Rådet håller årligen en Temasession kring ett eller flera utpekade teman. Årets temadebatt handlade om ”Säkerhet, fred och beredskap i Nordatlanten”. Därtill hölls en aktualitetsdebatt om ”Framtidens nordiska transportsamarbete”.På mötet deltog delegationens ordförande Annette Holmberg-Jansson, vice ordförande Sandra Listherby och ersättaren Mikael Lindholm.
Rådets presidium tillsatte 2022 en arbetsgrupp som skulle se över behovet av att ändra det nordiska samarbetets grundfördrag, det s.k. Helsingforsavtalet. Avtalet har inte ändrats sedan 1996 och många frågor som inte omnämns i avtalet är i praktiken föremål för nordiskt samarbete sedan länge. Arbetsgruppens förslag färdigställdes under mötet i Torshavn och övertas nu av presidiet som behandlar ärendet på sina sommarmöten och på septembermötet som hålls i Mariehamn. Därefter ska beslut om saken fattas under en session, troligen på Island i slutet av oktober. Rådets förslag går därefter till Nordiska ministerrådet för den fortsatta beredningen.
Arbetsgruppen beslöt föreslå att det införs nya artiklar i avtalet om försvars- och säkerhetspolitik, civil säkerhet, beredskap och samfundssäkerhet, klimatfrågor, barn och ungas rättigheter samt gränshinder. Vidare föreslås ett antal artiklar i avtalet bli uppdaterade.
Färöarnas representant i arbetsgruppen lyfte upp frågan om att de självstyrda regionerna skulle få status som en fullvärdig medlem i rådet. Denna fråga sysselsatte arbetsgruppen under flera möten. Även Grönland anslöt sig till den färiska hållningen i ett relativt sent skede i arbetet. Den åländska hållningen har varit att vi inte strävar till samma status för egen del, men att vi stöder de övriga autonomierna i deras strävan och att om det blir förändringar så ska Åland omfattas av dessa.

Den åländska delegationen inlämnade i september 2022 in ett medlemsförslag om skapandet av en nordisk Östersjöstrategi. Ärendet behandlades i Hållbarhetsutskottet och kom upp till bedslut under Temasessionen. Beslutet i rådet blev att man rekommenderar Nordiska ministerrådet att med utgångspunkt i Baltic Sea Action Plan (BSAP) låta utarbeta en plan för de nordiska länderna som möjliggör att man kan arbeta mot uppfyllande av BSAP:s mål på en högre nivå.

Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden i Nordiska rådet lämnade i februari 2024 in ett medlemsförslag om en översyn och revidering av det nordiska skatteavtalet. Förslaget som har stark åländsk relevans har behandlats i rekordfart i samma utskott och man föreslår att skatteavtalet ska ses över med betoning på beskattning av förvärvsinkomst i annat nordiskt land, arbetsgivares registreringsskyldighet samt frågan om fast driftställe vid distansarbete. Beslutet i rådet blev att rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att inleda en översyn och revidering av det nordiska skatteavtalet.

Nordiska rådet är en interparlamentarisk samarbetsorganisation som grundades 1952. Till Nordiska rådet hör Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland. Rådet kan ge rekommendationer till Nordiska ministerrådet och regeringarna. I Nordiska rådet sitter 18 riksdagsledamöter från Finland och två från Ålands lagting. Medlemmarna i Finlands delegation deltar året om i rådets arbete i utskotten och presidiet.

Ytterligare information ger:
Annette Holmberg-Jansson, tel. 0457 313 4429, annette.holmberg-jansson@lagtinget.ax
Sandra Listherby, 0457 345 6812, sandra.listherby@lagtinget.ax
Mikael Lindholm, 040 078 3086, mikael.lindholm@lagtinget.ax
Sten Eriksson, delegationssekreterare, tel. 0457 344 5640, sten.eriksson@lagtinget.ax