Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tusen tack, talman!

Vilken sjukvård kommer att erbjudas ålänningarna i framtiden? I medierna har vi kunnat läsa att Fastighetsverket föreslår att det ska byggas ett nytt sjukhus vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, på dess nuvarande tomt. Prislappen uppskattas till 142,5 miljoner euro och byggtiden till cirka 7,5 år. Det är en av de största offentliga investeringarna i Ålands historia.

Därför är det anmärkningsvärt att regeringen nu verkar vilja gå vidare med planeringen innan de grundläggande frågorna om framtidens vård är besvarade och frågan förankras i Ålands lagting.

Ålands landskapsregering beslutade den 19 november 2024 att tillsätta en parlamentarisk referensgrupp med ansvar för att ge politisk återkoppling till arbetet med att ta fram en strategisk plan för hälso- och sjukvård fram till 2040. I det parlamentariska arbetet exkluderades då, som brukligt, mitt parti Pro Åland samt Grön vänster och Regina Juslin. Det uppdraget ska vara klart först år 2026.

Det innebär att landskapsregeringen själv har slagit fast att man först ska analysera vilken vård som ska erbjudas ålänningarna i framtiden, innan avgörande beslut om kompensationsförsörjning, prioriteringar och fastighetsbehov fattas. Det framgår också tydligt i regeringsprogrammet, där det står att hälso- och sjukvårdsstrategin ska utgöra grunden för beslut om framtidens vård och fastighetsbehov. Trots detta ser vi nu hur regeringen återigen verkar backa in i framtiden, genom att driva på planeringen av ett nytt sjukhus innan strategiarbetet är färdigt.

Det här är egentligen inget nytt. Redan under den förra mandatperioden, när jag själv var lantråd och nuvarande ledamoten Holmberg-Jansson var minister, drevs det på ganska intensivt om att man borde få komma igång med större renoveringar och byggnationer vid ÅHS. Vid den tidpunkten sa vi nej, nu bromsar vi lite. Vi måste först fundera på vad vi ska ha innan vi går vidare. Men jag kan säga att det var inte helt lätt att stoppa tåget redan då.

Vi anser nu att det är fel att börja i fel ände. Innan vi bygger måste vi först veta vilken vård som ska erbjudas i framtiden på Åland. Vilken vård ska produceras offentligt? Vilken vård ska utföras privat? Vilken vård ska köpas in från Finland, Sverige eller något annat land? Och hur ser framtidens vårdbehov ut med digitalisering, distansvård och förändrad demografi? Ytterligare frågor finns. Först när vi vet hur dessa frågor är besvarade vet vi vilken typ av sjukhus vi faktiskt behöver. Att bygga först och fundera sedan riskerar att bli ett historiskt dyrt misstag. Vi kan inte lägga 142,5 miljoner euro av skattebetalarnas pengar på ett sjukhus som kanske dimensioneras för en vårdmodell som redan är föråldrad, innan byggnaden står klar.

ÅHS står inför stora förändringar. Ett nytt vårdinformationssystem har införts, men det går så där. Vårdstrategin arbetas fram, lagstiftningar ses över och hela vårdorganisationen utvecklas. Mitt i denna omställning vore det direkt oansvarigt att fastställa hur den fysiska investeringen ska se ut.

Det handlar absolut inte om att säga nej till ett nytt sjukhus. Det handlar om att göra saker i rätt ordning. Först strategi, sedan beslut om vårdens innehåll, därefter lokalbehovet. Först därefter kan vi bygga ett sjukhus som är rätt för framtidens vårdbehov.

Med anledning av detta föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att avvakta med vidare planering av ett nytt sjukhus, tills de grundläggande frågorna om framtidens vård är besvarade och frågan förankrats i Ålands lagting.

Jag vill också säga att jag vid flera tillfällen har efterfrågat ett meddelande från landskapsregeringen när det rör hälso- och sjukvården. Det är några ålänningar som har hört av sig och funderat på det meddelande som du pratar om och vill ha, vad är det för något? Är det något särskilt meddelande? Ett meddelande är ett sätt för landskapsregeringen att kommunicera med Ålands lagting. Det är ett formaliserat sätt där landskapsregeringen talar om sina visioner och planer och efterfrågar vad det samlade lagtinget tycker. Det finns ingenting som säger att landskapsregeringen absolut måste följa det som lagtinget kommer fram till, men det finns en klokskap i det.

Redan i december 2025 lovade ansvarig minister Arsim Zekaj att det skulle komma ett meddelande hit. Den mailkorrespondens som jag har sett nu är att det kommer ett meddelande i november 2026. Det tycker jag personligen är alldeles för lång leveranstid.

Dessa frågor är oerhört viktiga och jag förstår också att planeringen av en ny fastighet behöver gå framåt. Man kan inte sitta och vänta tills man precis har bestämt sig och sedan börja med tanke på planeringstiden. Men när man i media kan ta del av att slutsumman redan nu är klar, 142,5 miljoner, då är det nog mer än några skisser som man har tagit fram. Tack!

Talman!

Jag håller med om mycket av det som ledamoten framför i motionen och även i anförandet. Redan under förra mandatperioden var det nästan så att man helst ville börja provborra och gräva direkt för att bestämma var det nya sjukhuset skulle ligga, tills vi sa stopp och belägg. Vi måste först veta vad vi ska ha innan vi börjar bygga.

Jag tror att det stora problemet är att regeringspartierna har ett ganska stort informationsövertag. Vi har fått en plats i styrelsen, vilket är jättebra. Men överlag tror jag att det fortfarande finns en obalans i vad många ledamöter här i salen vet om hur hela den här processen fortgår.

Det meddelande som kommer i november är därför väldigt viktigt för att alla ska få en helhetsbild.

Tack, talman!

Jag vill också påpeka att det framgår av det mejl jag har fått att den arbetsgrupp som arbetar med den strategiska vårdplaneringen inte har några synpunkter på ett nytt sjukhus. Den frågan drivs istället av Fastighetsverket och Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse. Det vill jag också ha sagt.

Talman!

Jag sitter med i den här strategigruppen för Moderat samling, och vi diskuterar inte sjukhusbyggnaden i sig, utan snarare vården. Jag håller med om mycket av det som ledamoten säger; man behöver först bestämma vilken vård som ska ges och sedan fatta ett beslut.

Läser man bara tidningarna får man faktiskt en känsla av att detta redan är bestämt, att det kostar så många miljoner och att det kommer att se ut på ett visst sätt. På något sätt får man intrycket av att allt redan är klart, vilket jag tror att inte stämmer.

Talman!

Det är just den bilden som många ålänningar har, och det är därför som det blir lite problematiskt. Det känns kanske inte riktigt politiskt smart när landskapsregeringen inte vill dela med sig av den här informationen, och när man inte är intresserad av att föra en debatt här i Ålands lagting.

Det är också anledningen till att jag har väckt den här åtgärdsmotionen. Det är helt omöjligt att få den socialdemokratiska ministern att vilja diskutera hälso- och sjukvårdsfrågor, tyvärr, vill jag säga. Alla vinner ju på att man kan gå ut med så mycket information som möjligt.

Så jag hoppas att det ska komma mer information, inte bara för oss som sitter här, utan även för allmänheten under den här debatten.

Tack, talman!

Nu blir det nästan en diskussion om vad som framgår i media. Jag har varit väldigt tydlig här genomgående att ett meddelande kommer att komma till hösten. Det är så vi sluter cirkeln med vårdstrategin.

När det gäller fastighetsutvecklingsprocessen så är det ett spår. Vi har precis haft ett möte där vi ska se hur vi kan hitta en governance-modell för att involvera fler. I det sammanhanget kommer den här gruppen som arbetar med vårdstrategin att få en tydligare roll för vägen framåt. Då går vi in i ett nytt skede.

Det finns ingenting som är klubbat eller bestämt hur det ska vara, utan vi befinner oss i ett skede av processen. Jag förstår frustrationen från ledamot Thörnroos som inte har plats i vårdstrategigruppen. Men det finns en ordning och en process för det här arbetet, det vill jag försäkra ledamoten om.

Talman!

Jag har i mitt anförande inte ifrågasatt om det finns en ordnad process. Det är inte det jag lyfter fram.

Vad jag försöker betona är att detta är en fråga som angår alla ålänningar. Förr eller senare behöver man söka vård.
Detta är den största investering som landskapsregeringen kommer att göra. Det är ett gediget arbete som pågår. Men det kan finnas en klokskap i att man under resans gång, som ändå pågår i många år, återkommer till lagtinget och ger information om hur långt man har kommit.

Det är bristen på information som är anledningen till att jag har valt att ställa den här frågan. Jag vill också säga att jag inte är den enda som funderar över detta. Det finns många ålänningar där ute som också undrar hur framtiden ska bli.

Tack, talman!

Jag har full respekt för att det finns frågor, och jag är tillgänglig för att svara på dem. Jag diskuterar hälso- och sjukvård varje dag, och jag tror inte att det finns någon dag då jag inte gör det.

Vi kommer också att ordna ett tillfälle för hela lagtinget att ta del av nästa paket med delanalyserna. Målet är att förankra detta så mycket som möjligt, så att alla grupper får möjlighet att delta. Ledamot Thörnroos grupp har även möjlighet att kalla in mig, samt eventuellt andra tjänstemän, för att informera om var vi står och var vi är i det här arbetet.

Jag tänker inte komma med ett meddelande som inte är färdigt. Jag vill presentera det under ordnade former och lämna ett sådant meddelande.

Talman!

Jag hoppas verkligen att ministern diskuterar hälso- och sjukvård varje dag, eftersom ministern är ansvarig för det politikområdet. Det är väl inga konstigheter i det.

Men det är just det här som bekymrar mig: viljan att hålla allt bakom stängda dörrar. Varför kan man inte föra en delrapport hit och informera brett? Låt ålänningarna och alla som sitter här i lagtinget ta del av den.

Det här är ändå en investering som sträcker sig över så många år och kostar så mycket pengar, att det borde ligga i landskapsregeringens intresse att få input från det samlade lagtinget. Det är vad jag tycker.

Tack, talman!

Det är viktigt att slå fast att det som pågår nu är beredning och inte byggstart.

Ledamot Thörnroos pratade om att man börjar i fel ände. Det vore fel att vänta med alla analyser tills varje detalj är klar och sedan börja från noll. Jag anser att ansvar innebär att bereda i tid, och att strategi och planering inte är varandras motsatser. Dessa behöver utvecklas parallellt för att ge rätt beslutsunderlag.

Jag anser att det pågår en väldigt genomtänkt process parallellt på många plan, vilket gör att detta tas vidare. Det är definitivt inte så att man har förbigått med information, men däremot saknas det information till lagtinget som vi bör komma med så småningom.

Talman!

Jag håller helt med ledamoten Mansén om att det saknas information till lagtinget. Jag vet att ledamoten Mansén, både genom sitt engagemang via Fastighetsverket och som viceordförande i Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse, samt som medlem i regeringsblocket, är en av dem här i salen som kanske är allra mest informerad om saker och ting.

Det är dock lite svårt att förstå i alla fall. Om man läser att kostnaden är beräknad till 142,5 miljoner, så måste det nog finnas lite mer än bara en skiss.

Orsaken till att man kanske inte kommer med all information till lagtinget är att processen pågår. Det pågår ett arbete som behöver slutföras för att vi ska ha information att komma med. Det gäller att ta steg framåt, och under tiden behöver det också göras ett arbete.

Som jag ser det är det naturligt att situationen ser ut som den gör idag. Det finns många olika delmoment som måste komma på plats innan vi har ett sjukhus på plats, och en viktig del av detta är vårdstrategin.

Talman!

Jag kan förstå det. Men kanske ledamoten också kan ha en förståelse för mig när jag säger att den här regeringen i höst har suttit i tre år. Tre år har man suttit av fyra år, och under den tiden har man inte lyckats få fram ett meddelande, inte ens ett delmeddelande som talar om i vilken riktning man vill gå.

Det är klart att lagtinget behöver information. Men vill du vara med och påverka en process så hjälper det inte om du kommer in när allting redan är färdigt. Man måste ju få en möjlighet att komma med åsikter under resans gång.

Sedan är det självklart så att alla åsikter beaktas inte alltid. Så fungerar det i en demokrati. Men det sätt som regeringen arbetar på nu, att helt utesluta det samlade lagtinget efter att man snart har suttit i tre år, det tycker jag inte att är okej.

Talman!

När lagtinget behandlar denna åtgärdsmotion behöver vi utgå från två saker. Vad motionen faktiskt efterfrågar och vad som redan pågår.

Motionen lyfter behovet av ett tydligt helhetsgrepp kring framtidens vård, en långsiktig strategi och försiktighet innan större beslut om sjukhusets framtida lokaler fattas.

Det är i grunden legitima frågor. Det är också frågor som vi inom Centern tar på största allvar. Men motionen bygger samtidigt på en föreställning om att detta arbete inte redan skulle vara inlett. Det stämmer inte.

Arbetet med en vårdstrategi pågår. Ansvarig minister har tydligt sagt att framtida lokallösningar behöver kopplas till hur vården ska organiseras och utvecklas framöver. Det är en klok hållning.
Strategi och planering är nämligen inte varandras motsatser. De är beroende av varandra.
Hur vården dimensioneras påverkar lokalbehovet. Men lokalernas utformning påverkar också hur vården kan bedrivas, hur patientflöden fungerar, hur personalen kan arbeta och hur ny teknik kan tas i bruk. Därför behöver dessa processer gå hand i hand.

Talman, det är också viktigt att slå fast att det inte stämmer att man bygger först och tänker sedan.
Det arbete som nu pågår handlar om analyser, utredningar och jämförelser för att ge beslutsfattarna ett så gott underlag som möjligt. Det gäller nuvarande sjukhusområde, alternativa placeringar, kostnader, tidsplaner, logistik, markförutsättningar och risker.

Motionen efterfrågar alltså i praktiken sådant som redan görs. Det är inte fråga om förutbestämda beslut. Det är fråga om seriös beredning.

Det finns dessutom underlag som visar att utveckling på nuvarande tomt kan ge flera samhällsvinster. Dels genom lägre investeringskostnad jämfört med ett helt nytt område, dels genom att redan befintliga byggnader och mark kan användas vidare i stället för att lämnas utan tydligt ändamål.

Det har också presenterats idéer om hur södra delen av sjukhusområdet på sikt kan utvecklas för boenden, service och annan samhällsnyttig verksamhet i nära anslutning till sjukhuset. Det skulle kunna skapa bättre helhetslösningar för äldreomsorg, serviceboenden och vårdkedjor på Åland.
Motionen ger intrycket att strategiarbetet först måste vara helt avslutat innan planeringen av lokaler kan fortsätta. Det synsättet bygger på en alltför förenklad bild. Om vi först väntar på varje detalj i strategin och därefter börjar planera lokalerna, då skjuter vi problemen framför oss och förlorar värdefull tid. Ansvarsfull politik handlar inte om att välja mellan eftertanke och framåtrörelse. Ansvarsfull politik handlar om att klara av båda samtidigt.

Motionen berör också behovet av ekonomiskt ansvarstagande. Det delar vi i Centern fullt ut.
Men ekonomiskt ansvar innebär inte att skjuta upp nödvändiga beslut. Det innebär att väga olika alternativ mot varandra utifrån investering, drift, funktion och långsiktig hållbarhet.

Det underlag som tagits fram visar att olika alternativ har olika styrkor och svagheter. Ett alternativ kan vara billigare men ta längre tid. Ett annat kan gå snabbare men kräva större investeringar och ny infrastruktur.

Vi ska också vara ärliga med att de kostnadsnivåer som nämnts är preliminära. Frågor som helikopterverksamhet, trafiklösningar, parkering, myndighetskrav och annan följdinfrastruktur kan påverka den slutliga kostnadsbilden. Det är just därför vi behöver ordentlig beredning – inte tvärstopp.

Talman, vi behöver också tala klarspråk om nuläget. Dagens fastighetsbestånd har betydande utmaningar. Delar av lokalerna är ålderstigna, tekniskt svårare att anpassa och mindre ändamålsenliga för modern vård. Att vänta förändrar inte det. Att pausa processen löser inte det.
Även passivitet har ett pris. Det priset betalas i sämre funktionalitet, ökade kostnader och försenade lösningar.

Om motionens syfte är bättre beslutsunderlag, så tas sådant redan fram. Om syftet är att säkerställa kopplingen mellan vårdstrategi och lokaler, så sker det redan. Om syftet är att undvika förhastade beslut, så finns redan en stegvis process där flera alternativ prövas.

Det som däremot riskerar att skada utvecklingen är om vi avbryter eller försenar arbetet trots att behoven redan är kända. För Centern är utgångspunkten tydlig. Åland behöver en vård som håller hög kvalitet också i framtiden. Åland behöver lokaler som stöder verksamheten. Åland behöver ordning i ekonomin. Och Åland behöver beslut som fattas i tid.

Vi behöver strategi och planering. Vi behöver eftertanke och handlingskraft. Vi behöver ansvar och framtidstro. Därför bör arbetet fortsätta metodiskt, öppet och steg för steg – med fokus på patienterna, personalen och en fungerande vård på Åland också i framtiden.

Vi vinner inget på att göra förnyandet av sjukhuset till en konfliktfråga. Låt oss istället tillsammans göra det till en ljus och välbehövlig utvecklingsfråga för alla ålänningar. Tack, talman!

Talman!

Tack ledamot Mansén. När man ska bygga ett hus måste man först veta vilka funktioner det ska ha. Jag har varit med och arbetat på hälsocentralen på Norragatan, som totalt utdömdes av en konsult. Byggnaden stod tom i flera år, men efter en viss renovering återuppstod den som Hälsans Hus. Dit kommer nu att flytta två privata aktörer, både Medimar och Cityläkarna.

Vi ser ett antal renoveringar på ÅHS som inte har fungerat, såsom psykiatribyggnaden, fasaden och onkologen, det regnade in osv.

Vi måste ha en mycket grundläggande beredning. I denna arbetsgrupp, jag återkommer i nästa replik.

Tack, talman!

Som jag har nämnt handlar det om vilka funktioner som ska ingå och vad man bygger för. Det är precis det som pågår nu. De processer som pågår parallellt innebär att man ser över vårdstrategin och vilka behov som finns framöver.

Jag håller helt med ledamoten om att detta är väldigt viktigt att understryka, liksom det arbetssätt som nu har valts från landskapsregeringens sida.

Tack ledamot Mansén. De som utarbetar den här strategin så finns inte en enda person bland den personal som arbetar med vården på golvet. Inte en enda av de kliniskt verksamma läkarna eller sjuksköterskorna är representerade. Istället består gruppen av tjänstemän, jurister, hälso- och sjukvårdsavdelningens chef, landskapsläkaren, några personer ur ledningsgruppen och ett stort antal politiker. De som är kliniskt verksamma har inte ens blivit hörda.

Jag talade med en klinikchef som berättade att det första tillfället de blir hörda är den 4 maj. Det är ju de som måste informeras och involveras, och det har man inte gjort. Det är närmast en skandal.

Tack, talman!

För dem som lyssnar kan det vara väldigt svårt att följa med detta.

När det gäller arbetet med vårdstrategin så finns det en styrgrupp som är tillsatt med tjänstemän från ÅHS och från landskapets förvaltning. Dessutom finns det en referensgrupp som är politiskt tillsatt. Arbetet pågår på flera plan, och jag tror att de uttalanden och repliker som har kommit från salen har berört referensgruppens arbete närmast, för i styrgruppen sitter ingen härifrån med.

I övrigt när det gäller upplägget så lämnar jag över den frågan till landskapsregeringen att besvara, eftersom det inte är min sak som ledamot i lagtinget att svara på. Jag kan tyvärr inte göra det.

Tack, talman!

Jag brukar inte tacka så mycket, men jag tycker att det här var ett väldigt sakligt och balanserat anförande, med sakkunskap i frågan.

Jag har funderat på varför vi har så många griniga debatter i lagtinget under den här mandatperioden. Kanske beror det på att vi har många enmansgrupper som avstod från möjligheten att ta del av den information som efterfrågas. Om de hade ingått i de partier där de började så skulle situationen kunna se annorlunda ut.

Vi har också en veritabel stormflod av åtgärdsmotioner i olika ärenden. Många frågor skulle faktiskt kunna besvaras om man ställde dem direkt, som minister Zekaj erbjöd och avvisades, man kan komma till de olika grupperna och informera och ge svar på frågor. Men detta är inte tillräckligt offentligt, och det verkar som att man inte vill det.

Tack, talman!

När inte alla är representerade i referensgrupperna så sätter det sina spår. Vi ska också komma ihåg, med tanke på den förändring som skedde i ÅHS styrelse, att även oppositionen finns med.

Jag vill direkt säga att arbetet fungerar väldigt bra tillsammans med ledamot Kanborg, som numera är en del av ÅHS styrelse. Jag hoppas att oppositionen kan söka information även den vägen.

Jag är också beredd att sträcka ut en hand när det gäller sjukhusfastigheten och dess planering, den del som jag medverkar till via ÅHS styrelse, och jag är även beredd att informera oppositionen och att diskutera.

Det här är definitivt en fråga som sträcker sig över mandatperioder. Den är så pass stor och viktig att jag anser att information är gott.

Jag håller helt med om vikten av saklig information i ett lugnt sammanhang. Det är just detta som kanske kan göra skillnad.

Nu har vi väldigt många instanser som arbetar med de här frågorna. Vi har ÅHS styrelse, Fastighetsverket, referensgrupper, regeringen och ledningen vid ÅHS. Alla är dedikerade till att göra en bra beredning för det här ärendet. Det är garanterat så att den input som bland annat ledamoten Lindén efterfrågar också kommer att höras.

Om inte allt sker på en gång, och helst att det står i tidningen varje dag, så då har det inte hänt. Jag tycker att man kan ha lite respekt för att det är ett stort arbete som görs kontinuerligt.

Tack, talman!

Jag har stor respekt för att regeringspartierna och oppositionen är intresserade av att få information, det är viktigt att ta in information. Som jag nämnde tidigare, att förnya sjukhuset är ett så pass stort projekt – kanske det största någonsin – att det behöver sträcka sig över mandatperioder och genomföras på bästa möjliga sätt. Det berör alla ålänningar.

Att göra detta till en politisk fråga, som jag nämnde, och en konfliktfråga, det kulle vara olyckligt om vi går in i ett tidigt skede. Det har funnits många försök till stora renoveringar, tillbyggnader och ombyggnader inom ÅHS som inte har fullföljts. Det har funnits en lång planering, men man har sällan kunnat genomföra dessa planer fullt ut, kanske aldrig.

Jag hoppas att vi den här gången har nått vägs ände, så att vi kan åstadkomma en stor förändring i sjukhusfastigheterna.

Talman!

Jag vill tacka ledamot Robert Mansén. Åtminstone jag har fått mer information under de fem minuter som ledamoten talade, än vad ansvarig minister klarade av att leverera på två och ett halvt år. Det vill jag tacka för.

Jag vill också säga att vi från Pro Ålands sida har inte några avsikter att krångla eller försvåra något. Vad vi efterfrågar är en öppen och ärlig debatt, vilket jag känner att det finns, åtminstone från ledamotens Manséns sida.

Tack, talman!

Det är inte så konstigt, minister Zekaj kanske inte kan prata om detaljer. Den kunskap jag besitter har ändå sitt ursprung i min tid som teknisk chef på ÅHS. Nu sitter jag i styrelsen med specieluppdraget att följa utvecklingen av nya sjukhusfastigheter. Som lagtingsledamot arbetar jag mycket nära dessa frågor, så ingen skugga ska falla över ministern.

Ministern får successiv information i många olika frågor, och jag är helt övertygad om att han är tillräckligt uppdaterad i denna specifika fråga.

Talman!

Robert Mansén är den i den här salen som har de största kunskaperna kring det tekniska underhållet och fastigheternas skick. Dessutom har ledamoten Robert alltid en väldigt vänlig framtoning. Det landar alltid bättre i lagtinget än om man är för kaxig, om jag säger så.

Talman!

Ledamot nämnde att det skulle bli ett slagträ mellan regering och opposition i debatten kring ett nytt sjukhus. Jag uppfattar inte alls den här motionen som något sådant. Istället ser jag den som ett bevis på hur viktigt det är med ett kontinuerligt informationsflöde till alla ledamöter i lagtinget.

Ingen ska känna sig åsidosatt i den enorma investering som vi står inför. Alla bör ha tillgång till den information de behöver och känna sig trygga i sina beslut.

Vi möter ju hela tiden andra ålänningar ute på fältet som ställer frågor och tror att vi som sitter i lagtinget har all information och vet allt kring denna komplexa fråga. Men så är det inte. Kanske är det som flera har sagt, att det endast är ledamoten (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det är precis som jag sa. Vi inte vinner inget på att göra förnyandet av sjukhuset till en konfliktfråga. Jag upplever att de repliker jag nu får visar att det inte finns någon konflikt, och det är jag mycket glad över.

Jag kommer att vara glad efter det här anförandet och de repliker jag har fått. Jag hör att det finns en stark vilja att fortsätta utvecklingen, istället för att peka på problem och försöka stoppa processen. Det här ger bränsle för fortsättningen.

Talman!

Jag tycker att det låter bra. Jag sitter med i den politiska referensgruppen tillsammans med ledamoten. Vi har inte möten jätte ofta, och frågorna vi hanterar är komplexa.

Som sagt, sjukhusprojekt är något helt annat. Jag har lyckats få information via andra vägar om hur det här fortlöper, men jag tror att den informationen är oerhört viktig för oss ledamöter. Det handlar om många, många miljoner, och ålänningarna är oroliga.

Man ser att ÅHS har det kämpigt och tufft och ekonomin är ansträngd. Då blir det lätt att man ställer sig frågan: "Måste vi verkligen bygga ett nytt sjukhus?" Och så får man en motfråga: "Vad tycker du om det här då?" Då känner man sig osäker. Jag har inte all kunskap, även om man kanske tror att vi som sitter i lagtinget har det.

Jag har full förståelse för att man som lagtingsledamot gärna vill informera om sjukhuset och att det är ett stort projekt som pågår.

Men vi ska komma ihåg det jag nämnde i mitt anförande: saker måste göras i rätt ordning. Just nu pågår det mycket arbete med planeringen, och det är viktigt att vi som politiker har detta som underlag för att kunna fatta välgrundade beslut.

Vi ska inte bli för arbetsgruppsaktiga i lagtinget; istället måste vi hantera de resultatunderlag som kommer till lagtingsgrupperna och till lagtinget. Vi ska inte jobba med frågan alltför operativt.

Diskussionen avbryts här och återupptas på onsdag den 29 april.