Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Tack, herr talman!

Hjärtligt välkomna tillbaka i lagtinget efter sommaruppehållet.

Den första lagen som ni får ta er an, var klar nog redan i juni när ni gick hem, men då var agendan ganska fullspäckad här i lagtinget och det hanns helt enkelt inte med. Så jag har själv försökt friska upp minnena från maj-juni tiden och vad det står i det här förslaget om ändringar i elmarknadslagstiftningen.

De föreslagna ändringarna handlar kanske inte så mycket om storpolitiska förändringar, utan mera av teknisk och administrativ karaktär. Men det är ändå sådant som föranleds av EU och EU:s regelverk för den inre marknaden för el och RED II-direktivet.

Den största nyheten i lagförslaget är att rikets lag om ett jämförelseverktyg för elleveransavtal antas i form av en blankettlag.

Genom förslaget ges både hushållskunder och företagskunder på Åland möjlighet att med hjälp av ett jämförelseverktyg jämföra de elleveransavtal som erbjuds på marknaden. Jämförelseverktyget ska vara utformat tillgängligt via en webbplats. Verktyget kommer att vara utformat för att jämföra erbjudanden från aktuella leverantörer på Åland, och däribland erbjudanden om avtal med dynamiska priser.

När det gäller lagförslagets anpassningar till EU:s regelverk för elmarknaden kan det särskilt nämnas att Åland går in för flera undantag och anpassningar som finns i det ändrade elmarknadsdirektivet, som riket valt att göra. Åland väljer alltså här att använda sin självstyrelse för att anpassa lagstiftningen för åländska förhållanden på ett aktivt sätt, vilket vi såklart hoppas ska uppfattas som positivt.

De undantag och anpassningar som genomförs är bland annat följande: Undantag från den skyldighet som åläggs distributionsnätsinnehavare att regelbundet offentliggöra information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar i distributionssystem, vilket alltså innebär att våra distributionsnätsinnehavarna (Ålands Elandelslag och Mariehamns Energi) inte ska vara skyldiga att publicera sådana uppgifter på sina respektive webbplatser.

Det införs nya bestämmelser som gör en tydlig åtskillnad mellan stamnät och högspänningsdistributionsnät som är anpassat till det åländska nätets karaktär och uppbyggnad.

Landskapsregeringen väljer även att förslå att vi går in för 12 månaders anslutningstid istället för 6 månaders anslutningstid som riket infört. Förslaget baserar sig dels på utmanande skärgårdsförhållandena som utgör en avsevärd del av Ålands Elandelslags geografiska ansvarsområde, dels med hänsyn till de begränsade personella och materiella resurserna. I lagförslaget finns därmed en särskild bestämmelse som anger att den maximala tiden för anslutning till distributionsnätet ska vara 12 månader på Åland, i stället för den maxtid på sex månader som gäller i riket.

En annan nyhet i lagförslaget är att det föreslås att Åland inte ska anamma rikets marknadsbaserade styrning av slutförbrukares belastning – detta förslag baserar sig på erfarenheterna av reformen från riket och en nära dialog med de åländska aktörerna på elmarknaden under beredningen av lagförslaget. Det bör poängteras att den finska modellen för marknadsbaserad styrning av slutförbrukares belastning inte grundar sig på någon EU-skyldighet

Vidare föreslås att uppgiftsfördelningen mellan Ålands energimyndighet och Ålands tvistenämnd för energimarknaden förtydligas vad gäller tvistlösning utanför domstol.

Denna framställning är, som jag nämnde teknisk och konsekvenserna för ekonomiadministration är begränsade. Vi hoppas att det sammantaget är positiva åtgärder för slutkunderna. Tack!

Tack, talman!

Jag har några funderingar angående det här jämförelseverktyget och de övriga uppgifter som kommer att ankomma på vår enmansmyndighet när det gäller el.

Hur ser landskapsregeringen på den nya lagen? Kommer den att bli kostnadsdrivande på något sätt? Kommer den nuvarande personalstyrkan att räcka till? Finns de verktyg som behövs för detta? Kommer det att handla om billigare instrument eller dyrare licensavgifter?

Jag skulle vilja veta mer om de ekonomiska konsekvenserna av lagstiftningen.

Det torde framkomma av konsekvensanalysen att det rör sig om en kostnad, förhoppningsvis runt 50 000 för att upprätta den webbaserade portalen för informationen. Vi bedömer att vi klarar av detta inom ramen för budgeten initialt.

Den här webbplatsen är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Digitaliseringsenheten. Personalstyrkan på Energimyndigheten är, som ledamoten Nordberg säkert vet, ganska begränsad, vilket gör att detta är en uppgift som vi får klämma in med skohorn i förvaltningen.

Tack, talman!

Jo, jag känner till det. Det finns sedan tidigare olika webbsystem där man ska anmäla dikesgrävningar och annat. Det är liksom droppen som urholkar systemet.

Jag tycker att vi ändå behöver följa upp i utskottet och titta på hur de resurserna kan utnyttjas på bästa sätt, så att vi inte bara skapar mer administration. Nog för att det är en viktig lag, men trots allt.

Jag har sagt det i talarstolen många gånger: Det är svårt att få det att fungera, att implementera direktiv. Vi måste göra det på minsta möjliga administrativa och kostnadsmässiga nivå, så att vi uppfyller direktivets syfte, men ändå kan upprätthålla det med de begränsade resurser som faktiskt finns tillgängliga här.

Talman!

Den här anslutningstiden har jag en fråga om. Man har nu gått in för tolv månader, medan det i riket är sex månader. Har man analyserat vad detta skulle kunna innebära för Ålands konkurrenskraft och möjligheterna för nya företagsetableringar på fasta Åland? Har man gjort någon näringspolitisk konsekvensanalys av detta?

Är man orolig för situationen, eller känner man sig trygg med att ha tolv månader istället för sex, med tanke på hur allt elektrifieras idag?

Man kan nog säga att det önskemålet kommer från branschen, de som jobbar med elanslutningar. Framförallt har man den här tidsgränsen i åtanke, att tolv månader ofta behövs när det gäller anslutningar i Ålands mer perifera delar. Det kan till exempel handla om en sommarstuga, där en kund kanske bara tillbringar delar av sommaren på Åland och månaderna rullar på.

När det gäller näringslivets installationer på fasta Åland tror jag inte att det här är en särskilt stor sak. Distributörerna kommer säkert att ansluta så fort de har möjlighet.

Tack, talman!

Vi inleder med ett förslag om ändringar i den åländska elmarknadslagstiftningen. Lagförslaget är givetvis i grunden en anpassning till EU:s regelverk, men det är också ett steg mot ökad konkurrens på energimarknaden.

Lagförslaget ger konsumenten bättre information genom att införa ett oberoende jämförelseverktyg för leveransavtal under ledning av Ålands energimyndighet.

I dag behöver konsumenter och företag själva navigera mellan olika leverantörer och jämföra villkor och priser. Med det här verktyget får man tillgång till en opartisk och förhoppningsvis lättförståelig jämförelse av alla tillgängliga avtal. Den här transparensen gynnar konkurrensen. Information är makt, och nu stärker landskapsregeringen kundernas makt. Man kan säga att det är liberalism i praktiken.

Verktyget ska även inkludera avtal med dynamiska priser, vilket ger ännu fler möjligheter. Dynamiska elpriser ger kunderna möjlighet att styra sin förbrukning efter hur marknadspriserna fluktuerar. Det skapar incitament för en smartare energianvändning. De flexibla kunderna belönas, och det är så det ska fungera i en marknadsekonomi.

Jämförelseverktyget ska också inkludera avtal med egenproducerad förnybar el. Antalet hushåll som producerar en del av sin egen energi har ökat de senaste åren. Med den här lagen blir det ännu enklare att jämföra, vilket torde skapa incitament för hushåll och företag att investera i solceller, vindkraft eller energilagring i olika former. Det gynnar både förnybar energi och decentraliserad produktion, vilket naturligtvis är en av nycklarna till en mer resilient åländsk energimarknad i framtiden.

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det här innebär en ökad konkurrens. Att ta fram verktyget förväntas kosta cirka 50 000 euro. Därefter uppskattas de årliga administrationskostnaderna till ungefär 3 000 euro per år. Med tanke på att konsumenten med detta verktyg enkelt kan jämföra och eventuellt byta elproducent, kan det skapa lägre elräkningar på Åland. Dessutom tvingar den ökade transparensen alla elleverantörer att hitta bättre erbjudanden. Det är det som kommer att driva effektiviteten i den här branschen.

Talman! Landskapsregeringen har också gjort några avvägningar där man använder självstyrelsen för att minska byråkrati för våra kunder och leverantörer. Det kan vi göra eftersom vårt elområde betjänar färre än 100 000 kunder. Mekanismerna kring tvistlösning förtydligas, där Ålands energimyndighet ska anförtros uppgifter som tvistlösningsorgan. Det här skapar en snabbare möjlighet att avgöra tvister utanför domstolen, vilket borde förenkla byråkratin och framförallt förkorta tiden för eventuella tvistlösningar.

En annan punkt där Åland från riket är definitionen av stamnät, i riket är det minst 110 volts nätet, medan vi på Åland har högspänningsdistributionsnät som endast har 45 kilovolt. Här förtydligas ansvaret för utvecklingen samt vem som har kontrollen över nätet, vilket avgör om ledningarna ska tillhöra stamnätet eller inte.

Marknadsbaserad styrning är det nya modeordet i elmarknadssammanhang. EU vill att elkunder ska kunna befullmäktiga elleverantörer att styra belastningen utifrån marknadspriser. På Åland skulle det här kräva byte av elmätare och annan infrastruktur. Det här införandet blir rejält kostsamt och kanske inte så nyttigt.

Redan idag har enskilda elkunder alla möjligheter att själva styra sin förbrukning utifrån marknadspriser, speciellt när man har ett avtal där dynamiska priser tillämpas. Därför har landskapsregeringen valt att inte införa detta i åländsk lag. Det uppfattar jag som mycket klokt.

Talman! Detta lagförslag är ganska tekniskt och i vissa delar detaljerat. Min uppfattning är att landskapsregeringen har gjort kloka överväganden. Man underlättar för marknaden att fungera genom transparens och information till kunderna. Man förtydligar stamnätsfrågan som tidigare har skapat oklarheter, och man har valt bort vissa kostnadsdrivande frågor där man kan ifrågasätta om det leder till någon större nytta för samhället.

Liberalerna stöder det här förslaget.

Talman!

Det här lagförslaget handlar till stor del om att uppdatera vår lagstiftning så att den följer EU:s regler på elmarknaden.

Det är ett ganska tekniskt område, men i slutändan berör det både hushåll och företag på Åland.

Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har försökt anpassa reglerna till våra åländska förhållanden. Vi ska självklart följa de krav som finns, men där vi har möjlighet ska vi också hitta lösningar som fungerar bra här på Åland.

En del av förslaget är det nya jämförelseverktyget för elavtal. Tanken är att det ska bli enklare för konsumenter och företag att jämföra priser och villkor. Verktyget ska också innehålla erbjudanden om köp av förnybar el som kunder själva producerar och matar in på nätet. Här tycker jag att det är viktigt att också se på rimligheten i den potentiella nyttan.

I lagförslaget konstateras att det i dag finns två detaljförsäljare av el på den åländska elmarknaden. Samtidigt beräknas jämförelseverktyget kosta omkring 50 000 euro att ta fram och därefter omkring 3 000 euro per år att sköta. Det betyder inte att verktyget saknar nytta. Men jag tycker att det är rimligt att fråga hur omfattande lösningen behöver vara på Åland och att kostnaden står i rimlig proportion till nyttan.

Landskapsregeringen konstaterar också själv att den åländska lösningen kan göras enklare än motsvarande verktyg i Finland och Sverige. Det tycker jag är en bra utgångspunkt. Vi ska uppfylla de krav som finns, men samtidigt göra det så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt utifrån våra förhållanden.

En annan viktig del är Ålands energimyndighet, som får fler uppgifter genom lagförslaget. Energimyndigheten har i dag en tjänsteman. Landskapsregeringen bedömer att de nya uppgifterna kan skötas med de resurser som finns, men konstaterar samtidigt att organisationen är sårbar vid till exempel sjukdom eller tillfälligt hög arbetsbelastning. Det tycker jag också är värt att ha med sig i utskottets fortsatta behandling.

Elmarknaden förändras och lagstiftningen behöver hänga med. Det handlar bland annat om förnybar energi, egenproducerad el och nya sätt att använda och lagra energi.

Centern ser positivt på att lagförslaget går vidare till utskottet. Jag hoppas att utskottet särskilt tittar på att lösningarna är praktiska och rimliga för åländska förhållanden och att vi använder våra resurser på ett för Åland klokt sätt. Vi behöver vara resurssmarta och kreativa i tanken.

Vi ska följa de regler som gäller, men där vi har möjlighet ska vi också se till att de genomförs på ett enkelt, rimligt och kostnadseffektivt sätt här på Åland. Mycket på lagförslaget bygger faktiskt på det. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamot Mansén. Utskottet planerar att inleda behandlingen nästa tisdag. Vad jag har uppfattat hittills finns det en överensstämmelse kring de anföranden som har hållits, där man anser att den här lagstiftningen är bra.

Samtidigt behöver vi titta närmare på hur vi kan säkerställa att den blir effektiv och väl förankrad, utan att det krävs för mycket nya resurser, vilket ledamoten berörde i sitt anförande.

Tack, talman!

Vi verkar ha en stor samstämmighet i salen, och det handlar om att skapa en lagstiftning som passar åländska förhållanden men som ändå har en utvecklande fas. Detta ger möjlighet till både utveckling och konkurrens.

Samtidigt ska vi inte överbyråkratisera vår lagstiftning och vårt regelverk. Det är viktigt att vi får till en lagstiftning som är anpassad till verkligheten och som inte blir fördyrande för det åländska samhället i stort.

Talman!

Det är trevligt att se alla ledamöter efter sommaren och jag hoppas att alla haft det riktigt bra.

Det finns några saker i det här lagförslaget som jag vill lyfta ur ett närings- och tillväxtperspektiv.

Det första gäller tiden för anslutning till elnätet. Inledningsvis kan vi konstatera att förslaget innebär en klar förbättring. Tidigare har anslutningstiden kunnat vara upp till 24 månader. Nu föreslår landskapsregeringen att den ska vara högst 12 månader på Åland. Det tycker vi moderater är bra.

Men samtidigt går man i riket betydligt längre och sänker motsvarande tidsgräns från 24 till 6 månader. Man kan ställa sig frågan, varför det ska få ta dubbelt så lång tid att få en elanslutning på Åland som i riket?

Jag förstår att vi har särskilda förutsättningar på Åland. Vi har skärgård, begränsade resurser och andra geografiska utmaningar. Men samtidigt bör vi kunna fråga oss om en längre anslutningstid riskerar att bli en konkurrensnackdel, till exempel på fasta Åland.

I lagförslaget framgår det också att Åland väljer att inte tillämpa rikets nya bestämmelser om marknadsbaserad styrning av belastningen. Jag förstår helt motiveringen. Den finska modellen bygger på ”Datahubben” och en teknisk infrastruktur som vi inte har på Åland i dag.

Landskapsregeringen konstaterar också att majoriteten av de åländska elmätarna inte är anpassade för den här typen av informationsöverföring och att en utbyggnad av systemen skulle bli kostsam. Det här är en helt vettig bedömning.

Men det finns kanske även en lite mer långsiktig fråga. När elbilar, batterilager, smart laddning och flexibel elanvändning blir allt viktigare, hur säkerställer vi att Åland inte halkar efter tekniskt? Om våra nuvarande elmätare och IT-system är en begränsning i dag, finns det då en plan för hur den här infrastrukturen bör utvecklas framöver? Detta är kanske något som finans- och näringsutskottet kunde titta närmare på för jag har inte ett svar på det.

Jag vill kort också lyfta Ålands energimyndighet. Genom lagförslaget får myndigheten ytterligare ansvar, bland annat när det gäller tvistlösning. Samtidigt konstaterar landskapsregeringen själv att energimyndigheten består av en enda tjänsteman och att organisationen är, jag citerar, ”tämligen sårbar i händelse av sjukdom, tillfälliga belastningstoppar etc.”

Trots det är bedömningen att de nya uppgifterna inte kräver ytterligare personalresurser. Men visst är det intressant och återkommande här i lagtinget att vi implementerar kontinuerligt nya EU-regler som medför nya krav, tillsynsuppgifter och myndighetsansvar. Men hur mycket ytterligare uppgifter kan vi lägga på en myndighet bestående av en enda tjänsteman innan vi behöver diskutera själva organisationen, i stället för att varje gång konstatera att nya uppgifter kan skötas med befintliga resurser? Det här kanske utskottet kunde titta lite närmare på. Utskottsordförande bekräftade att man tänker titta på det, vilket är bra.

Det finns förstås också positiva delar i lagförslaget som är värda att nämna. Det stärkta konsumentskyddet kring tidsbundna elavtal är bra. Uppsägningsavgiften ska vara avtalad och proportionerlig och får inte överstiga elbolagets direkta ekonomiska förlust. Detta ger tydligare spelregler och ett bättre skydd för konsumenten.

Sammanfattningsvis vore det värdefullt om finans- och näringsutskottet tittade lite närmare på de här frågorna och inte minst varför sex månader bedöms vara möjligt i riket, medan landskapsregeringen bedömer att Åland behöver 12 månader. Jag tänker då främst på fasta Åland och vilka konsekvenser det kan få för företag och investeringar, hur vår framtida nätkapacitet ser ut och vad de åländska avvikelserna betyder för vår konkurrenskraft. Men också hur vi långsiktigt säkerställer att energimyndigheten faktiskt har resurser att sköta alla de uppgifter som lagstiftaren lägger på den.

Vi brukar tala om tillväxt, elektrifiering och behovet av nya företagsetableringar på Åland. Våra ambitioner måste också hänga ihop med verkligheten. Då behöver infrastrukturen vara redo för framtiden.

Moderaterna stöder i stort detta lagförslag och ser fram emot behandlingen i utskottet. Tack!

Talman!

Ledamot Holmberg nämner 12 månader för anslutningsavgiften och att det eventuellt inte skulle gynna konkurrenskraften på Åland. Jag känner inte till ett enda företag som måste vänta 12 månader för att ansluta sig till elnätet. Jag undrar om ledamoten Holmberg känner till något företag som har väntat så länge med sin anslutning? Jag tror att elbolagen är måna om att få bra kunder till sitt nät så snabbt som möjligt.

Personligen ser jag inte något större problem med att det finns ett datum eller en tidsram i lagstiftningen, men i praktiken tror jag att det handlar om något helt annat. Kanske ledamoten Holmberg har exempel som kan belysa problematiken?

Talman!

Det är en riktigt bra fråga från ledamot Asumaa. Jag känner inte heller till något fall där det har varit ett problem.

Jag var på Ålands Näringslivs dag, där vi fick höra ett anförande om elbehovet här i framtiden. Vi vill ju ha etableringar av nya företag på Åland, både industrier och andra verksamheter. När man nu går in för en förändring i Finland, från 24 månader till 6 månader, kan man kanske ställa sig frågan: Varför behöver vi ha 12 månader på Åland?

Jag förstår skärgården, absolut, men jag tänker också på att gräva ett dike i Jomala eller i Mariehamn, så det kan kanske inte behövas 12 månader. Nu ska vi inte problematisera det för mycket. Jag tycker att det ändå är intressant att man går in för det här, eftersom allt ska elektrifieras idag och då står vi inför stora utmaningar framöver.

Det går förstås att problematisera, även 12 månader. Jag tror inte att det hämmar konkurrenskraften att det står 12 månader.

Det som kan hämma konkurrenskraften att etablera sig på Åland är elpriset. Det är väl där man borde sätta fokus på i så fall.

Talman!

Men som sagt, det är en intressant frågeställning. Jag anser att detta är något som inte jag har ett svar på.

Min roll som oppositionspolitiker är att ifrågasätta vissa aspekter av kommande lagförslag som kommer från regeringen. Det finns alltid saker man bör fundera på.

Jag reagerade på att man går in för detta, eftersom det ändå innebär en ganska stor förändring i förhållande till Finland. Kanske finns det en rimlig orsak som jag inte känner till.

Talman, lagtingsledamöter och åhörare!

Socialdemokraterna stöder lagförslaget om ändringar i elmarknadslagstiftningen. Den här lagstiftningen är viktig. Den handlar om att se till att den åländska elmarknaden fungerar bättre, att konsumenter och företag får bättre verktyg, och att vår lagstiftning hålls uppdaterad i takt med de förändringar som sker både inom EU och riksdagslagstiftningen.

För oss socialdemokrater är det centralt att människor har möjlighet att fatta informerade beslut i sin vardag. Därför är en av de viktigaste delarna i lagförslaget införandet av ett åländskt jämförelseverktyg för elleveransavtal. Verktyget ska ge både hushåll och företag möjlighet att på ett enkelt sätt jämföra olika elavtal, inklusive avtal med dynamiska priser, samt ersättningen för egenproducerad el. Det stärker kundernas ställning och bidrar till en mer transparent marknad.

Under de senaste åren har vi sett hur energifrågor har gått från att vara något som få människor funderade över, till att bli en mycket konkret fråga för hushållsekonomin. När elpriserna varierar kraftigt måste det också vara enkelt att jämföra olika alternativ. Information är makt, och den makten ska inte vara reserverad för dem som har tid eller specialkunskap att sätta sig in i marknaden.

Lagförslaget innebär också att Ålands energimyndighet får ett tydligare ansvar. Det gäller bland annat tvistlösning i situationer där företag nekas tillträde till elnätet eller där det uppstår konflikter kring nya former av deltagande på energimarknaden. Det här handlar ytterst om rättssäkerhet. Företag och andra aktörer ska inte behöva vara hänvisade direkt till domstol för att få en tvist prövad, utan det ska finnas effektiva och tydliga processer även här på Åland.

En annan viktig aspekt är att lagförslaget är anpassat till åländska förhållanden. Landskapsregeringen har inte okritiskt kopierat rikets lösningar utan gjort bedömningar utifrån vår egen verklighet och våra egna behov. Det syns exempelvis i frågan om anslutning till distributionsnätet.

Med hänsyn till våra geografiska förutsättningar och de resurser som finns på Åland föreslås en maximal anslutningstid på tolv månader, i stället för den sexmånadersgräns som gäller i riket. Det är ett bra exempel på pragmatisk lagstiftning där man kombinerar höga ambitioner med realism.

Detsamma gäller bestämmelserna om marknadsbaserad styrning av elförbrukning. Landskapsregeringen har gjort bedömningen att den modell som nu byggs upp i Finland inte är ändamålsenlig för den åländska marknaden i dagsläget. Kostnaderna skulle bli betydande medan nyttan skulle vara begränsad. Det är ett resonemang som jag tycker är klokt. Vi ska följa utvecklingen, men vi ska inte införa komplicerade och kostsamma system bara för att de finns någon annanstans.

Talman! Lagförslaget har också en större dimension. Elektrifieringen av samhället fortsätter. Nya investeringar i förnybar energi, energilagring och elektrifierade transporter kommer att ställa allt större krav på våra nät, våra myndigheter och våra regelverk. Därför behöver vi en lagstiftning som inte bara fungerar idag utan som också skapar förutsättningar för framtiden. De föreslagna ändringarna kring högspänningsdistributionsnät, nätutveckling och tvistlösning är delar av detta arbete.

Det är också positivt att remissinstanserna i huvudsak har ställt sig bakom förslaget och att landskapsregeringen har tagit till sig de synpunkter som kommit fram under beredningen. Det visar att lagstiftningsarbetet har skett i dialog med de aktörer som berörs.

Lagförslaget stärker kundernas ställning och förbättrar transparensen på elmarknaden, förtydligar ansvarsfördelningen mellan myndigheter och anpassar regelverket till både EU-rätten och åländska förhållanden.
Det är ett genomarbetat och väl avvägt förslag som bidrar till en modern och fungerande energimarknad på Åland. Därför stöder Socialdemokraterna förslaget. Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.