Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av vicelantrådet Harry Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet. Bästa lagting och åhörare.

    Förändringen av fastighetsskatten för drygt 3 år sedan drabbade många ålänningar då oproduktiv mark började uppvärderas till en nivå som inte står i relation till marknadsvärdet. Förändringen tar ingen hänsyn till Ålands unika förhållanden i form markmiljöer eller jordförvärvsrätt. Äganderätten är viktig och nuvarande fastighetsskattesystem försvårar och fördyrar möjligheterna till privat ägande.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilka sätt har landskapsregeringen arbetat för att dämpa lagstiftningens negativa effekter och när kan åländska fastighetsägare förvänta sig en skatt som står i relation till det reella fastighetsvärdet?


  • Tack, fru talman! Ärade lagting, bästa ledamot Holmberg. Det är en angelägen fråga som ledamoten för fram och aktualiserar här dag. Det är något som vi har med oss och som vi har följt med en längre tid på grund av händelserna som ledamoten rekapitulerade. Det vill säga det som inträffade hösten 2017 som i sin tur ledde till att åländska fastighetsägare, 1 255 sådana vad vi vet, får besked från skatteförvaltningen att deras tidigare obeskattade så kallade impedimentmark nu skulle anses vara sådan byggnadsmark som föranleder taxering. Det här var en chock för många och ledde till konvulsioner, uppståndelse och förbittring. Vi kan konstatera att händelserna 2017-2018 är speciella. Det visar sig senare att Åland är först ut när det gäller skatteförvaltningens nya rättspraxis. Det var därför, när vi då vände oss utanför Åland hösten 2017 och frågade vad detta är, som ingen kände till det för att Åland var det första området där skatteförvaltningen såg sig ha hittat felaktigheter i sina registren, att det var fastighetsskattebasen som var grunden för att skicka ut skattedeklarationerna till fastighetsägarna.

    Detta har ju lett till en mycket otillfredsställande situation. Jag vill verkligen understryka att dåvarande regering, under ledning av liberalen Katrin Sjögren, gjorde vad man kunde. Man lade fram ett lagförslag som då föll på grund av två ganska svåra hinder för Ålands del; grundlagen i Finland och skatteförvaltningens syn på vad som var möjligt att åstadkomma. Man försökte då skapa en temporär ändring i förhållande till fastighetsskattelagen på det sättet att 2018-2019 så skulle åländska fastighetsägarna som hade drabbats ha fått pengarna tillbaka retroaktivt, en befrielse. Men tyvärr, det föll därför att de laggranskande instanserna ansåg att man inte kunde förfara så från lagtingets sida. Det fanns en oklarhet om alla fastighetsägare skulle behandlas lika. Sedan kom också grundlagen emot på det viset att det här var ett sätt som man inte kunde hantera den kommunala självstyrelsen på.

    Den facit har vi idag. Det har inte hjälpt att vi har varit kontakt med skatteförvaltningen ett antal gånger, man hänvisar då till den pågående översynen av hela systemet.

    Det var därför den motionen, som nuvarande talman Bert Häggblom lade i augusti 2018, stötte på problem. Man ansåg då, som sagt var, att börja rätta och på det viset avgränsa åländska fastighetsägare separat i en separat del av skatteförvaltningens databas skulle förorsaka merkostnader på totalt sett ungefär 1,5 miljon euro. För det första över 1 miljon i själva datahantering, helt enkelt för att skapa ett avvikande system för Ålands del, och sedan det merarbete som den översynen skulle ha medfört. Därmed föll också den lagmotionen. Så på olika sätt har åländska aktiviteter försökt motverka det.

    Och då, ledamot Holmberg, är det som så att vi är fortfarande beroende av vad som händer nu i Helsingfors.Vad händer med fastighetsskattereformen? Hur kommer man där att ta hänsyn till Ålands speciella egenskaper, särart? Det lyfte också ledamoten fram i sin fråga. Vi har begärt att få information från skatteförvaltningen. Men svaret är nu att projektet är försenat. Det är inte på gång just nu här i maj månad 2021 som var meningen, då skulle vi alltså ha fått det på remiss för att kunna få ta del av arbetet för första gången. Man aviserade tydligen nu senast att i höst så kommer det ett betänkande eller ett förslag till regeringsproposition. Då får vi se om man har beaktat de åländska önskemålen.

    Avslutningsvis, detta visar ju hur svårt det är för oss här på Åland att avvika. Fastighetsskattelagen, lagtinget har det helt i sina händer men i och med att det är skatteförvaltningen som hanterar själva uppbörden, hela skatteförvaltningssidan på det sättet, så är vi egentligen bara hänvisade till att fastställa själva skattesatserna.

    Det vi tillsammans kan göra och bör diskutera så fort vi får se resultatet av det pågående arbetet i Helsingfors och om vi inte är nöjda, så då måste vi fundera om vi går vi in och ändrar skatteobjekten.Vi har alltid rätt att exkludera eller lägga till andra. Vi har ju rent allmänt också ändå ett behov av att se över fastighetsskattelagen. Vi har dels det här med havsbaserad vindkraft, som också det behöver hanteras så att inte fastighetsskatten blir ett bekymmer med tanke på de hållbara utvecklingsmål som vi har. Sedan har vi också frågan om naturskyddsområden. Är det klokt att man i dag som privat ägare skulle ha fortsatt skyldighet att betala fastighetsskatt trots att man har överlåtit sin egendom till det allmännas bästa, dvs. som ett naturskyddsområde?

    Så oavsett finns det ett behov av att se över fastighetsskattelagen. Problemet för oss, ledamoten, är resurserna. Var tar vi de tjänstemän som behövs? Idag har vi inte den arsenalen av resurser, tyvärr. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:57

    Tack, talman! Fastighetsskatten är ett svårlöst problem. Men fastighetsskatten innehåller också intressanta självstyrelsepolitiska frågeställningar, inte minst med tanke på vår jordförvärvsrätt som skapar andra förutsättningar än vad den finska värderingslagen tar hänsyn till.

    Så frågan är, nu vet jag inte vilka argument som landskapsregeringen har fört fram i de ändringsförslag som man vill påvisa? Det vore intressant att höra de motiveringarna.

    När det gäller den värdering av fastigheter som ligger till grund för fastighetsskatten så har landskapet, precis som vicelantrådet sade, inte någon egen lagstiftning. När fastigheterna började beskattas 1993 reglerades värderingen i förmögenhetsskattelagen som var direkt tillämplig i landskapet eftersom förmögenhetsskatten var statlig. När förmögenhetsskattelagen upphävdes ersattes lagstiftningen om värdering av fastigheter med den nu gällande värderingsslagen. Lagens femte kapitel gäller specifikt fastigheters beskattningsvärde. Enligt en hänvisning i rikets fastighetsskattelag ska det tillämpas vid fastighetsbeskattningen. Men värderingslagen har inte gjorts tillämplig i landskapet, utan det anses vara tillräckligt med hänvisningen i fastighetsskattelagen. Landskapet har således inte någon egen lagstiftning om värdering av fastigheter för fastighetsbeskattningen eller om uppbörd av fastighetsskatt.

    Men, precis som vicelantrådet sade, det finns dock inget som hindrar att landskapet genom lagstiftning skulle reglera dessa områden. Bör Åland lagstiftningsmässigt bryta sig ut ur det finska systemet vad gäller fastighetsbeskattningen? Har vicelantrådet sett på en sådan lösning relaterat till kostnader? Förra veckan diskuterade vi samfundsbeskattning och vi var ju flera som tryckte på behovet av att titta mer djuplodat på det åländska skatteverktyget. Vilka möjligheter har vi? Här skulle det vara intressant att höra vicelantrådet.


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:59

    Tack, talman! Ja, det är en viktig frågeställning som ledamoten aktualiserade här i sin andra följdfråga. Svaret är jo. Min bedömning är att vi har ett behov av att faktiskt se hur vi i alla fall kan skapa en för Åland speciell lösning. Därför att det arbete som pågår i Helsingfors just nu bygger på att det är Lantmäteriverket som kommer att förse skatteförvaltningen med de prisuppgifter som leder till priszonskartor som anger hur man ska betrakta det ekonomiska värdet av en fastighet i en viss specifik del av Finland och därmed också på Åland i det system vi har idag.

    Men samtidigt vet ledamoten att egna system, i ett läge när Finland sitter både på Lantmäteriet och skatteförvaltningen i stort, så är ju en utmaning. Men ändå i ett läge där det inte finns några alternativ så måste vi naturligtvis se om det går att skapa en åländsk lösning.

    Nu har ju fastighetsskatten, tack och lov, inte förvandlats till den stora inkomstkälla som man faktiskt trodde när man i början av 90-talet sade att också skulle Åland ha en fastighetsskattelag, för vi har ju varit relativt försiktiga. Lagtinget har som bekant inte heller justerat skattesatserna, de parametrar som avgör hur mycket en kommun kan få ta ut från ett visst skatteobjekt. Vi har ju inte heller justerat den delen här, i motsats till Finland där man flera gånger har uppdaterat lagstiftningen.

    Absolut ledamoten, skulle jag här och nu kunna säga något så skulle jag säga att finansminister Höglund kommer att tillsätta en grupp så fort vi bara har resurser. Vi har faktiskt pratat om att vi behöver det. Men frågan är; var hittar vi arbetskraften, tjänstemännen som kan göra det här jobbet idag?

    Avslutningsvis, när vi tittar på det arbetet som pågår i Helsingfors just nu så bara den ledande arbetsgruppen har nio personer, varav fyra lagstiftningsråd, som sätter sin tid på det här. Det visar lite kapaciteten. Sedan finns det också två parallella grupper som ser på andra bitar, så det visar hur oerhört komplext det är. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 14:01

    Tack, talman! Jag är djupt tacksam över att Åland inte har följt samma fastighetsskattetaxor och intervaller som riket. Jag hoppas att det förblir så. Jag hoppas att vi gör andra nödvändiga åtgärder som ändå kan hålla den åländska attraktionskraften god utan att vi behöver skattslå ålänningarna, för det påverkar det privata ägandet och kanske i sista hand också entreprenörskap och företagande.

    Slutligen skulle jag gärna ha ett lite mera resonemang kring vilka motiv som man nu för fram i sina förhandlingar till varför Åland ska särbehandlas. Det här är en fråga som egentligen ligger under finansministerposten. Hur ser förhandlingarna politiskt ut gentemot riket? Är det vicelantrådet som för dem? Är det för att finansminister Höglund ännu inte har hunnit sätta sig in i frågan eller hur går den tanken?

    Jag måste också avsluta med detta, jag vet att vicelantrådet, då lagtingsledamot i förra perioden, hade funderingar kring att det borde tillsätta en form av samrådsorgan som kunde jobba gentemot statens ämbetsverk för att undvika att dylika snabba förändringar kommer Åland till känna med kort varsel. Hur har vicelantrådet förvaltat den frågan från förra perioden?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 14:03

    Tack, talman! Ja, för att ta det sista så tyvärr, det tillhör sådant som är ogjort. Men behovet finns för sammantaget är beröringskopplingen med statens ämbetsverk ändå 17 olika myndigheter idag totalt sett. Så även om de inte längre idag är sina egna självständiga enheter utan är utlokaliserade från Finland, så är det ändå av största vikt att ha någon form av organ. Men vi får ta det så fort vi har en mer normal tid.

    Orsaken till att jag står här i dag - det var bra att ledamoten påpekade det - beror helt riktigt på finansministerns arbetsbelastning i detta nu och i och med att jag också har varit inkopplad som ledamot och redogjort för detta i ett tidigare skede. Där har jag oroat mig särskilt för den ojämlika behandling som vi har av ålänningar idag, för det blev ju slumpen som avgjorde om folk drabbades eftersom vi 2017-2018 hade tre kommuner som inte hade någon allmän fastighetsskatt överhuvudtaget. Så då berodde det på slumpen. En hemska tanke som drabbade några var att de bittert ångrar idag att de har mottagit tidigare värdelösa skärgårdshemman som en del av ett arvskifte och i dag belastas man då. För även det som vi tycker att är värdelöst, kala klippor så enligt uppfattningen i Helsingfors har dessa områden ett beskattningsvärde om minst 0,75 euro per kvadratmeter.

    Avslutningsvis, det som vi har fört fram så motsvarar väl ganska exakt det som ledamoten lyfte, dels att vi har jordförvärvsbiten som bör beaktas och dels de geografiska aspekterna, vad de innebär och hur det påverkar både värdet och intresset att köpa mark på den lilla åländska fastighetsmarknaden. Men här är det enbart informella kontakter och vi kan inte aktualisera politisk dialog före det finns någon form av underlag.

    Som sagt var, det som händer i Helsingfors är kraftigt försenat. Vi får se hur den första remissrundan kommer att se ut. Vad bör vi då, på basen av det, dra för slutsatser? Utgående från det som ledamoten sade; har vi behov av åländska avvikelser här? Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.