Enda behandling

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts för ärende nr 13 och ärendena nr 14 och 15. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.Diskussion.

Talman! Jag tar det i någon slags kronologisk ordning här och inleder med årsredovisningen.

Det känns som en röst från en annan tid att ta upp årsredovisningen för 2019 nu. På den tiden gick färjorna varje dag och de största problemen för företagen var att hitta arbetskraft. I dag kämpar våra rederier för sin överlevnad och arbetslösheten är högre än någonsin tidigare. I krishänseende har vi aldrig upplevt något liknande vilket är ett faktum som borde stämma till eftertanke.

Under de två senaste perioderna, och kanske tidigare än så, har ett slags ställningskrig dominerat skötseln av Åland. Regeringspartierna har skött sitt och oppositionen har gjort det motsatta, ibland har det varit tvärtom. Detta har i ekonomisk mening resulterat i en obalans mellan inkomster och utgifter i mångmiljonerseurosklassen redan före pandemin, lite beroende på hur man räknar. Det har också resulterat i kraftiga kursändringar efter varje val och det är väl okej, om det finns pengar. När den här regeringsperioden började i fjol var siktet inställt på att nå någon slags balans, liksom det varit hos de tidigare två regeringarna de senaste åtta åren. Det har inte gått så bra.

Den här årsredovisningen visar att under de senaste fem åren har verksamhetens kostnader stigit från 171 miljoner euro 2014 till 201 miljoner i fjol, 2019. Tack vare framgångsrika företag och skattegottgörelser och PAF har vi ändå lyckats undvika banklån för att köra vidare. Detta faktum går inte längre att hantera med planer och visioner; nu måste det till åtgärder. Detta har vi redan hanterat tidigare idag så jag går inte in så mycket mera på det.

När det handlar om årsredovisningen för 2019 är det utmanande att se hur verksamhetens kostnader uppgick till 201 miljoner euro, vilket är 8 miljoner mera än år 2018. Sett över tid har kostnaderna ökat med nästan 18 %. Det finns säkert olika skäl till detta men faktum kvarstår. Trots uttalad önskan om sparsamhet och återhållsamhet har kostnaderna ökat rejält och, såvitt vi vet, mest inom den egna förvaltningen. Den totala kostnadsmassan har inte ökat på samma sätt som de egna verksamhetskostnaderna.

Utskottet har med intresse noterat - för det här handlar ganska mycket om att ha kontroll på siffrorna - att resultatstyrning utgående från politiska målsättningar inarbetats som en central del av de statliga styrsystemen i Finland och Sverige. I Finland följer regeringens årsberättelse regeringsprogrammet och rapporterar om hur det handlingsprogram som regeringsprogrammet utgör har uppfyllts. Ämbetsverken i Finland upprättar egna bokslut med en finansiell redovisning i form av en resultat- och balansräkning, en finansieringsanalys samt en anslagsredovisning, alltså hur det har gått med planerna. Statens årsredovisning innehåller en konsoliderad balansräkning och resultaträkning, en finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgeten.

En mera sammanhållen årsredovisning, även hos oss, med uppföljning av trender och centrala nyckeltal över tid skulle underlätta förståelsen av landskapets finansiella situation. Det vore önskvärt att kunna utläsa utfallet i förhållande till budget och hur förverkligandegraden sett ut över tid, då skulle man undvika många missförstånd. Formerna för de underliggande myndigheternas redovisning kan utvecklas utgående från ambitionen om ökad resultatstyrning och kostnadseffektivitet. Utskottet har också diskuterat behovet av någon slags halvtidsredogörelse när det gäller den ekonomiska rapporteringen från landskapsregeringen till lagtinget och hoppas något sådant kunde gå att ordna.

Tidigare finans- och näringsutskott har fört en diskussion om att landskapsregeringen bör överväga att uppgöra koncernbokslut, i varje fall någon form av det. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga hur man på ett överskådligt sätt kan utveckla årsredovisningen för att skapa en ökad resultatmedvetenhet och presentera landskapsförvaltningens samt de underliggande bolagens ekonomiska situation.

En allmän diskussion om ramarna för landskapets budgetpolitik vore också motiverad, inte minst i början av varje mandatperiod. Det råder skillnad på rambudget och budgetramar. Vi från utskottet vill gärna ha en tydlig rambudget där landskapsregeringen och lagtinget sätter mål och bestämmer hur mycket pengar varje verksamhet får, då skapar man tydlighet.

Och till sist några frågor som väcktes i samband med utskottsbehandlingen och som inte rymdes med i betänkandet men som jag ändå ska redovisa. Vi har försökt bena ut årsredovisningen så noga som möjligt. En observant har noterat att på sidan 198 finns en not 13 som redan 2009 ökade med drygt 11 miljoner euro och den ligger fortfarande kvar. Detta handlar huvudsakligen om Åland Posts bolagisering. På sidan 195 nämns två avskrivningar på sammanlagt knappt 600 000 euro, vilket saknar förklaringar. Detta har utskottet försökt ta reda på och det handlar om avskrivningar på kapitallån i samband med ett flygbolags konkurs samt avskrivningar på ett produktutvecklingslån till ett startup-företag. Vi har gått ner på den detaljnivån.

Mot den här bakgrunden så föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2019 jämte landskapsrevisionens berättelse för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom. Detta handlade om årsredovisningen.

Nu får ni ha lite tålamod för nu kommer jag att gå in på effektivitetsrevisionen.

Den ständiga frågan i detta lagting borde vara om vi är tillräckligt effektiva, om vi verkligen använder våra gemensamma resurser på bästa tänkbara sätt och om så inte är fallet, hur ska vi bli bättre? Man kan inte alltid säga att vi alltid lyckats i detta. Historien är rätt hård i slutsatsen att det offentliga Ålands kostnader fortsätter att stiga trots den politiska målsättningen att vi måste nå en balans mellan utgifter och inkomster. Vi har nog många gånger sagt en sak och gjort något annat. I dag är läget mer prekärt till följd av pandemin.

Från finans- och näringsutskottets sida står vi enhälligt bakom betänkandet om effektivitetsrevisionen och kan inte nog understryka att det finns många och dyrbara skäl att läsa dess innehåll noga och ta till sig de råd och riktlinjer som vi lyfter fram. Revision handlar inte bara om att kontrollera hur det gått, minst lika viktigt är att göra rätt och tydligt framöver. Vi tycker till exempel att det borde vara enklare att jämföra politiska målsättningar med verkliga resultat, det skulle göra det enklare att se vad som faktiskt hänt och då skulle överraskningarna antagligen bli färre. I såväl Finland som Sverige har detta hänt och vi från finans- och näringsutskottet påminde om detta 2013 när vi antog den nya lagen om finansförvaltning. Då skrev utskottet ordagrant och detta finns skäl att påminna om: ”Det som talar för en budgetering enligt prestationsprincipen är att det skulle förbättra resultatstyrningen. Detta eftersom det är en förutsättning för att kunna jämföra kostnader med uppnådda resultat, det vill säga en utbyggd mål- och resultatstyrning.” Detta var 2013 och det har inte riktig nått fram ännu. Jag fortsätter citera: ”Budgetering enligt prestationsprincipen är den framtida budgeteringsmodellen för landskapet, varför en öppen formulering föreslås i lagen så att utrymme finns för utveckling i denna riktning. Därmed skapas också möjlighet för utvecklingen att ske stegvis.”

Den här aktuella revisionen så på basen av de höranden som har gjorts konstaterar utskottet att genomförda granskningar mottagits på ett positivt sätt och att berörda parter arbetar på ett konstruktivt sätt för att utveckla verksamheten utgående från gjorda iakttagelser. Det är bra. Finans- och näringsutskottet anser att väl utförd revision är direkt nödvändigt för att hålla förvaltningen på tårna och detta lagting informerat.

Med hänvisning till det anförda och betänkandet som är rätt detaljrikt föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen för år 2019 och landskapsregeringens svar gällande effektivitetsrevisionen för kännedom samt att utskottets betänkande bringas till landskapsregeringens kännedom.

Nu är det bara ett betänkande kvar. Detta handlar om själva myndighetens årsredovisning, vilket i betänkandet vi har hanterat med det korta formuläret. Men jag vill ändå fördjupa och förklara några saker.

Det handlar om en verksamhetsberättelse från en myndighet och det finns kanske inte så mycket mera att säga om den än att godkänna den, särskilt mot bakgrund av den effektivitetsrevision som vi alldeles nyligen hanterade.

Men när det gäller framtiden, när Landskapsrevisionen grundades 2013 så ägnade det dåvarande finans- och näringsutskottet mycket kraft åt den nya myndigheten. På uppdragets vägnar hade jag själv förmånen att delta i flera av de möten som de nordiska revisionsmyndigheterna ordnade runtom i Norden. Där diskuterades arbetssätt, granskningar, erfarenheter och mycket annat som jag uppfattade vara väldigt viktiga för en revisionsmyndighet. Stämningen var god och insikterna var omfattande och djupa. Man ska minnas att vara revisor är ett väldigt ensamt och utsatt arbete och då behövs kollegialt stöd och uppmuntran. Detta nordiska samarbete har pågått och pågår ständigt men av skäl som är för mig obekanta finns Åland inte med och det är synd. Vi behöver alla ytor som finns när det gäller omvärldsbevakning och särskilt kopplingen till Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna är viktig. Jag föreslår därför att Landskapsrevisionen återupptar träffarna med de nordiska revisorerna under paraplyet nordiska riksrevisorsmötet. Det är en bra grej! Utskottssekreterare Emma Dahlén har varit behjälplig i detta och har de nödvändiga kontaktuppgifterna. Jag ser fram emot att få ta del av hur övriga Norden hanterar sina revisioner med särskild betoning på digitaliseringens möjligheter, omvärldsanalys och mycket mer.

Mot den här bakgrunden så är tre betänkanden presenterade. Jag tackar för tålamodet.

Tack, talman! Tack ledamot Pettersson för ett bra arbete i utskottet. Det är det som är lite knepigt, det är det som blir ganska transparent när man tittar till exempel i resultaträkningen. Jag vet att vi har gnidit våra kloka huvuden ihop i utskottet och funderat på hur det har kunnat öka så mycket. Tittar man i budgetförslaget för 2016 så ser man under verksamhetskostnader och övriga verksamhetskostnader att när fastighetsverket kom till så flyttades 17 miljoner från ett år till ett annat till övriga verksamhetskostnader. Ett par år senare flyttades ytterligare 5 miljoner i form av ÅHS till fastighetsverket.

Konsumentprisindex medför också ett antal miljoner och så har vi haft en befolkningstillväxt som har varit ungefär 1 % per år. På något sätt sätter det här tummen på problemet. Det går inte idag egentligen, utan att ha så mycket bakgrundskunskaper, att läsa en resultaträkning och se vad som har hänt. Jag tycker att ordförande tar upp det på ett bra sätt men det (… taltiden slut).

Talman! Tack för det ledamot Holmberg. Vi har som bekant tittat rätt noga på detta i utskottet. Det är inte alldeles enkelt att ta till sig alla dessa siffror. Det finns nog skäl till att man ska utöva all makt på ett begripligt sätt, annars blir det lätt att man pratar om olika saker och det är nog olyckligt när det handlar om siffror, och alldeles särskilt när siffrorna inte är bottenlösa, vi måste hålla ett öga på dem.

Jag hoppas verkligen att man tar till sig det här och kommer tillbaka nästa gång med en resultaträkning och ett bokslut som är lättare att begripa. Det vinner alla på. Pedagogik är inte dåligt.

Tack, talman! Det lindrar ju inte behovet av reformer och strukturer och att vi blir effektivare. Men det sätter ju kanske saken i ett lite annat perspektiv när man har den här förklaringen till den enorma kostnadsökningen på det där momentet. Det är nog som ordförande sade, det gäller nog att vi har bättre verktyg när vi ska analysera och titta framåt.

Tack, talman! Vi fortsätter att jobba för en större begriplighet och en riktig transparens även i presentationen av siffror och verksamheten.

Tack, talman! Tack till utskottets ordförande Jörgen Pettersson för en bra redogörelse här. Jag tycker att utskottet betonar och resonerar intressant och framåtsyftande gällande att utveckla årsredovisningen angående rambudgetering och så vidare.

Sedan gläder jag mig också när man skriver att fastighetsverket och Kraftnät Åland kunde med fördel ingå i ett konsoliderat bokslut. Mycket bra!

Vad gäller reformer, när man bildade fastighetsverket med flera så nämnde man också att dessa reformer borde följas upp och utvärderas till exempel efter 5 år, det är bra. Ett stort tack för ett bra jobb!

Tack för det, talman! Det är viktigt att lyfta fram att resultatet av dessa betänkanden är ett lagarbete i alla avseenden. Nu råkar det sig bara vara så, eftersom ordförande presenterar betänkandet, men det är verkligen ett lagarbete där såväl ordinarie som ersättare i utskottet har varit ytterst behjälpliga, och ibland till och med snärjt till det hela lite, men det är ganska bra för då tvingar man sig att ta det extra steget.

Tack, talman! Jag håller med om allt som har sagts här, det är jättebra.

En sak som jag åtminstone tittar på över åren så är intäktssidan, hur den utvecklas och förändras.

Den andra saken som jag tittar på, och som inte framgår automatiskt av resultaträkningen, en är resultatet före förändring av reserver och reserveringar. Det vill säga, det borde finnas en rad som vi alla kunde titta på i resultaträkningen som handlar om årsbidrag minus avskrivningar som liksom är det verkliga resultatet för året, om man säger så. Det har också framförts av andra i salen, det vet jag. Men jag har saknat det varje gång, jag har i mina handlingar alltid tillfört det för att veta vad vi pratar om.

Tack, talman! Tack för den påminnelsen ledamot Silander. Vi har nu försökt vara så tydliga som möjligt gentemot finansavdelningen Vi vill inte sätta alldeles för mycket press på en redan prövad avdelning i dessa tider. Men det är nog också så att ju mer komplicerat det finansiella systemet är, desto viktigare är det att veta hur det går. Efter årsskiftet står vi ändå inför en situation där vår ekonomi på riktigt verkligen är baserad på hur det går och hur vi klarar oss. Jag gissar att behovet bara ökar och det ska vi ta med oss på alla plan.

Tack, talman! Ja, i det här fallet handlar det bara om en addition så det tar inte länge att få dit den uppgiften. Det ska nog säkert kunna ordna sig, om man om man vill.

När det gäller koncernsammanställningen så har jag varit lite tveksam till om det verkligen ska vara nödvändigt. Men jag ser ju också, när vi pratar om överföringar till fastighetsverket och det ena och det andra, att det här måste konsolideras för att vi ska få en rättvis uppfattning om hur det går för oss totalt.

Talman! Så är det nog faktiskt. Vi har ju många gånger slagit oss för bröstet på sätt och vis därför att vi inte har lyft lån i samhället. Men vi har helägda bolag inom samhället som har lyft lån för att ägna sig åt till exempel infrastrukturella satsningar. Skillnaden mellan att samhället tar lån eller att ett helägt dotterbolag tar lån, det börjar närma sig semantik och det är inte så väldigt stor skillnad. Så man kan på ganska goda grunder säga att landskapet visst har tagit lån, fast kanske inte direkt, inte för drift nej, för investeringar.

Talman! Bästa lagting. Jag ska fatta mig väldigt kort.

Det första korta blir ännu ett bevis, för om man tittar i budgetförslaget för 2016 och jämför det med 2015 så ser man också hur avskrivningarna förändras. De har gått från 15, 5 miljoner till 11,4 miljoner euro Men det är svårt som utomstående att få en blick över vad som egentligen har hänt. Men det är, som sagt var, fastighetsverkets förändring.

Årsredovisningen, jag tänker inte bli långrandig som sagt. Vi har tagit upp det på ett bra sätt i flera omgångar, resultatstyrning och ekonomisk styrning.

Det som jag vill säga och som står i betänkandet är att utskottet anser att det vid sidan av årsredovisningen finns behov av särskilda uppföljningar och redovisningar av olika större reformer och verksamhetsomläggningar, typ fastighetsverket, ÅDA och driftsprivatisering av skärgårdstrafik. Det är stora reformer som borde följas upp och utvärderas på ett sammanhållet sätt. Effekterna av dylika reformer syns inte i ordinarie årsredovisningar. Reformerna bör därför följas upp efter att en viss tid, exempelvis fem år, har förflutit. Det är bara då som vi på ett korrekt sätt kan konstatera om reformen höll vad den lovade ekonomiskt. Idag är det i princip omöjligt att göra jämförelser före och efter.

När det gäller revision så tar jag inte upp IT eftersom landskapsregeringen kommer att komma med ett meddelande kring det och då får vi diskutera det närmare.

Jag vill även här göra en liten kläm som vi i utskottet skrev: "I samband med utskottets behandling av berättelsen och svaret har landskapsmyndigheternas samspel med såväl fastighetsverket som ÅDA Ab diskuterats. Gemensamt för bägge är att de befinner sig i en monopolliknande ställning i förhållande till sina kunder. Normala affärsekonomiska mekanismer kan därmed inte förväntas fungera. Utskottet konstaterar att detta föranleder ett behov av andra mekanismer som säkerställer att organisationerna har incitament att verka för effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Detta i sin tur motiverar ovannämnda diskussion om hur utvecklingen mot ökad resultatstyrning fortlöper".

Jag tror att det här kommer att bli en liten utmaning i takt med att ekonomin försämras. Vi har ett fastighetsverk och vi har ett ÅDA som i princip lever i en monopolsituation på en marknad som medför att underliggande myndigheter, t.ex. med internhyror, inte har något alternativ. Det betyder i praktiken alltså att det inte finns någon konkurrenssituation och det är sällan bra. Det kanske måste vara så när det gäller fastighetsverket, men det sätter hyrestagaren i en situation som är väldigt svår och där det inte finns alternativ till att hyra upp andra lokaler till exempel. Det här är en fråga som man måste diskutera både när det gäller speciellt fastighetsverket men även kanske ÅDA. Det är en problematik som kommer att förstärkas i takt med att ekonomin blir sämre. Tack.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs
betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.