Plenum den 6 mars 2019 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Första behandling. 2

    1    Godkännande och sättande i kraft av Världspostkonventionen

    Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 10/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 3/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2018-2019

    Första behandling. 3

    2    Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

    Anslutningsmotion AM 1/2018-2019

    Första behandling. 26

    3    Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2018-2019

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

    Remiss. 46

    4    Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

    Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2018–2019

    Remiss. 46

    5    Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

    Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

    För kännedom.. 47

    6    Godkännande av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

    Republikens presidents framställning RP 7/2018-2019

    Plenum slutar 47

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Vtm Viveka Eriksson anmäler om frånvaro från plenum under mars månad på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från plenum den 6 mars 2019 på grund av deltagande i möte i Nordiska rådet, den 11 mars på grund av sjukdom och den 18 mars på grund av privata angelägenheter.

    27 ledamöter närvarande.

    Meddelande

    På måndag den 11 mars 2019 kl. 13.00 kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 39 § i arbetsordningen att hållas. Hela landskapsregeringen deltar.

    De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand.

    Antecknas.

    Första behandling

    1        Godkännande och sättande i kraft av Världspostkonventionen

    Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 10/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 3/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Ärade kollegor! Lag- och kulturutskottet har anlagt frågan om lagtingets eventuella bifall till regeringens proposition av godkännande och sättande i kraft av Världspostkonventionen. Lagtingets lag- och kulturutskott föreslår att lagtinget ger sitt bifall men det finns några randanmärkningar som vi tvingas göra även i det här sammanhanget.

    Först några inledande ord med tanke på att det här kan vara ett i stort sätt okänt ämnesområde för många av kollegorna. Den här konventionen är ett s.k. blandavtal, det betyder att det är både medlemsstaterna och Europeiska unionens behörighet som ingår i detta avtal. Avtalet syftar till att befrämja allmänt internationell posttrafik.

    Vad som är speciellt får åländskt vidkommande är att i regeringspropositionen, som har gått till riksdagen i Helsingfors, så är nog Åland hanterat på ett korrekt sätt – det finns inget att klaga på. Men de inledande turerna vad gäller framtagandet av det här avtalet, konventionen, så har landskapet inte blivit underrättad att förhandlingarna har inletts och pågått på det sätt som självstyrelselagen och vårt system kräver. Som utskottet skriver så finner vi det anmärkningsvärt att det är problem med den här typen av praktiska processer i vardagen. Vi betänker att det finns en handbok inom ministerierna som mycket tydligt redogör för hur Åland ska beaktas i samband med internationella förhandlingar.

    Nu må det här uppfattas som en liten sak utgående från den nu aktuella konventionen. Men tänk om det här skulle hända i ett sammanhang som är av betydelse för Åland, att det skulle påverka vår lagstiftning eller i övrigt ha konsekvenser i vårt örike.

    Frågan är återigen, vad kan och bör Åland göra i en situation där vi hela tiden ska ägna oss åt att kritisera det faktum att man inte beaktar Åland i tillräcklig omfattning. Föregående gång, när motsvarande fråga låg på bordet, så missade man att Åland har en egen position när det gäller posthantering och de facto att landskapsregeringen är tillsynsmyndighet. Det är bara att uppmana landskapsregeringen igen att påtala till berört ministerium att man måste respektera systemet.

    Utskottet kan också rekommendera bifall då det här inte i dagsläget kommer att påverka den lagstiftning vi har på åländsk mark, men som landskapsregeringen konstatera i sitt utlåtande så kommer frågan att utredas närmare. Det kan framöver uppstå en situation där bestämmelser rörande internationell postbefordran leder till att vi måste se över vår lagstiftning.

     

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    2        Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

    Anslutningsmotion AM 1/2018-2019

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman! Vi kan konstatera att det avdrag som infördes i kommunalskatten år 2018 utvidgas genom att inkomstgränsen höjs från 35 000 euro till 55 000 euro. För att kommunerna inte ska drabbas ekonomiskt av att arbets- och pensionsinkomstavdraget införs, kommer landskapet att kompensera kommunerna för förlusten av skatteintäkter. Kompensationen till kommunerna regleras i en särskild landskapslag och storleken bestäms med det verkliga skatteutfallet som grund.

    Det är, med tanke på att det här riktar sig till dom med en något högre inkomstgräns än senast, rimligt att anta att alla skattskyldiga som nu berörs får göra avdraget till maximalt belopp. Eftersom avdraget görs från den så kallade direkta skatten betyder det i praktiken en sänkning av kommunalskatten med 100 euro för ungefär 6 000 skattskyldiga på Åland, och därmed en motsvarande ökning av den disponibla inkomsten för dessa 6 000 skattskyldiga.

    Finans- och näringsutskottet konstaterar att den huvudsakliga avsikten med avdraget är att öka hushållens disponibla inkomster i avsikt att förstärka tillväxten i ekonomin. Avdraget i sig kommer inte att lösa hela den svaga tillväxten, men det bidrar till att öka efterfrågesidan i ekonomin och är således positivt. Dessa 600 000 euro, som den här skattesänkningen innebär, kan för många komma att användas för konsumtion av varor och tjänster, vilket till den delen förstås stöder tillväxten i ekonomin.

    Utmaningen med den svaga tillväxten är trots denna åtgärd fortsatt stor och vi efterlyser därför fler åtgärder för att förbättra den svaga BNP-utvecklingen.

    Fru talman!  I anslutning till det här lagförslaget finns en motion från Ltl Axel Jonsson m. fl. där det föreslås ett tillägg till paragraf 25a som skulle medge rätt för skattskyldiga som har pensionsinkomster att till fullo avdra dessa pensionsinkomster upp till en inkomstnivå om 15 000 euro.

    Utskottet anser att syftet med motionen är gott, men att det tillvägagångssätt motionären föreslår inte är ett funktionellt alternativ för att uppfylla syftet.

    Vi har erfarit att slutsumman av skatter och avgifter inte skiljer sig speciellt mycket jämfört med beskattningen av förvärvsinkomster eftersom pensionstagare inte betalar arbetslöshets- och pensionsförsäkringsavgifter. Dessutom kan ett ökat avdrag medföra att olika bidrag minskar, vilket ytterligare minskar den ekonomiska nettopåverkan av ett ökat avdrag för pensionstagare.

    Vi i utskottet anser istället att arbetet med att åtgärda den ekonomiska utsattheten måste ske genom en helhetslösning som beaktar alla faktorer som påverkar hushållens disponibla medel.

    Fru talman! Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad form och att anslutningsmotionen förkastas.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är beklagligt att utskottet inte vill göra något konkret för våra mest utsatta pensionärer i detta sammanhang. Man säger att det inte är en ändamålsenlig åtgärd men man berättar inte heller hur man borde göra för att alternativt komma till rätta med problemen. Man säger nej men har inga förslag på hur man vill gå vidare, det heter att man ska ha en s.k. helhetslösning liksom det brukar göra i de här sammanhangen.

    En av motiveringarna tycker jag är direkt märklig, att man skulle jämföra arbetslöshetsersättningarna, eller kostnaderna för dem, som arbetstagare betalar men inte pensionärer gör – dvs. arbetslöshetsavgifter. Varför skulle man som pensionär betala arbetslöshetsavgift? På vilket sätt är det jämförbart med de skatter som diskuteras i det här sammanhanget? Var kommer dem in i ärendet?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag tycker att utskottet har tagit frågan på allvar. Vi har även fått en preliminär beräkning som visar på att denna motions förslag skulle innebära en kostnad för kommunerna på cirka 2,4 miljoner euro. Därmed måste vi också ta på allvar vilka konsekvenser förslaget får, vilket är lite av vad vi har beskrivit.

    De disponibla inkomsterna är vad man måste jämföra när man tittar på helheten, som vi redogjorde för i mitt anförande, och dem skiljer sig inte så mycket från varandra som motionen förutsatte. Det är inte så stor skillnad på grund av dem sakerna och därför har arbetslöshetsavgifter som nämndes betydelse. Jag tycker det är relevant i sammanhanget.

    Jag håller dock inte med ledamoten om att vi inte föreslår någon åtgärd för vi har just det, som ltl Jonsson nämnde, en helhetslösning när man tittar på den ekonomiska utsattheten vilket är det vi föreslår att man gör.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    På vilket konkret sätt kommer en ekonomiskt utsatt pensionär att få hjälp av finans- och näringsutskottets betänkande? På vilket sätt kommer det att ge avtryck i plånboken för den enskilda pensionären om vi går in för finans- och näringsutskottets betänkande? Ingenting. Det blir ingen förändring för enskilda pensionären. Det är ur det perspektivet vi ställer oss frågan, vad är det alternativ som finans- och näringsutskottet faktiskt förespråkar, vad gömmer sig bakom den här saliggörande helhetslösningen?

    Jag vill återigen poängtera, arbetslöshetsavgifter är faktiskt en avgift som man ska få en motprestation för, nämligen ersättning om man blir arbetslös - någon som pensionärer inte riskerar att bli. Att man jämför skatterna med den här typen av avgifter tycker jag är direkt felaktigt och vilseledande. Det är synd att utskottet gör den här jämförelsen i sitt betänkande för skatter och avgifter är olika saker.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag tycker att det kanske är mer anmärkningsvärt om man inte skulle beakta helheten och slutsumman efter skatter och avgifter eftersom det är den disponibla inkomsten som är den intressanta - om man faktiskt vill åstadkomma en åtgärd som har en påverkan för den enskilde. På den punkten håller jag helt enkelt inte med ltl Jonsson.

    Vi ska också komma ihåg att det som utskottet föreslår, återigen, när man tittar på den ekonomiska utsattheten så måste det ske ändring genom en helhetslösning. Till grundfrågan, vad är det som föreslås? Förslaget från landskapsregeringen föreslår inte att vi ska åtgärda den ekonomiska utsattheten med det här förslaget. Det är för att se till att stimulerar tillväxten och få en förändring på skattesatserna, det är inte att åtgärda den ekonomiska utsattheten även om vi nämner det i betänkandet på grund av att motionen tog upp det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Det gläder mig att utskottet har noterat just det här med att det viktiga är nettot när det ska betalas ut något. Man nämner att skatter är sin sak men vad det är för övriga avdrag som görs är vad som påverka det som verkligen kommer in i plånboken. Om det sedan är en skatt eller någon sorts premie så är egentligen inte det väsentligt för den enskilde - det är nettot som är det viktiga. Till den delen blir det här rättvist.

    Som upplysning kan jag berätta att jag har fört fram detta på rikshåll, att det är en orättvisa när man är en deltidspensionär och går in och jobbar, då får man betala premien som man inte har möjlighet att få till godo. Jag har bett att de ska titta på det och göra något åt det men än så länge har jag inte sett några resultat från Helsingfors.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack för den replikväxlingen. Jag delar ltl Staffas insikter. Samtidigt vill jag säga att det är den disponibla inkomsten som är relevant i det här fallet och vi ser nu till att 6 000 ålänningar till får 100 disponibla euro till i plånboken, vilket är positivt. Den ekonomiska utsattheten ska man också jobba vidare med och då ska man beakta helheten. Det här förslaget var inte riktat för att lösa den ekonomiska utsattheten.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Det är precis som ledamoten säger, det är viktigt att vi ökar tillväxten i samhället och det här är något som är positivt. Om det sedan finns olika rubriker i det så är egentligen bara att slå olika grupper mot varandra. Jag anser att både regeringen och utskottet har kommit fram till ett bra resultat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Återigen samma mantra när man hör representanter för landskapsregeringen försvara sitt ställningstagande och förkastar motioner, ”man ska titta på en helhetslösning”. Nu är snart den här mandatperioden slut och den här helhetslösningen har inte presenterats från landskapsregeringen för de personer som berörs. Jag väntar men jag kanske får vänta förgäves.

    Ännu har landskapsregeringen inte presenterat någonting, som ltl Carlsson påpekar i sitt anförande, angående helhetslösningar. Det är dags nu.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Till en del har ltl Eklund rätt, det har flera gånger påpekats att lösningen på den ekonomiska utsattheten måste ske genom en helhetslösning. Till den andra delen har ltl Eklund fel, att det bara skulle vara regeringsrepresentanter som för ordet om att motionen ska förkastas. Det är faktiskt ett enhälligt utskott som föreslår att motionen ska förkastas. Det är samtliga ledamöter i utskottet har föreslagit det så det är inte bara regeringens representanter.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Till det sista är det är bara att beklaga att övriga oppositionen inte har förstått idén med den här tilläggsmotionen. Återigen till det som jag nämnde i min förra replik, när tänker landskapsregeringen presentera en helhetslösning? Har ltl Carlsson något förslag på det eller har han någon idé om när det kommer? Kommer det under den här mandatperioden eller någon gång i framtiden?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Jag tror att frågor till landskapsregeringen får ställas till ledamöter i landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag behöver inte upprepa att centern i sig är lite tveksamma till den här reformen och dess ekonomiska nytta, att åtta euro till i plånboken per månad ska vara det stora lyftet till näringspolitiken. Det är lite synd att det är knapphandel som det handlar om för den enskilde när vi har betydligt större problem för åländskt näringsliv.

    När det gäller den här frågan, som vi fått reda på i tidigare replikskiften, så står det ”till fullo ska kommunerna kompenseras”. Kan utskottsordförande Carlsson lova att så är fallet i det här enskilda ärendet?

    Vi märker när kommunalt ansvariga börjar titta på landskapets tidigare kompensationer att den inte alls motsvarar de faktiska kostnaderna för det kommunala fältet. Kan utskottsordförande garantera att det den här gången är hundraprocentig kompensation?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Till den första delen delar jag inte ltl Janssons uppfattning om att det skulle var någon knapphandel. Det här har vi debatterat redan tidigare, men vi skriver också i vårt betänkande att det här inte löser hela den svaga tillväxten utan att vi ser fram emot fler åtgärder, men den ena åtgärden utesluter inte den andra. Jag tycker att det här är en åtgärd och det finns många andra åtgärder för att komma till rätta med tillväxten. Jag delar inte uppfattningen att man inte ska lägga fram det här förslaget på basen av det.

    När det gäller garantier för att det kompenseras är ett lagtingsbeslut i samband med budgeten för 2019, det står också i lagförslaget som landskapsregeringen har fört fram. Jag förutsätter att man kompenserar fullt ut, precis som man har tagit beslut om i budget och även skriver i det här lagförslaget.

    Ltl Harry Jansson, replik

     Bra, då får vi utgå från att det faktiskt är så konkret i det här fallet. Som sagt var, jämför man landskapets kostnader av finska reformer och den kompensation som gått till kommunerna har varit långt ifrån heltäckande. Det finns ett mönster i att från landskapsregeringen sida undervärderar kostnaderna rent allmänt för kommunerna i samband med olika reformer där kommunerna får utökat ansvar. Samtidigt när det gäller den har typen av kompensationer, också kopplade till konkurrenskraftsavtalet, så matchar de inte alls de bortfall som kommunerna drabbas av.

    Jag förstår att utskottsordförande fortsättningsvis håller fast vid sin linje om att det här är bra. Jag tycker fortfarande att det, som lagtingsledamot, är pinsamt att ledamöterna kommer att ingå i den grupp som kommer att få det här avdraget.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag nämnde redan att det inte bara är 30 lagtingsledamöter, för det är det inte. Vi har sett att det finns ett antal lagtingsledamöter som är över gränsen som står i det här lagförslaget. Jag nämnde också att det var 6 000 ålänningar som får 100 euro mer i plånboken, i praktiken disponibel inkomst.

    Vad gäller kompensationen, i det här fallet så regleras det en särskild landskapslag och den ska bestämmas med det verkliga skatteutfallet som grund. Det ser jag som en någorlunda bra garanti för att det faktiskt kommer att bli kompenserat fullt ut.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Fru talman och bästa lagting! Senast vid måndagens plenum, i samband med externpolitiken, lyftes utmaningen med Ålands konkurrenskraft och tillväxt. Konkurrenskraft och tillväxt är ord som nuförtiden ofta nämns här i salen i en allt raskare takt och i olika ärenden. Det är positivt och viktigt att dessa frågor får ett större fokus. Vi vet att lösningarna till att förbättra konkurrens- och tillväxt sällan är enkla, snabba eller enstaka till antalet. Vi vet också att just dessa frågor är grunden till en fungerande arbetsmarknad, attraktionskraft, nivån på vår välfärd och den guldkant och investeringsnivå vi önskar ha. Skapar vi ett gynnsamt klimat för våra företag, inte bara för de som är exportberoende, utan även för de som verkar inom vår lokala marknad, får vi en rad synergier som puffar tåget Åland i rätt riktning och med bättre fart. Allt företagande bidrar till våra samfundsskatter.

    Höjningen av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget är en sådan åtgärd, synergi, där handlar om att stimulera till arbete. Det ska löna sig att arbeta, det ska varje månad ge mer pengar kvar i plånboken. Detta förslag ska inte blandas ihop med socialpolitik, där krävs andra åtgärder. Däremot bidrar detta lagförslag till att skapa en mer stabil grund för välfärden. Avdraget skickar sunda signaler om att arbete lönar sig. Nu har landskapsregeringen och minister Perämaa skapat strukturen och sjösätter en väldigt tydlig tillväxthöjande åtgärd. Systemets laddning får gärna vara stort, större än idag, men det här är en bra början.

    Det här är ett gott exempel på hur vi själva kan använda våra egna instrument till att skapa tillväxtfrämjande och konkurrenshöjande åtgärder efter våra egna behov och förutsättningar. Klart man kan raljera kring nuvarande laddning, räkna ut hur många hårklippningar avdraget räcker till och vad avdraget ger i handen per månad. Tillväxtutmaningen och syftet med lagförslaget är värd större respekt än så. Jag tycker det är viktigare att konstatera att vi nu istället skapar ett system som långsiktigt bidrar till en bred och fungerande arbetsmarknad, vilket är den bästa socialbefrämjande åtgärden av alla - sysselsättning via riktiga jobb.

    Självklart stärks konkurrenskraften om fler arbetar och självklart bidrar möjligheten att få mer pengar att röra sig med när man arbetar på Åland, till att även attraktionskraften stärks. Ser framför mig hur detta system på sikt kunde laddas med åtskilliga miljoner. Det skulle gynna den för oss så viktiga inflyttningen och underlätta kompetensförsörjningen för våra företag. Lagförslaget är och blir ett viktigt och vasst verktyg i arbetet med att stärka konkurrens-och tillväxten på Åland och bidrar till ett trendbrott när det gäller hur våra företag utvecklas i jämförelse med i närregionerna, samtidigt som ringeffekterna är många och enbart positiva. Våra företag behöver få mer bränsle och det kan vi bidra med redan här och nu. Tack fru talman.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman och ltl Holmberg! Jag tycker att ni ska spara det här tills ni ska hålla ett vackert festtal för där passar det in. Att påstå att hundralappen ska ge alla dessa resultat som nämns verkar vara rätt så huvudlöst. Ni säger att det är lätt att raljera och det är det nog, men att denna hundralapp ska ge en tydlig signal om att det är värt att arbeta – spara det som sagt var till ett festtal. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och tack ltl Toivonen för feedback. Precis som jag sa i mitt anförande så får laddningen gärna vara större. Nu skapar vi en struktur, ett system, som är väldigt enkelt att ladda med så mycket som vi bara har möjlighet till från landskapsregeringen sida. Oberoende vem som sitter i landskapsregeringen i framtiden kan, efter sina mått mätt, ladda systemet. Ju mer man laddar det, desto större effekt får det givetvis – men det här är en mycket bra början.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Jag tänkte dela upp mitt anförande i tre olika delar. Inledningsvis tänkte jag prata om socialpolitik efter det lite om näringspolitik och sedan om de slutsatser som centern har dragit av förslaget.

    När det häller socialpolitik så är det inget som återfinns i lagförslaget, inte heller i betänkandet. Landskapsregeringen har på intet sätt, i det här lagförslaget, försökt beakta de som är svagast i samhället, de som har lägst pensioner och de som är sjukast. Den helhetslösning som Ålands Framtids ltl Jonsson efterfrågar, efterfrågar vi också. När kommer vi på välmående Åland att verkligen få se ett lagförslag som tar fasta på de problem som de allra svagaste har? Det är ingen lätt uppgift, det vet jag. Jag har också suttit i landskapsregeringen och försökt pussla och fundera på hur vi kan skapa större ekonomiskt utrymme för de allra svagaste. Jag tycker ändå att det är lite klent att man har suttit tre och ett halvt år vid makten och ändå inte kunnat prestera någonting.

    När det sedan gäller lagförslaget så har vi från centerns sida valt att stötta det. Vi vet att 6 000 ålänningar numera får 8,40 euro mer i fickan. Från landskapsregeringens sida så säger man att det här är en stimulansåtgärd. Därför är det lite tråkigt, kan jag tycka, när man i samband med hörande får reda på att det här kanske inte riktigt delas fullt ut från näringslivets sida.

     Man säger såhär i sitt svar, ”i nuvarande form ser vi mer detta som ett fördelningspolitiskt förslag, där man tar ca 1,8 miljoner euro från Landskapets kassa och ger dessa till kommunerna. I grunden omfördelar vi alltså den offentliga budgeten snarare än att öka stimulansen i den åländska ekonomin.Man fortsätter sedan ”hur säkrar vi på att avdraget påverkar omsättningen i de åländska företagen? Konsumtionen är global i dagsläget och därför finns det en stor sannolikhet att ökningen i disponibel inkomst används externt.” Det här är reflektioner som kommer från det åländska näringslivet och man kan ta det till sig. Jag tycker att det är viktigt att fundera kring om det här är det bästa sättet att stimulera näringslivets verksamhet lokalt här på Åland.

    Centern har initierat via talmanskonferensen att vi ska få en näringspolitisk diskussion här i lagtinget och det kommer vi också att få så småningom. Talmannen har informerat om att det kommer att ske i slutet på mars och detta är något som vi ser fram emot.

    Med det här förslaget får alla som har en disponibel inkomst upp till 55 000 euro 8,40 euro mer per månad. Kanske är en försumbar summa för många av oss som sitter här men kanske det för någon kan vara viktigt. Det som är det intressanta i förslaget och som också var med i grundförslaget är att man överhuvudtaget inte beaktar kapitalinkomst. Det betyder att man kan ha en förvärvsinkomst på 20 000 euro, lyfta fullt stöd, samtidigt som man har en kapitalinkomst på 3 miljoner, 2 miljoner, 250 000 utan att det beaktas. Jag tycker att det här är en politisk fråga som vi borde resonera lite kring.

    Vi brukar i lagtinget prata om PAF-pengar, vanliga pengar och andra pengar, vi brukar säga från centerns sida ”är det pengar så kommer de in annars går de ut, man kan inte skilja på inkomsterna”. Det är lite samma sak här när vi diskuterar fördelningspolitik, varför lyfts inte kapitalinkomsterna in? Varför beaktar man inte dem när man lägger detta lagförslag? Det skulle vara intressant att höra landskapsregeringens reflektioner kring det.

    Avslutningsvis har vi från centerns sida sagt att vi stöder det här förslaget. Vi har vissa betänkligheter kring det, vilka jag tycker att jag har redogjort för. Vi efterfrågar, liksom Ålands Framtid gör, en mera human politik också vad gäller de som är svagast i samhället. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack för de delade ambitionerna att rikta åtgärden mot dem som behöver den lite mera. Jag tänkte fråga mot bakgrund av att centern inte har valt att stöda motionsförslaget när man ändå vill ha ett sådant avdrag eller satsning. Vad är orsaken bakom det? Om man inte är nöjd med satsningen, vilken typ av satsning är det som centern vill ha? Jag förstår att utskottet har diskuterat frågan och vi kanske inte sitter på all klokskap i vårt parti, men hur kunde man utforma en åtgärd som skulle göra centern nöjda i det här sammanhanget?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det är möjligt att den aktuella åtgärden, som är föreslagen, är lämplig. Det vi fick erfara i finans- och näringsutskottet var att det inte är lagtekniskt möjligt att göra exakt såsom föreslogs i anslutningsmotionen. Själva grundidén om att bättre försöka stöda, speciellt våra pensionärer som har varit med och byggt upp vårt samhälle, är något vi stöder.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det vore bra om lagtinget kan få en förklaring till varför det inte är lagtekniskt möjligt. Det är svårt att ta det till sig utan någon närmare precision. Om ltl Thörnroos kunde utveckla resonemanget skulle det vara välkommet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag kan inte göra det här och nu från talarstolen, främst för att mina anteckningar ligger kvar på bordet. Jag kanske även behöver samla tankarna lite för att kunna formulera det. Ett annat sätt är att finans- och näringsutskottets ordförande presenterar de lagtekniska svårigheter som fanns i samband med förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Fru talman! Vtm Thörnroos efterlyser alltså en human politik gentemot dem som är svagast i samhället och i det är vi fullständigt eniga med centern. Däremot ska man inte blanda ihop de två diskussionerna vilket jag tycker att man har gjort gång på gång i den här debatten, också före den var till utskottet.

    Det här är inte en fråga om en fattigdomsåtgärd, det här är en fråga om en näringspolitik där man helt enkelt vill få mera pengar in i samhället. När det sen igen gäller politiska förslag för verkliga fattigdomsåtgärder så ser vi fram emot en sådan kommande debatt i vår där minister Valve har lovat att ta fram sådana åtgärder inför den kommande budgeten. Jag tycker att det vore rimligt att diskutera det som det här verkligen handlar om och jag är intresserad av att höra vad centern har för näringspolitik.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Till det sistnämnda så tror jag inte att jag ska börja diskutera centerns näringspolitik här och nu eftersom det inte fanns något i det aktuella ärendet kring det.

    Det är helt rätt och riktigt att det inte finns något i det här lagförslaget som stöder de mest utsatta i vårt samhälle. Det här är ett medvetet och aktivt stöd till medel- och höginkomsttagare speciellt eftersom man aktivt valt, från landskapsregeringens sida, att exkludera kapitalinkomster. Det är något som jag personligen gärna skulle höra varför man valt att göra, det kan hända att det finns något lagtekniskt kring det också men det känner jag inte till. Det hade då annars varit en signal och något som kanske möjliggjort för flera att ta del av avgiftsstöd.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Vtm Thörnroos har möjlighet till att ställa sådana frågor i utskottet och verkligen få svar. Det förvånar mig att man inte har gjort det jobbet i utskottet och att man förväntar sig att vi lagtingsledamöter ska besitta all kunskap. Det är i utskottet som grundarbetet görs och där har vtm Thörnroos möjlighet att fråga. Frågan är fri och hon har makten att göra det, samt få inskrivningar i betänkandet, så jag förstår inte riktigt den här populistiska diskussionen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    För tydlighetens skull riktade jag i första hand min fråga till landskapsregeringen, det är ju ändå landskapsregeringen som kommer med lagförslagen till lagtinget. Jag tycker även att det skulle vara intressant för allmänheten att få höra de politiska dragningarna som gjorde att man valde att inte ta med kapitalinkomsten. Vi är flera stycken som är intresserade av det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Jag vill börja med att konstatera att jag finner vtm Thörnroos analys av näringslivets kommentarer som lösryckta. Visst finns det både fördelar och nackdelar med det här systemet men min uppfattning är nog att näringslivet som helhet ställer sig positivt i den här typen av åtgärder och under många år saknat en aktiv näringspolitik. En tidsperiod som sträcker sig långt över den här mandatperioden. Det enda vi hittills har hört från centern är en socialpolitisk debatt, som sannerligen inte hör till det här ärendet, och ekonomiska förslag som utökar de offentliga utgifterna utan att stimulera näringslivet. Jag tycker därför att ltl Kemetters fråga, som ställdes kring centerns näringslivspolitik och ifall man tycker att det här är ett dåligt förslag, är väl ställd och kräver ett svar. Jag skulle gärna vilja höra en utvikning kring den frågan.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Javisst, i en replikväxling får man alltid önska vad man vill ha svar på och vad man inte vill ha svar på. Men det är faktiskt så att vi arbetar under rubriken ”höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget”. Den näringspolitiska del som jag la in var bara en input med tanke på de hörande som vi hade haft och som inte var fullt lika entusiastiska kring det här. Visst såg man det som en delmöjlighet men ändå inte fullt så entusiastiska.

    För övrigt så kommer vi i mars ha en näringspolitisk debatt och där kommer vi från centerns sida att presentera våra tankegångar.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Vi diskuterade just en näringspolitisk lagstiftning i det här sammanhanget. Centerns ordförande valde att lägga två tredjedelar, om inte mera, av sitt anförande kring andra frågor och nu vägrar man svara på frågan om hur man ser på sin egen näringslivspolitik. Det kan inte tolkas på annat sätt än att man saknar en sådan.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är det som är fördelen i en demokrati, var och en tolkar utgående ifrån sig själv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, talman! Vtm Thörnroos hävdar helt korrekt att socialpolitik inte nämns i det här förslaget. Det här är inte socialpolitik, det här är utpräglad näringspolitik som vtm Thörnroos också menar att inte existerar. Det här börjar bli en lite oroväckande centerlinje. Man brukar säga att grunden till all visdom är att erkänna sakers existens och jag börjar bli lite orolig för centerns tillstånd i den bemärkelsen – när inte heller kommunreformen verkar existera.

    Utöver det sa vtm Thörnroos att inget har gjorts på socialpolitikens område. Jag vill ge ett axplock. I regeringsprogrammet talar vi om att skydda de mest utsatta, det har förverkligats genom att vi två gånger har reformerat ÅHS-avgifterna - en totalreform där vi fann belägg för att differentiera högkostnadsskyddet, vi införde avgiftsfrihet för barn och unga inom primärvården och i vår andra översyn förde vi in vårddygnsavgifter och basavgifter för tandvård i högkostnadsskyddet (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Tack! Jag ska be om ett litet förtydligande som sammanfattning av anförandet. Stämmer det att centern är för förslaget och kommer att rösta för det samtidigt som centerns ordförande nyss ägnade sig sju minuter åt att förklara varför förslaget är väldigt dåligt?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Vi har från centerns sida aktivt försökt se på hela Åland och alla dess komponenter. Näringspolitik är en sak och socialpolitik en annan, men det finns bara en kassa som man kan ta medlen ur.

    Vi har sagt att vi stöder det här förslaget och det har vi också gjort i utskottet. Vi är tveksamma till om det här är det förnuftigaste vägen att gå men vi har valt att stöda det här förslaget. Samtidigt så efterfrågar vi och saknar socialpolitiska åtgärder som skulle möjliggöra främst för pensionärerna, som varit med och byggt upp vårt samhälle, att de skulle få lite mera i plånboken. Åtgärder av det slaget har vi inte sett så mycket av under den senaste perioden.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Centerns ordförande, vtm Thörnroos, sade just att socialpolitik är en sak och näringspolitik är en annan. Det här är ett tillväxtförslag, ett näringspolitiskt sådant, och socialpolitiken kommer skilt. Detta har flera uttalat sig om att har genomförts och ska genomföras. Varför kan vi inte någon gång ägna oss åt tillväxtpolitik och näringspolitik? Centern väljer igen att betona socialpolitik också i det här sammanhanget.

    Vi får hoppas att vi kan känna igen lite utav det tidigare centern under den kommande näringslivsdebatten senare i mars, jag välkomnar att vi åtminstone vid det tillfället ska kunna fokusera på näringspolitik.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag kan garantera att vi i samband med den näringspolitiska debatten kommer att hålla flera sådana anföranden. Det som föranledde mig till att lyfta upp den här diskussionen är att det också finns en anslutningsmotion som har processats samtidigt i utskottet. Där har man tagit en mer socialpolitisk syn på det hela och därmed knöts det socialpolitiska och näringspolitiska ganska nära varandra.

    Vad det gäller näringspolitiken så applåderas inte det här fullt ut från Ålands näringsliv, det går inte att komma ifrån när man läser remissutlåtandena. Har man läst tidningen de senaste dagarna så kan man också notera att det finns ett stort behov från näringslivets sida att få hjälp, speciellt från landskapsregeringen men också från lagtinget. Vi ska göra vad vi kan för att få en bättre och starkare tillväxt på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och vtm Thörnroos. Jag satt med i hela behandlingen av det här ärendet i utskottet, jag var även med och skrev betänkandet. Jag vet från vilket dokument vtm Thörnroos läste innantill i sitt anförande men jag vet också vad vi i direktsändning, under hörandet av Ålands näringslivs representanter, fick höra. Det var tveksamt något negativt kring det här, det var enbart positivt. De ville gärna ha en större laddning, gärna flera liknande åtgärder, och de sade också att det är ett problem att blanda in socialpolitik i näringslivspolitik.

    Detta tar jag upp i mitt anförande idag och jag vet att remissdebatten i det här ärendet också gick ut på att man skulle försöka åtskilja socialpolitik från tillväxtpolitik, men ändå är vi i samma dike och gräver igen. Jag tycker att det är märkligt att vtm Thörnroos inte, på ett mer tydligt sätt, ger exempel på vad vice talmannen och hennes parti önskar göra om detta inte är gott nog.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vet inte om vi gräver i samma dike, jag visste inte ens att vi grävde några diken för tillfället. Vi har en anslutningsmotion som är kopplad till lagförslaget som tar upp en socialpolitisk del, vi diskuterade kring den delen i finans- och näringsutskottet och konstaterade att det var ett gott initiativ men att det svårligen lät sig göras på det sätt som motionären föreslog utan att det krävdes andra utredningar, det krävdes också ett djupare lagstiftningsarbete. Till den delen är vi helt överens.

    När det sedan gäller diskussionerna i finans- och näringsutskottet så är det på det viset att jag, som medlem i finans- och näringsutskottet, relatera exakt till det som sägs i de efterlämnade dokumenten. Det är klart att man från näringslivet tycker att det här är en bra idé men det finns också dubier kring det, det går inte att komma ifrån.

    Ltl John Holmberg, replik

    Jag skulle aldrig vilja representera ett parti som går in och styr vad gemene ålänning lägger sina privata pengar på. För mig är det helt fritt fram att använda dem i USA, Europa, Asien eller på Åland. Jag skulle aldrig gå med på att styra upp den privata ålänningens ekonomi och var denne ska lägga sina pengar. Om ålänningen får mer pengar i plånboken så är det självklart att det finns möjligheter till att använda dem till resor, näthandel, till att köpa lokalproducerad mat eller till att klippa sig flera gånger per månad.

    Det är synd att socialpolitiken dras upp i det här när det handlar om tillväxt. Vi vet att vårt näringsliv skriker efter tillväxtåtgärder, det står i tidningen varje dag, vi vet att våra företag ligger efter i trenderna när det gäller utveckling och ändå sak vi stå i det här diket och inte komma vidare. Vi måste gräva oss upp och se vad som är bra för hela Åland. Socialpolitik på ena sidan och tillväxtpolitik på den andra, vi ska inte blanda ihop dem. (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Ltl Holmberg och jag har en samsyn kring det att politikerna självklart inte ska lägga sig i var pengarna ska användas, det är naturligtvis upp till var och en.

    Det finns dock undersökningar som visar att personer med lägre inkomst har en avsevärt större tendens att spendera pengarna i närsamhället, här och nu, än personer som har en medel- eller högre inkomst. Det är därför vi för ett resonemang kring socialpolitiken, kanske det skulle vara förnuftigare att öka på den summan för de som har en lägre disponibel inkomst än att ge det till oss som sitter i Ålands lagting. Frågan som jag ställde till landskapsregeringen har jag ännu inte fått något svar på, varför valde man att exkludera kapitalinkomsterna när man la det här lagförslaget?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack för ordet! Jag skulle vilja börja med att sätta saker och ting i perspektiv. Vi har redan ett befintligt avdrag som tillkom inför den förra budgetbehandlingen och som nu föreslås kompletteras med ytterligare ett avdrag. Det förra avdraget, om jag minns rätt, låg på en kostnad om 1,3 miljoner och det här avdraget ligger på 1,8 miljoner - totalt 3,1 miljoner. Okej, det står tydligen otydligt formulerat i pappren, total 1,8 miljoner menar man nu att kostnaden för det sammanlagda avdragen ska uppgå till. Det innebär att alla som tjänar upp till 55 000 euro får 8 euro mera i månaden, eller ungefär 100 euro mer i året.

    Det ska vi väga mot förslaget som vi lagt från Ålands Framtids sida, som enligt utskottet innebär en kostnad om 2,4 miljoner och också innebär att ingen pensionär med förvärvsinkomster upp till 15 000 euro betalar förvärvsinkomstskatt. Man talar om prioriteringar! Sedan kan man säga att det handlar om tillväxtpolitik eller man kan säga att det handlar om socialpolitik men att det ska tas i ett annat sammanhang. Men det här är de faktiska förslag som vi diskuterar i dagsläget. Att om man sammanlagt inte har förvärvsinkomster över 15 000 euro så betalar man ingen förvärvsinkomstskatt.

    Kom då inte och säg att det här inte skulle vara en åtgärd som kommer vara till nytta för dem som behöver det mest, det är ett direkt felaktigt påstående. Det kommer inte alla till nytta, inte de som har lägst inkomst och lever enbart på bidrag, men inte heller dem som har inkomster som överstiger det får någon större nytta av det. Vad som är helt klart är att de som har pensionsinkomster och lever på pensionsinkomster och betalar skatt på dem idag skulle få en betydlig skattelättnad. Jag tycker verkligen att man måste ha det klart för sig i den här debatten när man säger att man prioriterar tillväxtpolitik och näringspolitik.

    Det är självklart så att syftet med det här förslaget i första hand är att stimulera konsumtionen, vilket man sagt från regeringen sida. I debatten har man utvecklat det till att det också kan handla om att på lång sikt stimulera det privata sparandet som eventuellt kan ha positiva effekter på tillväxten. Konsumtionen och köpkraften är dock det som har varit det primära målet med de här förslagen.

    Nog är det väl ändå så, vilket också näringslivet uppenbarligen ha påpekat till finans- och näringsutskottet, att det är större sannolikhet att de med lägre inkomst också kommer att konsumera det extra tillskottet än de som har inkomster upp emot 55 000 euro - för dem kan det förmodligen gå till ett ökat privat sparande som ett alternativ till konsumtionen.

    Om vi vill stimulera köpkraften och konsumtionen så är det förmodligen bättre att rikta in sig på de låga inkomsterna. Vill man stimulera det privata sparandet kanske det är annat som gäller. Här har regeringen inte varit tydlig med vad man faktiskt eftersträvar utan man pratar om tillväxt i bred bemärkelse. Mot den bakgrunden tycker vi att vårt förslag är betydligt mer prioriterat i det här sammanhanget och når förmodligen syftet, i varje fall att öka köpkraften och konsumtionen, i betydligt större omfattning. Därför aviserar vi också nu att vi kommer att driva förslaget till omröstning.

    Jag tycker även att man ska fundera, när man pratar om tillväxtpolitik och näringspolitik, om det verkligen är det här avdraget som näringslivet efterfrågar i tillväxtpolitiken. När man läser tidningarna och tar del av de diskussioner som har pågått under senare tid, även i samband med interna träffar och samtal med näringslivsrepresentanter, så är det inte det entydiga budskapet att ett skatteavdrag på 100 euro skulle vara det som är näringslivets räddning i de utmaningar man står inför. Tvärtom är det infrastrukturen som man tycker att är misskött på Åland i dagsläget och det är där vi borde satsa pengar för att få en konkurrenskraftig infrastruktur. Samtidigt är det här vad landskapsregeringen lägger fram som sitt paradförslag för att stärka tillväxten på Åland.

    Jag ställer mig frågan, är det faktiskt det här som är det mest prioriterade området om vi vill vända den negativa BNP-utvecklingen som vi har haft och ser ut att få de kommande åren? Är det verkligen det här som ska vara högst på den politiska prioriteringslistan? Jag ställer mig väldigt skeptisk till det.

    Samtidigt ser vi att landskapsregeringen använder våra infrastrukturbolag som någon slags reträttpost för avpolletterade politiker, som att man nu har satt en socialdemokrat i Kraftnät Ålands styrelse till exempel. Stick i stäv med policydokumenten och ägarstyrningsdirektiven som man tagit fram för några år sedan, man väljer istället att göra såhär samtidigt som att man skulle behöva kompetens i dessa styrelser mer än någonsin för att komma till bukt med de problem vi har med kostnadsläget i infrastrukturen. Det tycker jag att är en besynnerlig prioritering i det här sammanhanget, varför gör man på detta sätt?

    Jag hoppas att vi kan återkomma till det i den näringslivspolitiska debatten som vi ska ha den 25 mars. Är det verkligen ett avdrag på 100 euro som vi ska prioritera i dessa tider till en kostnad om 1,8 miljoner euro? Eller kunde pengarna göra en större nytta genom att vi satsar på att skapa en mer konkurrenskraftig kostnadsbild för industrin och näringslivet i övrigt? Jag lutar mycket åt att det är det senare vi ska prioritera.

    Samtidigt har vi ställt oss bakom förslaget och vi håller linjen i alla lägen och vi stöder regeringens förslag. Liksom vi tidigare har sagt, handlar det om ekonomi i de här sammanhangen och kan vi prioritera mellan att rikta in avdraget på dem som behöver det mera och där vi kan stimulera konsumtionen i högre utsträckning så väljer vi det framom det upplägg som regeringen har lagt. Vi stöder förslaget som det ligger för vi håller linjen och vi har en rak och ärlig politik. Tack, fru talman!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag vill inte jämföra förslaget som motionen innebär med förslaget från landskapsregeringen eftersom syftet, som jag har förstått det, är mycket mer för att åtgärda ekonomisk utsatthet än motionen - och som jag har nämnt så är det inte det som förslaget från landskapsregeringen går ut på.

    Om man vill påverka konsumtionen så är det så att vi skriver i betänkandet, när det gäller anslutningsmotionen, att det är så att den ekonomiska nettopåverkan av ett ökat avdrag antagligen är relativt låg eftersom ökade nettoinkomster kan medföra att olika bidrag minskar. Att konsumtionen skulle öka om man gör det som ltl Jonsson förespråkar är inte helt säkert eftersom vi inte vet hur bidragen minskar, dvs. nettoeffekten kan bli relativt låg. Vi vet inte detta och det är därför vi inte kan säga det med den säkerhet som ltl Jonsson gör.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Samtidigt ska vi komma ihåg att vårt avdrag träder in på en nivå på lite över 10 000 euro totala inkomster. Om man ligger på den nivån börjar man nå den gräns där man inte är berättigad till utkomststöd och en hel del andra sociala bidrag. Det är en korrekt invändning som ltl Carlsson gör i sammanhanget.

    Jag är ändå övertygad om att merparten av de här pengarna faktiskt skulle gå till dem som behöver konsumera och behöver sätta pengarna i bruk - jämfört om man har en inkomst på 55 000 euro. Min samlade bild är ändå att det här avdraget skulle göra mer nytta för de som faktiskt har låga inkomster i det här sammanhanget även om det är korrekt att vi inte kan veta den fullständiga bilden.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Med all respekt för vad ltl Jonssons uppfattning är så har finans- och näringsutskottet erfarit att den här ekonomiska nettopåverkan skulle vara relativt låg med det förslag som anslutningsmotionen innebär, dvs. att bidrag kan minska.

    Vi har skrivit i vårt betänkande från finans- och näringsutskottet att vi ser att motionen har ett gott syfte och att vi vill att man tittar vidare på den här frågan när det gäller den ekonomiska utsattheten. Till den delen är det kanske inte fel att göra vad motionen föreslår, men då måste man utreda vilka bidrag som påverkar på vilket sätt och ta det i en kontext där man tittar på hela den disponibla inkomsten och ser över hela den ekonomiska utsattheten. Då kan man komma med ett helt paket med åtgärder där detta kan vara ett förslag som man genomför. Jag tycker att ltl Jonsson ska se utskottets betänkande som positiv till motionen men det är dock så att vi inte kan genomföra det på det här sättet (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att det försiktigt positiva stöd till motionen som man kan utläsa mellan raderna såklart är välkommet. Samtidigt blir kritiken tafatt när man avfärdar det med att säga att man behöver en helhetslösning utan att ge några indikationer eller tankar om hur man kan utforma ett eventuellt förslag så att det skulle bli mera effektivt än det förslag vi lagt. Det innebär att Ålands lagting och Ålands folk står utan konkreta åtgärder och utan någon insikt i vilken typ av åtgärder som kan komma och vänta, förutom denna saliggörande helhetslösningen som finans- och näringsutskottet efterfrågar.

    Om vi pratar konkret politik så tycker jag att det förslag som vi lagt åtminstone bidrar, i konkret mening, i rätt riktning jämfört med att vi ska invänta en helhetslösning. Det är väl bättre att vi gör någonting och går vidare med ett förslag. Ser vi att det inte får de effekter som vi förväntar oss så kan man omformulera förslaget och förändra det istället för att man ska vänta på en helhetslösning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Jonsson har nu suttit två mandatperioder i det här parlamentet och som ordförande för Ålands Framtid har han alltid fört en väldigt stram ekonomisk politik. Nu lägger han ett förslag som är 600 000 euro över det som landskapsregeringen föreslår. Var finns nu den ekonomiska politiken? Var ska vi hitta dessa medel?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi menar att det här är ett prioriterat område. Vi vill göra något konkret för de utsatta ålänningarna som lever på låga pensioner. Socialdemokraterna vill hellre ge 100 euro i plånboken åt de som tjänar 55 000 euro i året. Det kanske är en politisk prioritering i det här sammanhanget som får stå för var och en.

    Vi menar att det här förslaget är befogat och att vi prioriterar medlen. Vi har redan ett underskott i vår budget idag och det är klart att vårt förslag, som vi är öppna och ärliga med, ökar på underskottet men vi är beredda att ta den kostnaden för att få till praktiska åtgärder för de som faktiskt har det allra sämst ställt i vårt samhälle. Det kanske skiljer oss från socialdemokraterna, det vet jag inte – det kanske ltl Kemetter kan utveckla.

    Ltl Sara Kemetter, replik

     Tack, fru talman! Ltl Jonsson säger att han för en rak och ärlig politik. Om man ser tillbaka på vad Ålands Framtid har lagt fram för förslag och vad de har stöttat så hänger det inte överhuvudtaget ihop med det som ledamoten nu säger.

    Det enda parti som verkligen brinner för solidaritet och som arbetar hårt för de svaga i samhället är socialdemokraterna. Det är bara att gå tillbaka och titta på omröstningar, vilken politik vi har fört och se hur vi röstar i de kommunala frågorna där de verkligen tas beslut nära människorna. Att slå dunster i ögonen på väljarna på det här sättet tycker jag är mycket märkligt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi har gång på gång under två mandatperioder lagt konkreta förslag från Ålands Framtids sida om att hjälpa ensamförsörjarna genom att höja barnbidraget för dem. Socialdemokraterna efterfrågade en helhetslösning och sa att de var det enda partiet som tar verkligt socialt ansvar.

    Nu lägger vi ett förslag som kommer att göra pensionärer under inkomst under 15 000 euro skattebefriade vad gäller förvärvsinkomst, ett förslag som kommer ge direkt effekt i deras plånbok. Då ska man fortfarande rösta ner förslaget och säga att vi ska ha en helhetslösning för att socialdemokraterna är det enda partiet som tar socialt ansvar.

    Om det verkligen är så som ltl Kemetter framställer, att socialdemokraterna i omröstningar och i konkreta förslag gör något för att hjälpa dem som är allra mest ekonomiskt utsatta, så borde det också ge resultat nu när vi ska gå till omröstning inom kort om detta konkreta förslag. Nog är det väl märkligt att man aldrig förverkligar den politik som man säger sig stå för när det finns konkreta förslag i lagtinget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och ltl Jonsson! Jag tycker att Ålands Framtids åtgärdsmotion är intressant och bör läggas in i socialpolitiken men den hör inte hemma i denna debatt. Nu pratar vi om tillväxt och som jag avläser lagförslaget så ser jag det lite som det svenska jobbskatteavdraget. Det ska löna sig att arbeta och det ska vara något som är positivt för arbetsmarknaden och som i sin tur skapar grunden till en välfärd.

    Jag tycker att det är på ett lite tjurigt sätt som ltl Jonsson för fram sin politik just nu, den är inte riktigt rak. Vi diskuterade för ett antal veckor sedan om ett jordbruksstöd, då var det inte ett pip om att blanda in socialpolitik – att man skulle avväga ett jordbruksstöd i förhållande till socialpolitik. Nu när det gäller tillväxt för övriga åländska företag så är det helt plötsligt socialpolitik som ska komma in i bilden. Det tycker jag är lite märkligt.

    Ltl Jonsson tog även upp i sitt anförande (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag vet inte hur jag ska svara på det där, det var inte riktigt en fråga – det var ett påstående som hade något med jordbrukspolitik att göra. Jag fick inte riktigt klart för mig på vilket sätt det kopplar till det här ärendet och den här frågan.

    Tvärtom efterlyste vi i mitt anförande att vi skulle återkomma i den näringslivspolitiska debatten till att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna för vår industri. Förmodligen är det en sektor som kommer att behöva ytterligare bidrag som kommer hela det åländska näringslivet till gagn om vi lyckas omvandla det i lägre elkostnader och annat. Jag tror att vi är rätt överens om att det behövs både bidrag och skattelättnader för att bedriva en effektiv näringspolitik. Problemet med att rösta emot Ålands Framtids förslag är att vi skickar de ekonomiskt utsatta till bidrag istället för att man ska kunna klara sig på sina egna inkomster. Det tycker jag är en märklig politik, om det är så att man är emot bidrag vilket ltl Holmberg tycks vara i sammanhanget.

    Ltl John Holmberg, replik

    Nej, ltl Jonsson. I rätt former och i rätt lägen så är jag inte emot bidrag. Däremot har socialpolitik ingenting med det här ärendet att göra. Jag tog in jordbruksstödet för att det är lite samma sak.

    Vi har jordbruksföretag som går på knäna men vi har också övriga företag som går på knäna – vi behöver göra olika åtgärder. Det här är en åtgärd. För någon månad sen gjordes en annan åtgärd som riktade sig mot jordbruksföretag.

    Ltl Jonsson tog upp i sitt anförande att landskapsregeringen inte gör något vad gäller konkurrenskraften. T.ex. driftkostnader i form av el, vatten och avlopp, tittar vi då på kommunreformen som mångt och mycket skulle underlätta de fasta kostnader som företag har idag men även där är ltl Jonsson tvärt emot. Jag förstår inte riktigt linjen. Vad vill ltl Jonsson, rent konkret, faktiskt göra annat än att i talarstolen vara emot och tycka tvärtom när man talar om tillväxt?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är ett märkligt resonemang överhuvudtaget, att vi ska jämföra det här med jordbruksstödet på något sätt och betrakta det här som ett stöd till övriga näringslivet. Är det så vi ska förstå det?

    Samtidigt som ltl Holmberg nyss, i ett replikskifte, sade att han inte bryr sig om hur man konsumerar de pengar det handlar om - om man åker till Thailand eller klipper sig på salong. Vi bryr oss alltså inte om här pengarna går till det åländska näringslivet men samtidigt ska vi betrakta det som ett bidrag till det åländska näringslivet. Var finns logiken i ett sådant resonemang? Den jämförelsen tycker jag att haltar betydligt.

    För att repetera vad jag sade i mitt första replikskifte, jag tror att vi är relativt överens om att det behövs både bidrag och skatteavdrag om vi ska kunna bedriva en effektiv näringspolitik. Jag hoppas att vi kunde fokusera på det framöver och utforma och utveckla de här avdragen så att de faktiskt uppnår de syften vi är ute efter. Det borde vara vårt gemensamma fokus i det här sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det blir en ganska ideologisk diskussion det här men det tycker jag att är bra. För det första vill jag inledningsvis säga att vi just fick en bild ur anförandet att pensionärer inte skulle gynnas av det här avdraget, men det stämmer inte. De allra flesta pensionärer, åtminstone de som ligger i de inkomstkassar som det här berör kommer att få ta del av det här avdraget dem också. Detta vill jag klargöra från början.

    Landskapsregeringens förslag, som sänker skatterna på det här sättet ska också kombineras med det faktum att vi nu, när vi nu tar ett helhetsgrepp över hela politiken här på Åland så sänker kommunerna skatterna för 2019 samtidigt. Vi ser att vi vandrar en väg som går åt rätt håll som jag ideologiskt ser det hela. Jag har en fråga till Ålands Framtid, anser partiet att det ska löna sig att arbeta?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    I generella termer så anser vi givetvis att det ska löna sig att arbeta. Men är det verkligen det budskapet vi ska skicka till de pensionärer som har inkomster under 15 000 euro att ”skyll er själva, ni ska ut och arbeta för det lönar sig att arbeta! Då kan ni öka på era inkomster, men någon hjälp från samhällets sida ska ni inte få i det här sammanhanget.” Det är det som blir konsekvensen av att tillämpa ett sådant resonemang på det förslag som vi från Ålands Framtid har lagt.

    Vi vill sända signalen till dem som har slitit och arbetat hela sitt liv att de minsann är värda en dräglig tillvaro även om man lever på låga inkomster. Det vill vi se till att förverkliga genom att lindra beskattningen för dessa låginkomsttagarna. Det vore beklagligt att sända budskapet ”det ska löna sig att arbeta” till dessa människor, den sortens politik vill vi inte ställa oss bakom.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Självklart inte. Den signal som landskapsregeringen sänder är att det ska löna sig att arbeta men vi jämställer pensionsavgifter med arbetsinkomster eftersom pensionärer har jobbat sig till sin pension. Däremot, vad gäller socialpolitiken så har det konstaterats att man via skatteåtgärder inte når dem med de lägsta inkomsterna. Vi måste komma med andra åtgärder där, vilket vi gör och avser att göra framöver. Man bör skilja tillväxtpolitik och arbetspolitik med socialpolitiken.

    Jag har ännu en fråga som jag vill ställa Ålands Framtid, anser ni att det är bättre för en positiv BNP-utveckling att man har ett lägre skattetryck eller ett högre skattetryck?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Självfallet är det så att ett lägre skattetryck överlag gör det lättare och skapar större incitament för satsningar, investeringar, etableringar, anställningar osv. Det tror jag att vi är ganska överens om i det här sammanhanget.

    Om vi ser på de förslag som vi har på bordet idag så har vi ett förslag som lindrar skattetrycket ytterligare. Egentligen har det ingen nettoeffekt eftersom vi finansierar det med skattemedel, alltså det ytterligare förslag till skattesänkning som vi lägger. Samtidigt finansierar vi också finansministerns förslag med ett underskott i budgeten totalt sätt. Skattetrycket påverkas inte allt som allt av de förslag som vi har på bordet i dagsläget, om vi ska vara riktigt ärliga med oss själva. Någonstans måste vi finansiera (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman och bästa lagting! I remissdebatten i det här ärendet så sade jag ”vissa saker debatterar man en gång och andra saker debatterar man många gånger. Avdraget för arbets- och pensionsinkomster är ett ärende som jag har debatterat flera gånger och som jag kommer att debattera ännu efter denna gång”, nu görs det en gång till.

    I ert förslag så vill ni höja gränsen för avdraget från en beskattningsbar inkomst om 35 000 euro till 55 000 euro. I praktiken kommer det här att innebära att även personer som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 kommer att få den här hundralappen till, det berör alltså de flesta här i lagtinget.

    Fru talman! I samband med den här remissdebatten så kunde vi också läsa ÅSUB rapporten om den s.k. relativa fattigdomen på Åland där 17 % av hushållen ligger under den relativa fattigdomsgränsen, dvs. har en inkomst på under cirka 14 000 euro. Regeringens guldkorn, eller den s.k. hundralappen, gavs tidigare åt personer som tjänade upp till 44 000 euro men nu upp till 64 000 euro. De 6 000 som ligger under den relativa fattigdomsgränsen får ingen hundralapp, de får inget guldkorn.

    I årets budgetförslag så skrev regeringen, det arbets- och pensionsinkomstavdrag som infördes 2018 och höjs 2019, avdraget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare. Som jag sade ifjol så ligger gränsen för den relativa fattigdomen kring 14 000 euro, dvs. de som ligger under kommer inte att ha någon nytta av avdraget. De kommer, kanske inte helt överraskande, inte heller ha någon nytta av höjningen.

    När avdraget infördes så sades det att alla som tjänar under 35 000 skulle få en hundralapp till, det kan lätt missuppfattas. Ni kallade det guldkorn och jag tillade ”åt den som har guld”. Om den här höjningen går igenom i lagtinget så kommer det alltså finnas 1 000 personer på Åland som inte får avdraget för att de har för stora inkomster. Det kommer dock vara 6 500 personer som blir utan avdrag för att de har för låga inkomster. De verkliga låginkomsttagarna har alltså ingen som helst nytta av avdraget och inte heller av höjningen - de är de 6 500 personer som ÅSUB visar att ligger under den relativa fattigdomsgränsen.

    Mot bakgrund av effekterna av det här lagförslaget så kommer jag att föreslå att lagförslaget ska förkastas.

    Fru talman! Det brukar ibland, men med rätta, påpekas att jag är ensam om mina åsikter i lagtinget - men jag är inte ensam om mina åsikter i samhället. Jag framförde i en finansmotion ett förslag om det här s.k. stipendiet, dvs. en summa som fås utan ansökan, ska vara skattefri och inte påverka sociala transfereringar. Jag valde senare att under Åland Gallup ställa frågan om ålänningarna föredrog de s.k. stipendiet eller er hundralapp. Till min glädje så föredrog de stipendiet. Då måste jag påpeka att den undersökningen hade en inneboende bias, de visste att det var Åländsk Demokrati som ställde frågan och ändå så föredrog de vårt alternativ. Utan den kännedomen så gissar jag att fler skulle ha röstat för förslaget.

    Med respekt för tiden och för att talmanskonferensen inte ska införa skarpa tidsgränser så tar jag en paus och fortsätter med mitt anförande lite senare. Tack för ordet, fru talman!

    Ltl Bert Häggblom

    Jag ska uppehålla mig vid anslutningsmotionen. Finansutskottet har sagt att man är positivt inställd till anslutningsmotionen. Frågan är om lagtinget i stort är positivt inställd till det eller inte.

    Som det framkommer i motionen så lever varannan ensamstående kvinna på Åland över 85 år under fattigdomsgränsen. Det framkommer även i den färska utredningen från ÅSUB, ekonomisk utsatthet och social trygghet 2018. Som motionärerna skriver så är det en ovärdig situation för ett nordiskt välfärdssamhälle som Åland. Även som situationen är värst bland de allra äldsta så är problematiken påtaglig för all över 65 år. Fler än var femte person i pensionsåldern lever under fattigdomsgränsen, de har en total årsinkomst som understiger 15 257 euro. Så ser situationen ut i vårt samhälle idag.

    Här står partier ur regeringsblocket och säger att de är de enda som bedriver den här politiken, men varför görs ingenting? Det finns ett förslag från Ålands Framtid som man säger att man är positiv till i utskottet. För att testa lagtinget, om man är så positiv till dessa målsättningarna fast man säger att det finns hinder i lagstiftningen, så vill jag testa lagtingets vilja i det här. Därför kommer jag att göra ett klämförslag till lagförslaget. Klämförslaget är att landskapsregeringen beaktar de målsättningar som framförs i ltl Jonssons m.fl. anslutningsmotion 1/2018–2019.  I kommande ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. Det är en uppmaning till landskapsregeringen att beakta det här i kommande framställning. Jag hoppas att lagtinget ska kunna omfatta det. Tack.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman och ltl Häggblom! Nu är det så att man ska se efter målsättningarna för kommunalskattelagen. Man har sagt från finans- och näringsutskottet att man vill ha en helhetssyn. Det vi också behöver titta på, som jag nämnde i ett anförande, är utgifterna dvs. kostnaderna för det här. Man behöver se på det och inte bara att man ska lätta på skatterna eller likande – man måste se på utgifterna. Jag har full förståelse för motionen och jag har mycket sympatier som jag nämnde i remissdebatten. Men vi måste se på helheten och vi måste börja se på kostnaderna också. Vi kan inte bara ta det som ser bra ut i media. Det har pratats om att det ska komma ett så kallat paket för dem med svag ekonomi i en tilläggsbudget. Vi bör vänta på den och se vad som kommer (… taltiden slut).

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Om jag får understöd för klämmen och den går till omröstning så får ltl Winé möjlighet att rösta ja eller nej. Jag tvingar er inte att rösta. Ni har säkert en stark till landskapsregeringen men jag hoppas att ltl Winé skulle vara positiv. Ni pratar om utgifter, vilka utgifter pratar ni om? Tack.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack! Jag vet att jag röstar precis hur jag vill. När jag pratar om utgifter så pratar jag mycket om vad vi har för kommunala kostnader inom äldreomsorgen. Jag har lyft upp en hel del som vi diskuterat här, t.ex. när vi pratade om effektiviserade serviceboenden och avgifterna gentemot institutionskostnader. Vad kan vi göra där? Hur kan vi se på våra kommunala kostnader till t.ex. ensamförsörjare och liknande. Det finns en hel del.

    Vi har pratat en hel del, från vårt parti, om träningsavgifter – t.ex. avgifter inom kommunala idrottsföreningar som kan bli dubbelavgifter. Det finns en hel del som vi tycker man borde se över och som har kommit upp i seminarier som varit tidigare. Det var ett seminarium som landskapet ordnade, som tyvärr kallades ”fattigdomsutredning”, där man såg vilka åtgärder och förändringar man kan göra (… taltiden slut)

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! De utgifter som ltl Winé framför betyder att man är beroende av kommunal service. Många av de som är över 65 år utnyttjar ingen kommunal service överhuvudtaget men ligger ändå under fattigdomsgränsen. Frågan är hur vi ska komma runt det, hur får vi bort den? Det göra man inte med de utgifter som ltl Winé nämnde. Där måste man titta på helheten och på de målsättningar som framgår i motionen. Ltl Winé har möjlighet att stöda klämmen och emotser att han gör det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Bästa lagting! I mitt förra anförande föreslog jag att det här lagförslaget skulle förkastas. I debatterna krävs det ofta, om man är emot ett dåligt förslag, att man har ett alternativ. Ibland är det kanske elak debatteknik, med tanke på resursbrist så har man kanske inte möjligheten, speciellt inte från ett litet parti, att skaffa ett alternativ. Ett alternativ kan faktiskt vara att något förblir som det är.

    I det här ärendet har Ålands Framtid lagt fram ett intressant alternativ till lagförslaget, nämligen att pensionärerna skulle få en lägre skatt – eller skatteåterbäring. Jag tycker att det är ett mycket intressant förslag men inte heller det skulle kunna ge något åt personer som ligger under den gräns när man betalar kommunalskatt, vilket är grundproblemet.

    Fru talman! Jag ska nämna några siffror för jämförelsens skull. Det här avdraget som regeringen föreslår kommer att kosta ungefär en 2,5 miljoner euro per år. Förslaget från Ålands Framtid skulle kosta ungefär lika mycket. På ett kvällsseminarium, där ÅSUB presenterade just den studie som nämndes, så kunde vi höra att det årligen skulle kosta ungefär sju miljoner att höja inkomsterna så att ingen skulle ligga under den relativa fattigdomsgränsen. Det är ungefär dem pengarna vi talar om. Kanske jag igen ska påminna er om att regeringen vill skänka 17 miljoner till vindkraftsindustri på förslag av Ålands egen ”Klimat-Greta”. Förslaget är på remiss, som vi har sett och ni har väl alla bekantat er med det. Det är alltså prioriteringar det är frågan om. Ingenting är omöjligt men allt kanske inte kan göras på en gång.

    Fru talman! Det finns ett alternativ som regeringen kunde använda sig av, istället för denna hundralapp, som skulle ge exakt samma tillväxt för det åländska samhället. Det alternativet heter negativ inkomstskatt. Det fungerar så att en person under en viss brytpunkt erhåller exempelvis hälften av mellanskillnaden i s.k. negativ inkomstskatt – dvs. rena pengar. Alla har nytta av det, oberoende hur låga inkomster man har. Låt mig ta ett exempel. Brytpunkten kan vara t.ex. då man börjar betala skatt, som ligger ungefär i trakten av den relativa fattigdomsgränsen. Om inkomsten är 100 euro lägre så erhålls 50 euro i s.k. skatteåterbäring - eller man kan i alla fall jämföra det med det även om man inte har erlagt någon skatt. Har man noll i inkomster så erhåller man halva beloppet av brytpunkten i skatteåterbäring, dvs. ungefär 600 euro i det här fallet.

    Systemet med negativ inkomstskatt har vissa likheter med basinkomst som man talar mera om, men hela systemet med negativ inkomstskatt innehåller också en morot – det lönar sig hela tiden att få högre inkomster. Systemet med basinkomsten har testats i Finland, som vi vet, och frågan är också aktuell inför riksdagsvalet. Igår kväll arrangerades ett seminarium här på Åland, en våning ner. Intresset var inte stort men jag noterade att majoriteten av de åländska kandidaterna var på plats även om ingen från listan För Åland var närvarande, vilket de förövrigt inte är för tillfället heller.

    Fru talman! Om jag återgår till alternativet till regeringens förslag, dvs. negativ inkomstskatt, så skulle det kosta hälften av 7 miljoner – dvs. ungefär 3,5 miljon per år. Halva inkomstgapet för de som ligger under den relativa fattigdomen skulle elimineras och tillväxten skulle stimuleras med exakt samma summa, det blir exakt samma tillväxt som om man ger hundralappen – det är bara en fråga om vart man stöder pengarna. Varför ska man ha två projekt för samma sak?

    Fru talman! Jag kommer att föreslå att detta lagförslag ska förkastas och föreslår samtidigt att regeringen istället utreder möjligheten att införa negativ inkomstskatt på Åland, alternativt kan jag också lämna in en åtgärdsmotion senare.

    ”Vi ska undersöka helheten”, som ni säger i betänkandet. Det intressanta i det här fallet är att vi faktiskt inte behöver invänta reformer i Finland då det här faktiskt kunde reformeras med hjälp av förändringar i kommunalbeskattningen som ligger i vår behörighet. Systemet är absolut inte enkelt och det finns många olika alternativ i det här, men det är ett alternativ till hundralappen som enbart gynnar de som ligger över den relativa fattigdomsgränsen och det är också ett alternativ till det stipendium som var populärare bland allmänheten än eran hundralapp. Vad ålänningarna tycker om negativ inkomstskatt eller basinkomst vet vi inte för det har ingen fråga dem ännu i alla fall. Tack för ordet, fru talman!

    Talmannen

    Diskussionen är lite utvidgad redan men vi bör försöka att inte utvidga den ytterligare med att handla om basinkomster.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag tackar talman för repliken då vårt parti har mycket att säga och diskutera om just basinkomst, medborgarlön och negativ inkomstskatt.

    Vi var tillsammans med ltl Toivonen på samma föreläsning igår. Det här är en fråga som har debatterats i flera val så det är inte som att man inte har fråga ålänningarna, den har dock inte visat så stort resultat i val. Däremot tycker jag att det är väldigt svårt att kunna ta ställning till om vi ska kunna införa basinkomst eller inte när rubriken är arbets- och pensionsinkomstavdrag. Med den motiveringen kommer min grupp inte kunna understöda ett sådant förslag, däremot betyder det inte att vi är emot det.  

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår att det är väldigt svårt att komma med kommentarer direkt. Jag tyckte att jag för en gång skull, eftersom jag ibland får kritik för att jag inte kommer med ett förslag då det inte är så lätt att ha ett förslag. I det här fallet råkar jag komma på att det finns ett förslag till regeringens förslag.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är kanske något som ledamoten kanske kan diskutera vidare när vi har den näringslivspolitiska diskussionen eller i samband med budgeten. Nu handlar det om arbets- och pensionsinkomstavdrag, som rubriken lyder. Att införa något som negativ inkomstskatt eller basinkomstskatt talar om en stor förändring i ett väldigt komplext system. Jag har svårt att ta ställning i ärendet under den här rubriken.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 25a och 29 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland paragraf för paragraf.

    Föreläggs 25a §. Begärs ordet?

    Ltl Axel Jonsson

    Jag förslår att paragrafen ges den lydelse som framgår av anslutningsmotionen.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

    Talmannen

    Ltl Axel Jonsson understödd av ltl Brage Eklund har föreslagit att 25a § godkänns i den lydelse den har i anslutningsmotionen i ärendet.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

    Majoritet för ja.

    Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

    Föreläggs 29§. Godkänd.

    Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

    Lagens rubrik. Godkänd.

    Lagens ingress. Godkänd.

    Lagförslagets första behandling är avslutad.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    3        Ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2018-2019

    Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 4/2017-2018

    Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Till grund för behandlingen ligger utskottets betänkande.  Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.

    Diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman! Den här lagmotionen från Bert Häggblom m.fl. syftar till att lösa problemet med att många åländska fastighetsägare plötsligt fick en kraftigt höjd fastighetsskatt. Vi försökte gemensamt åtgärda det genom en lagändring, men den förföll som ni vet efter utlåtanden från Ålandsdelegationen och högsta domstolen.

    I motionen föreslås att vi till fastighetsskattelagen för Åland skulle foga en ny paragraf 2a enligt vilken skatt inte ska uppbäras för en fastighet som inte betraktas som tomtmark till den del denna mark överskrider en hektar. När det kommer till dom juridiska frågeställningarna om förhållandena till grundlagen så begärde vi ett utlåtande från lag- och kulturutskottet som antagligen presenteras separat av deras ordförande, så jag går inte in på det alls mer än att det nog kan vara möjligt att förorda lagmotionen om man vill det.

    Majoriteten i finans- och näringsutskottet, det vill säga alla utom en ledamot, föreslår dock att motionen förkastas.

    Utskottet konstaterar att det skulle kunna uppstå nya problem om man förflyttar förvaltningsförfarandet gällande verkställandet av kommunalbeskattningen och hanteringen kring återbetalningen av dessa skatter från skatteförvaltningen till kommunerna. En behandling i kommunerna skulle bli manuell och därmed inte ge samma rättssäkerhet i jämförelse med skatteverkets mekaniska behandling av beskattningsbesluten. Därtill är det dom minsta kommunerna, med den minsta administrationen, som sannolikt skulle få det största antalet ärenden att behandla.

    Vi i utskottet har också erfarit att Skatteförvaltningen tidigast skulle kunna genomföra ändringarna år 2020. Detta till en kostnad om 1 312 000 euro och det är alldeles för mycket pengar i förhållande till åtgärden och till problemet som ska lösas. Men tyvärr är det så mycket som skatteförvaltningen skulle ta betalt enligt deras beräkningar.

    Egentligen bör man kanske inte spekulera, men beloppet är så stort att det i sig kräver någon form av förklaring och det ligger nära till hands att tro att kostnadsuppskattningen är rejält saltad med anledning av att man inte vill göra det. Det beror säkert till stora delar på att man håller på att ändra principerna och byta ut datasystemen till den här delen. Allt fokus och samtliga resurser ligger nog på att få igång det nya IT-systemet och när man dessutom byter IT-system, så vill man inte programmera in ändringar i det gamla som ändå ska kastas ut. Som tidigare yrkesverksam inom IT-branschen kan jag ha viss förståelse för det. Hur som helst är kostnaden för samhället för ändringarna för stor i förhållande till nyttan det ger.

    Vi i utskottet har erfarit att det i landskapet finns 1 255 fastigheter som fått korrigerad fastighetsbeskattning genom att tidigare obeskattad impedimentmark numera beskattas som tomtmark. För att sätta detta i något perspektiv kan vi konstatera att det av dessa är 147 egendomar som överskrider en storlek om 10 hektar.

    Det största antalet fastigheter ligger i kommuner med ett stort antal öar, det vill säga skärgårdskommunerna samt Eckerö, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland och Saltviks kommuner. Brändö, Saltvik och Sottunga kommuner har infört noll procent som allmän fastighetsskatteprocent, vilket eliminerar effekterna av de kraftigt förhöjda fastighetsskatterna. Utöver detta har en del lämnat in rättelseyrkanden och en del fått dessa beviljade. Vissa väntar fortfarande på svar, men utan att förminska det alltför mycket, så kan man nog trots allt konstatera att problemet är lite mindre än det var förut.

    Fru talman! Både regeringsblocket och oppositionen har varit konstruktiva, vi har under en längre tid tillsammans försökt hitta lösningar. Skatteförvaltningen har hjälpt till en del genom att korrigera en del felaktigheter och beviljat ett antal rättelseyrkanden. Tyvärr har vi inte nått hela vägen i mål att eliminera alla effekter av den plötsliga och oväntade fastighetsskattehöjningen. Det är därför viktigt att vi löser detta långsiktigt.

    Utskottet har erfarit att det inom Skatteförvaltningen för närvarande pågår ett projekt som syftar till att förtydliga värdeberäkningsgrunderna för olika fastighetstyper. Projektet beräknas vara klart till beskattningen för år 2022. Värdering av fastigheter för fastighetsbeskattning är åländsk behörighet. Utskottet föreslår därför att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att så snart som möjligt se över grunderna för fastighetsbeskattningen och återkomma med lagförslag i frågan. Det här innebär säkert en hel del jobb, men är viktigt och nödvändigt för att lösa frågan långsiktigt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack utskottsordförande Carlsson för redogörelsen och det ordval som ordförande använder, att den förmodade eller förväntade fakturan från skatteverket är saltad, det måste jag sannerligen hålla med om. De räknar ut vad de förväntar sig och vill ha cirka 1 000 euro per ärende som ska hanteras inom ramen av deras system. Det är en mycket vacker timpenning man begär för något som bara tar någon minut. Jag tror att vi kommer mycket närmare sanningen än utskottsordförande genom att säga att det här är någonting man sannerligen inte vill göra.

    Ser ltl Carlsson något hopp? Kommer vi att kunna ha kvar den allmänna fastighetsskatten överhuvudtaget med tanke på skatteförvaltningens inställning till åländskt avvikande beskattning?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag tror att precis som redogjordes för i det lagförslag som sedan förföll i domstol, så fanns det flera alternativ för tillvägagångsätt och där redogjorde man också för att ändra värdeberäkningsgrunderna vilket även det kunde innebära en del kostnaderna.

    Jag vet att den bästa vägen att gå är att landskapsregeringen bereder ett förslag där det ingår att man förhandlar med skatteförvaltningen om vad det kommer att kosta. Då kan man föra en dialog och få en realistisk bedömning över vad det kommer att kosta, man kan även påpeka oskäliga nivåer på kostnader osv. Jag tror att det finns möjligheter att framledes hitta en lösning som också blir kostnadseffektiv för landskapsregeringen, men då bör det tas den vägen och inte bara klubbas som en lagmotion.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för det svaret. Hur ser utskottsordförande på just det nämnda omläggningen av det finska helhetssystemet som rör det som gäller fastigheter som då kopplar till fastighetsbeskattningen som skatteinstrument? Vad är utskottets bild av hur Åland kommer att hanteras inom ramen för det? Kommer det att finnas utrymme för åländska avvikelser med den här grundinställningen?

    Faktum är att signalen blir att så fort vi avviker så kommer det att kosta. Om vi tänker på att vi har en egen åländsk journalbeskattning som kostar cirka 250 000 euro per år för de åländska avdragen. Men för det här skulle man plötsligt vilja ha över 1,3 miljoner för att hantera en justering av grunduppgifterna i deras fastighetssystem. Frågan är, finns det något hopp om en egen fortsatt fastighetsbeskattning?

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag tror att det viktigt att vi går in för det som betänkandet beskriver, dvs. ser över beräkningsgrunderna.

    Vad gäller om det finns något hopp, med anledning av kostnaderna, så tror jag att jag redogjorde för att det har till stor del att göra med att de håller på att byta IT-system och vill därmed inte införa förändringar. Det är den uppfattningen jag har fått och det är nog därför, tror jag, som den är saltad.

    Om vi går in för att klubba en lagmotion så betyder det rakt av att vi redan har antagit en lag som skatteförvaltningen måste anpassa sig efter – då kan de ta vilka pengar man vill för den ändringen. När vi gör ändringar i lagstiftningar som den här så måste vi får landskapsregeringen att bereda och förhandla fram en summa så att det är färdigt när den når lagtinget, innan vi klubbar lagen. I det här fallet skulle vi ge dem all möjlighet till att sätta vilket pris de vill.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Perämaa, replik

    Fru talman! Om det är något som är bra med den här frågan så är det just den enighet som vi har kunnat driva den med. Vi har haft majoritetsblock, oppositionsblock och block med gemensamma möten och vi har haft en sansad diskussion i ärendet vilket är bra. Vad gäller den beställning som utskottet fogar till betänkandet så har givetvis jag och landskapsregeringen fått ta del av det och jag håller fullständigt med om att det bästa sättet att tackla den här frågan och gå vidare med den är att hantera den via värden på marken, dvs. fastighetsvärderingen.

    Det som skiljer i hög grad i förhållande till riket är våra bergsklippor ute på våra öar. Jag tror att det är rätt väg att tackla den här frågan i det här läget. Vad gäller det pris på att åtgärda sakerna i enlighet med den här motionen så hoppas jag att vi i framtiden kan ta det som en parantes.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack för det. Ska man komma till rätta med grundproblematiken i det här så måste vi ändra beräkningsgrunderna, dvs. hela grunden för det här. Det är det som har orsakat den här ändringen, vi bör ha egen beräkningsgrund för våra fastigheter på Åland.

    Minister Perämaa, replik

    Fru talman! När skatteförvaltningens generaldirektör var inbjuden som landskapsregeringens gäst under hösten så betonade vi att det måste finnas utrymme i det nya systemet för ett eget block där vi har våra egna avvikelser också i den här frågan. Fastigheterna har ett annat pris här på Åland av olika skäl jämfört med de fastländska motsvarande.

    Jag säger det igen, det pris som utskottet fick ta del av för att åtgärda problemen i enlighet med motionen, måste vi se till att är en prissättning blir en parentes i framtiden. Det är ingenting som vi kommer att kunna acceptera. Skulle det bli på det sättet så måste vi fundera på att, i enlighet med behörigheten, börjar göra en del av arbetet själva.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag delar den uppfattningen om att vi bör betrakta det här som en parantes och det handlar nog om den situation man har just nu med utbyte av IT-system. Det kommer nog att kunna avvika till en lägre kostnad än vad som gavs för det här förslaget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Lars Häggblom

    Talman! Jag har en reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande 13/2018–2019 gällande ändring av fastighetsskattelagen för landskapet Åland. Motivering. Undertecknad omfattar inte utskottets majoritetsbeslut om att förkasta lagmotionen som motsvarar den ändring som utskottet enhälligt omfattar i den 28 mars 2018 11/2017–2018.

    Utskottets majoritet anför nu att de höga kostnaderna som åtgärden skulle betinga är grund för avslag. Denna motivering ter sig konstlad eftersom dylikt inte framfördes i den lagframställan som behandlades senast. För att minimera detta och visa på att lagtinget har rätt att göra ändringar i fastighetsskattelagen föreslås nu en ändring att lagen gäller 2019 och framåt.

    Med anledning av att det ovanstående föreslår jag att lagmotionen godkänns enligt följande, landskapslag om ändring av fastighetskattelagen för landskapet Åland ingressen som i lagmotion andra paragrafen lika som lagmotionen.

    Talman! Jag föreslår att förslaget tas till omröstning.

    Ltl Petri Carlsson, replik

     Jag vill bara påpeka för ltl Häggblom att när det i reservationen påpekas, och också framförs i talarstolen, om att det skulle vara en konstlad situation, eftersom det inte har fördes fram i det lagförslag som förföll – är en viss sanning med modifikation.

    När det t.ex. gäller landskapsregeringens övervägande så fanns det beskrivet olika alternativ där en del visade på att det kommer att medföra högre kostnader och till annan del så har man inte bedömt kostnadsfrågan eftersom man inte har fört en förhandling med skatteförvaltningen.

    Att den skulle var konstlad stämmer inte, vi har fått den här informationen i utskottet också, vilket ltl Häggblom känner till. Vi har fått information om varför och att förändringar av IT-systemet kommer att ske och är ganska långt framskridet vilket gör det problematiskt att införa ändringar och därav den höga kostnaden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, vtm Thörnroos och ltl Häggblom! Vi börjar med att ge en eloge till obunden samling för en hård strävan för att lindra de negativa effekterna av fastighetsskatten men jag har också en fråga till ltl Häggblom.

    Det rörde sig om ungefär 3,3 miljoner euro om man skulle lyfta bort fastighetsskatten totalt från Åland. Är det något som Obundna eller ltl Häggblom ser som en möjlighet? Vi vet vad det kostar att genomföra obundnas önskade åtgärd, det landade kring 1,3 miljoner - mellanskillnaden är förstås stor men den är ändå intressant. Ser Obundna det som en möjlighet att på Åland, för att öka attraktionskraften, ta bort fastighetsskatten helt och hållet?

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Det har vi inte diskuterat men vi har all anledning till att återkomma till det.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det är intressant för vi pratar ju som sagt mycket om attraktionskraft nu för tiden och att ta bort fastighetsskatten skulle vara något att sträva efter och samtidigt ligga i linje med vad Obundna tycker om avgifter och skatter.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Jag håller helt med ltl Holmberg. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

     Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Ärade kollegor, vi har en långkörare. Som finansminister Perämaa konstaterade så har vi försökt jobba över alla möjliga gränser för att förr eller senare råda bot på det som skatteförvaltningen starta hösten 2017 genom att plötsligt meddela att 1 255 åländska fastigheter ligger på värdefulla marker.

    Det var en chock för många och fortfarande är inte efterdyningarna borta utan processen fortsätter. Det framgår inte direkt ur finans- och näringsutskottets betänkande hur många som faktiskt är kvar och berörs på ett negativt sätt av skatteförvaltningens nya praxis. Jag skulle själv uppskatta att det var ungefär 100 åländska fastighetsägare som drabbades till slut. Men många av dem, merparten, har genom inlämnande av rättelseyrkanden antingen helt befriats från det nya skattekravet eller i alla fall fått en kraftigt reducerad allmän fastighetsskatt. Hur många som sista slutligen kommer att finnas kvar efter den tre års tid man har på sig att få rätt mot skattebjörnen återstår att se.

    Vad man har märkt på senare tid är att det har bromsat upp rejält vad gäller handläggning, dvs. den tid som skatteförvaltningen tar på sig att ta ställning över begäran om omprövning av den utskickade skattedeklarationen som kom våren 2018.

     Nu, bästa vänner, så närmar sig snart ett nytt skatteår och då har vi en ny deklaration som dimper ner i många postlådor även på åländsk sida. Vi har ännu inte ett instrument som gör att man kan undgå de som nu är kvarvarande drabbade. Ett instrument så att de kan undgå att drabbas av skatteförvaltningens i många fall direkt märkliga sätt att värdera, dvs. omvärdera tidigare allmänt sett värdelös, impediment, mark.

    Fru talman! Det här har varit en mycket märklig resa och jag måste säga att under min tid som tjänsteman i självstyrelseborgen, kommunalt och som politiker har jag aldrig stött på något liknande. Nu lyckas faktiskt skatteförvaltningen leverera en förhandsnota på över 1,3 miljoner till ett av våra utskott, se då till att de åländska skatteuppgifterna ska motsvara vad vi tycker är rimligt.

    Jag vill understryka det som jag har sagt flera gånger från den här talarstolen, det var aldrig tänkt av de åländska lagstiftarna när vi antog fastighetsskattebeslutet att den här typen av mark skulle beskattas på det här viset. Det finns inga spår av sådana tankar någonstans. Att skatteförvaltningen väljer att i största hemlighet, utan att meddela landskapsregeringen, sätta igång med ett utskick till dessa 1 255 fastighetsägarna är för mig en mycket märklig manöver. Sista ordet får inte vara sagt där men jag förstår att finansministern till exempel vill vara artig när man har besök av de högsta tjänstemännen. Man måste också vara tydlig med vilka saker man inte kan acceptera, även från skatteförvaltningens sida. Man kan alltid vara artig och bocka men man måste också visa ryggrad och ta till orda när det behövs. Jag hoppas sannerligen att finansministern har tagit till orda när det behövs för jag tror att det kommer att behövas i den fortsatta frågan.

    Nu har vi som sagt en situation där vi inte har ett lagförslag. Den ansats som fanns i ltl Häggbloms m.fl. lagmotion var god men i och med beskedet från skatteförvaltningen om kostnaderna så finns det inget annat alternativ i det här skedet än att vi också låter den förfalla. Jag beklagar.

    Som redan nämnts från talarstolen idag, lag- och kulturutskottet har kunnat konstatera, i samband med behandlingen av ärendet, i ett utlåtande till finans- och näringsutskottet konstaterat att det skulle vara juridiskt möjligt att verkställa lagmotionens innehåll. Men det förutsätter en hantering av hela systemet som är värd att betala. Hur kommer finansminister Perämaa att göra? Jag är intresserad av att höra från finansministern en längre utläggning om vad som blir nästa steg och hur man kommer att göra med retroaktiviteten men även vad landskapsregeringen har gjort med det nya systemet, hur har Åland varit aktivt där? Vilken typ av aktivitet har vi haft där för att kunna säkerställa att vi inte behöver avskaffa den allmänna fastighetsskatten på åländsk mark. Det är nästan som ltl Holmberg frågade, ”är det här vettigt att ha i ljuset av allt?” Faktum är att ska vi ha den här typen av problem så måste vi noga fundera på om det är klokt att hålla kvar något som uppenbarligen kommer att kosta.

    Till sist, talman! Självstyrelselagen är mycket tydlig på en punkt och det är paragraf 31 som säger att statliga myndigheter är tvungna att bistå landskapsregeringen, självstyrelsemyndigheten, inom ramen för sin verksamhet. Jag finner det mycket märkligt att man i ljuset av den tydliga bestämmelsen kan påföra landskapet Åland den typen av räkningar när vi försöker upprätthålla vår självstyrelse. Vi ska återkomma till den frågan i andra sammanhang. Tack talman!

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Jag vill bara ytterligare understryka det faktum som ltl Jansson lyfte upp, nämligen att det finns en flerårig retroaktivitet där man kan söka rättelse från skatteverket. Jag tror att det är viktigt för oss att föra ut det budskapet till ålänningarna. Det har visat sig att olika ändringar har mött på olika patrull på olika sätt, den dyra kostnaden för den här systemändringen väl det senaste i skedet.

    Jag hoppas att vi gemensamt kan uppmana de som har drabbats av det här att söka ändringen och få den korrigerad samtidigt som vi förmedlar vetskapen om att det inte heller är försent att göra det även för fjolåret. Det är ett viktigt budskap till ålänningarna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag delar helt ltl Zettermans åsikt i det och jag hoppas att medierna på olika sätt kan vara behjälpliga. Vi har märkt att för de som inte bor aktivt på Åland så är det inte så lätt att förstå vad det handlar om för att sedan aktivt gå vidare och i vissa fall dra på sig kostnader för att få det till stånd.

    Det är inte invecklat och de uppgifter jag har fått har gett bilden av att skatteförvaltningen nu har försökt att rätta till de mest horribla fallen. Det finns en vilja inom skatteförvaltningen, åtminstone hos den åländska skattebyrån, att faktiskt se till att det här i många fall inte blir verklighet. Men det förutser förstås att den drabbade själv är aktiv. Det finns många bortaålänningar som inte har förstått att möjligheten finns.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Så mycket har jag lärt mig som finansminister i 7,5 år att rättigheter att uttala landskapets klara åsikt har jag också i samband med att vi bjuder in gäster. Det är självklart att vi talar med alla våra gäster, också med skattemyndighetens generaldirektör om vad som är viktigt för oss – på ett tydligt sätt.

    Vad gäller ärendet så håller jag med om att det är ett fullständigt oresonligt ärende. Kommunerna var i första skedet, när vi la lagförslaget, med på att det inte skulle få den ökade skatteintäkten och landskapet ville inte ha den - det var ingen som ville ha skatterna och ingen som ville betala det. Men efter 1,5 år har vi ännu inte kommit riktigt i mål. Jag vill passa på och tacka både kommunerna och, till den här delen, skattemyndigheten då det har funnits en vilja till att hjälpa invånarna att genom rättelseyrkanden kunna befriade från den här skatten (… taltiden slut).

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, jag kan bara dela förhoppningen om att man tillsammans försöker rätta till det.

    Vi har som sagt en ny skattedeklaration på kommande. Kan finansministern berätta om vi, på basen av diskussionen med skattebyrån, kan lita på att i den nya skattedeklarationen har beaktat de fall som man redan har rättat till beskattningsgrunden? Eller står de inför samma process om att begära rättelse från skatteförvaltningen igen – att i vissa fall utlåtande från kommun och sedan få ett skriftligt besked från skatteförvaltningen?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tror att det är bäst om vi alla lämnar troendet i den här frågan då vi dessvärre allihop har fått stöta på besvikelser under resans gång.

    Däremot, utgående från den beställning som finans- och näringsutskottet har levererat och nu diskuteras, så kommer landskapsregeringen att jobba, fokusera och prioritera frågan för att hitta den riktiga och goda lösningen på det hela. Via värderingsinstrumenten och det nya rikssystemet för att uppbära skatter också till den här delen. Målsättningen är väldigt tydlig men jag tror vi alla gagnas av att inte börja utge löften i det här skedet när vi som sagt alla redan fått bli besvikna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag tror att det är en bra slutkonklusion, alla försöker hjälpas åt. Jag hoppas att landskapsregeringen kan komma ganska snabbt med ett nytt lagförslag men det finns problematik under resans gång.

    Både hörande inom lag- och kulturutskottet och tidigare lagstiftningsrådet, Sten Palmgren ansåg att det var okej att kommunerna som skattetagare blir av med pengarna på det här sättet som nu. Om det är så kan det finnas en möjlig väg framåt men är det så att landskapsregeringen har en annan bedömning så kommer jag också diskutera den. Det här är ingen lätt fråga. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och ltl Jansson. Ltl Jansson tar i sitt anförande upp om det i framtid är värt eller möjligt att ha kvar fastighetsskatten i nuvarande form just med tanke på den byråkrati och de kostnader som den medför.

    Tänk om vi här och nu skulle titta stort, inte på en enskild kommun utan hela Åland och attraktionskraften. Tänk om vi skulle lyfta bort fastighetsskatten helt och hållet och se det som en attraktionskrafthöjande åtgärd. Ser ltl Jansson och Centern det som en positiv stimuleringsåtgärd? Det handlar ändå, sett till de kostnader som föreligger idag, om hanterbara summor som man säkert skulle kunna omprioritera. Enligt mig skulle man då göra Åland ännu mera attraktivt att bo på och flytta till.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Där har naturligtvis ltl Holmberg rätt, det skulle vara välkommet. I det här fallet skulle jag dock ”bara” kunna tänka mig det för den allmänna fastighetsskatten, den som näringslivets företrädare betalar – dvs. att företagarna som har fysiska fastigheter skulle kunna bli föremål för en sådan förändring. Vi får se om det finns skäl i ljuset av den reform som nu pågår för inskridande vad gäller värdering av fastigheten.

    I övrigt är fastighetsskatten ett sätt för kommunerna att finansiera, i vissa fall, en rätt betydande del av verksamheten. Det är ingen lätt fråga och i föregående ärende sades det att man måste se till helheten, detsamma gäller här.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Med anledning av ltl Lars Häggbloms förslag vill talmannen informera om att det är utskottets betänkande som ligger till grund för behandlingen. Eftersom betänkandet föreslår ett förkastande kommer det inte att bli en saklig behandling om det inte föreslås att lagmotionen läggs som grund för behandlingen.

    Ltl Bert Häggblom

    Talman! Jag föreslår att lagmotionen ska godkännas i den form som finns. I detaljbehandlingen kommer jag att föreslå att den istället gäller 2019 men att motionen som sådan läggs till grund.

    Det intressanta i den här debatten är att landskapsregeringen har gjort ett lagförslag som hela lagtinget omfattade men som sedan förföll. Den här ändringen var tänkt att gå igenom laggranskningen lätt och det har lag- och kulturutskottet gett sitt godkännande till.

    Den kostnadsbild som har varit måste även ha legat när landskapsregeringen gjorde sitt förslag. Frågan är varför man inte hört landshövdingen i det här när staten också har en skyldighet gentemot landskapet. Om vi ska ha någon behörighet överhuvudtaget så bör det också ligga något till grund för den, vi kan annars lika gärna avveckla självstyrelsen om vi inte vågar tro på den.

    Problemet är att man har en blankettlagstiftning, fastighetsskattelagen, därför händer det här. Så fort man gör några ändringar i Finland så blir dem gällande i landskapet där vi inte har undantag. Det här visar bristerna i att inte ha det såsom vi har det nu.

    Fastighetsskatten är egentligen en kommunal angelägenhet, men här fanns det en beställning, dock förändrades inget och ingen var emot det. Kommunerna har inte fått mindre inkomster utan tvärtom, skulle kommunerna ändra tillämpning så skulle kommunerna få mera inkomster, men ingen kommun har begärt det. Det är därför landskapsregeringen, rätta mig om jag har fel, kom med framställningen till lagtinget.

    Beträffande procentsatserna så avviker dem väsentligt på Åland, också inom landskapets olika kommuner. Mariehamns stad och Sottunga har skatt för eget boende, vilket andra kommuner inte har. Det är nog en kommun till som har det men i övrigt har andra kommunerna noll skatt för eget boende. När man höjer och sänker det här, dvs. när kommunerna gör vissa ändringar, inbegriper det inte någon höjning av avgifterna till staten pga. att de uppbär mera.

    Det förvånar mig att utskottet inte har begärt landskapsregeringen att förhandla och diskutera med skattestyrelsen. Det kan väl inte falla på att man skyller på något IT-system då vi ska kunna tillämpa vår egen behörighet på det här området. Det är att nedvärdera vår självstyrelse totalt. Ska vi acceptera en godtycklig fastighetsskattelagstiftning, som det nu är, då de som söker ändring får ändring och de som inte söker ändring straffas hårdare. Om man nu går på utskottets linje och går med på att det ska vara godtyckligt och att man förlitar sig på att de ska söka ändring så tycker jag att det är landskapsregeringens skyldighet att gå ut med ett meddelande om detta så att man uppmärksammar invånarna på att möjligheten finns. Det bör vara en allmän kungörelse så att man vet om det och så att alla blir lika behandlade. All lagstiftning ska vara rättvis mot alla, det är viktigt.

    Nästa fråga är, vad får vår lagstiftning kosta i de här fallen? Precis som ltl Jansson sa tidigare, inte är det väl trovärdigt att staten är så ineffektiv att det kostar 1 000 euro per fastighet? Det är helt obegripligt, det finns ingen sans och logik i det. Om vi har så ineffektiv skatteförvaltning i republiken Finland bör man begära ett utlåtande från justitieombudsmannen. Om det är så bedrövligt är det anledning att se över den.

    Kom inte och påstå att det tidigare har skett i självstyrelsens historia att man skulle ha gjort såhär och påverkat i den anledningen när det har kommit skatteförslag från Ålands landskapsregering och lagtinget. Kom inte och slå sådana blådunster i mig, det skulle vara en skam för Finland. Det betyder att det i sådana fall att det ligger djupare grund för att man inte accepterar vår självstyrelse och den linje som, i det här fallet, hela lagtinget omfattar. Därför tycker jag att lagtinget ska ta den här lagmotionen och sedan kommer jag att föreslå att den gäller från 2019. Då kan inte en skatteförvaltning komma och påstå att det ska bli såhär dumt. Jag hoppas att lagtinget kan omfatta det här. Tack.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! För det första vill jag säga att lite information till de skatteskyldiga gjordes för ungefär ett år sedan då landskapsregeringen fick konstaterat att det var problem med lagförslaget som lagtinget antog och som föll i lagstiftningskontrollen. Detta gjordes tillsammans med skattemyndigheten, vad jag vill minnas i form av ett pressmeddelande efter diskussion på samråd med kommunerna, där de sade sig vara villiga att hjälpa till också på kommunkanslierna med besvären. Den offentliga delen har gjorts och jag tror att många drog nytta utav det. Rätta mig om jag har fel, föreslog ltl Häggblom nu att man inte skulle gå enligt motionen utan att det bara skulle gälla för 2019?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det som framgår beträffande sista frågan är att den gäller för skatteåret 2019 och framåt, den skulle alltså gälla första året 2019 – i lagmotionen står det 2018. Då hade det funnits en retroaktivitet inbyggt i den och det är väl det som skattemyndigheterna ansåg de var lite för långsamma och hade lite för dålig förvaltning för. Därför skulle det även bli dyrt med deras IT-system och annat som finansutskottets ordförande redogjorde för.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Som tur är det inte min sak att hålla reda på hur lagtinget behandlar frågorna men jag uppfattade just att ltl Häggblom sa att motionen skulle ligga till grund för behandlingen av förslaget. Då skulle min fråga ha varit, ser inte ltl Häggblom problemen med retroaktivitet? Det nämner också lag- och kulturutskottet i betänkandet. Nu har det klarnat, det är uppenbarligen inte lagmotionen som ligger till grund utan någon annan variant. Bra så.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Vi, som lagtingsledamöter, håller oss till lagtingsordningen och arbetsordningen och där måste man lägga motionen som grund till behandlingen - i detaljbehandlingen kan man komma med ändringar. Det är därför man måste göra på detta vis.

    Detta berättar jag som en upplysning till landskapsregeringen som säkert inte är insatt i lagtingets arbetsordning, vilket jag har full förståelse för. Ni har fullt upp med att sköta ert och vi ska sköta vårt.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Ltl Häggblom relaterade till en lag som förföll i domstolen i samband med framförandet av att man ville ha den här lagmotionen till grund och att kostnaderna inte skulle ha förändrats något sen lagförslaget fanns på vårt bord. Så kan man tro men samtidigt ska man komma ihåg att det redogjordes ingenting för kostnaderna i det lagförslaget, det redogjordes för olika alternativ där vissa förslag fanns kostnadsbedömda från landskapsregeringen och andra inte. Förslaget som lagmotionen innebär fanns inte kostnadsberäknat.

    Varför det skulle föranleda högre kostnader har jag försökt förklarat genom att berätta vad skatteförvaltningen har framfört, dvs. ju längre tiden går och ju närmare man kommer en produktionssättning av ett nytt system desto dyrare och mer problematiskt blir det att införa nya ändringar. Därav också ett högre pris vilket man ändå kan tycka att kanske är överpris (…taltidens slut).

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Vi bör sköta den lagstiftning som vi vill ha i landskapet. Tror man att landskapsregeringen skulle förhandla så dåligt som utskottsordförande säger så ska man naturligtvis föreslå ett förkastande, för då tror man inte att de har den förmågan.

    Jag tror att Minister Perämaa inte skulle acceptera att skatteförvaltningen kommer med siffror som dessa. Det har aldrig tidigare skett i självstyrelsens historia. Kom inte och säg att vi har en svag finansminister som inte får ner beloppet – det tror jag aldrig, absolut inte.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Utskottsordförande har inte förhandlat och på det sättet är jag en dålig förhandlare. Jag anser inte att det är utskottets roll att bereda och förhandla i det här ärendet utan det är något vi måste beställa. Det är landskapsregeringen som måste komma med ett lagförslag och det har vi beställt när det gäller värderingsgrunderna och dem finns med i betänkandet.

    Vad gäller huruvida finansministern skulle få ett bättre pris så tror jag också på det. Men förutsättningen för förhandlingen är väl bättre om man kommer innan lagen är godkänd i lagtinget? När den är godkänd här så kan skatteförvaltningen konstaterat att ni har en lagstiftning som vi måste uppfylla och använder det priset. Det blir svårare att förhandla då än om det är ett förslag som man tänker sig göra och vill höra priset på, då har man en bättre förhandlingsposition. Det var vad jag ville framföra med att det är bättre att bereda lagar i landskapsregeringen.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Detta lagförslag har beretts av landskapsregeringen, det har gått igenom hela lagtinget och godkänts. Det enda det förföll på var formella grunder, det är det lagmotionen har gått ut på – att den inte ska förfalla. Lagutskottet har uttalat sig om att det är troligt att den här går igenom.

    Vad har förändrats? Jo, finansutskottet har av någon anledning begärt att skattemyndigheterna ska komma med ett förslag så att den här motionen ska förkastas. Jag kan inte uppfatta det på något annat vis för jag har aldrig sett i något liknande betänkande att man skulle ha haft skatteförvaltningen till att fråga vad lagändringen betyder. Det är någon dold agenda här som jag aldrig upplevt tidigare i självstyrelsens historia.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Talman! Jag vill lyfta fram det som också togs upp i utskottsbetänkandet, nämligen den ökade administrationen för kommunerna och det som ltl Häggblom resonerade kring rättssäkerheten i frågan – informationsflöden till de skatteskyldiga. Det resoneras också i utskottsbetänkandet en hel del om att den manuella hanteringen, i stället för skatteverkets normala maskinella hantering, kommer att leda till en minskad rättssäkerhet. Jag skulle gärna vilja höra ett resonemang kring den frågan från ltl Häggblom.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Problemet här är att vi har kopierat Finlands lag, att vi har en blankettlagstiftning. Ingen vill ha den här lagen såsom den har blivit tillämpad nu. Ett godtycke betyder att två olika personer som äger samma mark blir behandlade olika och det är våra lagstiftares skyldighet att se till att det inte görs så.

    Det finns möjligheter för landskapet att hjälpa kommuner och säga att de tillsätter en utredare så att detta blir skött. Detta är något som man också kunde ha förhandlat om då finansutskottet säger att det är dyrt. Inte har vi så dåliga tjänstemän på Åland att man behöver 1 000 euro per fastighet, jag tror att det skulle räcka med 50 euro om man skulle sköta det inom landskapsregeringen.

    Ltl Ingrid Zetterman, replik

    Tack. Så är det förstås, men i varje manuell hantering av ett ärende så vet vi att det föreligger större risker än ett maskinellt förfarande. Jag tycker att med anledning av det resonemang som ltl Häggblom förde kring rättssäkerheten, vad gällde kommunikationen, så är det lite märkligt att man hoppat över dessa bitar. Det är förstås också så att de minsta kommunerna per andel har den största andelen av impedimenten, därmed åligger det även de minsta kommunerna ganska stora administrativa processer. Som jag diskuterat kring så verkar kommunerna inte ställa sig särskilt positiva till den här lösningen och jag vill att också det perspektivet ska lyftas fram.  

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Kommunerna har väl varit positiva då en del hann reglera det här i sina kommunala beslut beträffande beskattningen då man satt ner skatten till noll på de fastigheter som blivit berörda. Det har man möjlighet till att också göra i framtiden och det är många kommuner som nu ändrar sin beskattning på detta sätt.

    Jag tycker att man bör gå in och erbjuda kommunerna hjälp när vi från landskapet och lagtinget märker att en lagstiftning slår snett. Detta är något som ingen här i lagtinget, det är vi väl eniga om, vill ha. Då är det landskapets skyldighet att se till att det blir rätt, för det ska inte vara godtycke i vår lagstiftning bara för att Finland går och ändrar på sina värderingsgrunder.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Jag tillhör den skaran här i lagtinget som har skrivit på den lagmotion som ltl Häggblom står som förste undertecknar av. I samband med processen i finans- och näringsutskottet fick vi information om att skatteförvaltningen kräver 1,3 miljoner euro för att hantera det här vilket naturligtvis är alldeles ohemult – vilket också lyfts upp av flera andra talare.

    Det som jag inte tänkte på då, utan som dykt upp under dagens debatt, var att landskapsregeringen inte hade något klart första gången lagförslaget kom hit. Man hade ett antal olika möjliga scenarier för vad det skulle kunna kosta men landskapsregeringen hade inte svart på vitt vad den här ändringen skulle komma att kosta i rena pengar. Nu noterar jag att det är ett stort bekymmer, hade det varit klart så hade vi kunnat gå vidare och fått det här att vunnit laga kraft.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Det är därför jag utgår ifrån och tycker att man kan använda det här från 2019 och framåt. Jag utgår nämligen ifrån att landskapsregeringen kommer se till att staten inte kräver 1,3 miljoner för den här skatteuppbörden. Det är väl ingen här i lagtinget som tror att staten skulle våga göra det? I sådana fall har vi en stor diplomatisk kris mellan Åland och riket.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Jag tror att en av våra utmaningar som vi har vad gäller Ålands relation till Finland är att vi är helt beroende av deras system – deras datasystem, värderingsgrunder osv.

    När man nu planerar att avisera en ny förändring på rikssidan så är man naturligtvis inte intresserad av att komma emot med de berättigade krav som landskapsregeringen har. För mitt eget vidkommande, vi har inte diskuterat det här i lagtingsgruppen, så är jag beredd att stöda det förslag som sedan kommer i detaljmotiveringen, dvs. att det gäller från 2019 och framåt. Men även kanske med en uppmaning till landskapsregeringen att inleda förhandlingarna på nytt med finska myndigheter.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Lars Häggblom

    Talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förslag att lagmotionen ska ligga till grund för den sakliga behandlingen. Tack.

    Talmannen

    Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, föreslagit att lagmotionen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling i enlighet med arbetsordningen 76 §.

    Ärendets sakliga behandling avbryts därför, så att beslut kan fattas med anledning av ltl Bert Häggbloms förslag. De som redan finns på talarlistan får möjlighet att uttala sig senare och ordet ges nu till dem som eventuellt vill uttala sig uttryckligen om det väckta förslaget. Begärs ordet?

    Ltl Axel Jonsson

    Mitt anförande gäller den diskussion som nyligen fördes om regeringens möjlighet till att förhandla kring ett förslag med skatteförvaltningen. Jag tycker att den här diskussionen är avgörande då vi nu går in för vilket förslag som vi lägger till grund för den fortsatta behandlingen.

    En relevant omständighet som jag tycker att alla måste tänka på är att förslaget som har lagts av ltl Häggblom i motionen har en öppen ikraftträdelsebestämmelse. Det innebär att landskapsregeringen inte behöver sätta den här lagen i kraft förrän man har en överenskommelse med skatteförvaltningen om en summa som man anser vara acceptabel i sammanhanget. Detta ger även landskapsregeringen större flexibilitet, så det bör beaktas när det går till omröstning – avfärda inte det här som en omöjlighet till att föra förhandlingar framöver.

    Talmannen

    Omröstning verkställs.

    Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar att utskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja; den som röstar för att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig.

    Ltl Bert Häggblom

    Jag ber om öppen omröstning.

    Ltl Lars Häggblom

    Talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förslag.

    Ltl Bert Häggblom

    Jag vill bara upplysa lagtingsledamöterna att man har möjlighet att begära öppen omröstning efter att omröstning har skett via uppstigning.

    Talmannen

    Alldeles korrekt.

    Öppen omröstning har begärts av ltl Bert Häggblom, understötts av Lars Häggblom och kommer därför att verkställas.

    Jag ber lagtingsledamöterna Annette Holmberg-Jansson och Stephan Toivonen att biträda vid rösträkningen.

    Upprop.

    Omröstningen har resulterat i 15 ja-röster, 10 nej-röster och 5 var frånvarande.

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Majoritet för utskottets betänkande.

    Diskussionen fortsätter.

    Ltl Axel Jonsson

    När det gäller debatten som pågått under dagen i det här ärendet så tycks det som att regeringsrepresentanterna försöker hitta alla möjliga problem med det här förslaget – ”det är för dyrt, det är för svårt och det går inte att få till en lösning”. Detta fast man inte har ett eget alternativ till hur man ska få en ordentlig lösning på problemet, det tycker jag är lite beklagligt.

    Det som gjorde att jag begärde ordet från första början är argumentationen som man inte tycks ta till sig. Att vi faktiskt viker oss och underordnar oss den finska skattepolitiken närmast helt och hållet trots att vi har en egen behörighet över kommunalbeskattningen och fastighetsbeskattningen i det här sammanhanget. Jag tycker att det kollegan Häggblom sade var mycket bra, nog måste vi väl kunna tro på oss själva så pass mycket att vi kan lägga fram förslaget och förhandla fram en lösning som är acceptabelt. Annars underkänner vi i princip möjligheten att bedriva en självständig fastighetsskattepolitik inom ramen för vår behörighet. Det skulle jag verkligen tycka att är beklagligt. Det står i självstyrelselagen att vi har behörighet över det här och ur den kommunala behörigheten härleds också fastighetsskattebehörigheten. Vi har behörighet men genom vårt beslutsfattande i lagtinget så bidrar vi enligt majoriteten till att skapa en situation där vi följer de finska strukturerna och systemet. Må det vara på grund av IT-systemen, politisk vilja eller vilket argument som helst men det är verkligen beklagligt att vi har en sådan situation där vi inte kan få till liten förändring som den här i vårt skattesystem trots att vi har behörigheten enligt självstyrelselagen. Det här är ett ypperligt exempel på att vi ofta är stolta över vår autonomi och självstyrelse men i själva verket kommer de faktiska begränsningarna in och i praktiken närmast raderar ut den självstyrelse vi har och likriktar Åland med de finska systemen trots att vi har en annan politisk vilja. Det är verkligen inte en situation som vi kan ha framöver. Jag tycker att det är synd att man inte har en starkare vilja från regeringspartierna för att gå hela vägen med det här ärendet och få till stånd en lösning – sätta lite press på skatteförvaltningen i det här sammanhanget. Nu går vi med på att underordna oss de problem som målas upp från skatteförvaltningens sida och vi låter dem vinna i den här debatten. Det tycker jag är tragiskt för självstyrelsen att vi väljer att göra på det sättet. Det är dock inte så mycket vi kan göra åt det då vi haft den avgörande omröstningen men jag tyckte verkligen att det skulle sägas speciellt mot bakgrund av det som jag anförde innan omröstningen. Ikraftträdelsen av förslaget är lämnad öppen, det finns inget fastslaget datum för när den här lagen ska träda ikraft, vilket ger landskapsregeringen lång tid att förhandla också efter att lagstiftningskontrollen är avklarad för att få till stånd lösning med skatteförvaltningen. Vi betalar trots allt 100 000-tals euro per år redan idag för skötseln av kommunalskatterna till skatteförvaltningen för att de ska sköta det här uppdraget. Nog måste man, om man ser relationen långsiktigt, kunna komma överens om den här typen av förändringar som ändå är relativt få i kommunalbeskattningen. I det stora hela så följer vi det finska systemet nästan till punkt och pricka. Vi har några små avdrag och undantag och det här skulle vara ytterligare ett sådant, men att vi inte ska tillåtas göra den här typen av förändringar av praktiska skäl tycker jag är beklagligt ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Därför är det av största vikt att vi fortsätter driva dessa frågor och att vi vågar anta lagförslag i lagtinget som också är obekväma för skatteförvaltningen och se till att vi kommer överens och skapar lösningar som vi båda kan acceptera och leva med. Annars lägger vi oss platta och lutar oss tillbaka och tycker att det blir för svårt att bedriva självstyrelsepolitik och tycker det är lika bra att vi följer de finska strukturerna. Varför ska vi ha självstyrelsen med en sådan inställning och attityd? Den frågan är relevant i sammanhanget. Jag hoppas att var och en, när man går hem efter den här dagen och debatten, funderar över om vi verkligen ska ha det på det här viset trots att vi, i vår begränsade och ganska korta behörighetskatalog, har frihet att reglera det här men av praktiska orsaker väljer vi att likrikta oss med det finska systemet. Det hoppas jag verkligen är en tankeställare för kollegorna i lagtingsbänkarna att ta med sig. Jag tackar för ordet.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Nu tog nog ltl Jonsson till onödiga brösttoner och är orättvis mot lagtinget och utskottet. Att vi skulle hitta på problem i utskottet eller här i lagtinget när det de facto är skatteförvaltningen som har levererat en kostnadsuppskattning och när det är kommunförbundet som berättar om vilka problem de upplever att det här förslaget skulle innebära för kommunerna. Det är inte vi som hittar på de här sakerna.

    Det är inte sant att vi inte kommer med egna lösningar, förslaget står faktiskt i betänkandet om ledamoten läser det. Vi använder t.o.m. det kraftigaste verktyget vi har i utskottet som vi inte brukar använda när oppositionen kommer med en motion. Vi använder en kläm där vi uppmanar landskapsregeringen att så snart som möjligt se över grunderna för fastighetsbeskattningen och återkomma med lagförslag i frågan. Det brukar man inte göra i motioner men det gör vi nu. Vi är väldigt tydliga och har ett förslag till lösning.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Har man följt det här ärendet så ser man en röd tråd. Man har hela tiden sett det som ett problem att man inte kan komma överens med skatteförvaltningen. Jag tycker att det är det som tycks avgöra diskussionen idag. Det finns för mycket problem med att få till en lag som vi materiellt sätt vill ha i lagtinget, vi vill ordna fastighetsbeskattningen på det här sättet och sedan lyckas man inte – man har åtminstone inte lyckats komma med en lösning från regeringens sida hittills som uppfyller de krav och målsättningar som vi har. Det är beklagligt och det är det jag syftar på, att vi än idag inte har ett lagförslag i Ålands lagting från regeringen som löser problemen på ett tillfredsställande sätt. Vi från oppositionen måste lägga de här förslagen. Det är förstås bra att utskottet vill lösa den här situationen men utskottet har heller inte pekat på en praktisk lösning på det här utan bollar över frågan till landskapsregeringen. Därmed får vi ingen lösning. 

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Det är inte alls så att vi likriktar oss med Finland och inte kommer med egna lösningar. Det är grunderna för fastighetsbeskattningen, värderingen, som har varit bekymret här. Det långsiktiga måste vara att lösa det problemet och därför ska man komma med ett lagförslag i den frågan. Då gör vi självstyrelsepolitiskt det som är bäst i det här fallet – vi väljer att göra vår egen lösning. Det är väl inte att likrikta oss med det finska eller något sådant? Jag förstår inte riktigt det angreppssätt som ltl Jonsson har när vi de facto säger tvärtom. Vi säger att vi ska utnyttja vår behörighet och faktiskt komma med vår egen lagstiftning på det här området. Vi ska se till att vi löser det här långsiktigt och det som var roten till problemet, dvs. grunderna för fastighetsbeskattningen, ska man se till att fixa.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är säkert så att det kan vara klokt att se över fastighetsskattelagstiftningen som helhet. Men som jag läser av debatten här idag så är det problemet med att förverkliga lagen anknyter till skatteförvaltningen som tycks fälla förslaget som kommer från ltl Häggblom i nuläget. Jag tycker att, när vi nu diskuterar det här förslaget, det är relevant att ställa frågan, ska vi låta skatteförvaltningens invändningar vinna i den här enskilda frågan? Detta är invändningar som mycket riktigt har ställt till med problemet från första början. Jag ser inte varför vi inte ska göra det och samtidigt göra det som ltl Carlsson och finansutskottet efterfrågar, att se över fastighetsskattelagstiftningen som en helhet. Det ena utesluter verkligen inte det andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Nu bör vi komma ihåg att den här frågan om en lagmotion och därför har den kommit till utan en beredning i landskapsregeringen. Lagmotionen innehåller en del administrativa åtgärder och därmed är det väl rimligt att utskottet har försökt tagit reda på vad de administrativa kostnaderna och åtgärderna betyder. För kommunernas del betyder det väldigt mycket administration – de vill inte ha det här förslaget. Vad gäller uppbörder så har utskottet fått ett pris från skattemyndigheten som säger att det kostar jättemycket. Nu föreslår ltl Jonsson att vi ändå ska anta lagen som medför dessa kostnaderna och sedan ska landskapsregeringen se till att göra ett bättre arbete än vad lagtinget gjorde och därmed få ner priset för att de skatteskyldiga inte ska behöva betala den här fastighetsskatten. Om landskapsregeringen inte lyckas så blir det ett utomordentligt läge för ltl Jonsson att kritisera landskapsregeringen för att man inte lyckades med det bättre än vad lagtinget (… taltiden slut).

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag har aldrig föreslagit och förespråkar inte heller att finansutskottet ska försöka förhandla om några priser, det har finansutskottets ordförande redogjort för tidigare i debatten. Det är klart att det är en uppgift som kommer på landskapsregeringen. Jag kan för min egen del lova att om finansministern försöker förhandla och få till en praktisk lösning på det här med skatteförvaltningen så ska jag understöda alla åtgärder och inte kritisera ansträngningen. Jag tycker att det är en väldigt god ambition.

    Vad jag vill peka på och ville peka på i mitt anförande är att vi har en kontinuerlig och levande relation med skatteförvaltningen och finansavdelningen i dessa skattefrågor som anknyter till de undantag vi har. Det gör att vi måste kunna föra ständiga förhandlingar också om kostnadsfördelningen av de här och inte låta skatteförvaltningen diktera villkoren för detta. Det är inte förenligt med det synsätt vi har på självstyrelsen och på relationen till skatteförvaltningen.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Självklart, sådär ska det vara i allmänhet. Nu gäller det ett specifikt ärende där lagtinget via utskottet har begärt in ett pris och fått ett pris. Det är det priset som lagtinget har att ta ställning till i förhållande till att anta den här åtgärden eller inte. Att anta åtgärden med ett villkor om att landskapsregeringen, innan man sätter lagen i kraft, måste förhandla ned priset i förhållande till det lagtinget har kommit fram till. Det är att vältra över bördan på landskapsregeringen i efterskott. Det enda kloka är att göra som utskottet nu har bestämt, att inte ta den här motionen utan att ge landskapsregeringen ett beredningsuppdrag som också innehåller dessa förvaltningsmässiga kostnadsförhandlingarna för att sedan komma med ett förslag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om det är så att vi är eniga om det här förslaget och vi tycker att vi borde förhandla om en lösning som bygger på det materiella förslaget men där vi kan förhandla om uppbörden så kan vi bordlägga det här ärendet och ge landskapsregeringen uppdraget under den tiden som landskapsregeringen anser sig behöva för att förverkliga det. Men det tycks inte vara det som är problemet utan någonstans så vill man inte ha det här förslaget från landskapsregeringens sida, man vill ha någon annan lösning, vad beror det på? Såsom jag läser av debatten så är det på grund av svårigheten att få till en lösning med skatteförvaltningen som gör att vi inte vet hur vi ska hantera frågan. Det tycker jag är beklagligt för det visar på att vi underordnar oss de system och strukturer vi är fast i. Jag skulle, för min egen del och tror för många andras del i oppositionen, se att vi hade en tydligare självstyrelsepolitik i det här sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Det är en liten fortsättning på det förra. Ltl Jonsson tycker att sätt att hantera detta kunde vara att lagtinget i det sena skedet bordlägger frågan för att landskapsregeringen därmed ska få en möjlighet att bereda frågan. Det känns som att vi håller på att ändra våra normala sätt att hantera de här frågorna.

    Några saker som kanske borde ha kommit fram tidigare, innan omröstningen om vad som ligger till grund för behandlingen, men som kan nämnas nu lika väl. Man kan inte jämföra skattemyndighetens nu, enligt deras egen uppfattning, kostnad som de skulle kräva för att hantera skattefrågorna i enlighet med den lagmotion som ligger jämfört med det lagförslag som landskapsregeringen gav till lagtinget 2018 – som senare föll i lagstiftningskontrollen. Förslaget grundade sig på ett eget ansvar hos den skatteskyldige att lämna in en ansökan till sin kommun om att bli befriad från skatten. Vi la det förslaget på det sättet för att vi såg att kostnaden för att få en uppbörd skött på sättet som det här lagförslaget kommer att bli hög. Nu kommer jag inte ihåg summan, jag tror inte det var lika höga summor, men det handlade om mycket pengar i varje fall. Därför la vi förslaget på det sättet och därför kan man inte säga nu att landskapsregeringen borde ha vetat då vad den administrativa kostnaden blir för ltl Bert Häggbloms förslag ett år senare.

    Den andra delen som jag tänkte nämna var angående retroaktiviteten. Nu är inte lag- och kulturutskottets ordförande med debatten med när landskapsregeringen la det förra lagförslaget, som föll i lagstiftningskontrollen, så gällde det alltså retroaktiviteten. Det behandlades under våren 2018, retroaktiviteten för 2018 då kommunerna redan hade fattat sina beslut om skatteprocenter och budgeterat enligt vissa inkomster. Då föll lagförslaget bland annat på grund av att vi i efteråt gick in och påverkade kommunernas beräknade skatteintäkter. Om vi nu skulle ha antagit det här lagförslaget eller lagmotionen som ltl Häggblom förde fram till omröstning och att vi skulle behandlade det så att det inte gäller 2018 men dock 2019 – nu befinner vi oss på vårvintern 2019 – så skulle beslutet möjligen få samma dom i lagstiftningskontrollen som landskapsregeringens tidigare lagförslag fick. Detta eftersom det skulle gå in på kommunernas förväntade intäkter för 2019 och vara ett beslut som retroaktivt minskar dem.

    Jag om någon, men vi allihop, ska vara försiktiga med att förutspå vad Ålandsdelegationen och högsta domstolen säger men här finns i alla fall en koppling till retroaktiviteten som behöver diskuteras. Det var de sakerna som jag hade att säga i det här skedet.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Lagtinget gick tidigare, beträffande framställning 11/2017–2018, inför att den 16 april 2018 anta det lagförslag som egentligen allt handlar om. Det förföll – vad har landskapsregeringen gjort efter det? Ingenting. Var det seriöst överhuvudtaget då vi inte sett något nytt lagförslag? Det är inte låst för att vi har haft en lagmotion, som kom i september och som nu behandlas först i mars, ligga i lagtinget. Landskapsregeringen har haft god tid på sig att komma med det.

    Sedan var det en sak som var intressant och det var egentligen därför jag begärde ordet. Ltl Holmberg diskuterade ifall vi överhuvudtaget ska ha fastighetsskatt i landskapet Åland och ansåg att man inte skulle ha det. Till det vill jag ge klara besked, jag anser att fastighetsskattelagen är en mycket viktig lag. Den är viktig för den möjliggör också att omsättningen på fastigheten blir mera och vi får också skatter för fritidsfastigheter som inte betalar någon annan skatt. Plus att skatter nuförtiden är mer internationella, många ålänningar jobbar utanför Åland. Fastighetsskatten kommer som instrument bli viktigare och viktigare i framtiden och därför bör landskapsregeringen nu när man funderar kanske tillsätta en utredning för att se hur vi kan utveckla den. Det tror jag att är jätteviktigt att man tittar på.

    Jag nämnde också att beträffande fastighetsskatten för eget boende så var det Mariehamn och Sottunga som har det men också Kumlinge, där finansministern har sin hemort, har skatt på eget boende. Det är de tre kommuner som har det, alla andra har fritt, noll, på eget boende.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Betänkandets kläm upptas till behandling i samband med ärendets andra behandling. Konstateras att utskottet har föreslagits att lagförslaget ska förkastas. Förslag om förkastande tas upp till behandling vid ärendets andra behandling.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    4        Godkännande och sättande i kraft av det fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

    Landskapsregeringens svar RP 5/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2018–2019

    Enligt arbetsordningens 48 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Fru talman! I landskapsregeringens utlåtande till presidentframställningen om ett partnerskapsavtal mellan EU, Europeiska atomenergigemenskapen och republiken Armenien konstaterar vi att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen.

    Trots att Ålands relation med vårt brödrafolk i Armenien annars är goda har vi ingen handel alls med Armenien. I avtalet finns de nödvändiga förbehållen för Ålands särställning bland annat vad gäller bestämmelser om offentlig upphandling. Landskapsregeringen ser inga hinder för lagtinget att ge sitt bifall till avtalet.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    5        Ändrade sekretesstider inom hälso- och sjukvården samt socialvården

    Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2018-2019

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Landskapsregeringen önskar föreslå att lagtinget antar vissa lagändringar i landskapets offentlighets- och patientlagstiftning. Förslaget innehåller bestämmelser om förlängda sekretesstider för vissa hemliga handlingar inom hälso- och sjukvården som socialvården samt några mindre lagtekniska ändringar i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter.

    Den stora politiska biffen i detta lagförslag är att vi föreslår att den enskildes integritet stärks i den speciallagstiftning i som reglerar handlingars offentlighet. Det är viktigt att värna den personliga integriteten, ännu mer så i ett tätt, integrerat och småskaligt samhälle som vårt åländska. Samtidigt är det viktigt att iaktta den allmänna principen om att allmänna handlingar inte ska vara hemliga annat än i den utsträckning som det är nödvändigt. Det är också viktigt att denna bedömning har stöd i noggrant specificerade lagbestämmelser som uttryckligen anger kriterierna för rätten att hemligstämpla allmänna handlingar.

    Landskapsregeringens bedömning är att idag äventyras den personliga integriteten eftersom handlingarna som avses i sammanhanget är hemliga så kort tid. En tidsfrist på 20 respektive 50 år är nämligen en mycket kort tid för eventuellt känslig information jämfört med vår omvärld, vi jämför i lagförslaget både med Sverige och Finland, särskilt för de känsliga uppgifter som kan påträffas inom just social- och hälsovården. Därför föreslår landskapsregeringen att om handlingen hänför sig till hälso- och sjukvården eller socialvården blir handlingen offentlig först 50 år efter det att den person som handlingen angår har avlidit. I de fall där det är omöjligt att utreda datum då personen har avlidit föreslås hundra år från dateringen av handlingen.

    Dessa bestämmelser, vill jag poängtera, hindrar inte den fria forskningens möjligheter att på motiverad begäran ta del av uppgifter, avgränsade sådana – uttryckligen motiverade. Inte heller rubbar de föreslagna bestämmelserna den känsliga balansen mellan patientens och de anhörigas rättigheter.

    Avslutningsvis, talman, vill jag erinra om att detta lagförslag enbart handlar om specialbestämmelser inom offentlighetslagstiftning, en bredare översyn av allmänna handlingars offentlighet pågår. Tack för ordet.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    För kännedom

    6        Godkännande av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland

    Republikens presidents framställning RP 7/2018-2019

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 18 mars 2019.

    Plenum slutar

    På måndag den 11 mars hålls en frågestund klockan 13.00.

    Nästa plenum hålls den 11 mars 2019 klockan 14.00. Plenum är avslutat.