Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:04

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillfällig vinstskatt inom elbranschen ska upphävas samtidigt som den sätts i kraft med hänvisning till att den relativt långa retroaktivitet som skulle bli följden av att lagen sätts i kraft.

    Landskapsregeringen motiverar vidare förslaget till upphävande med att man bedömer att det inte gjorts några övervinster hos de åländska elproducenterna under 2023 samt att prisnivån under 2023 har legat betydligt under den nivå om 180 euro per megawattimme som kommissionen hade satt som nivågräns för det högsta acceptabla priset.

    Utskottet omfattar förslaget men vill lyfta upp några centrala faktorer som påverkade utskottets behandling av det ursprungliga lagförslaget.

    Utskottet konstaterar att retroaktivitet i lagstiftningen ska undvikas men att det i detta specifika fall finns ett litet antal aktörer som skulle ha berörts och att dessa hade en god insikt om att ett förslag till beskattning var under behandling i lagtinget. Ålands vindandelslag nämner även möjligheten till en kommande extra beskattning i sin årsberättelse för 2022.

    Beträffande prisnivåerna kan det konstateras att dessa under 2022 uppnådde väldigt höga nivåer på Nordpool-börsen för elenergi. Som högst uppgick priset till 360 euro/MWh under vecka 50 år 2022. Detta kan jämföras med toppnivåer runt 50 euro/MWh under perioden 2011-2021. Medeltalet för veckopriserna för nämnda period var cirka 36 euro/MWh. De snabba prisstegringarna skapade oreda på elenergimarknaden och drabbade i sista hand kunderna i form av högre kostnader men även ökad osäkerhet beträffande vilken typ av leveransavtal man skulle välja som konsument.

    Under 2023 var elpriset nästan 52 euro/MWh som årsmedeltal, vilket är betydligt lägre än 2022 och även lägre än 2021 men fortfarande drygt 40 procent högre än medeltalet för perioden 2011-2021.

    I riket genomfördes en rad åtgärder i avsikt att lindra elkonsumenternas kostnader för elenergi. Avsikten med motsvarande lag i riket var att finansiera dessa åtgärder. Utskottet noterar att vissa av dessa åtgärder även kom de åländska konsumenterna till godo, medan några av åtgärderna utgjorde åländsk behörighet och kom således inte de åländska elkonsumenterna till godo eftersom landskapsregeringen inte föreslog införande av dessa åtgärder. De olika åtgärderna omnämns i utskottets betänkande FNU 19/2022-2023.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

    Talman, precis som utskottet skrev i betänkandet för årsbudget 2024 har vi gjort en kunskapsinhämtning gällande elsituationen på Åland. Det finns stora investeringsbehov av att dels få ned elkablar under mark, för att undvika driftsstopp som vid Alfrida eller även vid mindre väderpåslag. Det är enorma mängder kabel som ska grävas ned, en sträcka motsvarande Mariehamn-Alexandria. Det handlar om stora investeringar för att ställa om Åland till en allt större eldrift, inte minst för industrins behov. Detta innebär att elbolagen behöver en god likviditet för att ha rörelseutrymme för dessa investeringar. Ett förnyande av Sverigekabeln ligger i tidsspannet, vilket kommer förbättra möjligheterna att transitera el, men på köpet kommer en investering som kräver eftertanke gällande finansieringen. I ljuset av detta har landskapsregeringens årliga kapitaltillskott till Kraftnät Åland under de senaste åren gjort nytta. Det är ca 6 miljoner euro som inneburit att Kraftnät Åland kunnat hålla ner priserna på nättarifferna gentemot elleverantörerna. Kraftnät Ålands skuld för Finlandskabeln är fortfarande betydande och ligger idag på ca 50 miljoner euro.

    Utskottet har även erfarit gällande vindkraften, betydelsen av att tidsplanen kring utarrendering hålls. Det finns inget utrymme att försena processerna. Den avgörande faktorn är nätanslutningen, exporten av el från vindparkerna. Ska Åland få tillgång till nätanslutning, rymmas med, vilket är helt avgörande för hela projektet, behöver landskapsregeringen ha full fokus på frågorna som omgärdar utarrenderingen. En försenad utarrendering innebär att Åland inte ryms med, det är idag en kapplöpning om att få plats i nätanslutning. Detta är det enskilt största hotet gällande projektet havsbaserad vindkraft på Åland. Det här innebär inte att landskapsregeringen ska tumma på något, men däremot se till att renodla det man nu fokuserar på, alltså skapa ett underlag för utarrendering, annars försvinner detta tänkta guldägg från åländska händer inom kort. Det finns alltså inget utrymme att vänta och se gällande vindkraften.

    För den som oroar sig över risken med att Åland riskerar stå med en kyrkogård av gamla vindmöllor till havs, behöver inte oroa sig längre. Finlands bokföringsnämnd har kommit med anvisningar kring möjligheten att i ett vindkraftsföretags balansräkning avsätta kostnader för avyttring av vindmöllor. I ett utlåtande från november 2023 gällande ”bokföring av avsättningar som ackumuleras successivt och som hänför sig till nedmontering av vindkraftspark” skriver bokföringsnämnden följande; "Det belopp som ska tas upp som en avsättning under respektive räkenskapsperiod, och som ska bokföras på ett resultatpåverkande sätt, fås genom att de uppskattade totala nedmonteringsutgifterna delas med arrendetiden. Därmed ackumuleras under avtalstiden avsättningarna för nedmonteringsutgifter genom att det under respektive räkenskapsperiod görs en kostnadsöverföring på så sätt att det totala beloppet av avsättningar som tagits upp i balansräkningen täcker de uppskattade nedmonteringsutgifterna till fullo vid den tidpunkt när arrendeavtalet löper ut."

    Denna möjlighet i kombinerat med i arrendeavtal stipulerade bankgarantier eller motsvarande betyder att risken till vindmöllekyrkogård är obefintlig. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Tack även för den intressanta slutdelen av betänkandet som jag stöder till fullo även om jag aldrig har varit orolig för någon vindkraftkyrkogård utgående från de andra arrangemang som man kan åtgärda, återställandet av vattenområden.

    Jag tycker också att det var intressant det ledamoten tog upp om Sverigekabeln, Kraftnät och på det sätt vi kan stöda Kraftnät och därmed alla elkonsumenter via kapitalinsatser.

    Det jag tänkte beröra kort är retroaktiviteten i det hela. Som utskottet konstaterar, det är ju märkligt, ledamot Holmberg, att grundlagen används emot oss stenhårt i lagstiftningskontrollen. Plötsligt när det fanns ett statligt intresse i Helsingfors då gick det bra att börja med retroaktivitet, som egentligen är förbjudet, för att påföra elaktörerna i efterhand denna typ av skatt. Den här typen av glidningar i rättspraxis avskyr jag. När det finns statligt intresse, då är det okej, man har använt artikel 4.2 i EU-fördraget för det finländska intresset men inte kan göra det inom ramen för den åländska hanteringen. Detta reagerar jag starkt på. Tack för ett bra anförande!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:13

    Tack, talman! Tack ledamot Jansson. Jag kan till fullo hålla med, vi ska se positivt på att glaset är halvfullt. Jag konstaterar att det finns någorlunda prejudicerande saker som vi kan hänföra till de utmaningar som vi nu står inför i kombination med en god diplomati.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:13

    Tack utskottsordförande. Jag tror att det kan vara på sin plats att erinra sig om bokföringsnämndens betydelse, den är tillsatt av arbets- och näringsministeriet och dess uppgift är att beskriva vad som är god bokföringssed. I ljuset av det så tycker jag att det är ett väldigt viktigt påpekande från utskottsordförande Holmberg att det är rimligt att förvänta sig att vindkraftsparkerna ska monteras ner både som en del av god bokföringssed, men också som en del av god sed överlag. Och det är också väldigt viktigt att detta parlament tydligt uttalar det.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av landskapslagen om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.