Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman!

Kollegor och alla digitala entreprenörer. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet görs tillämplig även på Åland. Det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att uppdatera den befintliga landskapslagstiftningen så att den står i bättre överensstämmelse med såväl den nya rikslagstiftningen som ITS-direktivet, alltså intelligenta transportsystem.

Utskottet konstaterar att lagförslaget i huvudsak syftar till att säkerställa att den åländska lagstiftningen är förenlig med den nationella och unionsrättsliga utvecklingen inom området för digitala trafik- och transporttjänster.

Genom att Finlands lagstiftning görs tillämplig på Åland skapas en mer enhetlig rättslig ram för tillhandahållande och användning av digital trafikinformation, vilket bedöms främja interoperabilitet, effektivitet och säkerhet inom transportsystemet.

Talman! Utskottet noterar att lagstiftningsåtgärderna är föranledda av att genomförandetiden för det uppdaterade EU-direktivet redan har löpt ut samt av att landskapsregeringen mottagit en formell underrättelse från Europeiska kommissionen rörande genomförandet av direktiv 2023/2661. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att lagstiftningen träder i kraft utan dröjsmål.

Utskottet framhåller att införandet av nya digitala system och informationstjänster aktualiserar frågor om språkets ställning på Åland. Utskottet erfar att trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab som statligt ägt bolag i Finland utvecklar och administrerar trafikdata i Finland. Bolaget tillgodoser att service är tillgänglig på svenska.

Med beaktande av Ålands enspråkigt svenska status är det av särskild vikt att de digitala tjänster och system som utvecklas eller tas i bruk fungerar fullt ut på svenska. Utskottet konstaterar att digitala lösningar ofta utvecklas inom bredare nationella eller internationella systemmiljöer där svenska inte alltid utgör ett primärt utvecklingsspråk, vilket kan medföra utmaningar för den språkliga tillgängligheten. Utskottet anser därför att frågan om det svenska språket bör beaktas redan i ett tidigt skede vid utveckling, upphandling och införande av digitala system. Mot denna bakgrund ser utskottet fördelar med att de mer övergripande språkpolitiska frågorna som aktualiseras i samband med utvecklingen av digitala system diskuteras i lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd. Utskottet har gällande detta lagförslag fått en trygg bild av att svenska språket beaktas och säkras.

Talman! Det finns ett par riktigt positiva saker med detta lagförslag. Det är ett lagförslag som inte fördyrar, men ger möjligheter. Det gäller att alltid se tillväxtmöjligheterna i allt. Utskottet konstaterar att data som Fintraffic innehar är tillgänglig för alla företag som vill utveckla digitala tjänster. Lagförslaget öppnar upp för att skapa ökat intresse för Åland och sålunda göra Åland mer säljbart genom att det finns möjligheter att hämta information från Fintraffics databas. Precis som flera ledamöter lyfte i remissdebatten, finns det tillväxt i detta lagförslag, dels genom att Åland kan bli mer synligt, mer lättförpackad som en turistdestination och enklare att hitta till och på och besöka. Jag tror att det kommer ploppa upp smarta digitala lösningar framtagna av åländska entreprenörer som främjar hela Åland som destination.

När det handlar om tillgänglighet, turlistor och hur komma eller fara har kanske skärgården via sina logistiska utmaningar mest att vinna på att det skapas förutsättningar till tydlig digital information.

Talman, en positiv känsla infinner sig om att även offentliga Ålands digitala resa sakta, sakta skapar möjligheter till digitala steg i rätt riktning. Ett konkret exempel på detta blir förhoppningsvis Ålandstrafikens snart sjösatta bokningssystem som öppnar snart och faller mycket väl in i detta lagförslag.

Talman! Under remissdebatten framkom frågeställningar om varför Långnäs hamn inte är en TEN-T hamn. Utskottet erfar att det handlar om att Långnäs hamn själv valt att inte vara det, det har tidigare inte funnits tillräckliga fördelar för hamnen att vara det. Med det sagt är det ingenting som talar emot att även Långnäs hamn kan bli en TEN-T hamn. TEN-T hamn avser en hamn som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (Trans-European Transport Network). 

Här är de viktigaste punkterna om TEN-T hamn:

Definition: Det är hamnar som klassas som strategiskt viktiga inom EU för att koppla samman sjöfart med järnvägs- och vägnät.

Syfte: Klassningen syftar till att effektivisera godstransporter och främja hållbara transporter inom Europa.

Stöd och finansiering: Att vara klassad som en TEN-T-hamn är ofta ett krav för att kunna söka stöd från EU-programmet Connecting Europe Facility (CEF) för investeringar och infrastrukturprojekt. 

I remissdebatten framkom även att det ibland uppstår missförstånd när vägnamn och adresser inte visas korrekt i bilars navigatorer. Här har utskottet erfarit att det i många fall handlar om att kommuner inte uppdaterat nya vägnamn till Lantmäteriverket.

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse. Tack!

Talman!

Jag uppskattar särskilt att man ordentligt har belyst och granskat det svenska språket, samt att de digitala tjänsterna och systemen utvecklas och tas i bruk på svenska. Det är bra, eftersom det lyftes fram från flera håll i salen, och jag tycker att det är positivt.

Däremot undrar jag om utskottet har tittat närmare på de olika trafikskyltarna och hastighetsbegränsningarna, sådant som idag inte följer med de digitala bilarnas färdssystem. Vems ansvar är det, och har man fått klarhet i detta i utskottet? Det kan jag inte utläsa något om. Det var en av de frågor jag ställde under behandlingen.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Holmberg-Jansson. Nej, det är ingenting som beskrivs i betänkandet, men där är det väghållaren, vägägaren som upprätthåller det och ser till att den informationen är aktuell och korrekt. Precis som kommuner upprätthållare nya vägar och bostadsadresser.

Herr talman!

Den väg som jag framförallt tänker på är den som landskapet ansvarar för, vägen ut till flygfältet.

Åt ena hållet är det 50km/h och åt andra hållet är det 70km/h. Det blir fel.

När man kör och inte behöver bestämma farten själv så kan det lätt bli ganska dryga böter.

Det är viktigt att detta fungerar, särskilt med tanke på de bilar som kommer att finnas i framtiden. Vem har det yttersta ansvaret för detta? Är det landskapsregeringens trafikavdelning, eller vet ordförande något mer?

Tack, talman!

Jag kan inte säga exakt vem det är. Men jag kan tänka mig att en landskapsväg och då är det bra att kontakta trafikavdelningen för att få det rättat. Det verkar vara en enkel åtgärd, men om en så viktig åtgärd att rätta till i sådana fall.

Talman!

Jag fick svar på flera av mina frågor i ordförandens anförande. Det står inte så mycket i betänkandet gällande till exempel Långnäs hamn. Men har man hört något från Långnäs hamn? Hur har det kommit sig att man inte vill vara en TEN-T hamn? Det kan finnas flera fördelar med det, precis som ordföranden berörde i sitt anförande. Varför har man inte valt att höra Långnäs hamn?

Tack, talman!

Tack ledamoten Anders Holmberg. Vi ansåg inte att det var nödvändigt, eftersom TEN-T hamnen i sig inte var en så viktig del av det här lagförslaget. Däremot har vi vid flera andra tillfällen hört Långnäs hamn. Vi hörde också den ansvariga ministern och tjänstemannen, och vi tyckte att vi fick ett svar som var ganska logiskt. Det fanns inte ett behov för Långnäs hamn att vara med tidigare.

Tiderna förändras, utvecklingen går framåt och saken kanske ser annorlunda ut i dag.

Talman!

Det ser lite annorlunda ut idag. Mycket har hänt under resans gång, och trafiken ser helt annorlunda ut nu jämfört med tidigare. Det kan därför vara skäl att titta på detta från landskapsregeringens sida.

En annan fråga som jag lyfte i debatten var beredskapsfrågan. Vi berörde även vägnamnen. Ordföranden nämnde i sitt anförande att när man till exempel behöver en ambulans så hittar inte ambulansen vägen som gäller eftersom den inte finns registrerad i systemet. Jag hade gärna sett att man har hört räddningsmyndigheterna angående hur stort problem detta är. Har utskottet tagit del av detta? Har man även gått in i den frågan? Jag anser det vara en av de viktigaste frågorna, nämligen att räddningsfordon ska kunna hitta till de olika adresserna. Det berör inte bara ålänningar, utan även turister som kommer hit och bor på olika adresser. De säger en adress och så hittar inte ambulansen dit.

Talman!

Vi har inte hört Räddningsverket, men i samband med ett annat hörande fick vi svar på frågan. Många gånger handlar det om kommuner som inte har uppdaterat nya eller ändrade vägnamn och adresser till Lantmäteriet. Det är oftast där som det fallerar.

Det behöver inte nödvändigtvis vara många sådana fel; det räcker med ett fel för att det ska få ödesdigra konsekvenser. Det var det svar vi fick, och det tror jag på. Det handlar om den mänskliga faktorn.

Tack, herr talman!

Tack till utskottsordförande Holmberg för ett väldigt snabbt och väl hanterat ärende. Utskottet har faktiskt svarat på många av de frågor som kommit upp här i salen på ett mycket heltäckande sätt, så tack för det.

När det gäller avvikelserna på vägar, om de digitala systemen inte fungerar, tror jag att man bör göra iakttagelser kring detta och försöka rapportera in. Jag är dock osäker på vilken vägsträckning ledamoten Holmberg-Jansson avsåg, om det handlar om Jomala kommun eller landskapet som är väghållare.

Tack, talman!

Tack minister Gunell. Precis som ministern säger, kan det vara bra att notera en eventuell felaktighet och ta kontakt med berörd myndighet. Det är det bästa och snabbaste sättet att få det åtgärdat.

Tack, herr talman!

Lagting, åhörare! Jag tänker inte vara för långrandig. Detta är enigt utskottsbetänkande där vi ser fördelar med den föreslagna lagstiftningen.

Vi vet alla att det har kommit en formell underrättelse från EU, vilket innebär att kommissionen anser att detta är bråttom. Därför har utskottet i god ordning lämnat ett betänkande. Trots att processen har gått snabbt, är den präglad av det omtalade kvalitetstänket som utskottet har.

Det som är värt att lyfta fram här igen är det svenska språket, som utskottet redogör för ganska utförligt. Jag vill påstå att för oss är det svenska språket inte bara en detaljfråga, utan en grundläggande princip. När vi har en aktör som Fintraffic, som vi har hört här, och de intygar att det kommer att fungera fullt ut på svenska och det handlar om tillgänglighet och säkerhet, samt respekt för vår självstyrelse.

Detta känns mycket bra på det viset. Jag har ingenting mer att tillägga. Tack ska ni ha!

Herr talman!

Jag tänkte kort beröra TEN-T nätverket och Långnäs hamn. Vi har två hamnar på Åland, Berghamn och Mariehamn, som är med i detta nätverk. Men landskapets hamnar inte med, vilket vi fick tidigare höra från ordförande i utskottet.

Hur ser ledamoten på detta? Det är så att det kommer med vissa skyldigheter, framförallt när det gäller den gröna omställningen. Är det något som regeringspartierna inte vill att Långnäs hamn ska vara med i? Visst, det kan innebära en kostnad, men det är också viktigt att vi ligger i framkant och tar ansvar för den gröna omställningen.

Min fråga till ledamoten Höglund är: Hur ser regeringspartierna på detta? Varför vill man inte att Långnäs hamn ska vara med i nätverket?

Tack, herr talman!

Tack för frågan. Jag tycker att utskottets ordförande redogjorde mycket väl för detta. Regeringspartierna har inte något emot om Långnäs hamn blir TEN-T hamn. Men frågan har inte varit aktuell. Den kommer säkert att bli det, och jag tror knappast att regeringsblocket kommer att motsätta sig det.

Tack, talman!

Det var min poäng i remissdebatten, att vi verkligen behöver gräva djupare i detta. Nu känns det som att det här lagförslaget har stämplats och sedan har det gått vidare ganska snabbt. Det är okej, men jag tror att detta kan vara en signal från salen att vi verkligen behöver titta på frågan om vi vill utveckla Långnäs hamn.

Vi bygger stora passagerarterminaler där och så vidare, vilket innebär mer trafik och då tycker jag att de också borde vara TEN-T hamn. Landskapsregeringen bör väl se över ägardirektiven.

Frågan måste initieras av någon, från landskapsregeringen eller från hamnen själv. Det är en senare fråga.

Huvudfrågan av lagförslaget berör inte specifikt Långnäs hamn, utan det är något som har dykt upp och som absolut är värt att diskutera. På det viset kan vi koncentrera oss på lagförslaget i sig, med tonvikt på språket som jag lyfte fram.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.