Ltl John Holmbergs m.fl. reservation gällande ”Den offentliga ekonomin på Åland”

	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	John Holmberg m.fl.	2021-12-10
	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 1/2021-2022 gällande avsnittet

”Den offentliga ekonomin på Åland”

 

Motivering

 

Att fatta beslut utgående från vetenskapligt utförd statistik, trender och prognoser är ett kvitto på ansvarsfull politik. Den offentliga ekonomin, demografin och tillväxtproblematiken visar alarmerande siffror som behöver hanteras. Nu behövs politisk mognad och handlingskraft där åtgärderna ännu kan ske kontrollerat och med framförhållning.

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att följande text ersätter stycket under rubriken ”Den offentliga ekonomin på Åland”:

Flera avgörande framtidsfrågor är av karaktären att de binder, inte minst ekonomiskt, framtida landskapsregeringar samt lagting och därför är betjänta av en bred politisk förankring. Beslut av väsentlig karaktär så som avgörande beslut inom digitalisering, den europeiska gröna given, EU:s återhämtningsfond samt jordbruksprogram skulle varit förtjänta av en bred parlamentarisk förankring och här förutsätts att informationsflödet från landskapsregeringen förbättras. Parallellt med detta är inte landskapsregeringen tillräckligt lyhörda kring de beslut lagtinget fattar, exempelvis gällande det ekonomiska omställningsarbetet där budgetbetänkandenas innehåll inte beaktats. Detta är undermåligt och försämrar möjligheterna till nödvändig omställning.

Dagens hantering av det kommunala fältet skapar splittring, svagare ekonomier och sämre service. Det finns många negativa sidor av kommunalförbund och detsamma gäller systemet med värdkommuner. En fast åländsk kommun med specifika lösningar för skärgården skulle lösa många av dagens och morgondagens svårigheter och ge behövliga verktyg och förutsättningar till de utmaningar som annars riskerar utarma välfärden. Hög tid att förvandla år av utredningar och ord till konkret handling när det gäller konkurrensutsättningar och inte minst reformarbetet. Allt med fokus på människan och inte föråldrade kostnadsdrivande strukturer och gränser.

Minskning av omfånget i det offentliga ägandet och därtill hörande underhållsansvar möjliggör för privata initiativ att på ett mer produktivt sätt bidra till tillväxt och utveckling. Därför bör landskapets fastighetsverk i än högre utsträckning avyttra fastigheter i en takt som marknad och eventuella arrendeavtal tillåter. Rektorsbostaden vid Ålands Folkhögskola är ett exempel på fastighet där utskottet anser offentligt ägande omotiverat.

Ersättarsystemet i lagtinget bör tas bort i syfte att förbättra och utveckla den parlamentariska modellen. Dagens ersättarsystem skapar förutom en hämmande effekt på politiken, även en betydande kostnad för Ålands lagting och den offentliga ekonomin som inte är försvarbar.

 

Målinriktning

Den offentliga sektorn på landskapsnivå bör ha minskat det strukturella omfånget med ca 20 miljoner euro senast 2027 och därefter årligen visa ett överskott som bidrar till en konjunkturbuffert. Åtgärderna för att uppnå detta är framför allt personalminskningar, konkurrensutsättningar, rambudgetering, prioriteringar, omprioriteringar efter pensionsavgångar, digitalisering, automatisering och övriga åtgärder i syfte att öka kostnadseffektivitet och produktivitet.

Den offentliga välfärdskärnan behöver utrymme till förstärkning med tanke på demografi, attraktionskraft och allmän samhällsutveckling. Den förstärkningen kan inte över tid garanteras via ökad resursering utan kräver prioriteringsinriktningar för att undvika lån. Den åländska offentliga sektorn är för stor i förhållande till den privata arbetsmarknaden. Förmågan att över tid bedriva ekonomiskt hållbar välfärdsservice måste bättre än idag, beakta den offentligas sektorns totala resurseringsbehov i förhållande till den skattebas som utgör grunden till fördelningsutrymmet.

Minskning av årsverken via konkurrensutsättningar och samordningar bör genomföras. Exempelvis kunde verksamheterna vid Ålands fiskodling (Guttorp), Fordonsmyndigheten, vägunderhållet och lager och verkstad helt eller delvis konkurrensutsättas. Samtidigt kunde uppgifter inom landskapsförvaltning och de underliggande myndigheterna konkurrensutsättas. Omkring 100 årsverken bör konkurrensutsättas och leda till minskade utgifter om över en miljon euro.

Vidare bör minskning av kostnader om cirka 2 500 000 € årligen genomföras under perioden 2023-2026. Summan motsvarar 50 årsverken årligen och ger ett gott tillskott till den totala åländska arbetskraftsefterfrågan. Samhället fungerar inte så att man per automatik blir arbetslös om man inte är anställd inom offentlig sektor. Ovan nämnda åtgärder genomförs skulle det betyda minst 12 miljoner euro i minskade verksamhetskostnader årligen fr.o.m. 2027.

 

Demografi, BNP och tydliga trender

Arbetet som gruppen bakom Aktion-21 tagit fram, för ett effektivare offentligt Åland och hållbar tillväxt, får förhoppningsvis starkt fotfäste hos ansvariga politiker. Detta arbete i kombination med Åsub:s statistik påvisar fakta som väsentligt kommer att ha en accelererande påverkan på den åländska välfärdsmotorn. Triangelutmaningen med demografi - tillväxt – offentlig ekonomi i balans är i sig inget Ålandsproblem, men de negativa konsekvenserna är extra tydliga på Åland.

2000-2020 ökade Ålands befolkning med 4 353 personer eller 16,9 %. Samtidigt steg den så kallade försörjningskvoten från 68 till 81, vilket innebär att det går 81 personer i åldersgrupperna 0-19 och 65+ på 100 personer i åldersgruppen 20-64 år. Därmed uppstår ett demografiskt problem då allt färre skapar välfärden för de åldersgrupper som befinner sig utanför arbetskraften.

2006 – 2020 steg antalet ålänningar i åldern 65+ år med 1368 personer. Samtidigt blev antalet ålänningar i ålder 20 – 64 år 664 personer fler. Ökningen av antalet personer i arbetsför ålder var sålunda ca hälften av ökningen för 65+ gruppen.

Från början av 2000-talet har den förväntade livslängden för kvinnor stigit från 83,6 till 85,5 år och för män från 77,6 till 80,4 år. Ökningen av antalet äldre tog fart efter år 2000 när de stora årskullarna började uppnå pensionsålder. År 2000 var 16 procent 65 år eller äldre mot ca 23 procent idag. Kombinationen av demografisk utveckling och ekonomisk tillväxt blir helt avgörande för hur de offentliga finanserna kan balanseras. Dessa accelererande demografiska trender utmanar välfärdsmotorn i en allt snabbare takt och ställer omställningskrav på det offentliga Ålands strukturer, men även akuta krav på politisk handlingskraft.

När det gäller den strukturella sysselsättningsförändringen jämfört med befolkningsutvecklingen har de offentligt sysselsatta ökat med + 0,7 % och de privat sysselsatta minskat med – 0,6 % under perioden 2007 – 2018. Noterbart är att anställda i tredje sektorn statistikförs under privat sysselsatta. Befolkningsutvecklingen har under motsvarande period varit +9,7 %.

Den globala urbaniseringstrenden märks tydligt också på Åland. 2000 – 2019 växte Ålands befolkningsmängd med 16 %. Största tillväxten antalsmässigt, var i Jomala, Lemland och Mariehamn. Jomalas stora tillväxt har nästan totalt (drygt 80 %) fokuserats till de områden som kan beaktas som förortsmässiga i förhållande till Mariehamn. För Lemlands del står dessa områden för 25 %. Av de åländska arbetsplatserna är nästan 80 % belägna i centralområdet. En välmående centralort är en förutsättning för att bibehålla trygga och goda servicenivåer över hela Åland. Därför bör den förda politiken främja utveckling och tillväxt av centralorten via ett attraktionshöjande arbete som ytterligare breddar den totala skattebasen. 

Landskapets totala produktionsvärden mätt i BNP, har de senaste åren gått ner samtidigt som omkringliggande regioner haft tillväxt. Landskapets ekonomi visar underskott på tiotals miljoner euro per år. Det förändrade ekonomiska systemet i självstyrelselagen ställer dessutom högre krav på tillväxt och att underskottstrenden bryts. Faktum är att läget kring demografi, tillväxt och situationen i den offentliga ekonomin var bekymmersamt redan före pandemin.

 

Kostnadseffektiva strukturer

Om de åländska kommunerna tog över ansvaret och kostnaden för sjukvården och gymnasieutbildningen av landskapet på samma sätt som de finländska kommunerna i Finland ansvarar för motsvarande verksamheter skulle följande hända;

Våra kommuner skulle i och med det nya ansvaret få utökad kostnad för sjukvården (ca 87 miljoner) och gymnasieutbildningen (ca 19 miljoner euro), en kostnadsökning om ca 105,5 miljoner euro. Kommunerna skulle samtidigt få en utökad intäkt i form av landskapsandel per person som de finländska kommunerna erhåller i statsandel. Detta skulle ge en utökad intäkt om totalt ca 10,7 miljoner euro till de åländska kommunerna. Kommunerna skulle höja skatteundantaget per invånare till samma nivå som i Finland (19 – 20%). Skatteintäkterna ökar då med ca 18 miljoner euro. Detta ovanstående ger sammantaget utfallet -76,8 miljoner euro i ökad nettokostnad. Med allt annat oförändrat borde de åländska kommunerna då höja kommunalskatten med 3172 euro/invånare, alltså från dagens nivå om 17 – 18 % till ca 30 %. Våra kommuner är rikligt finansierade i jämförelse med de finländska kommunerna. Det i jämförelse höga kostnadsläget i våra kommuner torde bero på den betungande administrationsapparaten som följd av uppdelningen i många kommuner, kommunalförbund samt i en hög servicenivå.

 

Parlamentarisk grupp

Landskapsregeringens avsikt att tillsätta en parlamentarisk grupp i syfte att hitta överenskommelser och samsyn gällande reformer av den offentliga ekonomin som sträcker sig över flera mandatperioder. Avsikten är god och utskottet betonar vikten av att arbetsgruppen tillsätts i skyndsam ordning med ett mandat som sträcker sig fram till sommaren 2022. Färdkosten till arbetsgruppen bör innehålla konkreta åtgärdsförslag med fokus på kostnadstak och överskottsmål i den offentliga ekonomin som inkluderar både landskapet och kommunerna. Gruppen bör också se över och föreslå vilka verksamheter som kan omstruktureras från offentlig till privat sektor. Ytterligare måste tydliga prioriteringar göras om vilka verksamheter som utgör grundkärnan i vårt välfärdssamhälle samt vilka som kan prioriteras ner eller fasas ut. Arbetsgruppens arbete måste genomsyras av en förutsättningslös granskning av all offentlig verksamhet och strukturernas uppbyggnad för att på så sätt skapa en optimal grund till breda överenskommelser.

 

 

Mariehamn den 10 december 2021

 

John Holmberg                                           Katrin Sjögren