Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av lantrådet Veronica Thörnroos. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.


  • Tack, herr talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka skäl ansåg sig landskapsregeringen ha för att inte följa rekryteringsgruppens val till förvaltningschef och i stället välja en sökande som inte var lika välmeriterad eller gavs lika goda referenser?


  • Talman! Tack för frågan. Rekryteringsgruppen kan enligt gällande lagstiftning inte göra ett val. Rekryteringsgruppen kan göra en rekommendation. Men enligt gällande lagtingsordning och gällande lagstiftning så är det landskapsregering som fattar det politiska beslutet. Tjänstemännens beredning är av rådgivande karaktär.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 16:24

    Det här beslutet har väckt väldigt många frågetecken hos allmänheten, hos de sökande och i förvaltningen då landskapsregering, på föredragningen av vicelantrådet Harry Jansson den 30 februari, beslöt att ge jobbet som förvaltningschef till Jomalas nuvarande kommundirektör John Eriksson.

    Det blev häpnadsväckande mot bakgrund av att ett enhälligt rekryteringsteam kommit fram till att åtminstone två andra kandidater hade både starkare meriter och renare referenser än den som landskapsregering utsåg.

    Rekryteringsteamet, där även en konsultfirma ingick, hade efter en lång process identifierat vilken kompetensprofil man sökte och vilka behov av kunskaper och erfarenheter som krävdes.

    Lantrådet själv deltog i ett möte den 8 januari, där lantrådet själv var med och beslöt att arbetet som förvaltningschef skulle ha gått till Örebros nuvarande kommundirektör Anne Andersson.

    Sedan hände det uppenbarligen någonting. Det har sagts att jobbet redan tidigare var lovat till Jomala kommundirektör John Eriksson och att de intervjuer som därefter hölls var ett spel för gallerierna. Varför ansåg lantrådet den 8 januari att jobbet skulle gå till Anne Andersson och sedan ändrade uppfattning?


  • Talman! Jag vågar säga här i Ålands lagting att ledamot Camilla Gunell är fel informerad. Jag har inte vid mötet den 8 januari godkänt den kandidat som ledningsgruppen förde fram.

    För det andra så vänder jag mig emot att bli kallad lögnare i Ålands Lagting. Jag har svurit eden, jag vet vad det innebär att vara lantråd. Jag har en politisk integritet som gärna får ifrågasättas, men jag kan stå rakryggad över de beslut jag har tagit.

    När det gäller rekryteringen av förvaltningschef så är det en politisk utnämning, helt enkelt därför att det är den politiska landskapsregeringen som utnämner vederbörande.

    När det gäller de sökande så ska jag ärligt säga att jag tycker att det fanns många goda kandidater. Alla som sökte hade en spetskompetens av olika slag. Det var ingen som var ett dåligt val. Sist och slutligen så finns det en formell behörighet. Den uppfylldes av alla fyra sökanden. Efter det så gjordes det en bedömning av den politiska landskapsregeringen.

    Att tidigare lantrådet Camilla Gunell, nu oppositionspolitiker, insinuerar att det här skulle vara vikt åt Jomalas kommundirektör, det gör mig faktiskt uppriktigt ledsen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 16:27

    Jag tycker ju att lantrådet kunde ge svar på frågan; vad var det som gjorde att man frångick en enhällig rekryteringsgrupp och två mer meriterade kandidater till förmån för en tredje kandidat som inte var i första rummet och som varken konkurrerade gällande meriter eller omdömen i referenser? Det är liksom oförståeligt. Har lantrådet förståelse för att den här utnämningen ses som en ren politisk utnämning och att ord som nepotism och korruption har förekommit i diskussionerna?

    Har man tänkt på vad en sådan här rekrytering ger för signaler för framtiden? Har man erfarenhet från en stor organisation så lönar det sig inte, om man är kvinna så lönar det sig inte och om man har jobbat här tidigare så lönar det sig inte. Dessutom skulle de här personerna, som gavs de högsta betygen i rekryteringsgruppen, ha flyttat till Åland med sina familjer, vilket skulle ha gett inflyttning och ytterligare kompetenser.

    Handen på hjärtat, är det inte så att regeringen Thörnroos tog en kandidat man kände istället för att ta den bästa kandidaten som förvaltningen hade kunnat få?


  • Talman! Den politiska landskapsregering som jag leder valde den kandidat som vi sammantaget bedömde att kunde göra det bästa jobbet.

    När det gäller tjänster så vänder jag mig lite emot uttrycket att man är mer meriterad eller mindre meriterad. Antingen är man behörig för en tjänst eller så man inte behörig för en tjänst. Därefter så bedömer man kvalifikationer utgående från subjektivitet, inte från fakta.

    Avslutningsvis vill säga; varför ledamot Camilla Gunell? Varför dröjde den förra landskapsregeringen så ohemult länge med att lediganslå tjänsten? Den 7 oktober 2019, med sista ansökningsdag den 8 november 2019 klockan 15:00, så lediganslår man tjänsten. Det kan väl knappast ha kommit som en överraskning för någon att tjänsteinnehavare skulle gå i pension den sista december. Den här processen borde ha inletts aktivt på våren. Beslutet borde ha fattats i augusti, oberoende av vem man skulle ha anställt.

    Så den förra landskapsregeringen, där dåvarande vicelantrådet Camilla Gunell ingick, hade alla möjligheter att själv påverka den här processen och fattade de politiska beslut man själv önskade. Men istället så valde man, av någon anledning, att inte komma till skott och därmed så gick beslutet över till nuvarande landskapsregering. Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.