Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! Ärade lagting. Detta är förhoppningsvis ett ärende som vi mer lugnare kan diskutera enligt det behov som det finns önskemål att diskutera lagframställning nr 34/2019-2020 om audiovisuella medietjänster.

    Vi kan väl konstatera att detta är ett lagförslag som aldrig hade sett dagens ljus om vi inte skulle ha en EU-kommission som hela tiden arbetar på oavsett vad som händer i omvärlden ekonomiskt och epidemiskt. Därför tvingas vi från landskapsregerings sida att agera.

    Här har vi nu ett lagförslag som egentligen borde vara på plats här redan inom september. Det har inte legat högt uppe på prioritetslistan. Men för att klara den kommande granskningen från EU-kommissionens sida så hoppas landskapsregeringen på att lag- och kulturutskottet i första hand hinner processa även detta med en relativt snabb tidtabell.

    Det här lagförslaget, om jag försöker formulera vad det handlar om, handlar om att stärka barnens situation i vardagslivet. En verklighet som ledamot Söderlund tidigare här mycket väl talat beskrev, det vill säga hur man påverkas av ord och bild som strömmar över oss från olika medier etcetera.

    Sedan har vi då en bakomliggande faktorbild där vi har alla problem med hets mot folkgrupp som är alltför beklagligt nog känt och problem ut i den Europeiska unionen. Vi har allt som är förknippat med terroristhot och sådana fall där EU-medborgare kanske känner sympati med strömningar som är fjärran från den grundsyn som Europeiska unionen vilar på.

    Jag har fått ett antal frågor som jag tänkte ta som utgångspunkt för detta remissanförande. Jag har bl.a. fått frågor om hur det kommer sig att vi stryker vissa saker som handlar om närgångna och utdragna skillnader av grovt våld mot människor och djur. Varför stryker man det? Ja, när det gäller både den gällande lagstiftningen och den lagstiftning som landskapsregeringen nu föreslår om radio och tv så är ju yttrandefriheten återigen så oerhört central utgående från Finlands grundlag 12 § 1 mom. som handlar om yttrandefrihet. Bestämmelsen om yttrandefrihet förbjuder att det på något som helst sätt ställs hinder i vägen på förhand för kommunikationen, men tillåter att utövningen av yttrandefriheten övervakas i efterskott, t.ex. genom straffbestämmelserna i strafflagen. I samma moment framgår också att bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag. Det är alltså ett undantag från huvudregeln och det är möjligt att i lag införa vissa begränsningar på förhand i fråga om bildprogram för att skydda barn.
    Därför kvarstår också i lagförslaget 7 § särskilda krav på leverantörer för att skydda barn.

    Lagförslaget ändrar till vissa delar bestämmelser som gäller vissa begränsningar i sändningsinnehållet.
    Begränsningar av den grundlagsfästa yttrandefriheten kan införas i landskapslag, men begränsningarna måste vara förenliga med kravet på proportionalitet samtidigt som de ska vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade. Grundlagsutskottet har någon gång gjort den här linjedragningen och då sitter vi i den saxen till alla delar.

    Till den delen som vissa av de gällande begränsningarna finns så är de för vaga, de är för otydliga för att kunna tillämpas på ett bra sätt bl.a. just det som föreskrivs om att program inte får "utan särskilda skäl" innehålla närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot människor eller djur eller ensidigt inriktas på pornografi. Därför har vi i landskapslagen föreslagna bestämmelserna istället genomgående bundits vid de mera konkreta straffbestämmelserna. Lösningen är också mera konkret samtidigt som det redan i tidigare tolkningspraxis har klarlagts att den grundlagsfästa yttrandefriheten inte skyddar till exempel mot hets mot folkgrupp. Det är ju naturligtvis, med tanke på vad som också utspelats sig på andra sidan Skiftet, av största intresse.

    När det gäller artikel 6, en annan orsak till ändringarna, så är det helt enkelt det underläggande audiovisuella direktivet som ändrats så att direktivet uttryckligen förutsätter att medlemsstaterna säkerställer att sändningarna varken innehåller en uppmaning till våld eller hat mot en grupp eller en medlem i en grupp eller offentlig uppmaning att begå terroristbrott.

    Kriminalisering följer som sagt var av strafflagen och det gäller till exempel spridning av barnpornografisk bild genom sändningar, det kan leda till åtal eller att det väcks till åtal för brott mot strafflagens bestämmelser.

    Nu är förslaget att lagen kommer att ha bestämmelser som möjliggör begränsningar i sändningarna redan före en fällande lagakraftvunnen dom, alltså att en sådan har avkunnats. Till exempel skulle landskapsregeringen få möjlighet att neka tillstånd om det finns uppenbara skäl att misstänka att sökanden gör sig skyldig till de uppräknade brotten som finns i paragraf 3c i lagförslaget. Det handlar också om att tillfälligt förbjuda vidareutsändning av innehåll som uppenbart, upprepade gånger, leder till dylika brott.

    Talman! Så här skulle man kunna analysera lagförslaget. Det här var ett försök från min sida, jag förstår att det här kan vara invecklat om man inte har haft tillfälle att studera lagförslaget. Men det här visar hur EU-kommissionen har tänkt sig att det kunde nyttjas, i den mån vi kan motverka sådant som inte är bra för barn och ungdomar.

    Till sist vill jag påpeka att förslaget stärker programnämndens ställning, stärker deras oberoende. Det blir till exempel omöjligt att flytta på en medlem i nämnden om det inte finns särskilda skäl, det vill säga att personen inte längre klarar av sitt uppdrag eller att det finns någonting annat som enligt gällande tjänstemannalagstiftning helt enkelt gör att det inte är möjligt att vederbörande fortsätter i sitt uppdrag. Tack jag stannar där, talman.


  • Tack, talman! I programnämndens remissutlåtande till det här lagförslaget så säger man att man behöver utökade resurser för att kunna hantera det tillsynsansvar som man nu, genom den här lagstiftningen, sätter på programnämnden. Hur har landskapsregering tänkt med den saken?


  • Tack, talman! Det är en bra fråga som ledamot Fellman ställer. Vi har fört en dialog om detta med regeringskansliets tjänstemän. Vi har försökt se på vilka typer av situationer som kan uppstå. Vad är risken så att säga att programnämnden kommer att få en utökad uppgift jämfört med idag i praktiken som skulle leda till svåra avvägningar? Bedömningen är att nuvarande resurser ska vara till fyllest. Så det kommer inte att finnas förslag från vår sida i det här skedet att förstärka programnämndens resurser. Är det som så att situationen visar att händelseutvecklingen är sådan så då får vi återkomma till lagtinget med en sådan framställan.


  • Även om det förmodligen i praktiken blir väldigt osannolikt att tillsynsuppgifter ens någonsin kommer till programnämnden så är det ändå ett ganska mycket större ansvar som läggs på dem som sitter i programnämnden, att utöva myndighetstillsyn. Tänker man vid tillsättandet av programnämnd agera på något annat sätt än hittills där programnämnden kanske inte har varit den tyngsta posten som man har kunnat åta sig?


  • Tack, talman! Jag tycker att man kan se att ledamot Fellman visar varför hon har varit kansliminister för hon tänker i exakt de banor som vi, tjänstemän och jag personligen, har diskuterat helt informellt. Just nämndens sammansättning kunde vara ett sätt i alla fall i ett första skede att förstärka förmågan att ta itu med de utmaningar som förändringar i lagstiftningen innebär. Tack för de värdefulla synpunkterna!


  • Ledamot Mikael Lindholm (C) Gruppanförande | 15:20

    Talman! Vi har ett lagförslag om audiovisuella medietjänster på vårt bord. Lagförslaget kommer på grund av ändringar i ett EU-direktiv och är sålunda inte i någon nämnvärd utsträckning något vi kan göra lokala avvikelser ifrån. Lagen ska ersätta den lag om radio- och televisionsverksamhet som började gälla den 1 december 2011. Orsaken till att EU gått inför en ändring av AV-direktivet är att marknaden för audiovisuella medietjänster utvecklats i snabb takt. Framförallt har videodelningsplattformstjänster vuxit kraftigt det senaste decenniet. För Ålands del är det bara att följa med sin tid och anpassa sig till hur vår värld och omvärld ser ut.

    När det gäller lagstiftningsbehörigheten på området är det klarlagt att Åland har behörighet att lagstifta om rundradio- och televisionsverksamhet samt beställ-tv. När det gäller videodelningsplattformstjänster är uppfattningen från landskapsregeringen att även detta faller inom landskapsregeringens behörighet.
    För oss ålänningar innebär detta lagförslag inte någon större förändring mot dagsläget, möjligen kunde det utredas huruvida liberaliseringen av reklamreglerna kommer att påverka utsändningarna. Det stadgas också att leverantörerna av videodelningsplattformar ska skydda barn från program, användargenererade videor och kommersiella meddelanden som kan vara skadliga för barns utveckling. Däremot är det en lite luddig formulering av hur detta ska hanteras. Jag citerar: ”Åtgärderna ska stå i proportion till innehållets art och den potentiella skada som det kan orsaka”.

    En sak värd att nämna är att programnämndens uppgift och sammansättning förtydligas och att ”Programnämnden ska vid utförandet av sina uppgifter vara oberoende i förhållande till landskapsregeringen”.
    Centergruppen föreslår att detta lagförslag antas för att uppfylla EU-direktivet. Tack, talman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:23

    Talman! Det här lagförslaget om audiovisuella mediatjänster kommer förmodligen att ha en ganska stor betydelse för vår mediakonsumtion, men det kommer inte att göras särskilt mycket på Åland. Konsekvenserna förverkligas på annat håll. Det mesta som nu tas in i vår lagstiftning produceras utanför Åland och gäller företag som aldrig kommer att etableras här med mindre än att någon åländsk entreprenör i pandemins spår hittar på ett nytt Youtube eller någon ny streamingtjänst. Det fina med EU är att den här lagstiftningen implementeras i och reglerar marknaden i hela Europa och därmed också påverkar oss.

    Det finns några jätteviktiga ändringar och bra ändringar som införs också i vår lagstiftning genom det här. Som minister redan nämnde så t.ex. ett krav på att barn skyddas mot onödiga våldsinslag, mot pornografiskt innehåll genom olika tekniska lösningar och varningssystem och mot direkt eller dold reklam för sprit eller tobak.
    Man inför lite vaga men dock rekommendationer om bättre tillgänglighet för personer med nedsatt syn eller hörsel.

    Det bästa tycker jag är ändå artikel 6 i direktivet, där får man mycket mer specifika regler för vad en tjänst inte får innehålla: Inga uppmaningar till våld, inget hat mot grupp eller medlem i grupp som man påstår saker om och inga uppmaningar till terroristbrott. Man ger också genom den här lagen rätt till sanktioner för den som bryter mot dessa regler, trots att det kan inkräkta på yttrandefriheten.

    Det är alltså inte bara pk-tanter och vänsterflummare som tycker att hat och hets mot folkgrupper är fel och bör motarbetas. Det är en integrerad och grundläggande del av den europeiska lagstiftningen som slås fast i direktivet, och som ålägger alla medlemsstater att också inom detta område motarbeta hat och förakt. Det tycker jag är en fin och viktig sak.

    I enlighet med direktivet ska varje land, även det autonoma Åland, utöva tillsyn över detta genom en oberoende tillsynsmyndighet. Det här har tidigare vid många tillfällen ett problem, att tillsynen måste skötas av någon trots att det kanske aldrig i praktiken behöver göras något, och att vi riskerar få en uppsjö av dyra och dysfunktionella enmansmyndigheter med höga krav på oberoende men väldigt lite reellt ansvar.

    Jag tycker att landskapsregeringen har löst detta på ett ganska elegant sätt genom att föra tillsynsansvaret till programnämnden, som genom denna lag får ett nytt ansvarsområde och förpliktas att både fatta myndighetsbeslut och ta myndighetsansvar.

    Eftersom programnämnden uttrycker ett önskemål att få resurser och frågan om hur man tillsätter människor i programnämnden så tycker jag att det är bra om utskottet kanske lite skulle fundera på den här frågan, så att vi får en nämnd som, i det fall det skulle behövas, faktiskt kan sköta sitt uppdrag.

    Socialdemokraterna tycker att det här är ett bra lagförslag och stöder det. Tack, talman.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.