Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Bästa lagting. Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om utkomstskydd ändras för att därigenom anpassa den åländska förvaltningsstrukturen vad gäller verkställigheten av bestämmelser rörande arbetsmarknadsservicen så att den arbetskraftsservice som i riket fr.o.m. årsskiftet övergår från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna och som på Åland hittills skötts av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet kvarligger på densamma även efter den 1 januari 2025.

Detta lagförslag hänger intimt samman med landskapsregeringens lagförslag om ny blankettlag om informationssystem vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Det är enligt landskapsregeringens bedömning därför av yttersta vikt att lagtinget behandlar bägge förslagen i ett sammanhang och i sådan ordning att de kan träda i kraft den 1 januari 2025. Och så har också finans- och näringsutskottet gjort.

Talman! Utskottet har erfarit att lagstiftningen står inför en översyn under 2025. Den just nu föreslagna revideringen är endast av teknisk karaktär men utskottet vill ändå i detta sammanhang uppmuntra landskapsregeringen att överväga också andra framtida organisationsformer.

Arbetsmarknaden är under konstant förändring och förmodligen kommer detta ske i en allt snabbare takt. Inte minst den demografiska utvecklingen och samhällsekonomin ställer högre krav på att så många som möjligt jobbar högre upp i åldrarna. Att gå i pension blir alltmer förknippat med att även jobba deltid. Vi har grupper som står rätt långt från arbetsmarknaden, men som fångas in i kortare eller längre tidsbundna sysselsättningsåtgärder vilka kan leda till permanenta arbeten, men som för andra enbart blir kortvariga avbrott innan nästa åtgärd tar vid. Många gånger finns där en beroendeproblematik, psykisk ohälsa etc.

Vi har grupperingar som saknar utbildning eller åtminstone relevanta sådana, och idag är utbudet på de s.k. enkla jobben, de som inte kräver så mycket utbildning och erfarenhet, väldigt litet. Vi har även gruppen hemmasittare där många befinner sig långt från både studier, arbete eller överlag samhällets nätverk. Vi har nya ålänningar som trots goda utbildningar har svårt att komma in och dra nytta av sina kompetenser. Vi har många företag och arbetsgivare som har svårt att hitta just den kompetensförsörjning de söker.

Sammantaget har vi länge haft stora resurser för att möta utmaningarna jag nu räknat upp. Frågan är om dessa resurser har allokerats rätt, har samordning och samarbeten varit optimala och har målbilder uppfyllts?

Utskottet har vid flertal tillfällen noterat att det finns stora vinster att hämta, såväl på individnivå men även samhällsekonomiskt, om vi når dessa grupperingar. Detta är inget Ålandsproblem, dessa utmaningar finns över hela världen, men vår litenhet, verktygslådan vi förfogar över och potentialen att uppnå framgångsrika och stuprörsfria strukturer borde vara lika lätt gjort som sagt. Inte hittills, men det är därför utskottet skrev den aningen rumphuggna meningen i betänkandet: "Utskottet har erfarit att lagstiftningen står inför en översyn under 2025. Utskottet vill i detta sammanhang uppmuntra landskapsregeringen att överväga också andra organisationsformer."

Detta handlar alltså om att hitta effektiva modeller som involverar såväl offentliga organisationer som privata. Alla, oberoende ideologi, delar nog samma målbild. Att våga tänka i nya banor för att lösa problem brukar vara fruktsamt. Det finns absolut organisationer och företag som besitter stor kunskap för att bidra till att ännu fler ålänningar får det arbete de förtjänar och behöver. Arbete är den bästa socialvården och tillväxt är grunden till välfärd. Utskottet ser fram mot kommande lagrevidering.

I augusti var det relativa arbetslöshetstalet i genomsnitt 4,8 procent, i augusti ifjol var arbetslöshetstalet 3,8 procent. För kvinnorna var det relativa arbetslöshetstalet 4,6 procent medan det var 5,0 procent för männen. I augusti var 0,9 procent av arbetskraften sysselsatta i sysselsättningsfrämjande åtgärder (sysselsättningsstöd, arbetsprövning/arbetspraktik eller i sysselsättningsfrämjande utbildning). Sett till ålder var det relativa arbetslöshetstalet lite högre för unga arbetssökande. Det relativa arbetslöshetstalet för ungdomar under 25 år var 8,8 procent (7,7 procent i augusti ifjol). Vad vi har förstått har den negativa trendökningen bromsats upp i september, men visar ändå att vi aldrig får bli nöjda så länge det finns ålänningar utan arbete och företag som saknar de rätta kompetenserna.

Talman! Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns med en smärre teknisk ändring av 9 § i landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Särskilda bestämmelser om vistelse utanför landskapet som påverkar arbetsvillkoret och maximitid och om utländska medborgares rätt till arbetslöshetsförmåner och här saknas ett årtal. Jag läser upp meningen: ”Även den som inte är finsk medborgare har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt denna lag under de förutsättningar som anges i 19 § 1 mom. i landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet under förutsättning att de internationella avtal som anges i paragrafen även binder landskapet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget. Tack, talman!

Tack, talman! Jag kände mig lite förvirrad här ett tag med tanke på att det här är ett lagförslag som är en teknisk ändring föranledd av förändrad organisationsform i Finland. Jag förstod inte riktigt när jag såg att hörandelistan "bara var lagberedarna" Var kommer framtidsvisionerna ifrån och hur tänker man med andra organisationsformer? Men vartefter jag lyssnar in ordförande så förstår jag lite att det har varit ganska djupt och framtidsorienterad politiskt resonemang i finans- och näringsutskottet.

Jag skulle gärna ytterligare höra lite mera kring privata organisationsformer. Hur har ni resonerat i utskottet där?

Tack, talman! Tack ledamot Thörnroos. Vi hade inte en så intensiv diskussion, men vi hade en kort diskussion. Efter att vi hade hört lagberedaren så kunde vi konstatera att lagstiftningen rörande AMS kommer att revideras under nästa år. I och med att utskottet vid ett flertal tillfällen de senaste åren ändå har pekat ut faktorer som utskottet finner mycket viktiga, så tyckte vi också att det kanske fanns en liten orsak att påminna om detta.

Sedan svävade jag ut lite. Jag tyckte att ärendet i sig är så pass viktigt. Även fast just det här lagförslaget är väldigt tekniskt, så fanns det ändå en möjlighet att konstatera att ganska snart finns det säkert möjlighet att skrida till verket att utveckla möjligheterna för folk att flytta till Åland och få jobb, för de som arbetslösa att få ett jobb och att våra företag får de kompetenser som de söker.

Talman! Jag tycker att det är ett alldeles utmärkt förslag, absolut. Jag hoppas att regeringen tar till sig den här uppmaningen som nu kommer.

Sen vet nog både ordförande i utskottet och jag att det är ett mastodont arbete om man vill gå in och förändra någonting som har varit i offentlig verksamhet väldigt länge. Det förstår jag också. Men jag hoppas att ledamoten ska driva det här projektet inom regeringsblocket också, så att vi faktiskt får till stånd en förändring.

Vi har ju också sett här på Åland att det finns åtminstone en ny aktör inom den privata sektorn som marknadsför lediga jobb och fungerar lite som spindeln i nätet. Så det finns ett embryo redan. Jag tackar ordförande för att han vågar faktiskt i det här fallet också lita på de privata.

Talman! Jag vill tack utskottsordförande Holmberg för nytänket, att utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga andra organisationsformer. Det är ypperligt.

Arbetsförmedlingstjänsterna kunde upphandlas till exempel av Ålands näringsliv och sedan kunde man renodla myndighetsverksamheten mera till bidragshantering och förvaltning.

Vi har ju också en tilltagande matchningsproblematik på den åländska arbetsmarknaden. Som ledamoten var inne på så finns det inget som säger att dagens organisationsmodell är den optimala.

Blickar vi västerut och tittar på Sverige så upphandlar arbetsförmedlingen rent faktiskt en del av sin verksamhet i form av arbetsmarknadstjänster idag. Det kan också upphandlas via kammarkollegiets ramavtal. Ta gärna intryck från omvärlden och fortsätt gärna driva denna fråga när AMS ses över!

Tack, herr talman! Det verkar som att utskottet har fördjupat sig i lite fler frågor än bara dem som är med i lagstiftningspaketet, och det är ju bra. Jag reagerade speciellt på det som ledamoten pratade om, människor som är långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Statistiken blir ju till viss del dold. Om man är sjuk så är man inte arbetslös, även om du är deltidssjuk så kan du inte vara arbetssökande och det är ett stort problem på arbetsmarknaden. Vi har ju många människor som har olika typer av sjukdomar och som då inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande till 100 %. I dag är min erfarenhet att det fungerar dåligt, precis som ledamoten var inne på så skulle det upphöra. FPA jobbar i sitt stuprör, KST jobbar i sitt stuprör och AMS jobbar i sitt stuprör. Vi har en hel del människor som hamnar mellan stolarna och inte får en samordnad hjälp för att faktiskt kunna ta sig ut i arbetslivet, från att t.ex. ha varit sjuk eller långtidsarbetslös. Det är bra att ledamoten lyfte upp denna fråga. Är det här någonting som man kommer att jobba med från landskapsregeringens sida?

Tack, talman! Tack ledamot Wikström. De här frågorna berör, för det handlar både om sjuka och personer som har väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Men det handlar också om företag som inte hittar de rätta kompetenserna. Det här har utskottet berört vid ett flertal tillfällen. När vi pratar tillväxt så har jag sagt här förut från talarstolen att skulle vi bara få en liten procent av alla dem som idag står långt utanför arbetsmarknaden ut på arbetsmarknaden så skulle det vara tillväxt för samhället och för individen.

För landskapsregeringen är den här frågan viktig. Vi vet att det finns företag som har väldigt, väldigt svårt att hitta de rätta kompetenserna. Vi vet också vilka sociala problem långtidsarbetslöshet kan föra med sig. Det här är en fråga som är aktuell för landskapsregeringen. Därför ville vi också påminna om den här frågan och även fast just detta lagförslag är väldigt tekniskt så tyckte vi att det var på sin plats. Frågorna som berör detta är viktiga.

Tack, herr talman! Det finns goda exempel på vad man gör idag. Åland Living är ett bra exempel, de höll nyligen en mässa i Sverige där man just presenterade alla fördelar som finns med att flytta till Åland. Då skapar man den här kompetensförsörjningen. Jag hoppas att man fortsätter på det spåret från landskapets håll. Ledamoten får väl jobba vidare på den här frågan. Att Åland Living gör ett bra jobb idag, det tror jag att ledamot och jag är eniga om.

Att minska det här stuprören, som jag diskuterade i mitt föregående replikskifte, det är en stor reform. Om landskapet har för avsikt att göra någonting åt detta så är det nog dags att börja med det nu.

Tack, talman! Det här kanske inte är något unikt för Åland just det här fallet. Vi har ju många som jobbar mycket, mycket professionellt kring det här redan idag. Vi har våra utbildningssäten, vi har Åland Living, vi har AMS, vi har Boost, vi har Katapult, vi har kommunerna och vi har landskapsregeringen i sig, men att få den här samman hängande strukturen, det är svårt. Det är många landskapsregeringar som har försökt nå dit, även fast alla vill samma saker så har det varit svårt. Men jag vågar tro att den här landskapsregeringen kommer att ta steg framåt i frågan.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.