Social- och miljöutskottets utlåtande 1/2022-2023

	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 1/2022-2023
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2023-03-28
	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Meddelande till lagtinget angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland

·      Landskapsregeringens meddelande nr 4/2021-2022

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

 

 

Finans- och näringsutskottet har med stöd av 56 § i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland till den del det berör utskottets verksamhetsområden.   

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, som antogs år 2016, är väletablerad som samhällskontrakt och väl känd hos den åländska befolkningen.  Arbetet med förverkligandet av agendans sju strategiska utvecklingsmål drivs av aktörer inom alla sektorer i samhället; lagtinget, landskapsregeringen, myndigheter, kommuner, företag, föreningar och enskilda individer. Lagtinget har det övergripande politiska ansvaret för utvecklings- och hållbarhetsagendans förverkligande. Landskapsregeringen har det operativa ansvaret för förverkligandet av agendan och verkar som katalysator och koordinator för förverkligandet av agendan i samhället i sin helhet. De strategiska utvecklingsmålen inklusive delmål och färdplaner ligger till grund för regeringens strategiska riktning och för de verksamheter som bedrivs inom landskapsförvaltningen. För att möjliggöra för lagtinget att utöva sitt övergripande ansvar för utvecklings- och hållbarhetsagendans förverkligande lämnar landskapsregeringen vart fjärde år ett meddelande till lagtinget med en nulägesbeskrivning och avsikter på tre till fem års sikt. I föreliggande meddelande beskrivs vilka åtgärder som landskapsregeringens byråer och enheter planerar vidta under åren 2023 - 2026 för att bidra till uppnåendet av agendans mål. Utvecklings- och hållbarhetsrådets statusrapport 5 utgör en bilaga till meddelandet. I statusrapport 5 redogörs för de 24 huvudindikatorerna för de strategiska utvecklingsmålen.

 

Förbättrade arbetsstrukturer

 

I syfte att effektivisera och strukturera upp arbetet med att förverkliga utvecklings- och hållbarhetsagendan har en rad reformer genomförts inom landskapsförvaltningen och av arbetsgruppen för koordinering och rapportering inom ramen för nätverket Bärkraft. Varje strategiskt utvecklingsmål har en målansvarig, en processledare och en ansvarig ledande tjänsteman inom landskapsförvaltningen. För varje strategiskt utvecklingsmål finns dessutom ett team bestående av representanter från hela det åländska samhället. Vidare har 24 huvudindikatorer kopplade till de strategiska utvecklingsmålen tagits fram och beslut fattats om åtgärder som behöver vidtas för att nå målen. Digitala verktyg har tagits i bruk för att kunna följa utvecklingen. Landskapsförvaltningens byråer och enheter har integrerat de strategiska utvecklingsmålen inklusive delmålen och färdplanerna i sina respektive verksamheter. För att tydliggöra vikten av strategisk samhällsutveckling har i landskapsförordningen (2022:65) om landskapsregeringens allmänna förvaltning intagits bestämmelser om att regeringskansliets stabsenhet ansvarar för den strategiska samhällsutvecklingen och finansavdelningen för uppföljningen av den. De konkreta målsättningar som under mandatperioden ska uppnås för att förverkliga de sju strategiska utvecklingsmålen beskrivs i förslaget till budget för Åland och följs upp i verksamhetsberättelsen och årsredovisningen. Nya justerade nyckeltal som är bättre kopplade till huvudindikatorerna har tagits in i årsredovisningen. Utskottet finner det glädjande att arbetsformerna och strukturerna i hållbarhetsarbetet har utvecklats i en positiv riktning. Utskottet har dock erfarit att arbetet inte ännu till fullo är integrerat i den ordinarie verksamheten utan åtminstone delvis bedrivs parallellt med den ordinarie verksamheten. Vidare har utskottet erfarit att det finns ett behov av att ytterligare främja och stärka det gränsöverskridande samarbetet mellan avdelningarnas byråer och enheter. Det finns enligt utskottet även skäl att analysera om avdelningarna är ändamålsenligt organiserade för att undvika dubbelarbete och oklara ansvarsroller i hållbarhetsarbetet.  

 

Vikten av politisk vilja och samsyn

 

En genomgång av statusen för de 24 huvudindikatorerna visar inte på tydliga trender i önskvärd riktning. Utskottet konstaterar att fastän det finns mål och färdplaner är det tveksamt om takten är tillräcklig för att nå de strategiska utvecklingsmålen till år 2030. Av avgörande betydelse för om förverkligandet av de sju strategiska utvecklingsmålen ska lyckas uppnås till år 2030 är enligt utskottet att det förutom en bred politisk vilja och samstämmighet om vikten av att målen förverkligas till år 2030 säkerställs att det finns tillräckliga finansiella resurser samt lagstiftning och handlingsplaner på plats som stöder förverkligandet av agendans sju strategiska utvecklingsmål.

 

Klimat

 

Det sedan januari år 2022 uppdaterade sjätte strategiska utvecklingsmålet anger att Åland senast år 2030 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med år 2005, vilket bekräftas i Ålands budget för år 2023. Vidare anges att Åland ska vara klimatneutralt senast år 2035, vilket innebär att de utsläpp som görs är lika stora som den mängd växthusgaser som binds upp. Utskottet erfar att dessa mål alltjämt gäller för landskapsregeringens arbete, och att finans- och näringsutskottets betänkande (FNU nr 2/2022-2023) inte uppdaterat målsättningen utan enbart bekräftar den grundnivå som EU-lagstiftningen förutsätter. Det är i utskottets mening viktigt att samma målsättningar åberopas och används inom lagtinget såväl som inom landskapsregeringen för att inte skapa förvirring i målstyrningen.

     Åland har inte liksom riket eller Sverige något lagstadgat ramverk som reglerar hur den politiska ledningen över tid planerar att bidra till genomförandet av de utsläppsmål som är uppsatta. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen för närvarande arbetar utifrån en färdplan för det sjätte strategiska utvecklingsmålet, men den är inte utformad så att de åtgärder som rekommenderas säkerställer måluppfyllelse. En nödvändig utveckling i arbetet är enligt utskottets förmenande att utarbeta handlingsplaner med prioriterade åtgärder på såväl kort som lång sikt vilka beskriver sektorer som ska bidra med hur stor utsläppsminskning och i vilken takt. Bidragande i ett sådant arbete torde vara den klimatutredning som landskapsregeringen presenterade i början av år 2023.

 

Vatten

 

Den senast utförda statusklassificeringen av alla vattenförekomster gör gällande att inga vatten uppnår god ekologisk status, och att inre vikar och flera sjöar har sämre än måttlig status. De två mest betydande källorna till direkta åländska vattenutsläpp är enligt statistiken vatten- och jordbruket. 

     Utskottet konstaterar liksom statusrapport 5 att det kommer att bli mycket utmanande att nå det tredje strategiska utvecklingsmålet att allt vatten ska ha god kvalitet senast år 2030. Därmed krävs särskilda insatser för att stärka den strategiska styrningen för att uppnå utsläppsminskningar. På samma sätt som för klimatmålet saknas ännu ett ramverk för att i varje vattenförekomst vidta åtgärder för att säkerställa en god ekologisk status. 

     Utskottet erfar att förslaget till en ny vattenlag är under beredning, med målsättningen att ge transparenta, långsiktiga och förståeliga villkor för alla vattenpåverkande verksamheter i sitt arbete att minska sin påverkan på vattenområdena. Med anledning av vattenkvalitetens stora betydelse för Åland är det enligt utskottet angeläget att lagstiftningen skyndsamt tillställs lagtinget.

 

Målkonflikter

 

Det är inte ovanligt att hållbar utveckling rymmer målkonflikter där det som är gynnsamt i ett avseende inte behöver vara det i ett annat avseende. Det kan exempelvis handla om avvägningar mellan miljörelaterade och ekonomiska mål eller mellan olika miljömässiga mål. Utskottet anser att det är viktigt att målkonflikter medvetandegörs och hanteras, och att diskussioner förs om hur synergier mellan olika mål kan maximeras. I meddelandet och statusrapporten redogörs inte för hur eventuella målkonflikter har undvikits och hanterats. Utskottet noterar dock att arbetsgruppen för koordinering och rapportering, som leds av landskapsregeringens förvaltningschef, förväntas säkerställa att implementeringen av respektive strategiskt utvecklingsmål beaktar implementeringen av de övriga strategiska utvecklingsmålen i syfte att undvika suboptimeringar och målkonflikter.   

 

Social hållbarhet

 

Ålands statistik- och utredningsbyrå har på uppdrag av landskapsregeringen genomfört undersökningen Tillitsstudie för Åland 2022 – Om förtroende, delaktighet och upplevelsen av att blomstra. Undersökningen är en del av uppföljningen av främst det första strategiska utvecklingsmålet om välmående människor vars inneboende resurser växer och det andra strategiska utvecklingsmålet om att alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället. Undersökning följer upp resultaten från Tillitsstudie för Åland 2018 (ÅSUB rapport 2018:5) men är utökad med två områden, upplevelsen av att blomstra samt förekomsten av korruption på Åland. Sammanfattningsvis visar undersökningen att den generella mellanmänskliga tilliten är stabil, förtroendet för flera institutioner och grupper har förstärkts och många har möjlighet att blomstra. Känslan av tillit, förtroende, delaktighet och att blomstra varierar dock mellan olika grupper och är svagare hos grupper som ofta har sämre förutsättningar, bland andra personer med sämre hälsa, ekonomiskt utsatta, arbetslösa och unga. Utskottet önskar att landskapsregeringen i sitt fortsatta arbete fokuserar på tillitsskapande åtgärder, eftersom tillit i så hög grad bidrar till uppnående av de strategiska utvecklingsmålen.

 

 

 

Företags hållbarhetsarbete

 

EU har vidtagit betydande åtgärder för att styra företagen i en hållbar riktning. I takt med att konsumenterna blir mer medvetna ställer även de högre krav på företagen och deras produkter och tjänster. Även personal ser företags hållbarhetsarbete som allt viktigare. Hållbarhet har alltmer blivit en förutsättning för att konkurrera om och behålla kunder och personal men det är samtidigt viktigt att understryka att hållbarhet är ett sätt för företagen att växa och stärka sin konkurrenskraft och lönsamhet. För att de åländska företagen ska kunna ställa om sin verksamhet i en hållbar riktning anser utskottet att framtagandet av hållbara affärsmodeller ytterligare behöver   främjas.    

 

Uppföljning och utvärdering

 

Enligt utskottet kunde landskapsregeringen överväga att inför nästa meddelande till lagtinget inkludera även underlydande myndigheters och kommunala verksamheters arbete för att bidra till förverkligandet av utvecklings– och hållbarhetsagendan. Enligt utskottet behöver lagtinget i sin roll som övergripande ansvarig för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan regelbundet följa med hur agendan förverkligas för att kunna säkerställa att agendan förverkligas i den takt och omfattning som behövs för att nå uppsatta mål. Utskottet uppmanar lagtingets utskott att inom sina respektive ansvarsområden årligen följa upp arbetet med stöd av 54 § i arbetsordningen för Ålands lagting (2015:87) som stadgar att landskapsregeringen ska överlämna de utredningar och redogörelser som ett utskott begär i frågor som hör till utskottets ansvarsområden.

 

Ärendets behandling

 

Finans- och näringsutskottet har den 26 januari 2023 med stöd av 56 § i arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, förvaltningschefen John Eriksson, VD:n David Karlsson från Ålands Elandelslag, huvudsekreteraren för Utvecklings- och hållbarhetsrådet Micke Larsson, avdelningschefen Bengt Michelsson och projektledaren för vattenskydd och hållbarhetsfrågor Ann Nedergård från Ålands Vatten Ab.  

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund,   ledamöterna Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve samt ersättaren Tage Silander.  

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att finans- och näringsutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

__________________

 

Mariehamn den 28 mars 2023
Ordförande	Pernilla Söderlund
Sekreterare	Carina Strand