringsutskottets betänkande 19/2019-2020

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter