Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Roger Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.


  • Tack, talman! Bästa lagting, åhörare och finansminister Höglund. Åland behöver styra över fastighetsskattefrågan. Riksregeringens beslut att inte reformera fastighetsbeskattningen innebär tyvärr att dagens oskäliga system fortsätter drabba ålänningar under oöverskådlig tid. Behovet att realisera våra möjligheter att styra över fastighetsskatten tydliggörs även gällande skattebefrielse för naturskyddsområden och låga skattesatser för havsbaserad vindkraft.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen nu vidta för att lindra fastighetsbeskattningens negativa konsekvenser för såväl ålänningar som Ålands hållbara utvecklingsmål?


  • Tack, fru talman! Tack till ledamot Holmberg för den högaktuella frågan, den har varit på tapeten ett bra tag, diskuterats under en längre tid och fick då ett bakslag då regeringspropositionen drogs tillbaka eller aldrig gick vidare.

    Jag kommer här att ge en för mig ganska ovanligt lång redogörelse. Jag hade obegränsat med tid men ska ändå försöka denna sena eftermiddag och vara någorlunda snabb, ge en bild dels över historik och sedan dela upp den tredelade frågan. Sedan tankar och idéer som vi har runt fortsättningen. Bra så, håll i er mina vänner!

    Ålands landskapsregering planerar att revidera fastighetsskattelagen på Åland i samband med att rikets lagstiftningsprojekt om värderingsreform för fastighetsbeskattningen skulle ske. Finansministeriet meddelade dock den andra september detta år att regeringen inte kommer att lämna regeringsproposition till riksdagen under denna regeringsperiod. Orsaken var enligt finansministern att det givet den allmänna ökningen av boendekostnaderna inte var motiverat att lämna en proposition som skulle öka den ekonomiska osäkerheten. I och med att regeringspropositionen inte kommer att lämnas till riksdagen under denna regeringsperiod blir Ålands landskapsregering tvungen att ta ställning till om man ska fortsätta arbetet med en uppdatering av den åländska fastighetsskattelagen, trots att rikets lagstiftningsprocess har pausats. Tre sakfrågor är särskilt viktiga för landskapsregeringen, skattebefrielse för naturreservat, värdering av obebyggda tomter utanför detaljplaneområde, det som kallas för impediment i vardagligt tal och beskattningen för havsbaserad vindkraft, som är en högaktuell fråga.

    För att kunna förverkliga dessa ändringar av fastighetsbeskattningen är det nödvändigt att utreda vilka lagstiftningsmöjligheter som finns inom ramen för blankettlagstiftningen samt vilka kostnader som ändringarna då kan leda till. Trots att fastighetsbeskattningen ligger inom åländsk lagstiftningsbehörighet är det skatteförvaltningen som uppbär skatten. De avräkningar som görs för Ålands del finansieras genom avtal mellan landskapsregeringen och skatteförvaltningen.

    Nu kommer jag att redogöra för de tre områdena. Först då skattefrihet för naturskyddsområden som kanske är den enklaste av de här frågeställningarna. I början av 2021 trädde en lagstiftningsändring i kraft som befriar naturvårdsområde från fastighetsskatt i riket. Enligt 3 § punkten 4 i fastighetsskattelagen, befriade från skatteområden som skyddas med stöd av rikets naturvårdslag. I den åländska beskattningen stiftas det inte särskilt om de hänvisningar som görs i rikslag att de ska gälla motsvarande i åländsk lag. Inte heller blir rikets naturvårdslag tillämplig för Åland eftersom naturvård faller under åländsk lagstiftningsbehörighet. Således blir den 3 § punkten 4 i rikets fastighetsskattelag inte tillämpligt på åländska naturreservat.

    För Ålands räkning skiljer man däremot på privata naturskyddsområden och landskapsandelar naturskyddsområden. Landskapsägda naturskyddsområden anses vara en annan gårdsbruksmark enligt 31 a § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattning genom vilket värdet av fastigheten då sätts ner till noll. Privatägda naturskyddsområden däremot, anses inte enligt lagens nuvarande lydelse vara befriade från fastighetsskatt, det är det som jag tror att ledamot Holmbergs fråga gäller.

    Förutsatt att kostnaden för ändring av den åländska fastighetsskattelagen i avtalet med skatteförvaltningen inte blir för stor, ser landskapsregeringen positivt på förutsättningarna att kunna föreslå ett lagförslag som befriar åländska privata naturreservat från fastighetsskatt. Antalet privata naturreservat i dagsläget är däremot litet och inverkan på kommunernas skatteintäkter är således begränsad. Här ser man helt enkelt en väg framåt.

    Sen har vi lite knöligare fall, obebyggda fastigheter utanför detaljplaneområde. Här kommer jag att backa tillbaka till år 2018. Det var det året som skatteförvaltningen uppdaterade fastighetsuppgifterna och det ledde till att fastigheter som tidigare klassats som impediment till jordbruksfastigheter och därmed hade ett beskattningsvärde som sattes till noll nu skulle beskattas på grund av att fastigheten felaktigt varit registrerad som gårdsbruk. Denna ändring gällande tillämpningen av fastighetsskattelagstiftningen drabbar ett stort antal ålänningar i form av förhöjd fastighetsskatt, från noll så fick man en fastighetsskatt. Detta greppar man år 2018 och försökte rätta till genom ett lagförslag för att korrigera förfarandet och ge kommunerna möjlighet att befria fastighetsägarna från fastighetsskatt, på de områden som inte betraktas som tomtmark. Dessvärre så förföll lagförslaget i Högsta domstolen och även i presidentens slutliga behandling.

    Därefter upprättar man en lagmotion med ändring av fastighetsskattelagen för Åland enligt vilken fastighetsskatt inte skulle uppbäras för fastigheter över en hektar, de skulle inte betraktas som tomtmark. Skatteförvaltningen uppgav vid hörande att kostnaden för att ändra denna grund för beskattningen och då en eventuell retroaktiv återbetalning kostnaden var avsevärd. Motionen förkastades med hänvisning till de höga kostnader som förslaget skulle betinga. I rikets förslag till proposition som inte blev något av, med förslag till en lagstiftning och värderingsreform för fastighetsbeskattningen föreslog man att obebyggda fastigheter utanför detaljplaneområde de vi kallar för impediment, utifrån existerande registeruppgifter ska värderas till 20 procent av områdespriset i värderingslagen.

    Landskapsregeringen stod fast vid sin ståndpunkt om att dessa områden bör värderas till noll i utlåtandet som gjordes inför propositionen. Men när rikets reformprojekt pausats och landskapsregeringen står inför valet att revidera den åländska fastighetsskattelagen, utanför ramen av reformen som inte blev av finns det två vägar att förverkliga regeringens ståndpunkt om nollvärdet för obebyggda områden utanför detaljplanen. Man kan för det första föreslå en lagstiftningsändring som görs genom en avvikelse från värderingsslagen så att fastigheterna värderas till noll.

    En avvikelse från värderingslagen har aldrig gjorts i åländsk lagstiftning. För värderingen är lantmäteriet ansvarig myndighet. En avvikelse från värderingslagen torde således kräva en separat överenskommelse med lantmäteriverket med därtill hörande kostnader, förutsatt att ändringen låter sig göras i lantmäteriverkets system. För det andra skulle regeringens ståndpunkt kunna förverkligas genom att begränsa den allmänna fastighetsskattesatsen i 11 § i rikets fastighetsskattelag, genom en avvikelse i den åländska fastighetsskattelagen. En sådan avvikelse skulle däremot omfatta många fler fastigheter än de obebyggda fastigheterna utanför detaljplaneområde.

    I sin tur ledde detta alternativ till en sänkning av kommunernas fastighetsskatteintäkter som inte är obetydlig, förutom den inverkan en begränsning av den allmänna fastighetsskattesatsen skulle ha. Förutom det skulle det antagligen uppstå en kostnad för en överenskommelse mellan skatteförvaltningen och landskapsregeringen, samt att det skulle uppstå en kompensation för kommunernas förlorade skatteintäkter. Det är två spår som vi ska jobba vidare med och se vad som låter sig göras. Lantmäteri och ändring i det system som skulle vara steg ett och det som också är nämnt först här.

    Sedan har vi den havsbaserade vindkraften. Även här fanns det i rikets utkast till proposition förslag till lagstiftning och värderingsreform för fastighetsbeskattning som då omfattade förslag till sänkning av värdering av havsbaserad vindkraft. Enligt utkastet så föreslog man att grundvärdet för ett kraftverk som huvudsakligen byggs via ett fartyg eller installeras till havs skulle sättas ned till 25 procent av dess byggkostnader, om byggandet inleds under åren 2023- 2027, en begränsad period. Skulle landskapsregeringen vilja sänka fastighetsskatten för havsbaserad vindkraft så står samma medel till buds som redogjordes ovanför obebyggda fastigheter utanför detaljplaneområde.

    Alternativen är att göra en avvikelse från värderingsreglerna, vilket även här kräver en överenskommelse mellan lantmäteriverket eller göra en avvikelse från fastighetsskattesatsen för vissa anläggningar, som omfattar de havsbaserade vindkraftverken vilket påverkar kommunernas skatteintäkter. Det här måste man ta ett helhetsgrepp om.

    Slutligen kan vi konstatera att för landskapsregeringen är fastighetsbeskattningen fortsättningsvis en prioriterad fråga, högprioriterat, det har varit möten runt detta ett bra tag. Det som är en broms för oss var att regeringspropositionen var på gång under en lång tid och det sköts upp och sedan lade man det på is, det störde de arbete som vi gjorde vi skulle gärna ha sett att den hade kommit i kraft då och helst med de påpekande vi hade gjort i vårt utlåtande.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 16:27

    Tack, talman! Stort tack till finansministern, det var bra och tydliga svar.

    Om jag börjar med naturskyddsområdena som är högaktuellt med tanke på EU-direktiv om biologisk mångfald där medlemsstaterna senast 2030 ska ha mark- och vattenområden där tio procent är strikt skyddat och 30 procent ska vara skyddat. Det är en viktig fråga och man har diskuterat hur ska man kunna öka incitamenten till att privatpersoner inte överlåter, men ger möjlighet till att landskapet kan räkna det som ett naturskyddsområde?
    Det handlar om att marknadsföra det på rätt sätt. Vi från liberalerna har varit tydliga med att man behöver göra en form av marknadsföringskampanj kring det så att man kan behålla sina jakt- och fiskerättigheter ändå.

    Är det så att man kan paketera det med att man också kan få fastighetsskattebefrielse för det området så blir ju det nästan i sig som ett litet arrende indirekt. Det är en fråga som förhoppningsvis tar fart och som också får fart på procenten, för vi ligger väl på 2 till 2,5 procent idag och det finns ju inte en chans att landskapet själva via budget ska köpa dessa mark- och vattenområdena för att nå upp till den stipulerade procenten. Jag hoppas att landskapsregeringen under det sista året tar fasta på det och kommer till skott när det gäller naturskyddsområden. Det verkar ändå vara en framkomlig väg.

    När det gäller den havsbaserade vindkraften har jag förstått att man från finskt håll vill ge incitament på att satsa på havsbaserad vindkraft men man vet också om att det är såpass mycket dyrare att anlägga en vindmölla till havs än på land och därav har man gett möjligheten för skattesänkning när det gäller havsbaserat. Har jag förstått rätt så ligger den procenten på 3,1 procent idag. Här skulle det vara viktigt att landskapet också tar ett helhetsgrepp för vi får inte hamna i en situation där ett fåtal kommuner får havsbaserade vindkraftsmöllor på sitt territorium och så blir övriga Åland utanför.
    Har landskapsregeringen tänkt i de tankarna när det gäller fastighetsbeskattningen kring den havsbaserade vindkraften? Här behöver man ha en helhetsbild över hela Åland, det är ett projekt för hela Åland inte för enstaka kommuner som råkar ha vattenområde på den intressanta platsen.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 16:30

    Tack för följdfrågorna. Om jag först tar naturskyddsområdena. Jag håller med om att vi ska göra de här områdena attraktiva för vi ligger långt ifrån 10 procenten. Jag tar inte ställning till det paket som ledamot föreslår här, men det jag kan ta ställning till är fastighetsskattefrågan och det är inget som ska behöva startas upp för det är uppstartat redan, diskussionen runt hur ska vi göra och vad är en framkomlig väg.

    Vad det gäller den havsbaserade vindkraften, där har vi ett pågående arbete där vi tittar på finansieringen den som ska nå Åland. Där är det förstås ett paket också som kan innefatta allt från arrenden till övriga avgifter och fastighetsbeskattningen. Jag håller med ledamot Holmberg att det är ett fåtal kommuner som kommer att få fastighetsskatt och då måste titta på jämställdhet på Åland, titta på Ålands som en helhet.
    Sedan vet vi att vissa kommuner kommer att ha lite extra kostnad eftersom vindkraftverken ligger inom deras område, det kan vara infrastruktur som man kanske behöver bygga upp. Vi måste ta allt i beaktande med en helhetssyn för Åland inom det här.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 16:32

    Tack, talman! När det gäller det naturskyddsområden var jag lite otydlig, det är 10 procent som ska vara strikt skyddat och 30 procent skyddat. Med tanke på hur ägandet ser ut på Åland där den stora majoriteten, 98 procent är privatägt och resten offentligt så är det av vikt att de privata markägarna blir involverade.

    När det gäller den havsbaserade vindkraften tror jag personligen att just den här fastighetsskattesatsen kommer att vara en konkurrensnyckel, i och med att konkurrensen kommer att vara hyfsat stor längs med Östersjöns kuster så kommer också fastighetsskatten att vara ett medel att spela med.
    Det är bra att landskapsregeringen ser behovet av att det finns en helhetssyn. Sedan är jag personligen heller ingen vän av fastighetsskatt och tycker att den är en odemokratisk skatt.

    När det gäller den tredje mest svårlösta frågan impedimentfrågan, är det ändå viktigt att som jag lyft i tidigare frågeställningar att man får fram Ålands status. Vi har en särställning med tanke på vår jordförvärvsrätt och självstyrelse som gör våra markäganden lite annorlunda än i Åbolands skärgård t.ex. Här borde det vara väldigt viktigt att man också ser på hela Åland och här hamnar vi förstås i en kommunal diskussion där man lätt kan konstatera att skulle det vara färre kommuner skulle också de kommunala fastighetsskattesatserna vara enklare att hantera. Men vi ska inte gå in på det. Jag är faktiskt relativt nöjd med det som finansministern för fram. Det enda jag är orolig över är tempot och möjligheten att få fram förändringarna i tillräckligt god tid, speciellt för naturskyddsområdena och inte minst för havsbaserade vindkraftens skull, men sedan också för alla de stackars ålänningar som drabbas av den här oskäliga beskattningen.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 16:34

    Det är ju komplexa frågor och vi märkte det när vi fick möjligheten att ge utlåtande på propositionen från riket. Där tryckte vi speciellt då på vårt speciella läge, vårt isolerade läge. Vi kan inte jämföra oss med närregionen alla gånger på grund av att prisnivåerna på Åland kan vara betydligt lägre än i Åbolands skärgård, eller kan inte vara de är.
    Sedan håller vi ett bra tempo vad det gäller vindkraften, där har vi en kontinuerlig diskussion om vad våra intäktsmöjligheter är och hur gör vi dem rättvisa, så det absolut på gång.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.