Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Alfons Röblom. Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.


  • Tack, herr talman! Vilka åtgärder föreslår landskapsregeringen för att möta de skenande energipriserna och dess effekt på företagens och ålänningarnas ekonomi?


  • Tack, talman! Rysslands krig i Ukraina har på ett brutalt sätt visat vad ett osunt beroende av fossila bränslen kan innebära när energikranarna nu vrids av och på av geopolitiska orsaker. Det här är risker som bland annat förespråkarna för förnybar lokalt producerad energi har flaggat för i många år och som vi nu får uppleva in på bara skinnet med den turbulenta energimarknad som det nu är och höjda elpriser.

    I våras tillsatte jag den nya energikommission som i nuläget består av representanter för våra elaktörer. Energikommissionens uppgift är att ge råd till regeringen i energi- och elfrågor. Det fanns redan från början många viktiga strategiska frågor på kommissionens bord. Men turbulensen på elmarknaden tog förstås överhand och vi diskuterar återkommande och ingående läget och den kommande utvecklingen.

    När vi befinner oss i turbulens så är det viktigt att ålänningarna får god information. Därför kallade landskapsregeringen nyligen till en presskonferens för att ge en så samlad åländsk bild av läget som möjligt. På presskonferensen som finns på landskapsregeringens Youtube kanal, för den som vill se det nu i efterhand, så redogjorde vi för vad de olika aktörerna har för uppgifter. Vad ligger på Kraftnät Åland? Vad gör Ålands Elandelslag, Mariehamns Energi och Allwinds? Vi redogjorde också för vad elräkningen består av, dvs. skatter, överföringsavgifter och priset för elenergin. Och då observerade vi och konstaterade att det är de ökade kostnaderna för elenergidelen som nu ställer till det. Vi konstaterade att priset på elen sätts av marknaden. Skatterna sätts i riket. Överföringsavgifterna är i sammanhanget inte det som höjer priset.

    Vi redogjorde också för vad vi kan göra som samhälle för att minska kostnaderna. Från experterna framkom att det mest effektiva sättet att hantera elkostnaderna är att se över sin förbrukning. Man kan fråga: Går det att spara el någonstans? Går det att göra saker på ett annat sätt? Samma budskap kommer för övrigt landskapsregeringen att skicka till sina underlydande myndigheter genom ett beslut i plenum i morgon, att man ska se över förbrukningen och bidra till elkapaciteten för hela Åland.

    För landskapsregeringen är det naturligtvis högt, högt, högst prioriterat att det åländska samhället ska fungera trots turbulensen på energiområdet och trots höjda elenergipriser i vinter.

    Det första vi beslöt var att elbolagen här på Åland måste säkras. Därför finns det i den tilläggsbudget, som nyligen presenterades för lagtinget, ett förslag om fullmakt för landskapsgaranti om 15 miljoner euro som landskapsregeringen kan bevilja för att vid behov säkerställa likviditeten för våra elbolag. Behovet kan uppstå om till exempel Ålands Elandelslag behöver ligga ute med väldigt mycket pengar för att köpa el under en viss period, innan man har fått in pengarna från kunderna. Staten har kommit med ett liknande initiativ, men vi ville på det här viset säkra upp med både hängslen och livrem, om det skulle visa sig att statens initiativ av någon anledning inte kan komma de åländska elbolagen till godo på ett vettigt sätt.

    Frågan om medborgarna. Direkt till medborgarna föreslår vi i tilläggsbudgeten att ensamförsörjartillägget höjs från 60 euro till 80 euro per barn och månad. Det här är en riktad insats till en grupp där risken för socioekonomisk utsatthet bedöms som hög. Vi föreslår också en höjning av studiestödet med 3,5 procent.

    Staten har å sin sida aviserat åtgärder som berör medborgare och företag också på Åland, dit hör till exempel sänkt moms på el där man har aviserat att man sänker momsen till 10 procent. Detta börjar gälla, om allt går enligt planerna, från december till april.

    Landskapsregeringen har nära kontakt med näringslivet och följer utvecklingen här på Åland för att se vilka behov som uppkommer. Landskapsregeringen tar i beaktande de åtgärder som har aviserats från riket och vi befinner oss just nu i ett intensivt arbete med budgeten för 2023. I det arbetet ska vi ta ett helhetsgrepp kring hur energisituationen påverkar Åland och ålänningarna. Landskapsregeringen har beredskap att vidta de åtgärder som vi finner nödvändiga. Tack!


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 16:10

    Tack för det. Tack för ministerns beskrivning av både hur man säkrar upp tillgången på energi genom distributionsbolagen och också de åtgärder man har gjort för att hantera de socioekonomiska konsekvenserna. Vi vet att många, många ålänningar och hushåll är mycket oroade över den kommande vintern. Det är ju inte bara energipriserna, det är också stigande priser på livsmedel, drivmedel, ökade räntor och risk för höjd inflation.

    De åtgärder som hittills har presenterats så den finska regeringen har ju gjort en hel palett av åtgärder, alltifrån höjda indexjusteringar, olika stödformer, momssänkningar till ett extra barnbidrag till alla barnfamiljer i december osv. Om vi tar den socioekonomiska sidan av frågan, anser landskapsregeringen att det man hittills har gjort är tillräckligt? Eller vilken typ av åtgärder kan vi förvänta oss att kommer i budgeten för 2023?

    Den andra delen av frågan som handlar om energiförsörjningen så har landskapsregeringen i sin energikommission också haft möte med distributionsbolagen. Den här frågan kring kapitalisering av Kraftnät är det någonting som landskapsregeringen har utrett och går vidare med? Och är de åtgärderna på den sidan tillräckliga?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 16:12

    Tack, talman! Om jag tar det sistnämnda först så det är klart att vi i sådana här lägen när priserna börjar stiga på det här viset som vi nu förutspår att de kommer att göra, så ser vi över vad vi kan göra här på Åland för att minska kostnadstrycket för ålänningarna.

    Om vi tar det här lånet som Kraftnät Åland har för Finlandskabeln så har det funnits ett förslag att landskapsregeringen skulle betala bort delar av det lånet för att därigenom minska kostnaderna som Kraftnät Åland har för den delen av elräkningen. För att uppnå en markant skillnad på ålänningarnas elräkningar via den åtgärden så har vi kommit fram till att vi skulle behöva betala bort ganska omfattande delar av det lånet för att uppnå en viss procentsänkning av elräkningen. Där måste vi ju göra avvägningen om det är värt den stora ekonomiska engångsinsatsen för landskapsregeringen jämfört med vad det de facto syns på elräkningen.

    Det är klart att Kraftnät Åland ingår i energikommissionen och vi för de här diskussionerna fortlöpande, vad vi kan göra via dem för att påverka elräkningen.

    När det gäller paletten som riksregeringen har lagt fram och kopplat till de åtgärder som landskapsregeringen har föreslagit och står i beråd att föreslå, så gör vi ju ständigt analyser av hur dessa ska "toima" ihop, så att säga. Vi analyserar både rikets förslag och efter det så ser vi vilka åtgärder som landskapsregeringen behöver göra. Vi måste ta ett helhetsgrepp med målet att säkra upp det för ålänningarna och åländska företag under vintern och framåt.


  • Ledamot Camilla Gunell Tilläggsfråga | 16:14

    Tack, herr talman! En av de åtgärder som man bland annat gör på rikshåll är ju att sänka dagisavgifter för småbarnspedagogiken. På Åland är ju den en kommunal behörighet. För man också diskussioner med kommunerna om hur man kan lindra hushållens kostnader och avgifter inför nästa år?

    Sedan en ytterligare aspekt. I den tidigare självstyrelselagen så fanns det en mening om att förmånerna ska vara minst lika höga på Åland för ålänningarna som de är i riket. Är det här en princip som landskapsregeringen tillämpar? Kommer alltså ålänningarna att erhålla samma lättnader och förmåner som man har på rikshåll eller någonting motsvarande som lindrar de åländska hushållens situation?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Tilläggssvar | 16:15

    Jo, det är klart att vi för diskussioner med kommunerna med tanke på den viktiga funktion som kommunerna har i välfärdsservice och den närhet och direkthet som finns mellan medborgarna och kommunerna.

    När det gäller att göra bedömningen om ålänningarna har tillträde till och tillgång till motsvarande stöd och hjälp som man har i riket, så då återkommer jag till det här helhetsgreppet som landskapsregeringen måste ta, eftersom utgångsläget kan delvis se annorlunda ut med nivån på barnbidrag och annat som kan skilja sig. Det kan finnas exempel där det är bättre på Åland än i Finland, ursprungsläget är bättre. Så vi måste ta det där helhetsgreppet. Som energiminister som tittar på de bitarna och följer utvecklingen där så sätter jag stor vikt vid att det ska upplevas för ålänningarna att vi ser kostnadsökningarna och att vi vidtar åtgärder för att hjälpa dem på vägen.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.