Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 10:25

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om avbytarstöd ändras så att avbytarstödets belopp höjs samt från och med 2028 knyts till det konsumentprisindex för Åland som fastställs av Ålands statistik- och utredningsbyrå. Sammantaget motiverar kostnadsökningarna och löneutvecklingen en höjning av de belopp som lagen föreskriver. Kostnadsökningen finns inräknat i de kostnadsramar som lagtinget antagit för åren 2025-2027.

    Mot bakgrund av ovanstående föreslår landskapsregeringen en höjning av de aktuella beloppen från 35 euro respektive 18 euro till 40 euro respektive 20 euro. Landskapsregeringen ska enligt förslaget fortsättningsvis ersätta 80 % av beloppen.

    Beloppet för avbytarstöd fastställs till 40 euro per avbytartimme för avbytarföretag. Det beloppet gäller till och med 31 januari 2028. För privat anställda lantbruksavbytare är motsvarande belopp 20 euro per avbytartimme. Även det gäller till och med den 31 januari 2028. Landskapsregeringen utbetalar, grundat på de faktiska kostnaderna, avbytarstöd med 80 procent av dessa belopp.

    Vidare finns det ett behov att göra en ändring av systemet för att framöver hantera kostnadsutveckling och inflationspåverkan. Avbytarstödens belopp knyts enligt förslaget till en indexjustering som görs varje år, baserat på konsumentprisindex fastställt av Ålands statistik- och utredningsbyrå. De nya beloppen föreslås fastställas av landskapsregeringen i januari och börja gälla från och med februari varje år. Indexjusteringen föreslås börja gälla från och med 2028.

    Utskottet har erfarit att stöd till avbytarverksamhet i Finland betraktas som ett socialt stöd, medan det på Åland är ett näringslivsstöd och därigenom uppkommer det i vissa situationer behov att granska huruvida mottagaren uppnått gränsen för de minimis-stödet.

    Stödet är förvaltningsmässigt ganska komplicerat att hantera på grund av EU-reglerna. I de fall där avbytaren arbetar åt jordbruksföretaget som registrerat företag betraktas stödet inte som ett de minimis-stöd. I dessa fall fakturerar avbytarföretaget dessutom 80 % av fakturan direkt till landskapsregeringens stödsystem, medan 20 % av beloppet faktureras till jordbruksföretaget.

    I det fall där jordbruksföretaget anställer avbytaren direkt och betalar lön till denne är det jordbruksföretaget som ska ansöka om stödet från landskapsregeringen. I dessa fall görs däremot en bedömning huruvida stödet hålls inom ramen för de minimis-stödnivån. Om avbytaren är anställd av jordbruksföretaget beaktas även de lagstadgade arbetsgivaravgifterna som stödberättigade.

    Utskottet konstaterar att det inte är helt lätt att jämföra ersättningarna för de två sätten att idka avbytarverksamhet och därmed kunna avgöra huruvida stödnivåerna är neutrala i förhållande till varandra. Som ett exempel kan nämnas att i avbytarföretaget kan resekostnader finnas medtagna i företagets allmänna omkostnader, medan det för den direktanställda inte godkänns resekostnader som en del av stödutbetalningen.

    Talman! Under remissdebatten uppstod en fråga gällande betydelsen av ”hela året stallade nötdjur”. Utskottet kan konstatera att benämningen tar avstamp i djurskyddsförordningen 1998:6 3 kap. 7 §. Där står bl.a. följande: "Nötkreatur som är äldre än sex månader och som hålls för mjölkproduktion ska hållas på bete sommartid. De nötkreatur som inte hålls för mjölkproduktion ska också hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under sommaren. Kravet på utevistelse gäller inte för tjurar och inte för kalvar. Betesperioden ska vara minst 60 dagar under perioden 1 maj-1 oktober."

    Talman! Utskottet har erfarit att det finns ett behov av att se över lagen i sin helhet och uppmanar att landskapsregeringen inleda detta arbete.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack, talman!


  • Talman! Det är lite intressant att det som är ett socialt stöd i Finland är ett näringspolitiskt stöd här på Åland. Det visar väl att man har valt att använda sig av verktygen i självstyrelseboxen.

    Jag vill tacka för beredningen av det här ärendet. Jag stöder allt som framkommer. Jag tror att det är väldigt klokt att man kopplar det här direkt till en indexjustering. Det minskar ju också administrationen och det möjliggör för den som har behov och rätt till det här stödet att kunna prognostisera hur mycket ekonomisk hjälp man kan få.


  • Tack, talman! Tack för presentationen utskottsordförande. Min fråga gäller just begreppet hela årets stallade nötdjur som jag tyckte att utskottsordförande redogjorde bra för. Vi hade ju en hel del diskussioner i remissdebatten om detta. Lagförslaget gällde då bara djur som var stallade inomhus året runt, så det var ett väldigt bra förtydligande från utskottet.

    I övrigt så ser jag det här bara som en god lagstiftning kopplat till indexjustering. Egentligen sker det inte så mycket utan det är snarare ett förtydligande som det här lagförslaget innehåller. Jag tycker att det är bra att ni tog upp det eftersom det rådde en del förvirring och i remissdebatten försökte jag svara på frågan kring begreppet hela årets stallade nötdjur.


  • Tack, talman! Tack ordförande Holmberg för en tydlig presentation av utskottets betänkande.

    Det är egentligen bara två saker jag skulle vilja lyfta. Framförallt så tycker jag att det är bra att vi i detta betänkande synliggör skillnaden mellan det här stödet i riket och på Åland. Man betraktar det som ett socialt stöd i riket och ett näringslivsstöd på Åland. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har med det.

    Jag vill också vilja tacka för ett gott samarbete och framförallt för meningen att utskottet konstaterar att man behöver se över avbytarlagstiftningen i sin helhet. Det är en viktig mening och det är väldigt, väldigt bra att den meningen är med här i det här betänkandet. Nu hoppas jag att landskapsregeringen tar till sig det här och inleder ett sådant arbete så fort som möjligt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 10:33

    Tack, talman! Tack ledamot Kanborg. Ledamoten kom med mycket viktig input och visade prov på väldigt gott samarbete. Vi är ett litet team Åland i finans- och näringsutskottet för det mesta.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Anförande | 10:33

    Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare. Centern stöder helt lagförslaget om höjning och indexering av avbytarstödet. Det är välkomna förändringar.

    Utskottet har erfarit att det finns ett behov av att se över lagen i sin helhet. I Finland beaktas stöd till avbytarverksamhet som ett socialt stöd medan det hos oss är ett näringslivsstöd. Vilket som är det rätta är svårt att säga. En utredning behövs.

    Helt klart är att stödet är förvaltningsmässigt ganska komplicerat att hantera. Avbytarverksamhet kan vara både i form av företag som säljer tjänster till att jordbruksföretaget anställer avbytaren direkt. De minimis reglerna fungerar olika beroende på köptjänst eller anställning. Det visar på behovet av att se över lagen i sin helhet här så småningom.

    Den ändring som föreslagits nu, höjning och indexering av avbytarstödet, är ett nödvändigt första steg. Tack!


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.