Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av lantråd Katrin Sjögren. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, herr talman! Klimatförändringarna förväntas skapa utmaningar också på Åland; för grundvattnet, artsammansättningen, ekosystemen, jord- och skogsbruket, avloppssystemet, markstabiliteten, byggnation och infrastruktur.

Det behövs ett medvetet arbete för att anpassa Åland till klimatförändringarna så att vi står redo inför ökade temperaturer, ökad nederbörd, ras och erosion och förändrade ekosystem.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka konkreta insatser gör landskapsregeringen just nu för att förbereda Åland för effekterna av förändringarna i klimatet?

Talman! Lagtingsledamot Röblom ställer en adekvat fråga. Orsaken att jag besvarar ledamoten är landskapsregeringens samlade bedömning är att på samma vis som energipolitiken utvecklat sig att även bli en säkerhetspolitisk fråga, på samma vis är klimatfrågan och klimatanpassningar en fråga om beredskap och samhällets resiliens. Eftersom jag har det övergripande ansvaret över beredskapsfrågor vill jag svara ledamoten och därmed redogöra för både ledamoten och lagtinget.

Frågan är mycket omfattande och bred eftersom klimatfrågan inbegriper i princip samtliga politikområden. Klimat och miljö behöver också diskuteras och tillsammans, gemensamt.

När det gäller klimatfrågan bör och måste man ha två spår. Det första är att minska koldioxidutsläppen, genomföra den gröna omställningen. Det andra är att anpassa samhället till de klimatförändringar som världssamfundet just nu befinner sig i.

Konkret innebär det att skärgårdsflottan anpassas, byggandet av infrastruktur tar hänsyn till framtidens vattenflöden i allt från dagvatten, larmsystem till dimensioneringen av vägtrummor och att den förestående revideringen av plan- och byggnadslagen blir relevant ut ett klimatperspektiv. Men även revisionen av naturskyddslagstiftning och en strategi för den biologiska mångfalden behövs. Dit hör konkret restaureringsdirektivet men också möjligheten för åländska jordbrukare att ha djurbesättningar som kan gå på naturbete.

Mycket av lagstiftningen handlar också om implementering av EU-direktiv. Vi vet att vi kan förvänta oss mer extremväder i form av torka, skogsbränder, regn och stormar. Stormen Boris härjande i Europa och har fått katastrofala följder och orkanen Helene i USA har hittills indirekt dödat nästan 90 människor.

Frågan är som sagt var stor och inbegriper många politikområden; landskapet, kommunerna, privat personer och näringslivet. Det gäller att jobba strategiskt, strukturerat och ta en sak i taget.

Några axplock om vad vi jobbar med just nu med tonvikt på direkt beredskap.

Efter torkan 2018 anhöll Ålands Vatten om tillstånd att höja vattennivån i Långsjön och Markusbölefjärden. Syftet var att magasinera större vattenvolymer och skapa förutsättningar för bättre vattenkvalitet. ÅMHM godkände ett tillfälligt tillstånd fram till utgången av 2025. Den förhöjda nivån innebär att ca 600 000 kubikmeter vatten ytterligare kan hållas i sjöarna vilket ger betydligt bättre förutsättningar för att hantera svåra år. Ålands Vatten har nu anhållit om att få det här beslutet permanentat.

Ålands Vatten har gjort en vattenförsörjningsplan. Vi har ett långsiktigt behov av ytterligare en vattentäkt för att svara mot ökad efterfrågan av vatten, ta höjd för samhällsutveckling och befolkningstillväxt. Där finns förslaget att utnyttja Östersjön och investera i avsaltningsteknik. Dessutom bör vi effektivera vår användning av vatten och reparera läckande vattenledningar.

Landskapsregeringen tog beslut under våren om att ta fram en vattenförsörjningsplan för hela Åland. Den ska vara klar nästa år.

En revidering av VA-policyn och VA-åtgärdsplanen är under beredning för närvarande. I den ingår skrivningar bl.a. om vattenförsörjning, hantering av dagvatten och beredskapsåtgärder.

De åländska jordbrukarna har investerat i bevattning under flera år med bistånd av de stödmedel som finns i bruk. Framförallt gårdar med specialodling i bättre skick och har bättre förutsättningar att klara kommande torrperioder sedan den svåra torkan 2018.

när det gäller livsmedel så kan stormar medföra elavbrott. Det fick vi erfara den hårda vägen genom stormen Alfrida som härjade under inledningen av 2019 med långvariga strömavbrott som följd. Livsmedelsproduktionen och framförallt förvaringen av livsmedel är i landskapet i högsta grad beroende av elenergi. Inventeringar visar att många livsmedelsproducenter har nu investerat i reservelverk.

Några ord om energi. Det är ett pågående arbete att anlägga elkablar i mark i stället för som tidigare när dragning i huvudsak skett med luftledning. Ökat antal ringmatningar, dvs. el kan levereras från flera än en förbindelseledning. Vid omkoppling sker elförsörjningen från annan leveranspunkt.

Det finns också en generellt högre beredskap gällande landskapets elförsörjning. I daglig drift sker försörjningen till största delen genom elimport från Sverige via Sverigekabeln. Från 2016 driftsattes Finlandskabeln med kapacitet på 100 MW och den nyttjas främst som beredskap vid avbrott från Sverige.

Kraftnät Åland ansvarar för el reservkraftförsörjningen och det finns ett antal lokala reservkraftsanläggningar som stöttar elproduktionen vid avbrott från Sverigeförbindelsen

Det finns även ett ökat antal egna reservkraftverk, förbrukare är banker, företag med behov av kontinuerlig elförsörjning samt i de enskilda kommunerna. Kommunerna uppdaterar sina beredskapsplaner. I landskapet finns mobila reservkraftverk som kan flyttas mellan försörjningskritiska objekt som t.ex. äldreboende och skolor.

Beträffande bränsleförsörjningen finns lagringsvolymer omfattande bensin och diesel. Ytterligare finns det ett ökat antal och högre kapacitet gällande batteri backup som även det blir aktuellt för pumpstationer och annan teknisk utrustning vid strömavbrott. Fjärrvärmeförsörjningen kan fortgå vid strömavbrott. Det kan dock bli problem för den enskilda husägaren då deras cirkulationspump till värmeväxlaren inte har strömförsörjning.

Några ord om kommunikation. Funktionssäkra tele- och dataförbindelser är en förutsättning för att ett modernt samhälle ska fungera. Mer extrema väderförhållanden ökar risken för avbrott såväl på el som telekommunikationsförbindelser. Även här byggs allt flera jordkablar. Och på samma vis som vid elförsörjningen för att minska sårbarheten byggs redundansen i näten ut med ringförbindelser. Samma system gäller såväl el- som telekommunikationsförbindelser. Basstationerna för mobilnätet utrustas i allt högre utsträckning med reservkraft, för att hantera längre störningar används dieseldrivna aggregat.

Infrastruktur. Hamnar byggs i dag på 1,8 meter över havet. Skärgårdshamnars landramper kan manövreras med el från färja vid elavbrott. Vid projektering av vägar beaktas havsnivåer och avrinningsflöden.

Landskapsregeringen har en strategi för hållbart byggande. I den ingår klimatanpassningsåtgärder, såsom anpassningar för stigande havsnivåer vilket införlivas i plan- och byggförordningen. I nuvarande situation är åtgärder inom regionplanering kommunal behörighet, vilket innebär ett stort ansvar för kommunerna. Landskapsregeringen söker externa medel för en klimatanpassningsplan.

När det gäller utvecklings- och hållbarhetsagendas mål 4, biologisk mångfald, finns delindikatorer som stipulerar att ”Ekosystem och biologisk mångfald är integrerade i alla utvecklings- och planeringsprocesser för mark- och havsanvändning. Detta som redskap för att mildra effekter av klimatförändringarna, motverka habitatfragmentering och -förstöring samt säkerställa gröna korridorer. Det handlar om grönplaner och kommunöversikter som inkluderar klimatanpassningsåtgärder och utvecklingsåtgärder kopplade till motverkande av habitatfragmentering och gröna korridorer

För närvarande och där det kanske finns störst behov så är det endast Mariehamn som arbetar med grönplaner. Avsikten är att en översiktlig grönplan för Åland eller fasta Åland ska tas fram under 2025. Kommunerna uppdaterar kommunöversikterna när det gäller klimatanpassningsåtgärder.

Frågan är bred och komplex, men det jobbas på den inom alla områden.

Tack, herr talman! Tack lantrådet för ett djupt och ingående svar som visar på hur bred frågan är och hur många åtgärder som måste fungera parallellt. Som lantrådet inledde, så när man säger klimatpolitik då tänker man oftast på att minska utsläppen och det måste vi fortsättningsvis göra. Men också de här anpassningsåtgärder, den delen av klimatpolitiken är också oerhört viktig.

Jag noterade att lantrådet nämnde en klimatanpassningsplan, att landskapsregeringen ska ta fram en sådan. Jag är nyfiken på om det är något som lantrådet kunde tänka sig att föra till lagtinget för en debatt i form av ett meddelande eller någonting för att förankra och öka förståelsen för vilka utmaningar vi står inför? Det vore nog av intresse för lagtinget att ta del av det.

Sedan är jag lite nyfiken. Det var många områden, olika ministrar och olika avdelningar. Hur håller landskapsregeringen det samlade greppet kring det här? Jag vet att det finns en klimatkommission som arbetar, men när jag tittar på deras uppdrag så finnar jag det lite otydligt. Hur koordinerar ni det här arbetet i landskapsregeringen?

Talman! Först del ett. Landskapsregeringen planerar ett klimatmeddelande till lagtinget där man får diskutera frågan brett. Då får man på kött på benen hur det jobbas med både lagstiftning, när det gäller att minska koldioxidutsläppen och där kan den också vara en del i det beroende på när vi avlämnar meddelande. Jag kan inte säga någon exakt tidpunkt kring det ännu. Men där kan den här klimatanpassningsplanen också vara en del i det. Det finns ju både en klimatkommission och en energikommissionen, så det finns gediget arbete som vi kan redogöra för.

När det gäller det samlade greppet kring klimatåtgärder så handlar det egentligen om - precis som det handlar om i beredskapsfrågor - att de olika politikområden, de olika ministrarna, de olika avdelningarna och de olika myndigheterna har ett eget ansvar när det gäller att handlägga beredskapsfrågor.

Det är klart att lagtinget behöver få någon slags övergripande översikt på hur man jobbar med de här frågorna. Det kan vi säkert försöka redogöra för i ett klimatmeddelande.

Tack, talman! Jag har ju nämnt i tidigare i debatter i den här salen just hur viktigt vi från Hållbart Initiativ upplever att det samlade greppet är och att det görs på ett strategiskt smart sätt. Det var därför vi jobbade hårt för en klimatlag under förra mandatperioden. En klimatlag som skulle bestämma vilka strategier som landskapsregeringen måste ta fram. Nu har vi fått lite olika besked från sittande landskapsregering om det blir en klimatlag eller hur det där kommer att se ut.

Men det som vi är ute efter är ju det här strategiskt samlade greppet. Det är därför som vi har tittat på den här klimatkommissionen som finns. Är det så att den kommissionen ska ha det samlade greppet och driva klimatfrågorna inom landskapsregeringen? Då kanske kommissionens uppdrag behöva förtydligas en aning. Är till exempel klimatkommissionen nu på något vis engagerad i det budgetarbete som landskapsregeringen gör? Om klimatkommissionen inte ger inspel i budgetarbetet, så då får man ju genast känslan av att klimatkommissionen ska sitta och diskutera saker lite vid sidan av.

Klimatkommissionen är förbunden till infrastrukturavdelningen när vi ju vet att klimatfrågorna också ligger på flera avdelningar. Även fast jag är tacksam att lantrådet tar det här breda ansvaret som hon gör nu i och med att hon svarade på den här frågan så är jag fortsättningsvis lite orolig för att det kan trilla viktiga saker och aspekter mellan stolarna i detta. Hur ser lantrådet på klimatkommissionens roll konkret kopplat till politiken?

Talman! När det gäller en klimatlag så oberoende om Åland har en egen klimatlag eller inte så är vi de facto bundna av EU:s klimatlag. Där är det hårda och tydliga besked. Även fast man bildar en ny kommission så är det min uppfattning att man går vidare med Fit for 55 och man kommer att leverera lagstiftning: Vi på Åland är ju tvungna också att implementera direktiv, vilket jag i detta sammanhang kan tycka att är en lycka.

När det gäller budget så handlar det ju om att klimatkommissionen och energikommissionen är sakkunniga och expertorgan. De levererar underlag till landskapsregeringen som gör prioriteringar och det kommer att synas i budgeten. Sedan är det ju förstås fritt fram för lagtinget att ha andra önskemål eller andra prioriteringar. Men landskapsregeringen har stor nytta av både klimatkommissionen och energikommissionen eftersom de besitter expertkunskap och den har landskapsregeringen mycket stor nytta av.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.