Ltl Jörgen Strand m.fl. reservation gällande allmänna motiveringen

Ltl Jörgen Strand m.fl. reservation gällande allmänna motiveringen

Lagtingsår: 2021-2022
Typ av dokument: Reservation

Ladda ner Word-dokument

Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Jörgen Strand m.fl.

2022-06-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 13/2021-2022 gällande den allmänna motiveringen

·      Förslag till andra tilläggsbudget 2022 (BF 4/2021-2022)

 

 

Motivering

 

När finans- och näringsutskottet (FNU) behandlade budgeten för 2022 i december 2021 så fanns enbart kommunernas budgeter och prognoser för 2021, vilka då visade ett samlat underskott. Nu med kännedom om att kommunernas samlade resultat för 2021 blir 18-19 miljoner bättre än budget, så kan bara konstateras att skrivningarna i betänkandet för budget 2022 inte är relevanta. Kommunerna visar ett samlat överskott om någon miljon medan landskapet har underskott trots stora puckelinkomster av engångskaraktär. De aviserade överföringarna till kommunerna är ofinansierade i landskapsregeringens tb2 för 2022. Sannolikt får LR låna till dessa utgifter, vilket inte är hållbart. Vidare visar skattestyrelsens redovisningar per april-maj 2022 att skatteintäkterna stiger rejält i förhållande till 2021.

     Landskapsandelarna är en del av finansiering av kommunernas verksamheter. Vidare finansieras kommunerna till största delen av olika skatter och intäkter från verksamheterna. Men lika viktigt är att kommunerna driver sina verksamheter kostnadseffektivt och har incitament för detta. Det var därför FNU beställde lagstiftningsändringar i betänkandet för budget 2022. Dessa lagstiftningar som bland annat skulle möjliggöra större effektivitet i kommunerna har inte levererats från regeringen i enlighet med lagtingets beställning i FNU:s betänkande för budget 2022.

     Landskapsregeringen tillsatte 29 april 2022 två referensgrupper, varav den ena var politisk och den andra sakkunnig. Samtidigt beskrev man ett mycket snävt mandat med bland annat begränsningar vad gällde lagstiftningar, jämförelser med befintligt landskapsandelssystem och antal möten. Dessutom med en tidsram som inte var realistisk för att seriöst gå igenom alla landskapsandelssystem med tillhörande och närliggande lagstiftningar. Därtill aviserade mani blindo utbetalningar om minst 2 milj till kommunerna utan att beakta kommunernas resultat för 2021 och årets första redovisningar från skattestyrelsen.

     Den 25 maj efter att budgeten debatterats i lagtinget har landskapsregeringen sannolikt efter den massiva kritiken försökt rätta till mandatet. Tyvärr är ändringarna mest kosmetiska medan begränsningarna kvarstår.

     I utskottsbehandlingen har dock noterats brister som behöver rättas till i landskapsandelssystemen med tillhörande lagstiftningar. Likaså i andra närliggande lagstiftningar för att driva en effektiv kommunal organisation.

 

 

 

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att följande stycke fogas till allmänna motiveringen:

 

Kommunernas ekonomi och landskapsandelar

 

Utskottet har noterat de goda resultat som kommunerna redovisar för 2021, samt att nuvarande landskapsandelssystem innehåller brister och svagheter. Dessa syns särskilt i Lumparlands kommuns finansiering av kommunernas socialtjänst, att tillväxtkommunerna straffas ju fler barn som börjar sin skolgång, skevheter i den regionala fördelningen, ekonomiska förluster vid samgående, mm.

Utskottet anser därför att de tillsatta referensgrupperna skall göras om till arbetsgrupper med mandat helt utan begränsningar. Grupperna får den tid och de resurser som behövs för att jobba fram långsiktigt hållbara landskapsandelssystem och tillhörande lagstiftningar. Målet bör vara att grupperna presenterar en delrapport senast i samband med budget för 2023. Olika lagstiftningar och systemändringar samt eventuellt tillskott av pengar föreslås inför lagtinget när grupperna är klara med sina uppdrag.

Utskottet anser att ordentligt genomarbetade förslag som beaktar alla utmaningar i regionerna, tillväxtkommunerna och centralorterna är viktiga för Ålands framtida utveckling, såväl ekonomiskt som befolkningsmässigt. 

 

 

 

Mariehamn den 2 juni 2022

 

 

 

 

 

Jörgen Strand                                                                   John Holmberg