Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Näringsliv i akut ekonomisk kris. Jag har berört ämnet tidigare de senaste månaderna.
Näringspolitik är åländsk behörighet och ger oss utrymme till att bedriva en politik som främjar ekonomi och företagande. En politik som är synnerligen elementär med tanke på den kris som nu lamslår Åland och världen, men även med tanke på ändringarna av självstyrelselagens avräkningsgrund från den 1 januari 2021.

I ÅSUBs rapport 2020:1 står följande:" International Monetary Fund, IMF, framhåller två mål med ekonomiska insatser. För det första att minska slaget mot drabbade människor och företag. För det andra att hjälpa ekonomin att övervintra så att uppstarten efter krisen går så smidigt som möjligt. Bland nationalekonomiska experter råder en bred samsyn om att regeringar och centralbanker inte bör hålla igen då de nu vidtar åtgärder. IMF framhåller att finanspolitiska åtgärder nu bör vara stora, vältajmade, tillfälliga och riktade.

Med anledning av det föreslår motionärerna att landskapsregering omedelbart återkommer med riktade stödåtgärder till näringslivet via tilläggsbudget.

Denna åtgärdsmotion skrev jag egentligen först som en finansmotion till den nu liggande tilläggsbudgeten, men då det inte fanns något kring näringsliv i budgeten omarbetade jag den istället till en åtgärdsmotion. Enligt mig är det ett oroväckande tecken om en budget är helt ren från näringslivsriktade åtgärder, när den än kommer, men det är majoriteten som bestämmer.

Jag vet att vårt näringsliv är i en akut ekonomisk kris och jag är mycket bekymrad över att majoriteten inte känner samma oro över läget och den framtid som väntar.

Arbetslösheten på Åland är per 15 maj 13,1 %, där Ålands stora motor Mariehamn ligger på en arbetslöshet om 17,2 %. I dessa siffror finns även de permitterade med, men ändå är det fruktansvärda siffror som är negativt unika på nordisk nivå. Siffrorna för gruppen under 25 år är 19,4 %. I ljuset av rådande konjunktur är det ett politiskt tjänstefel att inte ifrågasätta den politik som landskapsregeringen valt att föra gällande att stöda våra företag än mer. Det måste vara enklare, mänskligare och effektivare att rädda arbetsplatser genom stödåtgärder än att bara se på när arbetslösheten når nya rekordnivåer. Det tycks finnas en form av ny praxis att en budget enbart kan innehålla satsningar på offentlig sektor eller det privata näringslivet. Märkligt, för i dessa tider bör det vara en självklarhet att dessa två sektorer stöds parallellt. Men en sak är definitivt säker och det är att ju färre stöd vårt näringsliv får, desto snabbare och mer växer arbetslösheten och desto mer stöd kräver den offentliga sektorn. Den vägen landskapsregeringen nu aningen, enligt mig, prestigefyllt valt att följa kommer även att ge Åland en ännu längre uppförsbacke och långvariga negativa effekter när pandemin är över.

Jag saknar och har gjort det länge en politisk vilja att nyttja vår självstyrelse. Nu har vi chansen att visa att vi kan och vi vill. Vi har egen behörighet inom näringspolitiken och det ger oss verktyg att hitta lösningar som är skräddarsydda för oss och ingen annan.

Vad gör vi? Vi väntar och väntar och väntar på en tilläggsbudgeten som innehåller satsning på offentlig sektor och sedan ska vi vänta och vänta och vänta på att nästa tilläggsbudgeten kanske innehåller stöd till vårt näringsliv. Ursäkta min aningen raljerande ton, men med tanke på hur vårt kommande ekonomiska system är uppbyggt från den 1 januari så borde det vara på sin plats att vi även kan bedriva en egen näringspolitik. Det är lika elementärt som att det finns mjöl på ett bageri och penslar i en färgbutik.

Jag saknar och har gjort det länge en långsiktighet över hur Åland ska fungera när pandemin är förbi. Här finns ingen tid att vänta och se. Vi kan redan idag och vi kunde redan för två månader sedan konstatera att nu är det illa, riktigt illa. Nu gäller det att släcka bränder, men även agera strategiskt långsiktigt. Det har i ett otal sammanhang frågats, betts om och även motionerats kring varför den bollen inte tas på volley? Istället får den studsa och studsa och ingen vill ta frågan på allvar.

Alla länder har redan startat det arbetet, ett strategiskt arbete för hur man går vidare post corona. Det handlar om att samla hjärnor och människor för att strategiskt rita upp den färdplan som ska visa vägen framåt. Om landskapsregeringen tror att pandemin måste passera innan ett sådant arbete kan göras är det riktigt illa. Det arbetet borde varit sjösatt sedan länge och det ska vara strategiskt. Det här handlar inte om att oppositionen vill vara med, det handlar om att ta ansvar för Åland och framtiden, att - jag tjatar - arbeta strategiskt. Jag tror dessutom att en sådan framtidsverkstad, ekonomiskt råd, tillväxtgrupp eller vad namnet kunde vara, ska vara så opolitisk som möjligt. Sedan tar politiken vid.

Är det så att landskapsregeringen inte har förslag på stödåtgärder till vårt näringsliv, säg det då! Är det så att landskapsregeringen inte vet hur stöden ska finansieras, säg det då! Är det så att landskapsregeringen inte hinner med att ta fram stödåtgärder, säg det då! Det är därför jag, mina kolleger och hela oppositionen, sträckt ut händerna som hjälp. Är det så att landskapsregeringen inte vill att oppositionen hjälper till, säg det då rakt ut! För nu är bortförklaringarna till varför både oklara och aningen prestigefyllda, och det är inte vad Åland och ålänningarna behöver, allra minst i tider som dessa.

Jag hoppas att nästa förslag på tilläggsbudgeten beaktar näringslivet efter åländska behov och att den inte dröjer länge till. I tilläggsbudgeten ser jag även fram emot långsiktiga målsättningar över hur det strategiska arbetet med att lyfta Åland post corona ska ske. Tack, talman.

Talman! Det är mycket viktigt det som ledamoten nu framlägger. Vi håller alla med om att näringslivet måste fungera för att vi alla ska ha en bra framtid.

Det är ju däremot inte sant att inte landskapsregeringen har gjort någonting. Första tilläggsbudgeten handlade uteslutande om stöd till näringslivet och sedan blev det offentliga sektorn. Vem vet, det kanske kommer någonting nytt? Jag tror att man funderar och funderar på vad man ska göra härnäst.

Men utan att prata mer om det så skulle det vara väldigt, väldigt intressant då att få höra vilka åtgärder som ledamot Holmberg tycker att man ska vidta för näringslivet, eller delar av näringslivet om vi ska vara ärliga. Vad behöver man göra för att det ska lyckas och vilken summa pratar vi om?

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag fick också motsvarande fråga i remissdebatten om tilläggsbudgeten om vad jag själv har för idéer kring det. Jag tycker att det är på gränsen till magstarkt att komma med den frågeställningen egentligen, med tanke på att jag, sedan pandemin startade, varit på barrikaderna för att utskotten skulle kunna vara med och arbeta med hela pandemin och dess verkningar. Samtliga utskott skulle ha kunnat vara med.

Finans- och näringsutskottet hade kunnat titta på olika stödformer. Social- och miljöutskottet hade kunnat titta på de sociala effekterna av pandemin. Lag- och kulturutskottet kunde ha tittat på behörighetsfrågorna. Vi skulle göra det här tillsammans, det var mottot när den första coronabudgeten kom. Men det har inte varit någonting "tillsammans".

Visst finns det förslag. Jag tycker att Sverige har varit duktiga på att implementera olika stödformer som jag säker på att Åland skulle kunna ta efter. Men vi har ju en egen näringspolitik eller (… taltiden slut).

Tack, talman! Min frågeställning var ärligt menad. Jag trodde att jag skulle få någon sorts förslag, men det finns inte utan man behöver sätta sig ner och prata vidare, om jag förstår det rätt.

Min andra fråga: Behöver de här stöden vara konkurransneutrala eller kan man reda ut hur man vill?

Tack, talman! Jag ska ta ett exempel. Jag tycker att det omsättningsbidragstöd som Sverige införde, som Norge också har infört, som Finland är på väg att införa och som kanske kommer till Åland, det tycker jag att är väldigt vettigt uppbyggt.

Det bästa, om man är i reklambranschen, är alltid att kidnappa goda idéer och göra dem till sina egna. Jag tror att vi kunde ha tittat och gjort våra egna slutsatser kring vad som funkar på Åland och skräddarsy efter åländska mått.

Idag väntar vi, kanske med all rätt men jag tycker att väntan har varit ganska lång, på hur Helsingfors ska agera. Vad händer i Helsingfors? Vad är det som funkar hos oss? Vi har ju ändå behörigheten att själva hantera den här näringslivsfrågan; politik.

Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg. Jag är ju en av dem som värnar om näringslivet och är väldigt intresserad av att det ska rulla på, i någon form i alla fall. Vi vet alla hur viktigt det är.

Jag saknar också någon typ av innehåll i den här motionen. För mig är det här ungefär som att det skulle vara fred på jorden och att alla ska ha mat på bordet och så vidare. Det vill vi allihop. Men konkreta förslag skulle man gärna ha sett någon typ av. Vi vet att rederinäringen och turismen kanske är de stora förlorarna just nu och gärna konkreta förslag runt det.

Vi hörde också ledamot Holmberg prata om stöd som kanske är på väg från Finland hit. Det kan ju också vara en orsak att se om det här "kanske" kan bytas ut mot att det är på väg hit. Och sedan har vi också en tilläggsbudget nr 4 på kommande här. Jag ser att minister Karlström är med på listan och säkert kan nämna någonting om det.

Tack, talman! Tack ledamot Höglund. Jag hoppas och tror att denna motion kommer att gå vidare till lag- och kulturutskottet där jag själv är med. Jag hoppas att vi där också kan behandla den i skyndsam ordning och där finns också alla möjligheter att komma med olika förslag på hur stödformer kunde se ut.

Det oroar mig lite nu att två av regeringspartierna ändå inte tycks ha några idéer kring hur vi ska stöda vårt näringsliv och det tog jag upp i mitt anförande. Är det så att det inte finns idéer på quick fix stödformer som kunde komma ut på det åländska näringslivsfältet så säg det då ärligt i stället, för det skapar en viss oro och frustration över det vakuum som många gånger uppstår, speciellt här i salen. Säg det då rakt och ärligt att vi inte egna idéer och kom gärna med förslag du då ledamot Holmberg! Men så här i ett replikskifte blir det lite hattigt.

Tack, herr talman! Jag tror att när man börjar ägna sig åt quick fix metoder så kan det bli väldigt farligt, det kan slå väldigt fel. Bestämmer man sig för att dela ut någon typ av stöd så kan de stöden fara ordentligt åt skogen om man inte har de väl förberedda och utredda.

Tack, talman! Det håller jag med om. Med quick fix i det sammanhanget så menar jag inte att man skulle ha några ogenomtänkta rangliga stödåtgärder. Jag menar att åtgärderna hanteras snabbt och de kommer snabbt ut dit det behövs. Tiden är faktiskt en faktor i hela den här pandemin också. Det var en bra första coronabudget som kom som också hade likviditetsstöd och möjlighet till högre ersättning vid permittering, dagsersättningen.Men det räcker inte tyvärr. Alla företag vill inte ta lån och det behöver komma mera till. Det är också det budskapet som IMF har pumpat ut, att det är viktigt att pengarna går ut och gör det nu och inte om ett par månader.

Tack, talman! Landskapsregeringen känner visst oro för vad framtiden kommer att bära med sig. Vi jobbar dygnen runt för att se till att det finns förutsättningar för det åländska näringslivet. Jag tar lite avstånd ifrån att man säger att man inte har gjort någonting, gjort alldeles för lite för tidigt eller för sent.

Första tilläggsbudgeten som kom i januari, före corona, var riktat mot torskfiskarna. Den andra tilläggsbudgeten innehöll två stycken självstyrelsepolitiska viktiga besked; det temporära tilläggsstödet för dem som blir permitterade och som är arbetslösa. Vi kan läsa på public service radion idag att få ansöker om utkomststöd. Nästan ingen har ansökt om utkomststöd i någon av de 16 kommunerna på Åland, för det här systemet har fungerat väldigt väl. Det temporära tilläggslikviditetsstödet och tillhörande bidrag har varit oerhört viktigt för många bolag för att inte gå i likviditetskonkurs. Inget bolag har gått i likviditetskonkurs i coronakrisen på Åland idag. Det är ganska (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Karlström. All respekt! Jag lovordade också här i ett tidigare replikskifte den tilläggsbudget som ministern refererade till. Jag tycker också att likviditetslånet var en bra satsning och att höja dagpenningen var också en bra satsning.

Men tiden är en faktor. Jag har pratat idag senast med flera turistföretagare och taxichaufförer och de är desperata. Alla vill inte gå till banken och belåna sig. Man kanske redan tidigare har lån, man kanske är i en ålder där man inte ser att det är möjlighet att belåna sitt företag längre och av andra orsaker.

Jag tror också att vi kanske inte direkt kommer att se så många konkurser, utan vi kommer att se många företag som helt enkelt upphör.

Ta det här på rätt sätt, minister Karlström. Det låter kritiskt det jag just har läst upp. Men jag tycker ändå att vi måste göra mera och vi måste göra det snabbare. Ta gärna oppositionen till hjälp! Jag tycker att det här rådet (… taltiden slut).

Tack, talman! Alla de stöd som finska staten och finska regeringen har föreslagit under coronakrisen kommer att tillämpas på Åland. Förutom alla de stöd som finska företag får ta del så får åländska företag ta del av den höjda temporära tilläggsdelen till dagpenning, likviditetslånet och likviditetsbidraget.

Men det viktigaste av allt nu, viktigare än någonting annat, är just det som skedde idag att man kan börja åka som passagerare på Rosella, eller det som sker på måndag nästa vecka att restaurangerna äntligen får öppna igen. Det är två beslut som vi i vår självstyrelse, som vi har behörighet över, inte har kunna styra över. Äntligen får vi igång lite av de hjulen som ska snurra i näringslivet. Stöden kommer aldrig att rädda företagarna på åland. Det är de själva och verksamheten som är det viktigaste av allt. Sedan ska vi finnas till i den akuta fasen och också nu i nästa steg när man ska gå från (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Karlström. Det jag avslutade med och inte hann med i förra replikskiftet var att det är oerhört viktigt att arbetet med post corona och den arbetsgruppen börjar jobba. Gruppen måste börja jobba, den borde ha gjort det tidigare.

Visst, det är roligt att läsa nyheterna idag, lite nu och då i alla fall nu för tiden, för det kommer ju ljusglimtar. Det börjar lätta upp det och det börjar hända saker i rätt riktning. Det börjar hända saker i rätt riktning.

Det är bra att vi kan dra nytta av det som händer i Helsingfors. Men vi sitter ju på det sättet i en outnyttjad guldsits egentligen eftersom vi har egen behörighet inom näringspolitiken. Det är här som vi borde agera.

Det skrämmer mig lite också med tanke på att det nya avräkningssystemet, skattesystemet ändå bara är sju månader bort snart. Vi ska ju bedriva en näringspolitik som vi drar nytta av. Därför måste vi också kunna ha de verktygen i vår låda. Varför får vi inte fram de förslagen nu när det är brådskande och kris? Det oroar mig en aning.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.