Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Bästa lagting och åhörare. I egenskap av viceordförande redogör jag nu för finans- och näringsutskottets betänkande över lagförslaget "Ändringar i samfundsbeskattningen då ordförande Pettersson inte har möjlighet att närvara fysiskt.

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner höjs från och med skatteåret 2021. En del av höjningen är temporär och avsedd att gälla skatteåren 2021-2025. Höjningen av kommunalskattesatsen för samfund för skatteåret 2021 är 2,42 procentenheter, medan höjningen under skatteåren 2022-2025 varierar mellan 0,402 och 0,408 procentenheter. Från och med skatteåret 2026 föreslås en permanent höjning med 0,4 procentenheter. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna ändras i riket, så att kommunernas andel höjs medan statens andel sänks. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 %.

Landskapsregeringen föreslår också att en lag om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021-2025 görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Den föreslagna lagen är tidsbunden. Enligt lagen får skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har ett forskningssamarbete med en forskningsorganisation som uppfyller kriterierna i lagen göra ett tilläggsavdrag från inkomsten av näringsverksamhet och jordbruk. Avdragets belopp motsvarar 50 procent av företagets fakturor för underentreprenad för forskningsprojekt, och kan maximalt uppgå till 500 000 euro per skatteår.

Slutligen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen ska ersättas av en blankettlag, enligt vilken rikets lag om koncernbidrag vid beskattningen ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Av förslaget följer ett par mindre ändringar av lagstiftningen om koncernbidrag. Ändringarna sammanhänger med tidigare reformer av annan lagstiftning om samfundsbeskattning, som redan har trätt i kraft.

De föreslagna lagarna är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2021, förutom en ändring av lagstiftningen om koncernbidrag som är avsedd att tillämpas även vid beskattningen för skatteåret 2020. De bör således träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns utan ändringar.

Utskottet konstaterar att det kommunalekonomiska utfallet blir högst för år 2021 då det beräknas flyta in 3,37 miljoner euro mer än tidigare år. Det är värt att notera att samfundsskatterna uppvisar stora fluktuationer beroende på lönsamheten i näringslivet. Under åren 2014-2019 varierade den kommunala andelen av samfundsskattebeloppet mellan 13,7 och 7,6 miljoner euro, vilket under samma period utgjorde mellan 12,5 och 7,1 procent av de totala kommunala skatteintäkterna. Utskottet vill således fästa uppmärksamheten på att utfallet för kommunerna i euro inte nödvändigtvis blir det som är kalkylerat i lagförslagets motivering med tanke på de olika faktorer som påverkar grunden för debiteringen av samfundsskatt.

Eftersom den statliga delen av samfundsskatten som genereras från Åland numera återbetalas i sin helhet som en del av skatteavräkningen har det blivit allt viktigare med en aktiv näringspolitik för Åland som helhet. Utskottet vill därför framhålla vikten av att såväl landskapsregeringen som kommunerna för en aktiv näringspolitik i syfte att öka antalet företagsetableringar på Åland, något som utskottet tidigare har framhållit i sina betänkanden över förslaget till ändring av självstyrelselagens ekonomiska del.

På den enskilda kommunala nivån kan en ökad andel av samfundsskatterna fungera som ett incitament för att bedriva en aktiv näringspolitik med avsikt att få företag att etablera sig i kommunen. Om en enskild kommuns etableringspolitik enbart riktar sig mot existerande åländska företag blir den förda näringspolitiken ett nollsummespel sett ur hela kommunsektorns synvinkel, eftersom en kommuns aktivitet kan bidra till att företag flyttar från någon annan kommun.

Utskottet önskar betona vikten av att landskapsregeringen och kommunerna hela tiden följer upp skatteinstrumentet som en del av en mer aktiv näringspolitik.

Avdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas inte ha någon större inverkan på den kommunala ekonomin. Med organisation för forskning och kunskapsspridning avses en sådan organisation vars syfte är att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet samt sprida den kunskapen genom undervisning eller publikationer. Organisationerna definieras närmare i EU:s gruppundantagsförordning (651/2014) om vissa kategorier av stöd och deras förenlighet med den gemensamma marknaden. I enlighet med detta är således Högskolan på Åland berättigad att utgöra en sådan organisation som kan vara en part i ett forskningssamarbete. Det är väldigt positivt speciellt med tanke på de planer som landskapsregeringen har gällande Högskolan på Åland.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen i oförändrade lydelser. Tack, talman.

Talman! Viceordförande Holmberg nämnde i presentationen av betänkandet frågan om kommunernas näringslivspolitik. Behörighetsfördelningen mellan kommunerna och landskapet är ju sådan att näringspolitiken till mycket, mycket stora delar och vissa hävdar till och med att det till uteslutande delar ligger på landskapet. Har utskottet diskuterat den här frågan? Många av dessa frågor är viktiga för näringslivet, vi kan nämna planering, kommunala avgifter och andra frågor vilka är strikt kommunal behörighet, medan landskapsregeringen har just näringslivspolitiken.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för frågan. Vi hade i samband med utskottsbehandlingen en öppen diskussion kring frågan om näringspolitik och skatteinstrumentet för Åland. Vi kunde alla gemensamt konstatera att instrumentet är känsligt av givna orsaker. Vi är alltid inne i en situation där vi vill utveckla vår självstyrelse. I den aspekten så är det alltid viktigt att inte ta ut svängarna för mycket.

På det personliga planet så tror jag att det skulle vara viktigt att vi här i lagtinget diskuterar och breddar frågan. Den här frågan kring samfundsskatten hade kunnat bli väldigt bred, men vi valde i utskottet att hålla den ganska smal. Men frågan i sig är värd att belysas väldigt, väldigt brett med tanke på vårt nya avräkningssystem och också våra möjligheter (… taltiden slut).

Fru talman! Tack för ordet. Bästa lagting. Det finns kanske inte så mycket att säga i sak om frågan om samfundsskatten. Det har kommit ett förslag och utskottet har bekräftat det hela. Jag tycker att utskottet har ett bra resonemang kring behovet av en mer aktiv och uttalad näringspolitik både i landskapet och i kommunerna. Det här är ju kanske mer en generell diskussion och den kommer nu upp i det här sammanhanget, men den kunde ju lika gärna föranleddes av att landskapet nu går in i ett nytt ekonomiskt system. Hur vi räknar ut klumpsumma för kommande år och de pengar som kommer att tillfalla landskapet bygger ju på att vi har ett framgångsrikt näringsliv och många lönsamma företag av olika slag, och gärna spridda förstås över hela Åland så att det kommer samfundsskatter i fler kommuner än en och två och kanske tre som det gör idag.

Därför så tycker jag att det skulle vara viktigt att landskapsregeringen kanske kunde formulera en näringspolitisk strategi som också kopplar till den exitstrategi ur coronasituationen som jag vet att landskapsregeringen nu funderar över. Så fort man får klarhet i gränsrestriktioner och annat när samhället kan öppna på nytt så tycker jag att när man funderar över den exitstrategin så skulle en framåtsyftande och tydlig näringsstrategi vara kopplad till det.

Näringspolitik är ju ett ganska brett fält men det hänsyftar till att få igång sysselsättningen och komma upp ur den grop vi nu befinner oss i med tio procents arbetslöshet, men också förstås att etablera nya arbetsplatser och att värna om exportkanaler och kommunikationer.

Det man talar om i utskottets synpunkter är ju att om kommunen kan få behålla en större del av samfundsskatterna så borde det också stimulera kommunerna att mera aktivt arbeta med näringspolitiska insatser. Just planering av mark för nyetablering av företag är ju en viktig sådan del, och förstås att öka inflyttningen och det som landskapsregeringen redan har på sin agenda.

Jag önskar därför att man i samband med den här exitstrategin kommer, kanske i form av ett meddelande, till lagtinget också med en näringspolitisk strategi. Tack, fru talman.

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Det var ett intressant anförande i den aspekten att frågan är väldigt, väldigt viktig. Vi vill höja vår attraktionskraft, vill öka vår skattebas, vi vill öka sysselsättningen och vi vill öka vår produktivitet och tillväxt, allt på samma gång. Vi är inne i ett nytt avräkningssystem som bygger på att vi ska bli ännu bättre på att ta tillvara våra möjligheter. Jag tror att man behöver lyfta frågan en gång för alla. Elefanten i rummet är; vad vågar vi göra med vår skattebehörighet utan att vi för den skull riskerar försvårade förhandlingar i andra frågor gentemot Finland? Jag hoppas att landskapsregeringen i omställningsbudgeten kommer med några steg i den riktningen. För frågan är väldigt viktig. Vi har 16 kommuner idag som alla borde vara produktiva när det gäller att skapa inflyttning och arbetsplatser. Jag hoppas att någonting kommer i omställningsbudgeten om några veckor.

Jag hoppas också att man kunde fundera. Jag ju ingen vän av att forma Åland till skattekonkurrens mellan kommunerna eller mellan Åland och riket, det tror jag att försätter oss i en svår situation. Men däremot så behöver man kanske ha en plan. Vi ser att man i många länder siktar framåt mot 2030 och 2040 också näringspolitiskt. Vilka åtgärder är nu under planering och vilka kunde vi sjösätta här gemensamt i lagtinget? De syften som ledamoten Holmberg lyfte så tror jag att vi alla vill främja och vi vet hur viktiga de är för den åländska välfärden på sikt.

Tack, talman! Det som jag tror att också kommer att vara en viktig spelare i sammanhanget är den förnyade näringsrätten som är på gång. Jag tror att det också kommer att göra att vi kan locka till oss nyetablering från företag, annars riskerar vi också att vi har företag som flyttar över en kommungräns. Vi vill ju ha in nya företag, inflyttade eller nystartade företag. Vi vill ha in riskkapital till Åland, allt det som gör att saker och ting går åt rätt håll.

Frågan är bred. Vi valde i utskotten denna gång att hålla oss ganska snävt i frågan, men vi vill ändå lyfta problematiken eller utmaningen. Jag tror att det finns väldigt mycket man kan göra i den här frågan utan att man på något sätt behöver få ett oenigt lagting. Jag tror att alla, precis som ledamot Gunell sade, vill åt samma håll. Det gäller bara att vi gör det. Jag hoppas att det kommer någonting i omställningsbudgeten.

Tack för det! Jag tror ju också att även här vore ett interkommunalt samarbete att föredra. Att man kan se Åland som en helhet och stärka konkurrenskraften där man har bästa möjliga förutsättningar för nyetableringar och kanske också för mera industri och den typen av mera utrymmeskrävande verksamheter. Samt att man i kommunerna kan planera tillsammans för att Åland kan utvecklas näringspolitiskt.

Fru talman! Det är egentligen mera rutin än ställningstaganden som vi gör i och med det här lagförslaget. Så här har vi alltid gjort, vi har sett efter vilken skattesats man har i Finland - 20 procent för samfunden - och det vill vi också ha. Vi tycker att det är rimligt och rätt och därför blir det just sådana här korrigeringar. Det har varit många genom åren.

Men jag tänker ändå fråga om utskottet har tänkt sig några förändringar? Nu är det någon annan i Helsingfors som bestämmer hur vi ska fördela samfundsskatterna, dessa 20 procent som vi beskattar bolagen. Helsingfors bestämmer hur vi ska fördela den mellan landskapet och kommunerna. Vi har varit nöjda med det, eller vi har inte haft något val rent ut sagt och vi har egentligen inget val nu heller. Men det kan ju finnas en väg fram nu eftersom vi vet att alla samfundsskatter blir kvar på Åland via en runda till Helsingfors i och för sig. Men nu är det ju vi själva som har fått, från och med detta år, alla samfundsskatter. Då borde det också kunna vara rimligt att vi avgör hur den potten ska fördelas mellan landskapet och våra egna kommuner. Det kan hända att vi vill späda på ytterligare för att göra näringspolitiken i kommunerna ännu bättre eller ge bättre möjligheter. Det kan hända att vi har andra tankar. Jag ska inte säga vad som är den kloka nivån, det behöver man naturligtvis fundera på. Men man behöver fundera på själva möjligheten här. Ska vi alltid följa det som Finland tycker att är bäst för deras kommuner eller ska vi ha en egen uppfattning och fördela själva? Därför så tänkte jag fråga på detta sätt; har utskottet alls haft någon diskussion i de här banorna, i de här tankebanorna? För det är någonting som man skulle kunna se som en möjlighet. Jag inser också naturligtvis vilka bekymmer det är att få till det här, men rent logiskt så skulle det vara absolut bra och nödvändigt.

I övrigt så är det inte mycket att säga om det här förslaget. Jag tycker att det är bra och riktigt såsom situationen nu är. Till den del man här har diskuterat om vikten av att näringslivet ska fungera så är det ju bara att hålla med. Det är oerhört väsentligt för våra skatteinkomster att vi har ett aktivt och duktigt näringsliv och att vi ger förutsättningar för det. I och för sig är inte det något nytt, om det var någon som trodde det bara för att vi fick ett nytt ekonomiskt system utan så var det också tidigare. Vi fick ju tillbaka skattemedel även tidigare om vi var duktigare på Åland än vad man var i genomsnitt i Finland. Men nu är det så mycket mera rakt uttalat att de samfundsskatter på 20 procent som tas av bolagen tillfaller så att säga landskapet i avräkningarna. Då frågar jag mig, är det inte också rimligt att det är vi som borde bestämma hur de pengarna ska fördelas? Jag slutar här. Tack, talman.

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Precis som jag sade i mitt anförande så hade vi i och för sig en ganska grund diskussion öppet kring de saker som ledamot Silander lyfte upp, men vi valde att begränsa detta ärende. Vi var vid ett vägskäl där vi kunde strikt hålla oss till ärendet i sig eller utvidga det och titta på den stora bilden. Absolut så borde vi titta på den stora bilden. Frågan är när och i samband med vilket ärende? Det här är ju en viktig fråga. Jag håller med ledamot Silander, jag tycker absolut att vi ska ta ställning. Vi kanske inte alltid ska agera som vi alltid gjort. Vi kanske ska bli lite mer självstyrda i det skatteekonomiska synsättet också och i alla fall lyfta fram ett smörgåsbord av alternativ. Vad kan vi egentligen göra för att stimulera ekonomin med de skatteverktyg vi har? Jag håller med ledamot Silander.

Det är bra det. Min tanke var att era diskussioner kunde ha åskådliggjorts på något sätt, vad ni har ni tittat på och vilka slutsatser ni har kommit till. Men än så länge går det väl flera båtar, som vi säger på Åland.

Tack, talman! Vi får hoppas att båtarna fortsätter att gå.

Diskussionen var så pass informell och så ytlig så att det fanns ingen tanke på att få ner någonting i ett betänkande från den, utan det var mera en öppen diskussion. Samtliga i utskottet hade nog tydliga åsikter kring frågan, vågar jag säga, och insåg vikten av den.

Jag hoppas att landskapsregeringen om inte i denna kommande omställningsbudget så ganska snart kan dra upp vissa riktlinjer för det här. Precis som ledamot Gunell sade så kanske det skulle vara värt ett meddelande, i alla fall en diskussion här i lagtinget om hur vi ska gå vidare för frågan är väldigt viktig. Jag har själv ställt mig frågan; varför har vi inte mer externt riskkapital på Åland t.ex. inom besöksnäringsbranschen än vad vi har? Jag tror också att näringsrättsfrågan, som kommer här ganska snart förhoppningsvis, kommer att gå i den riktningen att vi öppnar upp Åland och ökar attraktionskraften. Allting hänger ihop, men frågan behöver nog (… taltiden slut).

Tack för det beskedet. Jag har också ställt ungefär samma frågeställningar till finansministern brevledes, via mejl. I bästa fall har vi sått ett frö så att vi i alla fall kan få frågan utredd.

Talman! Ledamoten Silander talade om fördelningen av samfundsskatter mellan kommuner och landskapet. Jag återkommer till den replik som jag hade tidigare till ledamoten Holmberg. Alltså, hur ser ledamoten Silander på förmågan att föra näringspolitik för landskapet respektive kommunerna? Är all behörighet fördelad som den bör däremellan? Kommunerna har inte strikt näringslivspolitiken på sitt bord utan landskapet, men skördar ju förstås frukterna av det både i arbetsplatser och i samfundsskatter och därmed förstås ett givet intresse både för kommunen som helhet och framförallt för kommunens medborgare som man jobbar för. Men ser ledamoten Silander, i ljuset av samfundsbeskattningsfrågan, att det skulle kunna vara bra och utvecklande att kommunerna också skulle ta över någon del av näringslivspolitiken?

Det är en väldigt stor fråga att ta ställning till här och nu med alla de ingredienser som finns i det där. Hittills har jag nog sett kommunernas verksamhet som näringslivsstödande på olika sätt och att lagtinget mera ska hålla sig till förutsättningar genom lagstiftning. Men det finns ju många saker som landskapet har på sin lott just nu. Hur den här exakta fördelningen ska se ut må nu ingå i en tankeverksamhet där man ser vad som skulle kunna tänka sig att bli bäst.

Om man ser till exempel på den frågan som aktualiseras med jämna mellanrum, nämligen de kommunala avgifterna, så är det ju landskapsregeringen som äger makten till de stöd som kan ges till näringslivet och eventuellt också då till kommuner för att göra sitt uppströms arbete, dvs. rena vid källan och minska energiförbrukningen etc. Men kommunen står för den andra kakan. Ser vi till exempel när det gäller eldriften så vet vi att ju färre det är som vill använda den el som finns så blir overheadkostnaderna färre att dela på. Här finns ju liksom två olika intressesfärer som jag ibland nog uppfattar att kanske inte riktigt dansar i takt. Delar ledamoten den synen?

Tack så mycket! Jag inser förstås, precis som ledamot Zetterman beskriver, problematiken. Jag har en del tankar om det också. Men jag tror att det här är lite för kort för att reda ut precis vad jag tycker om det och jag vet inte om det är rätt heller, men lite inlägg i den debatten kan säkert också jag bidra med i framtiden.

Herr talman! Vännen och lagtingsledamoten Silander frågade om vi inte hade tänkt oss att vi skulle kunna sänka den här för att ha en avvikande skatt på Åland. Det är en intressant fråga. Frågan är inte ny, jag har varit med i jättemånga diskussioner angående denna fråga. Man landar ofta i att behörigheten är ett bekymmer. För det fanns alltid en risk att om vi skulle sänka den kommunala delen, och få totalt en lägre skatt på Åland än vad man hade i Finland, så är det stor risk att Finlands regering skulle välja att göra hela den här statlig och i stället fördela pengarna till sina kommuner via statsandelar. Därför anser jag att om vi ska göra det här så måste vi hitta en väg tillsammans med Finland för att vara överens på vilka villkor och kriterier man kan göra det.

Tack, talman! Jo, det är alldeles riktigt, vi behöver göra det här tillsammans, det tror jag. Det finns nämligen ingen annan väg att gå.

Min utgångspunkt är att det handlar inte om att sänka skatter, utan den skatt man tar in ska fördelas på något sätt. Det är den frågan vi behöver fundera på, om vi kan ha något inflytande på eller om vi bara ska följa Helsingfors i det avseendet.

Visst kan man fundera hur man ska fördela. Jag varit med här, det är 22 år sedan jag kom in och då var den kommunala delen mycket större än den statliga och det gick mera pengar till kommunerna. Men just på grund av den här osäkerheten i finansieringsinstrument för kommunerna så har man valt att strypa den kommunala delen till fördel för den statliga och sedan betalat ut statsandelar. Nu på grund av pandemin, för första gången vad jag minns, så höjer man den kommunala delen men det är för att det är särskilda omständigheter.

Rent lagtekniskt skulle det vara hur enkelt som helst för landskapsregeringen eller för oss i utskottet att sätta en lägre procent, men då blir vi direkt i en diskussion om skatteparadis eller liknande. Vi måste liksom komma överens med Finland för att inte få det här förstatliga.

Det var mycket i det där. Jag kan bara för min del säga att jag var inte ute efter att sänka skatter eller ändra skatteprocenter överhuvudtaget, utan det var bara en fördelning mellan lagtinget, landskapet och kommunerna som jag tänkte mig.

En gång i tiden så diskuterades nog faktiskt att man också skulle ge skatterabatt, dvs. åt captiveföretag som skulle kunna etablera sig på Åland. Det hade varit en hit för Åland förstås, men där blåste det motvind rejält. Att sedan då alla captivs i Helsingfors etablerades på Bermudas och andra ställen istället för Åland så störde inte nämnvärt beslutsfattarna den gången.

Fru talman! Bästa lagting. Då har vi framför oss ett till synes enigt betänkande om ändringar i samfundsbeskattningen.

Det gäller egentligen tre helt olika ändringar: För det första, justeringar av skattesatserna för åren 2021-2025 vilket motiveras av att fördelningen ändras i riket och landskapsregeringen föreslår att vi ska göra exakt samma sak. För det andra, ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsavdrag för åren 2021-2025 genom en blankettlag. Och för det tredje, att koncernbidrag vid kommunalbeskattningen ska ändras med hjälp av en blankettlag.

Fru talman! Hur ofta hör vi inte krav på utökad behörighet för Åland, framförallt när det gäller beskattningens område? Hur ofta ser vi inte samma förfarande när det kommer nya skattelagar? Vi följer rikslagstiftningen till tredje decimalen eller så tar vi en blankettlag.

Vi vet att vi nu har gått in i ett nytt ekonomiskt system där vi blir mer beroende av de skatter som verkligen inflyter på Åland. Borde det inte då vara viktigt att vi försöker analysera vilka möjligheter vi har inom de ramar som vi har för att eventuellt avvika i syfte att öka de totala skatteintäkterna eller för att öka valfriheten för kommunerna? Det anser vi från Åländsk Demokrati, men så ansåg inte majoriteten i finans- och näringsutskottet denna gång, heller.

Fru talman! När det gäller tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsavdrag så är det väl få som tror att det kommer att få någon betydelse. Men vi har även de två andra; justeringen av kommunalskattesatserna och förändringen av koncernbidragen.

Fru talman! I lagförslaget kan vi läsa följande: ”Det här lagförslaget omfattar tre olika förslag som var för sig har skilda konsekvenser för landskapet, kommunerna och de skattskyldiga. Konsekvenserna är i första hand ekonomiska. Förslaget har inga organisatoriska effekter och bedöms inte heller ha några direkta konsekvenser för miljön, för jämlikheten mellan kvinnor och män eller för barn.”

Man slår också fast:” Förslaget om höjning av kommunalskattesatsen för samfund innebär en ökning av kommunernas intäkter från samfundsbeskattningen.”

Sedan ser vi en tabell där vi kan se hur ökningarna blir under förutsättning att företagens resultat är oförändrade, vilket är helt logiskt.

Fru talman! Regeringen ställer sig däremot inte frågan om någon kommun ens skulle vilja ha en avvikande skattesats eller om vi vill ändra på fördelningen eller vilka effekter det i så fall skulle kunna få för kommunens sammanlagda skatteintäkter? Det finns ingen regionalpolitisk analys heller.

Fru talman! När det gäller koncernbidragen så skriver regeringen angående de två förändringarna: "Avvikelser innebär att möjligheten att ge och ta emot koncernbidrag i viss mån är mer inskränkta vid kommunalbeskattningen än vid statsbeskattningen. För företagen är således ändringen positiv”. Man avslutar sedan med: ”Förslaget om ändring av lagstiftningen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen bedöms inte ha några konsekvenser för kommunerna.”

Koncernbidrag innebär ju att företag kan så att säga flytta vinster och förluster inom koncernen. Det kan kännas rimligt att man kan kvitta en vinst mot en förlust, men det kan användas på olika sätt och är därför reglerat, exempelvis så att man inte ska kunna flytta vinsterna till ett lågskatteland.

Även i finsk lagstiftning finns begränsningar angående koncernbidrag för utländska företag. På samma sätt borde vi kanske analysera på vilket sätt koncernbidrag i kommunalbeskattningen påverkar den åländska beskattningen. Någon sådan analys har jag inte sett. Frågan är; vilka möjligheter har vi att begränsa? Kan vi begränsa koncernbidrag till åländska kommuner för att begränsa de åländska skatterna? Finland begränsar i alla fall sina koncernbidrag inom landet i vissa fall. Frågan är; borde vi göra på samma sätt för att tänka på Åland i första hand.

Fru talman! Jag vet inte vilka möjligheter vi har, men jag anser och jag ansåg att vi inom finans- och näringsutskottet borde ha bekantat oss med detta lite mera. Dels för att lära oss mera om de olika effekterna av beskattningen och dels för att se på de olika parterna; företagen, kommunerna och landskapet och dels också med tanke på att det ekonomiska systemet har ändrat så att de gamla sanningarna kanske inte längre stämmer. Och naturligtvis också med tanke på pandemin som gör att vi borde vara intresserade av alla möjligheter att öka skatterna och vända på alla stenar även om de kanske inte ser så intressanta ut vi första anblicken.

Men, fru talman, som synes har ändå dessa ändringar i samfundsbeskattningen behandlats med ett ganska kort formulär. Vi hör ofta frasen om ”tillsammans”. Vi hör ofta att alla i utskottet ska ha rätt till hörande om de så vill, men detta är tyvärr, åtminstone i finans- och näringsutskottet, enbart tomma klyschor.

Tyvärr var jag ensam denna gång om att vilja lyfta dessa frågor lite mera och ordföranden kunde inte acceptera ett enda hörande på min begäran. I betänkandet framgår att vi haft två höranden; ministern och lagberedaren, men dessa höranden hade vi inte i enlighet med praxis, de hördes i förbigående i samband med tilläggsbudgeten, det vill säga innan remissdebatten. Det här är ett brott mot praxis och det har också påpekats redan tidigare.

Denna gång accepterade resten av oppositionen detta. Jag beslöt att inte krångla till saken med en reservation denna gång, eftersom det ju går att framföra sina synpunkter här i talarstolen utan reservation.

Fru talman! Min konstruktiva förhoppning är att regeringen i framtiden, redan i sina lagförslag, kunde göra djupare analyser av lagförslagen för olika parter; företag, personer, kommuner och landskapet och inte bara säga att det finns inga effekter osv. Sedan kunde vi fördjupa oss i detta då i utskottet.

Personligen skäms jag över att utskottet i många frågor mer eller mindre agerar som en gummistämpel för regeringen utan djupare analyser. Orsaken till detta är, som jag ser, främst ordförande, inte viceordförande. Jag har tidigare uttryckt saken, att han agerar som en domptör över sina kolleger från regeringsblocket. Det är beklagligt att de demokratiska principerna och demokratisk praxis måste ge vika för hans piska.

Fru talman! Jag inser att jag kanske istället borde ha använt ordet Nicke-Docka så att inte någon kunde tolka min metafor som att jag anklagar ledamot Pettersson för olaga hot. Tack för ordet, fru talman.

Tack, talman! Vad gäller utskottets interna arbetssätt så har jag inga synpunkter på det.

Vad gäller närings- och därmed skattepolitiska ambitioner som ledamot Toivonen här redogjorde för så vill jag kanske bara konstatera att vi har genom tiderna, lite som ledamot Silander var inne på tidigare i ett anförande, haft ganska stora ambitioner när det gäller skattepolitik kopplat till företagandet. Det finns bland annat en rapport från 2005, Magnus Lundberg som ordförande och Niklas Slotte med flera, en ganska gedigen sådan och det visar att det är gamla idéer. Hur kan vi använda det skatteutrymmet vi har? Jag tror att ledamoten kanske är bäst skickad av oss alla, med tanke på sitt skattetekniska kunnande, att veta hur helheten styr företagsbeskattningen där vi då har en liten del av det hela och där rapporterings- och övriga system låser oss fast.

Tack, fru talman! Jo, jag är medveten om att det har funnits rapporter tidigare även om jag inte har varit med.

Det som jag reagerade emot är att vi inte ens vill ta denna diskussion, även om vi förstår att den kan vara svår. Jag ville få fram att vi skulle ha haft höranden, vi kanske skulle ha skrivit exakt samma betänkande, men att vi i utskottet skulle få mera kunskap genom att vi har hörande. Det är så att säga min poäng. Och det har ju framkommit också i andra anföranden här att tankegångarna finns, men vi behöver mera uppgifter. Därför sade jag också att jag inte vet hur det fungerar med koncernbeskattning och så vidare, men vi behöver kunskapen i utskottet.

Tack, talman! Vad gäller de ambitioner vi må ha så när vi tittar på historiken här, och om vi tänker på de avdrag som vi har i kommunalbeskattningen som avviker från de som utgår ifrån Helsingfors bedömningar, så redan det kostar oss 200 000 euro per år. När vi för något år sedan försökte uppnå ett eget system, inom ramen för fastighetsbeskattningen på grund av impedimenthistorien, så fick ju i finans- och näringsutskottet besked om att ett eget åländskt impedimentsystem, om vi kallar det så, skulle ha kostat över 1 miljon euro. Så det visar att de ambitioner vi har i ett läge där vi inte reglerar beskattningen fullt ut så är oerhört svårmanövrerade. Men absolut jag tror att ingen motsätter sig en fördjupning av skattefrågorna. Men ledamot Toivonen kanske beställer då av landskapsregeringen någon form av meddelande eller liknande som ger en fördjupning från början.

Tack, fru talman! Jo, jag är medveten om de där kostnader från skattestyrelsen, de är väldigt besvärliga. Vi försöker hålla en principiell diskussion och sedan kommer svaret att det kostar 1 miljon. Det som jag till exempel funderade på här var koncernbeskattning som jag faktiskt inte i detalj vet hur den fungerar. Men eftersom Finland försöker begränsa den, att man inte får ha koncernavdragen utanför Finland för att hålla det innanför, så på samma sätt så är frågan; kan vi göra liknande här? Vi har ju haft en avvikande lagstiftning tidigare som har fungerat. Då ville jag veta lite: Hur fungerar den? Har den en betydelse överhuvudtaget? Men vi fick ju inte några uppgifter på någonting.

Tack, talman! Ledamot Toivonen, jag har två delar i min replik. Den första gäller ordförandeskapet. Jag tycker att det inte riktigt är god hygien att i talarstolen kritisera en ordförande som inte kan besvara kritiken. Ledamot Toivonen vet själv vilken situation som den ordinarie ordförande befann sig i och kanske befinner sig i form av sjukdom. Jag tycker att den kritiken var inte på sin plats här och nu.

Vi var en majoritet, där oppositionen ingick, som inte tyckte att vi skulle bredda ärende som kunde ha blivit väldigt brett. Vi hade kunnat arbeta med det här ärendet fram till sommaren. Men vi valde att hålla oss väldigt strikt till ärendet i sig. Men alla var med på tåget om att det här är en så viktig fråga så att detta måste belysas på ett annat sätt än vad vi gör via detta betänkande. Jag tror eller jag vet också att det bästa är att det är från landskapsregeringen som ett initiativ ska komma, inte från ett enskilt utskott som ska väcka frågor, utan det är landskapsregeringen som ska komma med initiativ. (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Initiativet kan säkert komma från olika håll.

Framförallt det som jag ville var att vi skulle själva fördjupa oss i det, få mera kunskap. Och som jag sade, vi skulle förmodligen ha kommit med samma stomme i betänkandet, men vi kunde ha fått mera kunskap med några hörande utan att nämna namn.

Tack, talman! Med initiativet menar jag att frågan är så pass viktig, sådan dignitet så att har inte landskapsregeringen pole position i den här frågan - alltså att det är de som driver en fråga, kommer med ett meddelande och kommer med initiativ i den här riktningen - så blir det väldigt svårt.

Visst hade vi kunnat göra en god kunskapsinhämtning i utskottet via hörande, men bara det som ledamot Silander sade för en stund sedan i sitt anförande så öppnar ju upp nya frågeställningar. Frågan är väldigt stor. Frågan är väldigt komplex, frågan är väldigt, väldigt viktig och den är värd ett bra arbete. Jag hoppas att landskapsregeringen tar bollen bara via denna debatt och ger lagtinget möjlighet att fördjupa sig i de här frågorna. Det är frågor som behöver fördjupning och bygger på vår kommande ekonomi, både den kommunala och landskapsekonomin.

Tack, fru talman! Det hoppas vi. Vi hade också flera konkreta förslag för regeringen i de här lagförslagen att titta mera på de här ekonomiska effekterna och titta på olika nivåer också. Vad händer för personerna, företag, kommunen och landskapet? Och inte bara säga att det har inga effekter, för det har effekter på olika nivåer.

Talman! Jag reagerade på ledamoten Toivonens påhopp på personen och ordförande i finans- och näringsutskottet. Jag har själv suttit i finans- och näringsutskottet i fyra år tillsammans med ordförande. Jag undrar, tror ledamoten Toivonen att det förbättrar samarbetsklimatet eller möjligheten att Toivonens åsikter framledes på något sätt och vis ska mera tas till gehör genom personliga påhopp på personer som tyvärr inte befinner sig i salen?

Fru talman! Vad jag kunde se vid närvaroregistreringen så var samtliga närvarande, för det första.

För det andra så tycker jag att framföra kritik som jag också har framfört personligen, så tycker jag inte att man ska kalla för påhopp.

Sedan det där med att förbättra så skulle jag säga att det kan knappast försämras i alla fall.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021 -2025 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.