Budgetförslaget bottnar i en önskan om att, sviterna av covid-19-pandemin till trots, föra Åland framåt i den riktning som följer av de sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Landskapsregeringen avser därvid satsa på digitalisering, näringslivsutveckling samt utbildnings- och innovationsprojekt. Landskapsregeringen föreslår och bereder därtill ytterligare åtgärder för att förbättra sysselsättningen och företagens förutsättningar.

För att stimulera sysselsättning och utveckling i företag föreslås ett temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet som anställer en arbetslös person samt till arbetslösa personer som vill starta företag. Sysselsättningsfrämjande utbildningsinsatser ordnas under hösten 2020 och planeras att fortsätta under våren 2021.

Utgående från ledorden transparens, delaktighet och säkerhet avser landskapsregeringen under hösten utreda skapandet av en ny IT-organisation. Digitalisering ska medföra en effektivare, modernare och mer agil organisation. Genom att kontinuerligt effektivisera de interna processerna, inkludera människorna och tillämpa senast tillgängliga teknik ska servicen till medborgarna och företagen märkbart förbättras.

Förvaltningen och underställda myndigheter har under året vidtagit åtgärder som syftar till att spara in ett belopp motsvarande personalkostnader för två veckors avlöning. De berörda enheternas respektive budgeter föreslås minskas med dessa belopp.

I förslaget görs även de budgetmässiga anpassningar som krävs för att Högskolan på Åland ska belastas med andel av tidigare centralt budgeterade kostnader samt interna inkomster i form av ersättning för den utbildning som bedrivs.

Utgående från nu kända uppgifter och antaganden rörande landskapets likviditet föreslår landskapsregeringen att lagtinget ska bevilja landskapsregeringen en fullmakt att under perioden oktober 2020 till och med mars 2021 uppta lån för högst 60 miljoner euro.

I och med tillägget har hittills under år 2020 budgeterats utgifter om 417 823 000 euro.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har 18 budgetmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget jämte komplettering godkänns i oförändrad form. Budgetmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Omvärldsanalys

Förslaget till tilläggsbudget presenteras i en tid då världsekonomin genomgår den djupaste recessionen sedan andra världskriget, en recession som drabbat euroområdet hårdare än andra och där Åland, till följd av ekonomins starka beroende av näringar som sjöfart och turism, drabbats särskilt. För att hantera och ta sig ur recessionen skuldsätter sig länder kraftigt i syfte att motverka krisen. Trots växande offentliga budgetunderskott råder i stora drag enighet om att skuldsättning krävs för att få igång ekonomin. Den som inte får igång sin ekonomi hamnar på efterkälken när tillväxten i världen tar fart och går därefter en långsammare återhämtning till mötes. Åratal av statliga budgetramar och finanspolitiska målsättningar har av detta skäl satts åt sidan till förmån för stimulanspaket. Samtidigt påminner ekonomer, när den första paniken har lagt sig, om att budgetunderskott ska betalas vilket understryker vikten av att insatser riktas rätt. En framtida återgång till en stram budgetpolitik är självklar.

Utgångspunkter för Ålands offentliga ekonomi

Åland inträder i recession utan att tidigare ha anammat en sådan kultur av stram budgetprocess med fleråriga utgiftstak och finansiella mål som präglat finanspolitiken i närområdena. Därtill har Åland under ett decennium innan pandemin halkat efter i BNP-utveckling.

Utskottet skrev i sitt betänkande över landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2020 att det behövs strukturella förändringar i landskapets verksamhet i mångmiljonklass. Utskottet betonade vikten av reformer inom landskapets och kommunernas förvaltning samt uppmanade landskapsregeringen att mål- och samarbetsinriktat arbeta för en reform av det kommunala systemet.

Redan före pandemin fanns utgående från landskapets budget 2020, kommunernas bokslut för 2019, samt utvecklingen av landskapets verksamhetskostnader över tid, ett behov av såväl kort- som långsiktiga reformer som täcker ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner euro i Ålands offentliga ekonomi. Utskottet är enigt i uppfattningen om att det budgetunderskott som behövde åtgärdas uppkommit under lång tid och oberoende av vilka som suttit vid makten. Utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för 2021 behöver redogöra för hur man avser hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt, där särskild vikt bör läggas på återbetalning av eventuella lån.

Åland har haft en förhållandevis god befolkningstillväxt. En avsaknad av arbetsplatser riskerar att leda till utflyttning av personer i arbetsför ålder. En sådan utveckling skulle medföra utmaningar i fråga om landskapets förmåga att bära sitt offentliga åtagande. Arbetslösheten på Åland var 10,1 procent den 15 september vilket innebar att 1 547 personer var arbetslösa eller permitterade. Det kan jämföras med 3,5 procent i september 2019. Den 15 juni var arbetslösheten 13,5 procent. Detta är den historiskt högsta arbetslösheten på Åland. I Mariehamn var den 17,5 procent.

Enligt den senaste prognosen från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) beräknas BNP minska med 16 procent under 2020. Även detta är den historiskt största minskningen på Åland. Budgetunderskottet för 2020, inklusive förslaget till fjärde tilläggsbudgeten är 84,8 miljoner euro, exklusive upplösning av reserveringar, vilket även det är ett historiskt underskott.

Ytterligare en osäkerhet ligger i den situation som uppstår när konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland och finansministeriet saknar sådan kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen. Det är av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet.

Lånefullmakten

Den föreslagna lånefullmakten om 60 miljoner euro är något nytt för Ålands lagting som över tid iakttagit en sund skepsis till skuldsättning av landskapet och dess medborgare. Utskottet stödjer en fortsatt försiktighet när det gäller upptagande av lån men påminner om vikten att upprätthålla den åländska konkurrenskraften och, därmed, sysselsättningen. Avgörande för om skuldsättningen är motiverad är vad man använder pengarna till och hur man har för avsikt att återbetala dem. En skuldsättning som stimulerar tillväxt och bidrar till att skapa ett bärkraftigt samhälle kan vara sund. Skuldsättning för att täcka ett löpande budgetunderskott är osund ekonomisk politik.

Det faktum att landskapet nu behöver låna pengar hänför sig till ett behov av att stärka landskapets likviditet. Medlen riktar sig inte till några specifika reformer eller tillväxtsatsningar. Det är inte en långsiktigt hållbar strategi och markerar ytterligare behovet av kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med det långsiktiga underskottet. Målet måste vara att landskapet årligen uppvisar ett tillräckligt positivt resultat.

Utskottet ser att lånefullmaktens belopp har uppskattats utan beaktande av prognostiserat utfall för 2020. Delårsuppföljningar med prognoser för helårsutfall saknas. Sådana är nödvändiga för en effektiv ekonomistyrning och fungerande rambudgetering. Periodiserade siffror i budgetunderlaget är i sin tur nödvändiga för fungerande uppföljningar. Ifall funktionerna hade varit på plats skulle det ha varit lättare att göra en adekvat uppskattning av lånebehovet. Allt detta behöver utformas som viktiga delar av landskapets styrmodell.

Utskottet anser att det är angeläget att behovet av finansiering som huvudregel alltid prövas samtidigt som årsbudgeten. Det hade varit att föredra ifall landskapsregeringen i förslaget till tilläggsbudget hade föreslagit en lånefullmakt för att täcka behov av tilläggsfinansiering under innevarande budgetår och sedan återkommit i förslaget till årsbudget för 2021 med en bedömning av vilket finansierings- och lånebehov som finns för det budgetåret.

Rekommenderade åtgärder

Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod. Utskottet erfar att det för att leda Åland ur recessionen finns behov av reformer med två huvudsakliga inriktningar. Å ena sidan behövs långsiktiga åtgärder som optimerar den offentliga sektorns verksamhet. Å andra sidan krävs snabba åtgärder som får ekonomin att växa, stärker landskapets attraktions- och konkurrenskraft samt stärker produktiviteten. Utöver detta visar erfarenheter från 2020 att det finns skäl att säkra och stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland. För att säkra människors välmående och undvika framtida kostnader relaterade till ohälsa är det även angeläget att säkra kapaciteten för förebyggande social- och hälsovård.

Optimering av den offentliga sektorns verksamhet

Till åtgärder som behövs för att optimera offentlig sektors verksamhet hör en gedigen analys och förändring av organisationsmodell, styrmodell och en målmedveten satsning på digitalisering. Budgetunderskottet behöver hanteras på ett sätt som inte medför en nedmontering av välfärdssamhället.

Oberoende av organisationsmodell är tryggandet av välfärden ett överordnat mål. I en föränderlig omvärld är en statisk organisationsmodell inte optimal för att säkerställa detta mål. En organisation måste alltid anpassas utgående från förändrade förutsättningar och behov. Oförmåga att kontinuerligt anpassa och rationalisera leder till ännu större och mer genomgripande reformer vilket ofrånkomligen drabbar medborgarna och välfärden. Utskottet är enigt om att den offentliga sektorns organisation och styrning måste förändras för att skapa förutsättningar för en optimerad verksamhet.

Vad gäller styrmodell förespråkar utskottet en modell som utgår från tydlig rambudgetering och utvecklad resultatstyrning. Detta skulle främja effektivitet och vara ägnat att allokera resurser till prioriterade ändamål så att varje åtgärd fyller ett syfte utgående från uppställda målsättningar. Här finns de sju strategiska utvecklingsmålen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som grund och utskottet välkomnar att regeringen understryker dessa som riktgivande för samhällsutvecklingen.

Satsningar som bidrar till de långsiktiga målsättningarna i kombination med omställningar till en mer optimal organisation utgör åtgärder för återhämtning och resiliens och bör kunna komma ifråga för de fondmedel som anslagits inom EU för att lindra följdverkningarna av den pågående pandemin. Landskapsregeringen behöver säkra att Åland kommer i åtnjutande av en sådan andel av fondmedlen som står i proportion till den skada som Åland har lidit av pandemin. Infrastrukturella miljöförbättrande åtgärder kan vara lämpliga projekt.

Utskottet välkomnar de föreslagna förändringarna i budgeten som följer av att Högskolan på Åland efter den 1.1.2020 ska fungera som en resultatenhet. Öppenhet och transparens stärker det förtroende som måste finnas i alla förändringsprocesser. Förslaget till tilläggsbudget 4 redogör inte för på vilket sätt man har kommit fram till de föreslagna beloppen vilket borde åtgärdas i kommande budgetar. Modellen med en resultatenhet kan tjäna som exempel för en utvecklad ekonomistyrning av andra landskapsmyndigheter. Det är viktigt att fördelningen utfaller korrekt och rättvist samt att processen präglas av insyn och ömsesidigt förtroende.

Utskottet noterar skrivningarna om digitalisering i budgetförslagets allmänna motivering. Digitalisering kan vara ett instrument för ökad effektivitet men också för demokratiutveckling. Att transparens och delaktighet nämns som ledord i den allmänna motiveringen vittnar om en ambition att stärka möjligheterna till insyn och påverkan av offentliga beslut, något som är viktigt för att bygga förtroende bland invånare. Hur landskapets och det offentliga Ålands IT-funktioner ska organiseras, förvaltas, ledas och utvecklas har varit en utmanande fråga under flera mandatperioder. Ansvaret för att landskapets IT- och digitaliseringsverksamhet håller måttet ankommer på landskapet. Det förutsätter att landskapet har tillräcklig kompetens för att kunna fatta strategiska IT-beslut. IT-organisationen och rollfördelningen mellan landskapsregeringen som kund och leverantören Åda Ab behöver vara tydlig. Frågan är av sådan dignitet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett meddelande om inriktning.

Behovet av reformer motiveras även av det signalvärde som bra reformer sänder ut. Man ska inte ändra för ändrandets skull men i en tid då alla behöver se över sin verksamhet är det viktigt att även landskapet visar att man liksom inom privat sektor överväger och tar fasta på hur man kan optimera sin verksamhet. En effektiv, välorganiserad och modern offentlig förvaltning sänder budskapet att samhället är livskraftigt och attraktivt. Förtroendekapitalet bland invånare och potentiella invånare förutsätter att man i detta avseende kan visa handlingskraft, beslutsförmåga och gärna långsiktig samsyn över partigränser.

Åtgärder för tillväxt

Åtgärder som stärker landskapets attraktionskraft lockar till etablering av boende och företag. Ett proaktivt förhållningssätt är elementärt. Åland kan med närhet till natur och miljö, bra skolor, rikt kultur- och föreningsliv, trygghet i vardagen m.m. erbjuda svårslagna möjligheter till livskvalitet. Konceptualisering av livsstilsboenden är ett etablerat sätt att främja inflyttning. Det finns en omvänd urbaniseringstrend där Åland behöver vara och framstå som ett attraktivt alternativ även för karriärsinriktade unga personer. Åland ska vara platsen där alla kan växa och nå sin egen fulla potential. I sammanhanget kan erfarenheterna av covid-19-pandemin vara till fördel eftersom det under pandemin blivit tydligt att distansarbete är både möjligt och ändamålsenligt.

Det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen motiverar även att landskapet överväger en mer aktiv skattepolitik, vilket kan vara ett sätt att premiera inflyttning.

Mycket talar för att lagstiftningen om näringsrätt måste moderniseras för att skapa ett välkomnande och modernt samhälle som kan attrahera kapital och företagsetableringar till Åland. Rätt bemanning i bolagsstyrelser är avgörande för bolagens utveckling och förutsättningar att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Man kan inte förvänta sig att ägare och investerare ska ge avkall på behovet av en specifik styrelsesammansättning endast för att etablera bolaget på Åland. Landskapsregeringen ska återkomma med ett förslag till ändrad lagstiftning.

I fråga om etablering av företag är även tillgången till kapital central. Ålands Utvecklings Ab har kanske inte fungerat optimalt men behovet av sådd- och riskkapital kvarstår. Konstruktionen behöver ses över så att den blir funktionell och föremål för lagstadgade krav på transparens och objektivitet. Ett samarbete med aktörer utanför Åland vore till fördel. Ett annat steg för att attrahera kapital till åländska investeringar kan vara skapandet av en fungerande handelsplats för aktier i åländska bolag.

Det lönar sig att satsa på utbildning och innovation eftersom tillgången till kompetens stärker samhällets konkurrenskraft och innovationer skapar förutsättningar för företagsamhet. Erfarenheterna visar att de regioner som har en stark kunskapsindustri uppvisar tillväxt och förmår attrahera företagsetableringar bättre än regioner som saknar kunskapsbildande institutioner. Kostnader för utbildning är investeringar i tillväxt och framtida bärkraft.

Tillgången till kompetens för de företag som har potential att växa är en tröskelfråga. Det är känt att personer som kommer till Åland för att utbilda sig ofta stannar kvar efter avslutade studier och att investering i utbildning för sådana personer är lönsamt för Åland. Åland kan möta behovet av kompetens inom exempelvis IT genom ett mer omfattande utbildningsuppdrag till högskolan på Åland. Genom att rekrytera studerande bortifrån stärks tillgången på utbildad arbetskraft och förutsättningarna för tillväxt. Bristen på IT-kompetens utgör i dag ett hinder för företag som kunde växa.

Traditionell företagsrådgivning för uppstart av företag behöver fungera. På andra håll har sådan handledning med framgång utvidgats till att omfatta även rådgivning för uppskalning, generationsväxling och avyttring. Åland kunde med fördel överväga en motsvarande modell.

Utskottet noterar att turisternas beteendemönster har förändrats under pandemin och understryker att det nu är än viktigare att ta i bruk ett modernt bokningssystem för skärgårdstrafiken samt att tidtabell och bokningsregler måste omarbetas utgående från ett turistiskt, näringspolitiskt perspektiv.

Stärkt närvaro i Helsingfors

Vad gäller relationerna till Finland och förutsättningarna för konstruktiv dialog anser utskottet att kunskapen hos beslutsfattare i Helsingfors om Åland, självstyrelsen och Ålands speciella förhållanden behöver stärkas. Det behövs en aktivare interaktion mellan Åland och Finland. En stärkt närvaro i Helsingfors är en nödvändig plattform för en sådan utveckling.

Förebyggande social- och hälsovård

Landskapsregeringen konstaterar i sitt budgetförslag att pandemins följdverkningar blir förödande, speciellt för vissa utsatta grupper. Erfarenheter visar att riskkonsumtionen av alkohol ökar under och efter en kris, därför är det viktigt att arbeta strategiskt för att minska konsumtionen av alkohol. När konsumtionen av alkohol i hemmet ökar, riskerar även våld i nära relationer att öka. Det är angeläget att det finns kapacitet och resurser för ett aktivt och målinriktat alkoholpreventivt arbete. Likaså är det angeläget att särskilt värna om barn- och ungas välmående. De som var barn då Finland befann sig i 90-talets lågkonjunktur har en betydligt högre andel brottslighet, mera problem med psykisk ohälsa, och i genomsnitt lägre utbildning än andra finländare. Detta anses bero på hög arbetslöshet och alkoholproblem bland deras föräldrar och dålig socialvård på grund av de inbesparingar som gjordes i och med den ekonomiska lågkonjunkturen. När Åland nu står inför att hantera en historiskt hög arbetslöshet och en synnerligen kraftig ekonomisk recession måste konkreta åtgärder inledas för att trygga barn och ungas sociala välfärd och på så sätt undvika att tidigare misstag upprepas.

Förslaget till temporärt tilläggsstöd

Arbetslösheten på Åland har under året nått historiskt höga nivåer. Budgetförslaget sammanhänger med ett lagförslag om temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet och till arbetslösa för start av företagsverksamhet. Utskottet har övervägt huruvida det är ändamålsenligt att understöda företag att fortsätta anställa arbetskraft som företaget av sin egen ekonomiska förmåga inte har kunnat ha kvar. Det kan ses som motverkande av marknadskrafter vilket hämmar nödvändig förnyelse av näringslivets struktur. I ljuset av att arbetsgivarna måste stå för en andel om 25 procent och det osäkra läget för flera av de branscher som berörs och att arbetslösheten på Åland nått en historiskt hög nivå finner utskottet att åtgärden är motiverad. Vid uppgörande av nya stödsystem, även temporära, är det viktigt att man i brådskan inte åsidosätter arbetsmarknadens parter och gällande kollektivavtal.

Utskottet noterar samtidigt att det bland de arbetslösa nu finns många välutbildade personer med lång erfarenhet vilka torde ha god kapacitet att omsätta sitt kunnande i företagsamhet. På sikt kan det vara till fördel för Åland att stimulera dessa personers företagsamhet. Det temporära tilläggsstödet till arbetslösa för start av företagsverksamhet är därmed ändamålsenligt.

Behov av politisk samling

Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling, något som utskottet har låtit vara vägledande vid sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna.

Motioner

Med hänvisning till betänkandets allmänna motivering föreslås att budgetmotionerna nr 18-35 förkastas.

Detaljmotivering

		VERKSAMHET - detaljmotivering
200	LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET
210	Regeringskansliet
21010	Regeringskansliet, verksamhet I ltl. Nina Fellmans budgetmotion nr 20/2019-2020 föreslås att anslaget höjs med 30 000 euro samt att följande text fogas till momentmotiveringen ”Tillägget används för att omgående stärka närvaron i Helsingfors samt finansiera en åländsk specialmedarbetare vid statsrådets kansli i Helsingfors.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 20/2019-2020 förkastas med hänvisning till budgetens allmänna motivering.
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
500	Allmän förvaltning
50010	Storsatsning på utbildning och förlängd läroplikt I ltl. Camilla Gunells budgetmotion nr 21/2019-2020 föreslås att anslaget höjs med 50 000 euro samt att följande text fogas till momentmotiveringen ”Anslaget ökas för att stärka utbildningsavdelningens planering för nya utbildningsinsatser till följd av situationen på arbetsmarknaden samt bereda införandet av förlängd läroplikt i landskapet Åland.” Utskottet föreslår att budgetmotion nr 20/2019-2020 förkastas med hänvisning till budgetens allmänna motivering.
		INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR - detaljmotivering
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
9340	Särskilda understöd, lån och investeringar
934080	Övriga lån (F) I ltl. John Holmbergs budgetmotion nr 31 föreslås att finansieringslån om maximalt 40 000 000 euro vid behov kan upptas och att anslaget sålunda sänks med 20 000 000 euro. Utskottet föreslår att budgetmotion nr 31/2019-2020 förkastas med hänvisning till budgetens allmänna motivering. Reservation av vilken alternativt förslag till beslut framgår har lämnats av ltl. John Holmberg.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 september 2020 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till tilläggsbudget.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Långsiktig, inte kortfristig, finanspolitik

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 18/2019-2020

Akutinsatser utan lönedumpning

Ltl Jessy Eckermans budgetmotion BM 19/2019-2020

Stärkt närvaro i Helsingfors

Ltl Nina Fellmans budgetmotion BM 20/2019-2020

Storsatsning på utbildning och förlängd läroplikt

Ltl Camilla Gunells budgetmotion BM 21/2019-2020

Coronapandemins följdverkningar

Ltl Ingrid Zettermans BM 22/2019-2020

Åtgärder i enlighet med utvecklings- och hållbarhetsagendan

Ltl Rainer Juslins BM 23/2019-2020

EU:s återhämtningsfond, Coronafonden

Ltl Katrin Sjögren BM 24/2019-2020

Särskilda bidrag

Ltl Katrin Sjögren BM 25/2019-2020

Kontakter och närvaro i Helsingfors

Ltl Katrin Sjögren BM 26/2019-2020

Konkurrensutsättning skapar möjligheter för nya och etablerade företagare

Ltl Katrin Sjögren BM 27/2019-2020

Pandemins följdverkningar för barn och unga

Ltl Simon Påvals BM 28/2019-2020

Landskapets ekonomiska läge och likviditetssituation

Ltl Rainer Juslin BM 29/2019-2020

Ekonomiskt ansvar

Ltl John Holmberg BM 30/2019-2020

Landskapets ekonomiska läge och likviditetssituation

Ltl John Holmberg BM 31/2019-2020

Digitalisering

Ltl Ingrid Zetterman BM 32/2019-2020

Plan för återhämtning

Ltl Ingrid Zetterman BM 33/2019-2020

Satsningar inom digitalisering, näringslivsutveckling, utbildnings- och innovationsprojekt

Ltl Ingrid Zetterman BM 34/2019-2020

Nollbudgetering

Ltl John Holmberg BM 35/2019-2020

Höranden

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, förvaltningschefen John Eriksson från regeringskansliet, finansministern Torbjörn Eliasson, finanschefen Conny Nyholm och budgetplaneraren Robert Lindblom från finansavdelningen, näringsministern Fredrik Karlström och avdelningschefen Linnéa Johansson från näringsavdelningen, utbildningsministern Annika Hambrudd, avdelningschefen Niklas Stenbäck samt specialsakkunniga Bodil Regårdh från utbildnings- och kulturavdelningen, myndighetschefen Tomas Lundberg från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), forskningschefen Jouko Kinnunen och statistikern Jonas Karlsson från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), verkställande direktören Lotta Berner Sjölund från Visit Åland r.f., verkställande direktören Thomas Lundberg från Crosskey Banking Solutions Ab Ltd, koncernchefen Nils Lampi från Wiklöf Holding Ab, vice verkställande direktören Rebecka Eriksson från Eriksson Capital Ab samt forskaren Birgitta Berg-Andersson från Näringslivets forskningsinstitut (ETLA).

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden John Holmberg, ledamöterna Nina Fellman, Liz Mattsson, Jörgen Strand och Stephan Toivonen samt ersättaren Bert Häggblom.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till fjärde tillägg till budgeten för år 2020 jämte komplettering av detsamma i oförändrad lydelse, samt

- att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att fram till 31 mars 2021 för budgetens förverkligande uppta lån om högst 60 000 000 euro, samt

- att lagtinget beslutar att fjärde tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 28 september 2020

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Emma Dahlén

Finans- och näringsutskottets betänkande 23/2019-2020

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter