Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 15:21

    Tack, herr talman! Ja, man brukar dessutom säga gruppanförande för Åländsk Demokrati.

    Talman! Bästa lagting och bästa regering, det är lite glest på platserna men jag såg finansministern på teams så jag har förstått att han är med på länk. Jag hoppas att han hinner med det här också.

    Jag gjorde reflexionen att normalt är jag ju sist som minsta partiet, men när det gäller åtgärdsmotioner så är jag faktiskt först eftersom jag har skrivit den. Självfallet tycker jag att det är en viktig sak, jag har till och med skrivit två åtgärdsmotioner om just pensionsfonden. Jag bad om att få dem på två olika dagar. När jag funderar efter så tänkte jag att de kanske faktiskt är bland de mest viktiga saker som jag har hållit anföranden om här i detta lagting.

    Vi vet att de ekonomiska effekterna av coronaskräcken är oerhört påfrestande för landskapets ekonomi. Grundbudgeten för 2020 hade ett underskott på ungefär 15 miljoner euro. Resursbudgeten innehöll ytterligare ökade utgifter om 32,8 miljoner euro. Dessa två underskott finansierades i princip med PAF-medel. Avsikten var tidigare att dessa PAF-medel skulle placeras i en tillväxt- och hållbarhetsfond. Nu går de förhoppningsvis till tillväxt alla fall till.

    Finansministern har aviserat att det kommer fler tilläggsbudgeter och det finns farhågor för att Ålands budget för 2021 inte heller kommer att vara i balans. Finansministern har också sagt att alternativet är att gå till banken och att allt är klart förberett. Det behövs bara ett samtal till banken.

    Herr talman! Men är PAF och banken faktiskt de enda alternativen vi har? Som ni förstår kan det finnas en tredje väg, ett tredje alternativ eller ett tredje ben då klämmen i min motion lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt förankra plan och villkor för att ta ett coronalån från Ålands Pensionsfond.”

    Vi har sedan 1995 en pensionsfond. Avsikten med fonden är att trygga betalningen av framtida pensioner för dem som omfattas av landskapets pensionssystem samt att utjämna pensionsutgifterna för landskapet. Marknadsvärdet av pensionsfonden enligt senaste bokslut var 429 miljoner, varav ränteinstrumentens andel var 205 miljoner. Normalt ska ränteinstrumentens andel vara ungefär 50 % men de kan variera mellan 30-100 %. Aktier och aktiefonder ska stå för resten. Pensionsfonden har även några fastigheter till sitt förfogande.

    Ränteportföljens avkastning under senaste bokslutsår var -2,3%. Vi vet alla att räntenivåerna är väldigt låga just nu samtidigt som det är svårt att ens få en vettig avkastning på räntefonderna. Bland räntepapperen hittar vi bl.a. Portugal 2,2 %, Swedbank 1 % och där finns 400 000 euro i Norwegian Air Shuttle som kanske inte är i toppklass i dagens läge, men vi kanske får några aktier så småningom.

    Herr talman! Enligt landskapslagen om Ålands pensionsfonds 10 § så kan medel ur pensionsfonden lånas till landskapet och kommunerna. Då landskapets likvida medel inte räcker till så är frågan, varför ska landskapet till banken? Jag känner inte till vilken ränta som då skulle gälla, men vi vet att företagens likviditetslån ligger på 4-6 % inklusive statsgarantin, och vi kan alltså se att avkastningen för 2018 var negativ på ränteinstrumenten.

    Herr talman! Vi har många gånger hört att vi inte ska låna till driften, och det håller vi från Åländsk Demokrati med om. Det ska vi inte göra. Vi ska undvika lån. Ja, vi tog ju som bekant inte heller lån för att finansiera vår valkampanj, ifall ni minns det ännu.

    Men nu är vi i ett läge då vi beviljar likviditetslån och stöd till företag och vi nästan utgår ifrån att de ska ta dessa lån. Då borde vi kanske även själva vara öppna för att ta en coronalån, men inte för drift. Räntenivån kan och bör vara den som pensionsfonden långsiktigt får för sina räntefonder. Det är ungefär 2,5 % de senaste fem åren. Det här blir då pengar som för landskapet egentligen blir att sätta från den ena fickan till den andra. Man tar det från landskapet men man sätter det i pensionsfonden.

    Herr talman! Jag har ibland, och också med rätta, kritiserats för att jag bara problematiserar och kritiserar förslag och inte kommer med egna alternativ. Denna gång tänker jag komma med ett förslag, som självfallet inte är hugget i sten utan kan ses som just ett förslag eller ett komplement till andra alternativ.

    Men låt mig först påminna om att vi har ytterligare ett alternativ till finansiering förutom PAF-pengar och banken. Det har diskuterats tidigare att vi har en möjlighet enligt självstyrelselagen att erhåll s.k. särskilda bidrag. Det kan mycket väl vara så att åtminstone en del av kostnaderna kan täckas den vägen. Vi måste även minnas att riksregeringen, då de införde exempelvis restriktioner mot restaurangerna, omedelbart sade att de skulle ersätta restaurangerna. Vad de sedan uttryckte när gränserna stängdes så det kommer jag inte riktigt ihåg. Men jag ser det som en stor möjlighet att vi kan få en viss ersättning.

    Herr talman! Vårt förslag från Åländsk Demokrati är att landskapsregeringen tar ett lån från pensionsfonden. Hur mycket kan man då låna? Det maximala beloppet är ju den del som nu innehåller ränteinstrument dvs. maximalt halva fonden, 200 miljoner och det räcker nog mer än väl.

    Lånetiden bör väl vara densamma som vi ger företagen, alltså fem år eller kanske sju år. Två år kan vara amorteringsfria. Räntan kunde exempelvis vara dessa 2,8 % vilket är medelavkastningen under de senaste fem åren. Detta borde vara parlamentariskt så att alla partier är bundna av dessa lån, även sedan när amorteringarna kommer nästa lagtingsperiod.

    Herr talman! När vi sedan förhoppningsvis får ersättningar från staten så bör dessa oavkortat gå till en första amortering av detta coronalån, vilket då minskar lånet, räntan och de årliga amorteringarna.

    Så, bästa lagting, anser vi från åländsk demokrati att vi kunde lösa det likviditetstillskott som vi kommer att få i slutet av detta år. Lånet skulle alltså inte tas till drift och vi skulle ha en klar och tydlig amorteringsplan.

    Herr talman! I tilläggsbudget nr 3, som ligger till kännedom idag, föreslås en bevillningsfullmakt om 10 miljoner till lån till kommuner och ett anslag om totalt 150 000 för räntestöd. Det skulle vara intressant att höra ett enda argument till varför kommunerna först skulle ta ett räntelån och landskapet sedan skulle betala räntan istället för att landskapet helt enkelt skulle ge ett räntefritt lån via pensionsfonden, vars avkastning nu är -2,8 % ? Det finns ju lagstöd för att ge dessa lån.

    Herr talman! Jag vill nu upprepa klämmen i min åtgärdsmotion: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt förankra plan och villkor för att ta ett coronalån från Ålands Pensionsfond.” Detta skulle då gälla både landskapet och kommunerna. Jag ser fram emot en debatt här och senare också i utskottet. Tack för ordet, herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Jag håller med. Vi ska inte låna till driften, det har sagts under många år. Men nu har vi skött ekonomin på ett sätt så att vi är av nöd tvungna.

    Jag tycker att motionen är väldigt intressant och jag hoppas att finans- och näringsutskottet i skyndsam ordning kan arbeta med denna motion. Ska landskapet Åland ta lån så ska det ju verkligen vara under en kort tid, med en väldigt detaljerad återbetalningsplan och det ska absolut inte vara något som blir en vana.

    Utan att ha fått någon information från finansministern så tror jag att räntenivån idag är väldigt låg när landskapet går till banken och lånar och jag vet inte på vilket sätt som pensionsfondens räntenivå ligger i paritet med det.

    Men motionen är väldigt intressant och jag hoppas att utskottet så snabbt som möjligt kan utvärdera den.


  • Tack, herr talman! Jo, vi är också emot att låna för drift. Men vi kan tänka oss att, eventuellt för det här året och möjligtvis nästa år, ta begränsade lån.

    Angående räntan så finns det en passus i lagen hur man ska beräkna räntan, tyvärr är den inte aktuell. Men om man tittar på den finska motsvarigheten så kan man låna där för en ränta som motsvarar ungefär 0,4 procent i dagens läge. Det finns stipulerade regler för det. Man kan använda det, men man kan också ta en högre ränta. Inte är det farligt om landskapet betalar för det går ju till pensionsfonden, dvs. då har vi mera pengar för att betala pensioner.


  • Tack, talman! Det sätter ju frågan i ett bredare perspektiv och ett intressant perspektiv. Det kan till och med vara så att det kunde vara gynnsamt om vi från vårt spelbolaget PAF - istället för att vi tömmer kassan som vi är på god väg att göra - skulle låna pengar av PAF. För PAF i sig verkar ju få sin ekonomi att fungera på ett bättre sätt än landskapet.

    När det gäller pensionsfonden så är det givetvis kalkylerat med en låg risk, eller en viss risk i alla fall, på motsvarande sätt som när man går till banken. Oberoende om vi lånar från vår pensionsfond eller från en bank så nog är det ju av vikt att vi parallellt med det gör egna förändringar så att vi får en ekonomi i balans. Man får inte glömma bort det att låna pengar betyder att man redan nästa år eller omgående ska ha utrymme i en budget med amorteringar och räntan, oberoende fast räntan är låg.


  • Tack, herr talman! Jo, jag tror att jag håller med i det mesta och det är därför som jag skriver att det ska vara begränsat, att det ska vara en lånetid, ha det parlamentariskt och kanske för ett eller två år nu när vi vet att vi har coronaproblemen. Men att det verkligen ska vara för de problemen och inte för de strukturella som vi har hörts talats om i tidigare sammanhang.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:33

    Tack, talman! En politisk invändning har jag. Anser inte ledamot Toivonen att vi borde ägna tankekraft åt hur vi kan minska kostnaderna i landskapet med tanke på att vi har ett finansieringsunderskott på uppskattningsvis 50 miljoner, i stället för att fundera på var vi kan ta lån? Ett lån är ju ett lån, den som är satt i skuld är inte fri.

    Jag har också några praktiska invändningar. Är det klokt att dra proppen ur landskapets tjänstepensioner? Finns inte risken att vi skapar en ännu värre kris som vi skjuter framför oss?

    Avslutningsvis, finns det pengar att låna? I bokslutet från 2018 står det att 19 miljoner är likvida medel och penningmarknadsinstrument. Det är inte många miljoner som kan lånas, resten ligger i ränteinstrument och aktiefonder. Avslutningsvis talman (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Det var många frågor. Det här lånet ska ju inte vara för att rädda de strukturella problemen, det försökte jag göra tydligt. Det är faktiskt för coronaproblemen.

    Angående likviditeten i fonderna, så det är klart att de nu är bundna i räntefonder, men likviditeten på en räntefond brukar väl vara tre dagar så det är ganska lätt att få de till kontanter, om man så önskar.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:35

    Lite förvånad blir jag över resonemanget kring räntefonderna. För det finns ju en risk för att de har tappat i värde också, beroende på vilken form av placeringsinstrument som det är frågan om.

    Avslutningsvis så vill jag rent faktiskt konstatera att ett lån från pensionsfonden inte är räntefritt. Det står ju i andra momentet av 10 § som ledamoten hänvisade till i sitt anförande; "på de medel som landskapet lånar betalar landskapet en ränta vilken är densamma som den ränta som uppbärs från försäkringspremielån inom det pensionssystem som avses i lagen om pension för arbetstagare.


  • Tack, herr talman! Det är två mycket viktiga frågor som ledamot Valve tar upp. För det första så har ju räntemarknaden varit väldigt volatil för tillfället. Vissa räntefonder har till och med gått ner 10 procent under det här året. Att sälja dem nu vore troligen väldigt illa med tanke på att vi behöver pengarna i slutet av året. Jag gissar att de utjämnas under den tiden, men det är så klart en sak man ska titta på.

    Sedan det där med räntan, jag tittade också på den där formuleringen och när jag sedan försökte ta reda på vad det var så är det något som inte mera existerar. Det en obsolet paragraf. När jag sedan tittade på den finska motsvarigheten så har man en hänvisning, nu kommer jag inte ihåg hur man definierade räntan där, men det är en marknadsbaserad ränta som nu är på 0,4 procent.


  • Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Ränteportföljernas avkastning var minus 2,3 procent per bokslut för 2018, om jag tolkade det här rätt. Över tid har avkastningen säkert vissa år varit ganska bra och medeltalet var över 2 procent om man tittar över tid.

    Det är ju lite som att öppna Pandoras ask om man börjar låna pengar från pensionsfonden, för de pengarna är ju dedikerade för framtida pensioner. Jag förstår resonemanget annars. Finns det pengar så tittar man ju var man lättast får tag på dem och var de är förmånligast. Det må ju regeringen göra här när det har klarnat om och när man behöver låna pengar.


  • Tack, herr talman! Jag uppfattade kanske inte riktigt frågan.

    Räntenivån är i senaste bokslut minus 2,8 procent, men tittar jag fem år bakåt så låg det på +2, någonting, även om räntenivån har varit på väg nedåt. Men det är en sak som jag tycker att den parlamentariska gruppen kan diskutera. Det är faktiskt som att sätta pengar från ena fickan till den andra, som jag sade. Har man då bestämt hur många år det här lånet ska vara, så är det inte någon skillnad att landskapet går till banken och tar ett lån jämfört med att ta det från pensionsfonden. Pensionerna är ju i sig stadgade i lag. Det spelar ju ingen roll om värdet på pensionsfonden går upp 100 eller ner 100 miljoner för pensionerna är ju stadgade i lag. Vi måste ta det via i budgeten i så fall.


  • Tack, talman! Jag hade en fråga som jag inte hann med.

    Om jag förstår förstår ledamot Toivonen rätt så tyckte ledamoten då att man kunde låna pengar till kommunerna för noll procents ränta direkt från pensionsfonden. Har jag tolkat det rätt?


  • Tack, herr talman! Jo, jag hade skissat på det här tidigare, men när jag sedan såg tilläggsbudgeten så konstaterade jag: Varför ska kommunerna gå till banken för att ta ett lån och sedan ska landskapet betala den räntan? Då kan väl landskapet, via pensionsfonden, lika gärna bevilja lånet direkt räntefritt. Jag ser inte någon fördel i att landskapet ska betala den subventionerade ränta som bankerna ska ha.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.