Ltl John Holmbergs m.fl. reservation gällande Allmänna motiveringen

Ltl John Holmbergs m.fl. reservation gällande Allmänna motiveringen

Lagtingsår: 2021-2022
Typ av dokument: Reservation

Ladda ner Word-dokument

Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

John Holmberg m.fl.

2022-06-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 13/2021-2022 gällande en skrivning om den offentliga ekonomin i den allmänna motiveringen

·      Förslag till andra tilläggsbudget 2022 (BF 4/2021-2022)

 

 

Motivering

 

I allmänna motiveringen skriver landskapsregeringen att "Bokslutet för år 2021 visar på ett betydligt bättre resultat än vad budgeterades”. Om landskapsregeringens avsikt med denna formulering är att skapa tilltro till sin egen förda ekonomiska politik är det viktigt att komplettera skrivningen med bakomliggande fakta för att en så trovärdig bild av det ekonomiska läget målas upp som möjligt. När landskapsregeringen inte är tillräckligt tydlig i sin kommunikation av det ekonomiska läget bidrar detta till en förskönande bild av ekonomin. Detta i sin tur har en förlamande effekt på de nödvändiga åtgärder som krävs för att nå framgång i såväl det kortsiktiga som långsiktiga ekonomiska balanseringsarbetet. Följderna nu blir ett uddlöst ekonomiskt reformarbete som saknar såväl långsiktighet som nödvändigt momentum.

     Allmänna motiveringen skulle behövt kompletteras med nödvändiga fakta kring bokslutet för 2021, som t.ex. den s.k. puckeleffekten vilken har en påverkan av engångskaraktär för resultatet 2021 med + 23,8 miljoner euro.

     Landskapsregeringen lyfte inte banklån under 2021, men har en skuld till fastighetsverket om ca 10 miljoner euro för oreglerade hyror. Trenden med en allt större offentlig sektor förstärktes enormt under 2021 där landskapsregeringen inklusive underliggande myndigheter (ÅHS och Fastighetsverket exkluderade) ökade antalet årsverken med ca 30 stycken. Att landskapsregeringen har svårt att bromsa den offentliga sektorns massiva ökning återspeglas i detta budgetförslag där medel äskas för ytterligare fyra årsverken.  

     Ett tydligt bevis för att landskapsregeringen inte har kontroll över kostnadsutvecklingen kan även hänföras till den ca 4,5 miljoner euro stora ökningen av personalkostnader mellan 2020 och 2021. Kostnaden för köpta tjänster ökade med ca 1,5 miljoner euro. Sett till accelereringen av en sådan negativ spiral och med intäkter av engångskaraktär om 23, 8 miljoner är det inte politiskt ansvarigt att med en mening i budgeten konstatera att resultatet för 2021 blev betydligt bättre än budgeterat. Landskapsregeringens ekonomiska politik, vilken bygger på kontinuerligt ökade skatteintäkter måste anses som våghalsig med tanke på de följder ett konstant ökande skattetryck medför såväl ålänningar som företag. Kontroll över den offentliga ekonomin är en förutsättning för att möta upp det stora investeringsunderskott som mer eller mindre dagligen gör sig påmint inom skärgårdstrafiken, men även inom t.ex. digitaliseringen. Heltäckande investerings- och avskrivningsplaner kan endast hanteras långsiktigt via en god ekonomi. De alltmer stringenta klimat- och miljökraven i kombination med prishöjningar, kommer skapa ett allt större budgetslitage i nyttjandet fossila bränslen, där det inte kan ses som osannolikt att hela den frigående skärgårdsflottan redan 2027 är en del av Emission Trading System (ETS), då en sänkning från dagens 5000 bruttoton till 400 bruttoton är under beredning. En åtgärd som kan påverka landskapsregeringens budget med miljonbelopp. Sammantaget finns det inte längre tid för skönmålning av landskapsregeringens ekonomiska situation. Omställningsbehovet är generellt och omspänner alla verksamheter där grunden är en stabil ekonomi och där den politiska färdplanen behöver beakta de kommande miljökraven enligt EU:s gröna giv, offentliga sektorns utveckling sett till volym och innehåll genom konkurrensutsättningar, investeringsplaner, omställningsplaner samt formerna för det ekonomiska balanseringsarbetet

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att det till betänkandets allmänna motivering fogas följande text: ”Landskapsregeringen bör i budget 2023 återkomma med en långsiktig ekonomisk färdplan i syfte att skapa en sammanhållen politik med längre hållbarhet än nästa tilläggsbudget.”

 

 

Mariehamn den 2 juni 2022

 

 

 

 

 

John Holmberg                                                                Jörgen Strand