Lagtingets delegation till Nordiska rådet har deltagit i rådets septembermöten i Reykjavik 6-7.9

Under de två dagarna hölls partigruppsmöten och utskottsmöten där det togs beslut i de ärenden som var färdigbehandlade för att de ska kunna få ett slutligt beslut på den årliga sessionen i Helsingfors i början på november.

Mötet inleddes på tisdagen med en gemensam session för samtliga utskott till vilken man hade inbjudit en representant från parlamentet i Ukraina jämte en journalist, samt representanter från den fria oppositionen i Belarus och Ryssland. De nordiska parlamentarikerna fick en skakande insyn i en helt annan politisk verklighet. Politikerna från dessa länder vittnar om hur Putins styre fungerar, propaganda och påverkan i sociala medier världen över, terror och våld som hotar oppositionella. Evgenija Kara-Murza vars man blivit allvarligt förgiftad två gånger, men överlevt och sitter nu fängslad, vittnade om hur regimens förföljelse drabbar hela familjen och hur alla sociala relationer i samhället påverkas när man kan hamna i fängelse för att man har deltagit i en tyst demonstration hållande i ett vitt papper.
https://www.norden.org/sv/news/nordiska-radet-haller-internationellt-toppmote-om-ukraina

Delegationens ordförande, lagtingsledamoten Anders Eriksson, är ordförande i NR-utskottet för tillväxt och utveckling på Mittengruppens mandat. Tillväxtutskottet behandlade frågan om digitala körkort och id-kort slutbehandlades. Energi- och transportfrågor var de politikområden som av naturliga orsaker engagerade mest. 
- ”Sjöfartens verksamhetsförutsättningar i relation till de höga bunkerkostnaderna, Fit for 55 och krav på elektrifiering, lade jag speciellt krut på” säger Anders Eriksson.

Lagtingsledamoten Camilla Gunell är ordförande i utskottet för kunskap och kultur som under onsdagen bland annat behandlade den nordiska kulturbudgeten för de kommande åren. Under 2021 uppstod det en större diskussion om nordiska ministerrådets förslag till budgetramar för de kommande åren. Prioriteringen av det nordiska klimatarbetet skedde till stor del på kultur- och utbildningsanslagens bekostnad, vilket ledde till en längre debatt mellan Nordiska rådet och ministerrådet. Diskussionerna ledde slutligen till en kompromiss kring budgetanslagens fördelning.
-"Nu har vi två år i rad räddat budgeten från alltför kraftiga nedskärningar, men kampen fortsätter. Man kan inte förverkliga Norden som världens mest integrerade region om man inte prioriterar barn och unga, kulturellt utbyte och samarbete kring utbildning och forskning" säger Camilla Gunell.

Gunell deltog också som Ålands representant i diskussionen om Nordiska rådets internationella strategi. Hon förde fram Ålands som demilitariserad zon i ett innanhav omslutet av Nato-länder och betydelsen av att lyfta fram Åland som ett fredsexempel för att hjälpa regioner i konflikt. Också ungdomarnas tro på framtiden trots klimathotet lyftes fram och vikten av ett gott samarbete med organisationer som ex Re-Generation.

Om den unga generationen förlorar tron på Nordens potential att jobba tillsammans som en framgångsrik region går vi miste om den rikedom som den nordiska gemenskapen ger oss både ekonomiskt, kulturellt och demokratiskt. Vår starka nordiska röst måste höras i omvärlden för ökad demokrati, öppenhet, mänskliga fri- och rättigheter”, sade Gunell vid ett avslutande möte som behandlade Nordiska rådets internationella strategi.