Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till första tillägg till budgeten för år 2009. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på en nettominskning om 11.891.000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 306.629.000 euro budgeterats för år 2009.

Motionerna

I anslutning till budgetförslaget har 27 finansmotioner inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för år 2009 antas med beaktande av de i betänkandet ingående motiveringarna. Finansmotionerna föreslås förkastade.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Det allmänna ekonomiska läget

Den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har under det senaste halvåret skapat problem för analytikerna och prognosmakarna vilket var en orsak till att finansministeriet inte gjorde någon sedvanlig prognos vid årsskiftet. Det kan också konstateras att det råder en stor variation mellan prognosinstitutens förutsägelser om den ekonomiska utvecklingen. Det är också relativt stora skillnader i den kortsiktiga konjunkturutvecklingen i Finland och i Sverige. Svenska konjunkturinstitutet hävdar i sina rapporter att fallet i ekonomin har stannat av under våren medan näringslivets forskningsinstitut i Finland (ETLA) närmast beskriver situationen som en ekonomi i ”fritt fall”. Skillnaden i den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen i Finland och i Sverige beror delvis på att den svenska kronans försvagning har hjälpt den svenska exportindustrin. Under hösten 2008 antogs det att den finländska ekonomin skulle klara sig bättre än EU-genomsnittet tack vare de goda statsfinanserna och näringslivets starka balansräkningar. Nu när läget har klarnat har det visat sig att nedgången även drabbar den finländska ekonomin med full kraft. Finansministeriet kalkylerar med en volymförändring i bruttonationalprodukten (BNP) om – 5,0 procent, att jämföras med de försiktigt positiva siffror som angavs i höstens översikt. Den finska industrin har haft en orderstock med långsiktiga kontrakt vilket delvis hållit tillbaka konjunkturnedgången men nu har det visat sig att orderstocken inte fylls på i den takt man förväntat sig vilket leder till den kraftiga nedgång som nu upplevs. Kommunsektorn i Finland har också en relativt svag ekonomisk position och staten kommer att använda en del av sin upplåning för att upprätthålla kommunernas ekonomi. Arbetslösheten i Finland förväntas stiga till 9 procent under 2009 och nästan lika högt i Sverige. Under 2010 förväntas arbetslösheten stiga ytterligare med 0,5 – 1,0 procentenheter för att därefter börja sjunka.

Den åländska ekonomin

Eftersom den åländska ekonomin huvudsakligen är tjänsteproducerande har konjunkturnedgångens effekter inte påtagligt synts i det åländska vardagslivet. Utvecklingen för den åländska bruttonationalprodukten kommer att bli negativ under de närmaste åren men det beror i första hand på utflaggningar av fartyg, annars skulle prognosen visat positiva förtecken. Arbetslösheten har inte stigit nämnvärt under vårvintern, däremot har antalet lediga platser minskat avsevärt. Arbetslösheten förväntas stiga med en procentenhet till 3,0 procent under 2009 och till 3,8 procent nästa år. Oron på kreditmarknaden har skapat problem för företagen att få tillgång till långfristigt finansieringskapital, ett problem som torde vara av övergående art. Finansieringskostnaderna för den befintliga kreditstocken är för tillfället inget större problem tack vare de låga räntorna. Bankerna har visserligen höjt sina marginalräntor men det har kompenserats av den sjunkande nivån på referensräntorna. En fortsatt svag svensk krona kan på sikt komma att skapa problem för den åländska besöksnäringen.

Den åländska offentliga sektorns ekonomi

Den globala ekonomiska krisen visar sig på Åland först och främst i form av vikande inkomster för den offentliga sektorn. I första hand är det landskapet som är utsatt för hårt tryck då inkomsterna till största delen är linjärt beroende av statens inkomster. I föreliggande förslag till tilläggsbudget är förskottet på avräkningsbeloppet sänkt från 206,6 miljoner euro till 184,6 miljoner euro och skattegottgörelsen höjd från 22,0 miljoner euro till 24,0 miljoner euro, vilket totalt utgör en minskning av skatteinkomsterna med 20,0 miljoner euro. Här kan det noteras att allmänna motiveringen och detaljmotiveringen i framställningen anger olika belopp för avräkningen, vilket förklaras med att det budgeterade beloppet under moment 39.10.90 baserar sig på Ålandsdelegationens beslut medan kalkylen på sidan 10 i framställningen baserar sig på finansministeriets prognoser. Totalt minskar budgetens inkomstsida med 33,4 miljoner euro jämfört med grundbudgeten, från 318,5 miljoner euro till 285,1 miljoner euro. Med de kostnadsbesparingar som anvisas i budgeten kommer budgetbalansen för 2009 att uppvisa ett underskott om ca 21,5 miljoner euro.

Skattegottgörelsens (flitpengen) storlek är av avgörande betydelse för totalutfallet. I planen har en avsevärd sänkning beaktats. Enligt ÅSUB kan deras tidigare prognoser beträffande skattegottgörelsen ha varit onödigt försiktiga, dels har rederiernas utflaggningar inte fått det genomslag man befarade, dels stiger inte arbetslösheten, kapitalinkomsterna sjunker inte som förväntat och landskapsregeringen skär inte lika drastiskt i budgeten som man hade lagt in i prognosmodellen. Troligtvis innebär det att skattegottgörelsen inte sjunker lika drastiskt som i planen.

En annan stor enskild inkomstpost är avkastningen från penningautomatverksamheten som inflyter på två sätt, dels som direkt avkastning från Ålands penningautomatförening rf, dels som återbäring av lotteriskatt. Enligt föreningen beräknas avkastningen uppvisa en oförändrad nivå under planperiodens två första år (2009-2010) medan de två följande åren präglas av osäkerhet.

Sammantaget för alla inkomstslag ser utskottet ingen orsak att ändra landskapsregeringens bedömning av utvecklingen då samtliga osäkerhetsfaktorer tas i beaktande.

Det ackumulerade budgetunderskottet för den fyraåriga planperioden 2009-2012 uppges till 86,7 miljoner euro, d.v.s. i genomsnitt ca 21,7 miljoner euro per år. Utskottet konstaterar att för att täcka detta underskott fanns vid årsskiftet en likviditet om 159 miljoner euro varför landskapet inte kommer att bli tvunget att ta upp lån för att finansiera budgeten under planperioden.

Kommunsektorn som helhet är för tillfället inte under lika hårt tryck på inkomstsidan som landskapet. Kommunernas skatteinkomster utgörs till 85 procent av kommunalskatt som uppbärs av invånarna, vilket innebär att så länge som sysselsättningen hålls på en god nivå kan kommunernas skattebas bibehållas. Samfundsskatterna utgör ca 12 procent av de kommunala skatteinkomsterna och eftersom dessa inkomster följer lönsamheten i företagen så är de relativt svåra att prognostisera i en konjunkturnedgång. I ÅSUB:s prognos för den kommunala ekonomin kalkylerar man inte med någon minskning av samfundsskatteinkomsterna. Totalt sett räknar ÅSUB med stigande skatteinkomster för kommunerna under 2009 och 2010. I detta sammanhang kan det vara skäl att påpeka att det är stora olikheter kommunerna emellan och att några kommuner har stora ekonomiska problem.

Om kommunsektorn försvagas märkbart kan det innebära ytterligare tryck på landskapets budget.

Utveckling av den ekonomiska självstyrelsen

Utskottet har tagit del av den nyligen publicerade rapporten som landskapsregeringen beställt för att få en analys av de samhällsekonomiska effekterna av en överföring av skattebehörigheten till landskapet (ÅSUB rapport 2009:5). Utskottet erfar att landskapsregeringen har för avsikt att till lagtinget inkomma med ett meddelande i vilket man avser lägga fram landskapsregeringens strategi för utveckling av den ekonomiska självstyrelsen. Utskottet önskar framhålla att skattefrågan redan beretts i ett antal sammanhang, bl.a. i den s.k. Roslin-utredningen och i den parlamentariska skattekommittén år 2007 och att även dessa arbeten bör utgöra underlag för det fortsatta arbetet.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande i samband med behandlingen av grundbudgeten för 2009 (FU nr 1/2008-2009) i vilket utskottet framhåller att det är av största vikt att utveckla de ekonomisk-politiska instrument som redan finns inom självstyrelsens behörighet. Vidare föreslog utskottet i detta betänkande att landskapsregeringen kunde överväga att uppta förhandlingar med riksmyndigheterna om en justering av avräkningsgrunden för klumpsumman.

Landskapsregeringens organisation

I framställningen framgår det att landskapsregeringen i sin centralförvaltning planerar en omorganisation av verksamheten inom ett flertal avdelningar. Kansliavdelningen bildar nya enheter, trafikavdelningen bildar nya byråer medan social- och miljöavdelningen minskar antalet byråer för att spara kostnader. Utskottet vill framhålla vikten av att förvaltningen trots den snabba förändringstakten upprätthåller likvärdiga och homogena strukturer inom organisationen. En rättsserviceenhet bildas vid kansliavdelningen och utskottet anser att det är av största vikt att enheten på sikt får en rättschefsfunktion med ett anställningsförhållande som ger en oberoende position i förhållande till den politiska ledningen.

Inom landskapsorganisationen finns idag ett antal underställda större myndigheter, bl.a. Högskolan på Åland och ÅHS, samt större helheter som håller på att skapas, t.ex. en utbildningsorganisation för gymnasieskolan och en eventuell bolagisering av sjötrafiken. Gemensamt för dessa verksamheter är att de har många anställda, stor budget och en relativt sammanhållen verksamhet. Utskottet är av den uppfattningen att ekonomi- och förvaltningskontrollen bör utvecklas för att ge ledningen rätt instrument för att effektivt styra verksamheten.

Den politiska styrningen av de från centralförvaltningen fristående verksamheterna är en viktig fråga. I framställningen aviserar landskapsregeringen en ny grund för tillsättande av styrelse för ÅHS. Utskottet konstaterar att styrelsens arbetssätt och befogenheter kan vara av större vikt än frågan om dess sammansättning. Rent principiellt ser utskottet det vara av största vikt att det finns en balans mellan ansvar och befogenheter för de externa förvaltningsenheternas styrelser och att det finns en tydlig rollfördelning mellan landskapsregeringen och dessa styrelser.

I framställningen föreslås skapandet av en tydligare struktur för trafikavdelningen i en beställar- respektive utförarfunktion. Utskottet har tagit del av en plan enligt vilken avdelningens utförarfunktioner skulle bolagiseras i tre olika bolag, ett bolag för vägunderhåll, ett för skärgårdstrafik och ett för besiktningsverksamheten i nuvarande motorfordonsbyrån. Utöver detta aviserades redan i grundbudgeten en bolagisering av fastigheten på Möckelö.

Utskottet är av den åsikten att organisationen och driften av skärgårdstrafiken är ett så pass omfattande problemkomplex att det bör utredas grundligare innan utskottet kan ta ställning till dess slutliga utformning. Utskottet anser att en bolagisering av offentlig verksamhet ska ha ett klart syfte.

Utskottet anser det nödvändigt med en ökad konkurrensutsättning av skärgårds- och linfärjornas drift såtillvida det leder till kostnadsreduceringar. För att garantera ett för trafikbehovet och infrastrukturen lämpligt fartygstonnage är utskottet av den åsikten att landskapet fortsättningsvis huvudsakligen bör äga fartygen. Utskottet anser också att landskapsregeringen, för att göra skärgårdstrafiken ekonomisk, behovsanpassad och flexibel, bör utvärdera andra typer av fartyg som kunde komplettera och tidvis ersätta de nuvarande relativt dyra isgående fartygen.

Ålands polismyndighet

Utskottet har erfarit att polisens verksamhet förefaller kunna skötas väl trots den föreslagna resursminskningen men att verksamheten sannolikt bör omorganiseras för att optimalt kunna utnyttja de tillbudsstående resurserna. Eventuella lagstiftningsåtgärder som krävs bör ha hög prioritet. Vidare vill utskottet framhålla att skärgårdsborna har rätt till samma säkerhet och trygghet i sin närmiljö som resten av befolkningen varför det är av största vikt att polisarbetet organiseras så att även skärgårdsbefolkningen omfattas av polisens förebyggande och övervakande verksamhet.

Personalförsörjningen

Utskottet erfar att landskapsregeringen för tillfället tar fram en personalförsörjningsplan för att få en bättre överblick över förväntade pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov de kommande åren. Utskottet erfar att personalförsörjningsplanen kommer att omfatta hela förvaltningen, där ÅHS kommer att ha en egen plan. Utskottet konstaterar att den i budgeten aviserade personalminskningen om 130 personer utgör en stor utmaning för förvaltningen, speciellt för dem som ska leda förändringsarbetet. Utskottet konstaterar att den omfattande minskningen av antalet arbetsplatser inte kan genomföras utan att såväl organisation, arbetsmetoder och arbetsuppgifter genomgår en omfattande förändringsprocess. Vissa förändringar aviseras i budgeten men utskottet konstaterar att dessa knappast kommer att vara tillräckliga för att uppnå de ekonomiska målen på kort sikt, speciellt avvecklandet av tjänster kan ta upp till 1,5 år i anspråk. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i sina politiska ställningstaganden i frågor som berör arbetstagarna. Utskottet anser det är av yttersta vikt att arbetsmarknadsorganisationerna involveras i förändringsarbetet i ett tidigt skede, bl.a. för att värna om arbetsfreden.

Pensionsfonden

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen avser sänka den pensionspremieprocent som landskapet som arbetsgivare hittills tillämpat för inbetalningar till landskapets pensionsfond med ca 5 procentenheter till en inbetalning om i genomsnitt 17 procent. Premieprocenten skulle därigenom motsvara samma nivå som används för de pensionspremier som inbetalas till det privata pensionsförsäkringsbolag som används för nya arbetstagares pensionsförsäkring. Genom att samtliga anställda i organisationen har ungefär lika stora lönebikostnader elimineras eventuell påverkan av olika pensionskostnader i samband med anställningsförfaranden.

Vidare föreslås att överföringen från pensionsfonden höjs från nuvarande 50 procent till 75 procent av de årliga pensionsutbetalningarna, vilket är den maximala andel som får överföras enligt 9 § landskapslagen (7/1995) om landskapet Ålands pensionsfond.

Enligt vad utskottet erfar kommer pensionsfonden trots de förändringar som genomförs att erhålla en nettoinbetalning som innebär en fortsatt ökning av det fonderade kapitalet. Ökningen av fondens kapital kommer dock att ligga på en väsentligt lägre nivå än tidigare år. Utskottet önskar framhålla att det ser med viss oro på den långsiktiga utvecklingen av balansen mellan kommande års pensionsutbetalningar och tillgången på pensionsmedel i fonden. Utskottet ser en uppenbar risk för att de framtida pensionerna i allt högre utsträckning kommer att betalas direkt från budgeten, vilket i så fall sker på bekostnad av annan verksamhet. Utskottet konstaterar att fonden kommer att fasas ut över tid och att landskapsregeringen därför bör ta fram en plan i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföringar från fonden och förväntad utveckling av fondkapitalet presenteras.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

Utskottet erfar att ÅHS kommer att granskas i landskapsrevisorernas rapport för 2008 och att man som en del av detta arbete låtit utföra en extern granskning av förvaltningen av ÅHS. Utskottet har fått en presentation av rapporten och önskar framhålla att rapporten och revisorernas kommande skrivning sannolikt kommer att utgöra ett gott underlag för en fortsatt utveckling av ÅHS:s organisation. Utskottet anser att planen för hälso- och sjukvården bör utvecklas ytterligare som ett instrument för styrning av verksamheten på så sätt att landskapsregeringens roll som beställare tydliggörs.

Utskottet har också erfarit att helikoptertransporterna i ökad utsträckning sker med externt inhyrda helikoptrar och att kostnadsandelen för vården utom Åland ökar kontinuerligt. Utskottet förutsätter att dessa förhållanden utreds och analyseras inom ÅHS i syfte att bromsa ytterligare kostnadsökningar.

Ålands penningautomatförening r.f. (PAF)

Utskottet erfar att konkurrensen inom PAF:s verksamhetsområden successivt skärps. Föreningens verksamhet på den finländska marknaden är speciellt svår eftersom man är förhindrad att aktivt marknadsföra sina tjänster. Ledningen i PAF bedömer att den framtida avkastningsgraden på grund av internationell konkurrens kommer att sjunka. För att motverka detta och för att kunna hålla kvar den absoluta volymen i utdelning försöker man aktivt höja den totala omsättningsvolymen. Ett viktigt led i detta arbete är att etablera sig på nya marknader. Hittills har man valt att etablera sig i Spanien och i Sverige samtidigt som andra marknader kontinuerligt undersöks. Etableringen på nya marknader är kapitalkrävande och förutsätter långsiktighet.

Utskottet har erfarit att föreningen har infört ett system med rörliga löner för att försöka höja personalens prestationer. Utskottet har inte tagit del av utformningen av detta system men vill understryka betydelsen av att föreningens verksamhet är transparent och vilar på en etiskt korrekt värdegrund som beaktar de sociala konsekvenserna av spelandet. Utskottet betonar vikten av en tydlig ägarpolitik från landskapsregeringens sida.

Integrationsarbetet

I framställningen har anslaget för en integrationssamordnare skjutits fram. Utskottet konstaterar att det är viktigt att detta arbete kommer igång och bedrivs kontinuerligt av olika myndigheter, men att det inte nödvändigtvis behöver finnas en samordnare vid landskapsregeringen för att detta arbete ska kunna förverkligas. Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för samordning medan det praktiska arbetet exempelvis kunde utföras av en organisation inom den s.k. tredje sektorn.

Landskapsförvaltningens utrymmesbehov

I framställningen har landskapsregeringen strukit anslaget för tillbyggnad av en fjärde våning på kanslihuset och budgeterar enbart för en renovering och ombyggnad av befintliga utrymmen. I grundbudgeten aviserades en utlokalisering av trafikavdelningen till Godby vägstation. Utrymmesfrågan var föremål för behandling i landskapsrevisorernas berättelse för 2007 där man konstaterade att ”förhållandena i självstyrelsegården inte är tillfredsställande eftersom ändamålsenliga utrymmen är en förutsättning för ett effektivt arbete och trivsel på arbetsplatsen. Kraven på säkerhet och handikappanpassning har ökat och lokalisering till många mindre lokaler medför både ökade kostnader och minskade samordningsmöjligheter. Revisorerna anser det därför angeläget att landskapsregeringen vidtar åtgärder så att arbetet kan bedrivas effektivt och så att de extra kostnaderna minimeras. Särskild vikt bör läggas vid säkerhets- och handikappfrågorna”.

Utskottet ansluter sig till revisorernas uppfattning om att arbetsförhållandena i självstyrelsegården måste förbättras. Utskottet är av den uppfattningen att med beaktande av den planerade personalminskningen och omstruktureringen av förvaltningen är de planerade åtgärderna tillräckliga i detta läge.

Bostadslånen

Utskottet är av den uppfattningen att bostadslånen som system ska bibehållas och att utskottet anser att anslag på nytt kan tas upp i kommande budgeter om efterfrågan på bostäder och omständigheterna i övrigt motiverar detta.

Utbildningspolitiken

Utskottet är av den uppfattningen att ansvaret för administrationen av lärplattformen Fronter måste finnas centralt. Utskottet anser att landskapsregeringen måste leva upp till de utfästelser som getts till kommunerna om implementering av lärplattformen i grundskolorna. Utskottet tar inte ställning till hur administrationen av lärplattformen organiseras.

Beträffande skolinternaten konstaterar utskottet att landskapsregeringen har ett avtal för det största internatet som är ikraft till 9.6.2012 varför kostnaderna finns kvar i budgeten flera år framöver. Frågan om skolinternaten bör utredas ytterligare för att klarlägga landskapets åtaganden gentemot de minderåriga eleverna.

Beträffande Högskolan på Åland är utskottet av den åsikten att minskningen av budgeten bör genomföras i dialog med högskolan och att skolan i högre grad måste rationalisera och prioritera i sin verksamhet.

Vidare anser utskottet att man ska vara försiktig med inrättandet av nya utbildningslinjer på gymnasialstadiet såtillvida det inte finns ett uttalat behov från arbetsmarknaden.

Enligt vad utskottet erfarit kommer nedskärningarna i Ålands musikinstituts budget att innebära att undervisningen på Kökar i någon mån kommer att drabbas. Med tanke på de långa avstånden och den sedan länge etablerade verksamheten anser utskottet att det är av yttersta vikt att verksamheten bibehålls i någon form.

Näringspolitiken

I grundbudgeten för 2009 finns som ett av målen att utveckla det kvinnliga företagandet. Utskottet har kunnat konstatera att nuvarande stödsystem riktade till näringslivet inte gynnar etableringar inom branscher där kvinnor av tradition verkar och således också skulle kunna tänkas bilda nya företag, t.ex. inom vård- och omsorgssektorn. Eftersom inrättande av direkt genusbaserade stöd inte är möjligt anser utskottet att landskapsregeringen måste intensifiera sina ansträngningar att identifiera de branscher där kvinnligt företagande har de bästa förutsättningarna att uppstå och aktivera sina insatser för dessa branscher. Utskottet anser vidare att näringsstödens tyngdpunkt rent generellt bör riktas mot de utpräglade småföretagen.

Med tanke på behovet av en allmänt förbättrad standard inom turistnäringen anser utskottet att landskapsregeringen bör överväga att rikta stöd till standardförhöjningar av turistanläggningar i det fall att konjunkturen i byggbranschen försämras.

Förutom konjunkturanpassade stödåtgärder för investeringar anser utskottet det prioriterat att landskapsregeringen förbereder insatser som kan sättas in om arbetslösheten ökar och som riktar sig till arbetskraften i form av yrkesinriktad fortbildning och övriga kompetenshöjande insatser.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetframställningens allmänna motivering föreslås att finansmotionerna nr 70 - 84/2008 - 2009 och nr 86 - 97/2008 - 2009 förkastas.

Detaljmotivering

I N K O M S T E R

46.34.

ÅLANDS MUSIKINSTITUT

36.34.20.

Ålands musikinstitut – verksamhetsinkomster

Enligt framställningen föreslås terminsavgifterna höjda från höstterminen 2009.

I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 70/2008-2009 föreslås att anslaget om 13.000 euro under moment 36.34.20 stryks och motiveringen ändras att lyda: ”Terminsavgifterna bibehålls på nuvarande nivå”.

Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att motionen förkastas.

U T G I F T E R

42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER
42.05.13.	Koordinering av integrationsarbetet
	Enligt framställningen föreslås en minskning av anslaget med hänvisning till att projektet med en samordnare framskjuts ett år. I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 76/2008-2009 föreslås en ny motivering under anslag 42.05.13 att lyda: ” En förstudie har genomförts och en projektplan för integrationsarbetet på Åland har utformats. Landskapsregeringen avser att inleda lagstiftningåtgärder som krävs för att klargöra de inflyttade ålänningarnas rättigheter och skyldigheter i en särskild integrationslag samt att basinformationsmaterial för vuxna om det åländska samhället tas fram på de mest förekommande språken. Landskapsregeringen avser även att i samverkan med andra organisationer utveckla integrationsarbetet på olika nivåer i landskapet”. Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att motionen förkastas.
43.	KANSLIAVDELNINGEN
43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION
43.25.83.	Bostadslån (R)
	I framställningen föreslås anslaget för bostadslån sänkt med 4.000.000 euro. I ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion nr 84/2008-2009 föreslås att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att snarast se över gällande lagstiftning och därefter till lagtinget lämna förslag på lagstiftning som ger goda möjligheter att på ett enkelt sätt avyttra de bostäder som producerats med av landskapsregeringen beviljade bostadslån. Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att motionen förkastas.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER
44.90.04.	Överföring från pensionsfonden
	I framställningen föreslås en ökning av de överförda medlen från pensionsfonden med 2.700.000 euro. I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 75/2008-2009 föreslås att anslaget under moment 34.90.04 utgår för att inte äventyra de landskapsanställdas och grundskollärarnas framtida pensionsförmåner. Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att motionen förkastas.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET
46.13.74.	Utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum (R)
	Enligt framställningen kommer kostnaderna för projektet att öka från tidigare 8 miljoner euro till 10,4 miljoner euro. I denna summa ingår inte kostnader för iordningsställande av utställningen. I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 71/2008-2009 föreslås ett tillägg till motiveringen under anslag 46.13.74 att lyda: ”Innan slutlig ställning tas till förverkligandet av projektet måste kostnadsökningarna på museets drift redovisas.” Motionen föreslås förkastad. Utskottet anser att detta är ett prioriterat projekt som bör förverkligas. Utskottet konstaterar att kostnaderna för utställningen inte är kända. Det finns inte heller någon kalkyl över driftkostnaderna för det nya museet. Ett avtal med Stiftelsen för Ålands sjöfartsmuseum för driften tas fram för tillfället. Enligt vad utskottet erfar kommer inget fastighetsbolag att bildas utan användningen av fastigheten kommer att regleras genom avtal med Ålands Nautical Club r.f. Utskottet föreslår att landskapsregeringen återkommer med närmare specifikation av drifts- respektive utställningskostnaderna i samband med budgetförslaget för 2010. Utskottet föreslår vidare att budgetramen för projektet får uppgå till högst 10,4 miljoner euro, inkluderande landskapets del av kostnaderna för att anlägga utställningen.
46.17.	YRKESUTBILDNING
46.17.05.	Utgifter för åländska studerande i Norden (VR)
	I framställningen föreslås att anslaget minskas successivt och att ingen finansieringen för nya studerande vid United World College i Norge upphör. I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 77/2008-2009 föreslås att motiveringen under moment 46.17.05 ändras att lyda: ”Landskapsregeringen finansierar även i fortsättningen en studieplats vid United World College”. Motionen föreslås förkastad. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att undersöka eventuella andra finansieringsmöjligheter för en studerande och att slutlig ställning till frågan tas i samband med behandlingen av budgeten för 2010.
46.34.	ÅLANDS MUSIKINSTITUT
46.34.20.	Ålands musikinstitut – verksamhetsutgifter (VR)
	I framställningen föreslås anslaget sänkt med 33.000 euro. I ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion nr 74/2008-2009 föreslås att anslaget under moment 46.34.20 sänks med 47.000 euro för att undvika en höjning av terminsavgifterna samt för att öka verksamhetens produktivitet. Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att motionen förkastas.
46.41.	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM
46.41.20.	Ålands sjösäkerhetscentrum – verksamhetsutgifter (VR)
	I framställningen föreslås anslaget sänkt med 14.000 euro. I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 83/2008-2009 föreslås att landskapsregeringen ges i uppdrag att driftsprivatisera Ålands sjösäkerhetscentrum. Motionen föreslås förkastad. Utskottet hänvisar till framställningens motivering under moment 46.01.23.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.58.	ÅLANDS FISKODLING, GUTTORP
47.58.20.	Ålands fiskodling, Guttorp – verksamhetsutgifter (VR)
	I framställningen föreslås en sänkning av anslaget med 18.000 euro. I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 80/2008-2009 föreslås att lagtinget omedelbart ger landskapsregeringen i uppdrag att förbereda en försäljning alternativt uthyrning av Ålands fiskförädling vid Guttorp till privata intressenter. I ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion nr 95/2008-2009 föreslås att anslaget under moment 47.58.20 sänks med 50.000 euro till 433.000 euro samt att motiveringen under momentet ändras till att lyda:” Verksamheten vid Ålands fiskodling Guttorp under år 2010 övergår till att bedrivas på marknadsmässiga grunder." Motionerna föreslås förkastade. Utskottet konstaterar att det i dagsläget inte förefaller finnas några förutsättningar att på marknadsmässiga grunder bedriva verksamheten.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.20.	ÖVRIG TRAFIK
48.20.20.	Sjötrafiken – verksamhetsutgifter (VR)
	Enligt framställningen sänks anslaget med 1.389.000 euro. I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 81/2008-2009 föreslås att lagtinget omedelbart ger landskapsregeringen i uppdrag att förbereda en driftprivatisering av linjen Åva-Jurmo. I ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion nr 82/2008-2009 föreslås att lagtinget omedelbart ger landskapsregeringen i uppdrag att förbereda en driftprivatisering av Föglölinjen. I ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion nr 91/2008-2009 föreslås att anslaget under moment 48.20.20 minskas med ytterligare 100.000 euro eller sammanlagt med 1.489.000 euro. Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslås motionerna förkastade.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 april 2009 inbegärt finansutskottets yttrande över framställningen och finansmotionerna.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, landskapsregeringsledamöterna Roger Eriksson, Runar Karlsson, Jan-Erik Mattsson, Mats Perämaa och Katrin Sjögren, förvaltningschefen Arne Selander, avdelningscheferna Dan E. Eriksson, Linnéa Johansson, Niklas Karlman och Carina Strand, t.f. avdelningschef Jan-Ole Lönnblad, vd Monica Hansen vid Fastighets ab Marstad, verksamhetsledare Ronny Holmström vid lärcentret Navigare, organisationssekreterare Maria Hagman vid Akava rf, organisationssekreterare Anne-Helena Sjöblom vid FOA-Å rf, organisationschef Tuula Mattsson vid TCÅ rf, organisationssekreterare Jörgen Erlund vid Tehy rf på Åland, vd Annica Jansson vid Ålands turistförbund rf, myndighetschef Casper Wrede vid AMS, rektor Björn Blomqvist vid Ålands musikinstitut, vd Jan-Erik Eklund vid Eklunds Bygg ab, förvaltningsassistent Björn Häggblom, informatör Ann-Kristin Åvall vid Ålands läromedelscentral, föreståndare Ulla Boman vid Ålands försöksstation, ordförande för den rådgivande kommissionen vid Ålands försöksstation Trygve Sundblom, shippingentreprenör Simon Nordberg, informationssekreterarna Britt-Inger Wahe och Gunnar Westerholm, personalchef Terese Åsgård, vd Lars Porko vid Ålands penningautomatförening rf, direktören Agneta Karlsson vid forskningsinstitutet AICIS, vd Frej Nordlund vid Ansgar ab, direktör Bjarne Lindström vid ÅSUB, rektor Bodil Regårdh och direktionsordförande Tage Eriksson vid Ålands naturbruksskola, vd Anders Ingves vid Ålands penningautomatförening rf, prognoschef Hannu Kaseva vid ETLA (telefonhörande), byråchef Gösta Helander, kommisarie Olof Lindqvist, Birgitta H. Eriksson, landskapsläkare Birger Ch. Sandell, bildningschef Christer Svedmark från Saltviks kommun, styrelseordförande Torbjörn Björkman ÅHS, styrelseordförande Jarl Danielsson för Ålands penningautomatförening rf, stf. prognoschef Kerstin Hallsten vid Konjunkturinstitutet i Sverige (telefonhörande), grundtrygghetschef Arne Nummenmaa vid Raseborgs stad (telefonhörande), styrelsemedlem Tony Karlström vid Landskapet Ålands pensionsfond, direktör Olof Widén vid Rederierna i Finland r.f., fiskerivårdsinspektör Stefan Lindqvist, direktör Tor-Rolf Karlsson, konsulten Anders Norrbelius, förvaltningschef Tom Axberg vid ÅHS, medlem Stefan Simonsen i stödgruppen för United World College, understatssekreterare Juhani Turunen vid finansministeriet (telefonhörande), företagarna Lena Karlsson och Margareta Troberg vid omsorgshemmet Villa Gustava, utredare Jouko Kinnunen vid ÅSUB, styrelsordförande Carin Holmqvist för Högskolan på Åland, landshövding Peter Lindbäck, vd Pia Rothberg-Olofsson vid Ålands Radio och TV ab, direktören Rabbe Ede vid samkommunen Optima (telefonhörande), byråchef Göran Frantzén, projektingenjör Elisabeth Rosenlöf och vd Lars Skoglund vid sjukvårdsbolaget TioHundra ab i Norrtälje (telefonhörande).

Ledamöterna Camilla Gunell och Danne Sundman har vardera fogat en reservation till betänkandet. Samma ledamöter har dessutom fogat en gemensam reservation till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Torbjörn Eliasson, viceordförande Raija-Liisa Eklöw samt ledamöterna Camilla Gunell, Torsten Sundblom och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2009, samt

att lagtinget förkastar finansmotionerna nr 70-84/2008-2009 och nr 86-97/2008-2009.

__________________

Mariehamn den 25 maj 2009

Ordförande

Torbjörn Eliasson

Sekreterare

Sten Eriksson

Reservationer

R E S E R V A T I O N

Undertecknad föreslår följande tillägg i finansutskottets betänkande över förslaget till första tilläggsbudget för år 2009, sidan 5 rubrik Pensionsfonden.

I samband med första tilläggsbudget föreslår landskapsregeringen vidta två åtgärder beträffande landskapets pensionsfond. Dels föreslås att premieinbetalningen sänks från 22 % till 17 % och därmed är inbetalningsskyldigheten för arbetsgivaren lika för anställda både före och efter 1.1.2008. Åtgärden förefaller rimlig, även om argumentet att arbetsgivaren skulle frestas till ”ojämlik behandling av arbetstagare” på grund av merkostnader för vissa grupper av anställda är märkligt. Landskapet som arbetsgivare måste kunna lita på sin egen förmåga att inte förfalla till diskriminering och ojämlik behandling pga högre lönebikostnader.

Åtgärden medför att inbetalningarna till fonden minskar med ca 5 miljoner. Utöver det föreslår man ta ut det maximala beloppet ur fonden, dvs 75% av pensionsutgifterna, dvs 2,7 miljoner euro. Dessa medel används för att täcka underskott av konsumtionsutgifter i budgeten för 2009.

Med tanke på att fondens tillgångar under lågkonjunkturen inte stärks i lika hög grad vore det klokare att värna fonden så att dess tillgångar i så hög grad som möjligt täcker landskapets pensionsåtaganden framöver. Därmed minskar man den andel som annars måste betalas över budget. Därför bör man återgå, åtminstone till ett maxuttag på 50 % så att man inte överanvänder kommande generationers pensionsmedel till dagskonsumtion. För dagens konsumtionsutgifter finns det andra medel, sådana som uttryckligen är avsedda för konjunkturutjämning.

Förslag till tillägg:

Landskapet återgår i budgeten för 2010 till ett uttag på max 50% eller mindre av pensionsutgifterna ur pensionsfonden i syfte att stärka fondkapitalet och kompensera det bortfall som lågkonjunktur och minskade premieinbetalningar förorsakar.

Mariehamn den 25.5.2009

Camilla Gunell (S)

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 5/2008-2009) med anledning av landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland 2009 på följande punkter:

1. Samordning av ombudsmannafunktioner

Motivering

I förvaltningen finns flera tjänster som är ombudsmän eller har karaktären av det och sålunda har liknande uppgifter. För att hushålla med resurser bör dessa sammaföras till en enhet. Tjänsten som diskrimineringsombudsman kan därefter indras.

Förslag

Att motiveringen under moment 45.50.20 ges följande lydelse: "Tjänsten indras efter att ombudsmannafunktionerna i förvaltningen sammanförts till en enhet."

2. Åtgärder för en fungerande avreglerad bostadsmarknad

Motivering

Landskapsregeringen behöver föra en långsiktig och stabil bostadspolitik som uppmuntrar främst privata aktörer att producera bostäder. Att avskaffa enhetslånen är i det långa perspektivet en sund åtgärd om man inte inför dem igen, vilket majoriteten nu verkar överväga. Enhetslånesystemet är främst anpassat för offentliga aktörer som t.ex. FAB Marstad som kan få både borgen och kapital utan avkastningskrav från sin ägare. Den marknadssituation som detta skapar utestänger många aktörer från bostadsmarknaden med bostadsbrist och regional obalans som följd.

För att få räntestöd som subvention att fungera också utanför Mariehamn bör systemet kompletteras med andra åtgärder såsom t.ex. garantier för att det ska vara möjligt att bygga bostäder på landsbygden och i skärgården. På sikt bör man överväga ett system med skatteavdrag istället för räntesubvention så att hyresnivån kan ligga på en mer marknadsanpassad nivå samtidigt som hyresboende och ägarboende subventioneras i huvudsak på lika grunder. Vidare bör regelverket för bostadsfinansieringen ses över för att möjliggöra för fastighetsägare att lösgöra kapital ur befintligt fastighetsbestånd genom s.k. friköp som tidigare varit aktuellt. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av situationen på finansmarknaden och bristen på tillgängligt kapital.

Förslag

a) att motiveringen under moment 43.25.67 Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F) kompletteras med följande: "För att skapa förutsättningar för att räntestöd som subvention för produktion av hyresbostäder ska fungera regionalt på hela Åland och oavsett konjunktur revideras regelverket för landskapsborgen för dessa typer av lån så att garantier upp till 50% kan beviljas av landskapsregeringen"

b) att motiveringen under moment 43.25.83 Bostadslån (R) i enligthet med finansmotion nr 84 ges följande tillägg: "Utskottet anser att landskapsregeringen snarast ska se över gällande lagstiftning och därefter till lagtinget lämna förslag på lagstiftning som ger goda möjligheter att på ett enkelt sätt avyttra de bostäder som producerats med av landskapsregeringen beviljade bostadslån."

3. Försäljning av lösdriftsstallet för dikor

Motivering

Undertecknad har konskvent motsatt sig byggandet av detta projekt, i folkmun kallat "regeringsladugården" och utskottet har vid tidigare höranden kunnat erfara att landskapet i stället för denna etablering kunde hyrt in verksamheten hos en privat aktör förutsagt att övervakningen ordnats. Trots detta har detta projekt förverkligats och nu borde anläggningen säljas till någon aktör som önskar driva den i privat regi.

Förslag

Att motiveringen under moment 46.44.76 Lösdriftsstall för dikor (R) ges följande tillägg: "Efter att projektet färdigställts utbjudes det till försäljning på den öppna marknaden i syfte att hitta en köpare som kan driva anläggningen"

4. Minskat anslag för museibyrån

Motivering

När landskapsregeringen år 2004 började se över omfattningen av museibyråns verksamhet gjordes en del inbesparingar, arbetet avbröts tyvärr av den regeringkris som åtgärden orsakade. Sedan dess tenderar omfattningen av verksamheten att öka ånyo, särskilt anslaget för köp av tjänster.

Förslag

Att anslaget under moment 46.60.20 sänks med ytterligare 180 000 euro, därmed med sammanlagt 300 00 euro i enlighet med finansmotion nr 87.

5. Utarrendering av markerna vid Grelsby Kungsgård

Motivering

Landskapsregeringen avser arrendera ut delar av marken vid Grelsby kungsgård. Det är bra att markerna kommer i produktiv användning. Det är dock en brist att man inte avser arrandera ut all mark på detta långsiktiga sätt. Det finns intresse hos jordbrukare att arrendera de odlingsbara markerna vid kungsgården på längre tid än hittills och dessutom har dessa marker förekommit i diskussionerna kring förverkligandet av en golfbana i Godby/Ämnäs vilket isåfall borde göras iform av ett öppet förfarande där hela kungsgårdens marker utbjudes till arrende som helhet eller i delar och där arrendetagarna kan bjuda arrende i pengar och/eller markområden i arrendebyte.

Förslag

Att motiveringen under moment 37.52.20 ersätts med följande: "Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att efter ett öppet förfarande arrendera ut Grelsby Kungsgårds (RNr 2:27) marker på så lång tid att inteckning kan sökas för arrendeavtalets bestånd. I arrendet kan även ingå produktionsbyggnaderna och mangårdsbyggnaden. Markområdena kan arrenderas ut som helhet eller i delar och arrendtagare kan bjuda arrende i pengar eller markområde i arrendebyte. Värdet av eventuellt markområde som erbjuds i utbyte fastställs av oberoende värderare. Vattenområden ingår inte. De odlingsbara områdena ska användas som jordbruksmark, i övrigt ska områdena användas för kommersiellt eller allmännyttigt ändamål."

6. Driftsprivatisering av skärgårdstrafik

Motivering

Utskottet har erfarit att betydande inbesparingar kan göras vid driftsprivatisering av skärgårdstrafiken. Två linjer som omedelbart kan driftsprivatiseras är trafiken mellan Svinö och Degerby samt mellan Åva och Jurmo. Eftersom den nya färjan som ska trafikera Föglölinjen är kraftigt försenad finns god tid att förbereda en driftsprivatisering.

Förslag

a) Föreslås i enlighet med finansmotion nr 81 att motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg: "landskapsregeringen ges i uppdrag att förbereda en driftsprivatisering av linjen Åva-Jurmo."

b) Föreslås i enlighet med finansmotion nr 82 att motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg: "landskapsregeringen ges i uppdrag att förbereda en driftsprivatisering av Föglölinjen."

c) Föreslås i enlighet med finansmotion nr 91 att anslaget under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) minskas med ytterligare 100.000 euro eller sammanlagt med 1.489.000 euro.

7. Avreglering av välfärdsproduktion som stimulansåtgärd

Motivering

I allmänna motiveringen nämner landskapsregeringen kvinnligt företagande som en potentiellt område för stimulansåtgärder. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen inte har några konkreta åtgärder för att genomföra detta men avser ta fram sådana under året. Utskottet uttalar sig om detta men nämner inte den allra viktigaste åtgärden för att stimulera ökat entreprenörskap inom branscher som är särkskilt sysselsättningsintensiva och kvinnodominerade; avreglering och skapandet av en marknad för dessa företag. Till denna bransch hör olika företag som producerar välfärdstjänster - omsorg av olika slag. Att stöda etableringen av denna typ av företag genom bidrag, garantier och räntestödslån på lika grund som i andra branscher är viktigt men allra viktigast är att skapa en marknad för dessa aktörer. Det görs genom att avreglera och konkurrensutsätta samhällets egen välfärdsproduktion och genom att skapa tydliga regelverk för genomförande av denna produktion i privat regi samt system för uppföljning och utvärdering av kvalitén på tjänsterna. Som positivt exempel kan nämnas barnomsorgen där lagstiftningen ger rätt till enskilda daghem, denna typ av avreglering kan tjäna som modell i vissa fall.

Förslag

Att följande tilläggs görs under allmänna motiveringen under rubriken STIMULANSÅTGÄRDER: "Landskapsregeringen återkommer under året med förslag på hur samhällets produktion av välfärdstjänster generellt kan avregleras för att skapa en marknad för nya företag inom välfärdsbranschen. Samtidigt tas tydliga regler fram för uppföljning och utvärdering av kvalitén på dessa tjänster. Denna bransch är sysselsättningsmässigt kvinnodominerad varför detta är en av de viktigaste åtgärderna för att gynna kvinnors företagande."

8. Åtstramning av budgetramar

Motivering

I landskapsregeringens förslag till bugetramar för de kommande åren räknar man med ett underskott om ca 86 miljoner euro. Det är för mycket och åtgärder måste vidtas för att om möjligt nedbringa underskottet ytterligare, annars riskera budgetunderskottet resultera i skuldsättning om den ekonomiska nedgången blir långvarig. Landskapsregeringen bör i budgetförslaget för 2010 presentera ett scenario där underskottet blir maximalt 50 miljoner euro. För att uppnå detta bör man bl.a. särskilt granska möjligheten till att effektivisera ÅHS och fastställa ett nettokostnadstak för verksamheten på 2008 års nivå fem år framåt, se över överföringsavgifterna på näringsavdelningen i syfte att nedbringa dessa, konkurrensutsätta hela trafikavdelningens utförarfunktion och ta i bruk den mest kostnadseffektiva organisationen för utbildning på gymnasialstadiet. Vidare bör man utreda hur landskapets intäkter i form av skatter och avgifter kan ökas utan att det påverkar köpkraften och verkar negativt på ekonomin.

Förslag

Att följande stycket tilllfogas allmänna motiveringen under rubriken Landskapets ekonomiska situation: "Landskapsregeringen ska i budgetförslaget för 2010 komma med förslag på nya budgetramar så att det ackumulerade underskottet t.o.m. är 2012 om möjligt nedbringas till 50 miljoner euro"

9. Sänkning av lagtingets kostnader

Motivering

I förslaget till tilläggsbudget sägs inget om lagtingets kostnader annat än att de beräknas vara de samma framdeles. Detta skickar fel signaler, lagtinget självt borde också förmå spara minst lika mycket som man kräver av landskapsförvaltningen i dess helhet. En neddragning av anslaget i samma storleksordning som resten av förvaltningen borde därför göras. Ett sätt att spara är att sänka lagtingsledamöternas arvode i samma omfattning som det är underskott i budgeten och låta arvodet vara sänkt så länge ett underskott finns i budgeten, det sporrar lagtinget att vara tydligt i sina beslut om den ekonomiska politiken. När det åter råder balans i budgeten kan arvodets nivå återställas."

Förslag

Att följande stycket tilllfogas allmänna motiveringen under en ny rubrik Ht 41 Lagtinget: "Inför beredningen av budgeten för 2010 bör åtgärder vidtas för att sänka kostnadsanslaget för lagtinget i motsvarande mån som den totala budgetomslutningen. Ett sätt att nedbringa kostnaden är att sänka lagtingsledamöternas arvode så länge det råder ett underskott i landskapsbudgeten."

10. Effektivisering av verksamheten inom Ålands Radio och TV Ab

Motivering

Förslaget att Åland Radio och TV Ab ska börja betala sina egna upphovsrättskostnader är i grunden en sund åtgärder som eliminerar en konkurrenssnedvridning. För att finansiera detta bör bolaget få tydliga direktiv att prioritera rätt och effektivisera i verksamheten för att undvika förslag som att dra in återutsändningen av svensk TV på Åland. Förslagen bör förankras i det etermediapolitiska programmet som bör revideras.

Förslag

Att följande stycket tilllfogas allmänna motiveringen under rubriken Ht 43 Kansliavdelningen: "Det etermediapoltiska programmet revideras och Ålands Radio och TV Ab ges tydliga direktiv om hur verksamheten bör omprioriteras och effektiviseras för att uppnå betydande inbesparingar. Återutsändningen i landskapet av svensk radio och TV ska garanteras."

11. Utredning om Naturbruksskolans framtid

Motivering

Verksamheten vid Naturbruksskolan har länge kämpat med sjunkande antal studerande och höga kostnader. Jordbrukets andel av ekonomin har minskat drastiskt de senaste 50 åren och tiden är kommen att fundera över naturburksskolans framtid. Utbildningarna som planeras kunde göras i en annan skolas regi och fastigheterna kring skolan och själva skolbyggnaden kunde säljas helt eller delvis. Detta bör utredas inför budgeten 2010.

Förslag

Att följande stycket tilllfogas allmänna motiveringen under rubriken Ht 46 Utbildnings- och kulturavdelningen, efter tredje stycket: "Landskapsregeringen utreder inför budgeten 2010 möjligheten att sammaföra verksamheten vid Naturbruksskolan med en annan skola, t.ex. Yrkesskolan och helt eller delvis sälja fastigheterna vid Naturbruksskolan."

12. Utfasning av samhällssubventionen i avbytarsystemet för lantbruket.

Förslag

Att andra stycket under rubriken Ht 47 Näringsavdelningen i allmänna motiveringen ersätts med följande: "Tillgången på avbytarservice är en viktig faktor för att upprätthålla mjölk- och köttproduktionen i landskapet. Systemet är en kvarleva från den tiden då lantbrukets inkomstnivå fastställdes genom förhandlingar och har mer och mer kommit att ifrågasättas, särskilt i jämförelse med andra företag som själv får stå för ersättande personal vid semestrar och sjukledigheter. Omfattningen av den avbytarservice som erbjuds från samhällets sida kommer att ändras så att verksamheten bolagiseras och samhällets stöd på sikt fasats ut och bolaget får verka på marknadsmässiga grunder och finansieras av branschen. Landskapsregeringen kommer att lämna förslag om nödvändiga förändringar av LL (1998:57 samt ändring 2005/83) om avbytarverksamhet för lantbrukare för att på sikt fasa ut avbytarsystemet.

Lemland den 25 maj 2009

Danne Sundman

R E S E R V A T I O N

Undertecknade reserverar sig mot finansutskottets betänkande (FU 5/2008-2009) med anledning av landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland 2009 på följande punkter:

1. Utbyggnad av självstyrelsegården

Motivering

Landskapsregeringen föreslår att planerna på en utbyggnad av självstyrelsegården inte genomförs trots att lagtinget beslöt att genomföra projektet så sent som i innevarande års budget. Utskottets majoritet stöder detta men förefaller inte ha några som helst sakliga argument för sin ståndpunkt. Enligt vad utskottet erfarit elimineras inte utbyggnadsbehovet av de personalnedskärningar som planeras. Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med 15% föreligger behovet av en fjärde våning. Enligt vad utskottet vidare erfarit finns eventuella planer på en utlokalisering av trafikavdelningen till Godby vilket inte redovisas i budgeten eller är närmare utrett. Kostnaden för att bygga nya lokaler i Godby är troligen avsevärt högre än en tillbyggnad på självstyrelsegården samtidigt som den regionalpolitiska nyttan kan ifrågasättas när utlokaliseringen sker endast 15 km från Mariehamn. Förvaltningen hyr därtill ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om 465.000 euro per år exklusive moms. Därtill tillkommer de merkostnader som uppstår för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen m.m. En utbyggnad betalar sig sålunda på mindre än tio år. Kostnaden för att inte göra denna tillbyggnad torde på 20 års sikt bli i storleksordningen 7-8 miljoner euro. Det moderniseringsarbete som pågår inom organisationen i landskapsförvaltningen försvåras av att förvaltningen är splittad och produktiviteten blir lidande av beslutet att inte samla förvaltningsresurserna i en och samma byggnad. Dessutom uppstår ytterligare utrymmesbehov ifall självstyrelsens behörigheter utvecklas t.ex. inom skatteområdet. Förutom att det är en avsevärd inbesparing av skattemedel att göra utbyggnaden, särskilt nu när konjunkturen dessutom är lämplig, så skulle projektet utgöra en viktig stimulansåtgärd för byggsektorn som är den mest konjunkturkänsliga branschen. Totalekonomiskt är det sålunda synnerligen dumsnålt att inte genomföra utbyggnaden nu.

Förslag

Föreslås att motiveringen under moment 43.40.74 Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R) utgår.

2. Prioriteringar av verksamheten vid Högskolan på Åland

Motivering

Trots att landskapsregering skriver i allmänna motiveringarna att utbildning ska vara ett prioriterat område föreslås neddragningar för Högskolan på Åland om 10%. Det kan ifrågasättas om det är rätt att spara på denna verksamhet i dessa tider när en lågkonjunktur står för dörren och behovet av utbildning kan öka för att lindra åtgärderna av denna. Landskapsregeringen anger inte hur högskolan bör spara annat än att det ska göras inom förvaltning och forskning. Högskolans verksamhet är i stort bunden av det utbildningsavtal som tecknas mellan landskapsregeringen och Högskolan. Detta gör det svårt för Högskolan att utan närmare prioriteringar avgöra vad man ska spara på. Landskapsregeringen bör omförhandla avtalet med Högskolan och i samråd med Högskolan överenskomma om tydliga prioriteringar.

Förslag

Att motiveringen under moment 46.55.20 Högskolan på Åland - verksamhetsutgifter (VR) ges följande tillägg: "Landskapsregeringen omförhandlar utbildningsavtalet med Högskolan på Åland i syfte att i samråd med Högskolan överenskomma om tydliga prioriteringar för att möjliggöra inbesparingen görs på ett för verksamheten och ett för samhällets utbildningsbehovs lämpligt sätt."

3. Skrotbilspremie

Motivering

Landskapsregeringen avser avsluta miljöbils- och skrotningspremien. Miljöbilspremien blev aldrig någon större succé och har troligen spelat ut sin roll. Miljöbilarna är redan så pass attraktiva och benägenheten hos konsumenterna att köpa dessa så pass stor att premien mycket väl kan skrinläggas. Däremot finns ett behov av att fortsätta med skrotningspremien. Enligt vad utskottet erfarit finns det på Åland ett stort bestånd bilar som är tillverkade för 20 år sedan eller mer. Dessa bilar saknar katalysator, de har generellt högre bränsleförbrukning och är mycket trafikfarligare än nya bilar. Sammantaget utgör dessa fordon ett stort strukturellt miljöproblem som kunde åtgärdas i stor utsträckning med en fortsatt och utökad skrotningspremie. En utfasning av dessa åldersdigna fordon skulle också vara en betydande trafiksäkerhetsinsats och skulle bespara både dödsolyckor och olyckor med allvarliga personskador. Dessutom är det också en stimulansåtgärd för bilbranschen som har drabbats hårt av konjunkturnedgången. Skrotbilspremie har införts i flera länder i Europa med stor framgång. Att skrota skrotbilspremien nu, när den som mest behövs, är inte hållbar utveckling. Skrotbilspremien räddar både liv, miljö och jobb och bör därför istället utvecklas.

Förslag

Att första meningen i sjätte stycket under rubriken Ht 45 Social- och miljöavdelningen i allmänna motiveringen ersätts med följande: "Den tillfälliga åtgärden med miljöbilspremie föreslås avslutad. Skrotningspremien bibehålls i syfte att stimulera till en strukturell förnyelse av fordonsbeståndet på Åland till förmån för miljö och trafiksäkerhet. Landskapsregeringen återkommer i samband med kommande tilläggsbudget med förslag till hur premien ytterligare kan utvecklas för att uppnå avsedd effekt.

Mariehamn den 25 maj 2009

Danne Sundman Camilla Gunell

Finansutskottets betänkande 5/2008-2009

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter