Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Det finns några eviga sanningar som upprepas varje gång vi diskuterar turismen som näring i den här salen. Vi måste förlänga och hitta nya säsonger. Vi måste rikta oss till grupper som gärna kommer utanför högsäsong, grupper som är benägna att spendera pengar under sin vistelse.

I Ålands turismstrategi talas det om entusiaster som gärna kommer till Åland på obekväma tider för sin hobbys skull. Ett konkret exempel på en entusiast är golfturismen, som är så bra att människor reser till Åland för att spela golf. Republikens president kommer till Åland för att spela golf med åländska ungdomar. Golfbanan anses med rätta vara en av Nordens bästa, och vi kan vara stolta över våra föregångare som insåg att golf kunde bli något stort.

Var finns nästa golf? Har vi någon åländsk resurs som få andra har? Världens bästa senap, vindkraft eller grit:lab? Faktum är att vi har en potential som liknar golfens inom hela det åländska musikområdet. Operaområdet sticker ut i en bredare kontext. Det är ovanligt att en befolkning på 30 000 invånare frambringar så många operasolister som har etablerat sig professionellt utanför Åland.

Talman! Jag skulle hävda att utvecklingen mot Opera-Åland startade 1999 då kulturföreningen Katrina grundades. I dag finns flera verksamheter, inklusive en renodlad operaförening som sedan 2020 driver något som kallas Åland Opera Festival. Grundidén är egentligen helt galen och tämligen resurskrävande. Tänk om man skulle samla alla Ålands internationella förmågor och några till i augusti och sätta upp en opera på Åland med Kastelholm unika slottsmiljö som fond, eller varför inte en vild, rödgranit miljö och uppleva högklassig kultur i samklang med den unika åländska naturen och de unika åländska kulturmiljöerna.

Nu har detta genomförts två år i rad med Mozarts opera "Trollflöjten". Opera som genre är som bekant den klassiska musikens "extra allt". Det förutsätter en stor mängd kunnande, extremt skickliga solister, regissörsvana, en orkester, instrument och dessutom all möjlig rekvisita.

Nu har bokslut gjorts över årets operaproduktion. Den offentliggjorda besöksstatistiken från 2026 är intressant. Den visar att 42 % av publiken var inresande; 800 personer tog sig till Åland.

Här borde vi se en möjlighet. Alla byggklossar som skulle behövas för att leverera högklassiga operaupplevelser finns på plats: operasolister av internationell kaliber, kontakter och nätverk. Om vi blickar ut i vår omvärld ser vi att det finns några liknande evenemang i vårt närområde att studera. Det finns företeelser som "Opera på Skäret" i Bergslagen och Läckö Opera, men i den svenskspråkiga världen finns det inget evenemang som liknar det som finns i Nyslott.

Nu, talman, kan man också säga att Ålands operasatsningar står och väger. Ska det skalas upp eller ner? De satsningar som hittills har gjorts har gjorts av eldsjälar med mycket frivilligarbete. Det är tänkvärt att verksamhetsledaren fick noll euro som ersättning för jobbet med att dra ihop en opera. Det kan man förstås tycka är ädelt, men det borgar inte för någon längre uthållighet.

Talman! Det är värt att studera exemplet Nyslott. Min personliga åsikt är att det knappast lönar sig att kopiera konceptet Nyslott, men man kan inhämta väldigt mycket inspiration i samverkan mellan det offentliga och det privata, som kan göra 100 euro till 300 euro hos företagarna. Man kan också notera att Nyslott har fått ett flertal andra evenemang som tidsmässigt sammanfaller med Operafestivalen, när det ändå är folk där.

Det är klart, talman, att ett återkommande operaevenemang stärker också andra näringsgrenars attraktionskraft på Åland. Det ger fler golfare, fler restauranggäster, fler besökare och fler företagare som är involverade i uppsättandet.

Denna åtgärdsmotion är givetvis också ett inlägg i debatten om Kastelholms slott som evenemangsområde. Vi anser att området kunde användas av fler aktörer under sommaren för sommarteater och konserter. Det är bara att studera den digra lista av evenemang som samtidigt ordnas exempelvis i Nyslott.

Vad behövs konkret? Givetvis behövs materiellt stöd och ett tydligt ställningstagande om att detta är bra grejer. Vi stöder det. Det har förekommit uppgifter om att vårt kostnadstak skulle sätta stopp för tillväxtfrämjande satsningar av detta slag. Det hoppas jag inte stämmer. Jag utgår från att det handlar om evenemangsstödens helt normala treåriga karaktär.

Talman! Det kan för all del också hända att man hatar opera och bara tycker att det är fjantigt, eller att man bara är likgiltig. Tja, jag spelar inte golf, men jag kan ändå glädjas över den synlighet och det mervärde som golfbanorna ger Åland. Jag gläds över att se celebra gäster söka sig till Åland för banornas skull. Jag gläds givetvis över de pengar de hämtar hit och de möjligheter och den framtidstro de skapar för Åland.

Det är därför vi uppmanar landskapsregeringen att lyfta operaturismen i kommande strategier. Jag tycker att det är värt att notera att ett tillväxtmål har satts för operan. Antalet besökare ska totalt öka från 1 900 till 3 000, om det ordnas igen. Det, talman, kan vi kalla importdriven tillväxt.

Till syvende och sist, talman, handlar denna motion om främjande av näringarna, om turismen. Den handlar inte om själva hantverket opera. Den handlar om att se de näringspolitiska möjligheterna.

Jag föreslår därför att motionen, i enlighet med tidigare förslag, remitteras till finans- och näringsutskottet. Tack!

Tack, talman!

Jag delar uppfattningen att operafestivalen i Kastelholm är en imponerande satsning. Det är glädjande att så många besökare kommer hit, senast 800 personer, vilket visar på den växande potentialen för kulturturismen i vårt samhälle.

Det som behövs är att vi fortsätter att stärka de förutsättningar som gör att olika kulturella initiativ kan växa och locka besökare till Åland. Som ledamoten nämnde handlar det om musik, litteratur och kulturarv. Vi hade också en liknande diskussion förra veckan när vi diskuterade vårt associerade medlemskap i Unesco.

Dessutom bör vi inte glömma idrotts- och motionsturismen, och jag tycker att discgolfen bör nämnas i det här sammanhanget.

Det viktiga är att landskapsregeringen skapar förutsättningar för att dessa områden ska kunna vidareutvecklas.

Det var min tid, men jag hoppas att jag kan fortsätta den diskussionen.

Talman!

Ministerns budskap gör mig glad. Jag delar uppfattningen om att det handlar om att stärka förutsättningarna. Man kan kanske jämföra det med att tända en blöt brasa. Man har försökt att tända den om och om igen, och nu brinner det nästan. Nu gäller det att få den att brinna ordentligt.

Tack, talman!

Jag vill ta upp en diskussion som har förts med näringsministern och landskapsregeringens evenemangsstöd. Det handlar om att evenemangsstödet har funnits i tre år. När man ser att det har funnits en glöd som nu börjar brinna, så vill man att denna låga ska bli större. Kanske behöver vi justera evenemangstöden när vi ser att intresset ökar och att det behövs fler år av stöd.

Jag har förstått att i Nyslott idag är det 85 % självfinansierat, vilket är imponerande och otroligt.

Jag har också funderat på förutsättningar på Kastelholms slottsområde. Det finns möjligheter att vidareutveckla området, till exempel genom att diskutera med museibyrån om att bygga ett temporärt tak eller en temporär scen. Det handlar inte bara om operan; det finns många andra möjligheter.

Talman!

Jag blir riktigt glad över att höra vicelantrådet resonera kring detta. Det är helt korrekt att Operafestivalen i Nyslott har uppnått en hög grad av självfinansiering.

Även på Åland sponsrar företag operan. Detta har skett dels genom mer traditionell sponsring, men också genom att företag har köpt biljetter för sina kunder. Det finns en möjlighet att skala upp detta, absolut.

Tack, talman!

Jag är också glad över de åländska operaframgångarna. Det är fint och bra att vi har talanger här på Åland som kan sprida ordet om våra öar i världen.

Men just det här med operaturism, som Moderaterna och ledamoten Valve talar om, är hittills förknippat med väldigt höga offentliga stöd. De två festivalerna som har ordnats i år och förra året har kostat nästan 100 000 euro totalt per år i stöd. Ni skriver här i er motion om att det handlar om 800 inresande och så vidare.

Men man måste också tänka på hur mycket pengar vi får ut av de här satsningarna. För människor kommer till Åland och om vi ger stöd till något så är det klart att människor kommer hit. Men vad får ett sådant här projekt kosta? Vad är det egentligen som pengarna ska gå till? Är det fortlöpande stöd eller något annat som man har i tankarna?

Talman!

Det är en viktig fråga som ledamoten Wikström lyfter. Såvitt jag har förstått uppgick landskapets andel av finansieringen till 75 000 euro, enligt ett tjänstemannabeslut som fattades i februari eller mars. Detta ska ses i en bredare kontext där omsättningen för hela produktionen låg på ungefär 300 000, utöver detta tillkom biljettintäkter, sponsorering och så vidare. Det är ungefär den andelen det ligger på i dag.

Det är helt klart att när sådana här evenemang växer och blir större, så behövs det ett visst engagemang från det offentliga och en tydlig signal på att vi tycker att det här är viktigt. Det är bra. Vi tror att det kan dra hit besökare.

Tack, herr talman!

Jag funderar lite, här på Åland är vi 30 000 människor, och vi har vissa saker som vi är bra på. Visst, vi har några operatalanger, absolut, men i slutändan resonerar jag så här när det gäller olika typer av satsningar att vi borde fokusera på det som vi är bra på.

Att starta något nytt kostar alltid en hel del pengar innan det blir något, och det kanske inte ens blir något.

Ledamoten gjorde en jämförelse med golfklubben och hur bra det har lyckats, och det måste jag hålla med om. Många turister kommer till Åland för att spela golf, men mig veterligen får väl inte Ålands Golfklubb eller förening stora stöd varje år. Det har tidigare handlat om investeringsstöd på olika sätt som de har fått. Detta skiljer sig lite.

Jag vet inte riktigt vad man är ute efter med den här strategin. Vad är det vi ska prioritera, och vad får det kosta? Det är väl det som är grundtanken.

Talman!

Jag har ett antal förslag till hörande i utskottet som kan kasta lite ljus över den frågan.

Jag instämmer dock i det som ledamoten Wikström nämnde i inledningen av sin replik, att vi bör fokusera på det som vi är bra på. Det är också viktigt att vi har modet att erkänna när vi faktiskt är bra på något.

När vi ser på den statistik som Nyslotts Operafestival har offentliggjort under de senaste åren så handlar det om besökarnas direkta turistkonsumtion som uppskattas till 17,3 miljoner under år 2023, som jämförelse. Då har de sammanställt siffror för övernattande besökare, dagsbesökare och säsongsanställda. Under festivalperioden har de nästan 1 000 säsongsanställda. Den summan ökade under 2024 till 26,2 miljoner. Bara det är tänkvärt.

Tack, talman!

Den här motionen gjorde mig lite glad. Det enda jag saknar nu är egentligen är att ledamoten Valve hade presenterat den i operaform, kanske lite Wagner eller något sådant.

Jag tycker att det är en motion som gör precis det som åtgärdsmotioner ska göra: väcka en diskussion om ett ämne som man brinner för och där det finns utvecklingspotential.

Det som jag tycker är särskilt intressant här är hur man lyfter fram kulturens entreprenörskap och hur det går att skapa nytt, nya marknader och nya besökare ur ett brinnande engagemang, i det här fallet. Det handlar om en kulturform som, för min egen del, jag vill inte säga ointressant -kanske inte helt min kopp te, men som ändå väcker entusiasm.

Jag tycker att det är jättebra att lyfta den här frågan.

Talman!

Det var roligt att höra. När jag diskuterade med branschfolk inför skrivandet av denna motion har jag ibland stött på invändningen: "Hur är det med Katrina?"

Det finns ingen motsättning mellan opera, Katrina eller orgelfestivalen. Besökare som kommer hit för att lyssna på opera är ofta också intresserade av kammarmusik. De går gärna och tar del av det rika musikutbud som finns på Åland. Det gäller att se hela sektorns potential.

Jag ser snarare att allt detta som finns nu kanske har vuxit fram ur Katrina och den ursprungliga Katrinaföreställningen, samt den förening som bildades därefter. Dessutom har musikinstitutets otroligt högklassiga output av sångare bidragit till detta.

När tid medges ska det bli intressant att hantera den här lite udda fågeln i finans- och näringsutskottets ärenden.

Talman!

Det får bli en sak för historikerna att beskriva när exakt det började. Men jag instämmer helt i det som ledamoten Fellman säger, grundandet av musikföreningen Katrina har stor betydelse. ÅMI har betydelse och att det har funnits förebilder har haft en otroligt stor inverkan.

Om det börjar med en udda bransch på en liten ort och du inte har någon förebild, då kan det vara svårt. Men om du har många positiva förebilder runt omkring dig som kan dela med sig av sin kunskap och berätta hur man gör, då har du en stor fördel och det är det vi har på Åland idag. Det är guld.

Tack, talman!

Om jag hade haft möjlighet att skriva en motion i opposition skulle nog min åtgärdsmotion heta "Prioritera islandshästturism till Åland". Det är lite samma sak som det här.

Jag kan ha viss förståelse för att ledamoten Valve har lyft fram denna fråga. Egentligen är grunden samma, finns det människor på ön som är duktiga och brinner för något, och som vill arrangera evenemang, då är det helt suveränt om man kan arbeta med dessa saker. Jag tycker att evenemangsstödet är en bra ingång, men som nämndes tidigare så betalas stödet under tre år.

Det tar tid att bygga upp ett evenemang. Det är som att ha ett företag; det tar ungefär fem år innan det bär sig. På det sättet kan stödet eventuellt vara för kort.

Det blir en intressant diskussion att föra kring just det här exemplet som ledamot Valve också väljer att lyfta i sin åtgärdsmotion.

Det var 800 personer, och (… taltiden slut).

Talman!

Om man börjar tänka i de banorna, givetvis med fokus på islandshästar, så kan man också tänka sig att Åland har en potential inom hundutställningar. Vi har Eckeröhallens hundutställningar i färskt minne.

Åland är en plats för många intressanta näringar. Jag är även biodlare på min fritid och har fått en del telefonsamtal under sommarlovet från engagerade biodlare. De funderar på hur man på bästa sätt kan frakta en bidrottning från Åland till Island så kostnadseffektivt som möjligt.

Jag tror att ledamoten Mattsson är på rätt spår. För att vi ska kunna åstadkomma tillväxt måste vi våga tänka nytt. Vi måste våga tänka annorlunda och framförallt våga tänka högt.

Talman!

Detta kopplar väl också till den andra motionen vi diskuterade idag om statistik. Vad ger det för samhällsekonomiska ringeffekter, de olika evenemangen som samhället vågar satsa på? Det är jätteintressant.

På Åland är man en mångsysslare. Det finns mycket att bygga vidare på, man behöver våga öppna ögonen och satsa till viss del.

Jag tycker också att det är bra om evenemangen kan stå på egna ben sen. Men jag tror att det, särskilt i en uppbyggnadsfas, behövs lite hjälp.

Talman!

Jag vill göra en poäng med anledning av det som ledamoten Mattsson sa. Det finns ingen motsättning. Tittar man på vilka evenemang som äger rum under Operafestivalen i Nyslott kan man notera att det är en stor internationell hästhopptävling under flera av dagarna. De har är en roddtävling. Dessutom har de en veteranishockeyturnering, en konst- och kulturfestival som äger rum precis i slutet av operafestivalen, samt en simtävling. Sedan har de något som kallas för Oldtimer Basket Tournament, vilket jag är lite osäker på vad det innebär, men det är säkert också viktigt i sammanhanget.

Detta belyser ledamoten Mattssons poäng: satsar du på en sak, då kan det vara bra även för andra.

Talman!

Det här är en väldigt framåtsyftande motion, och jag var också glad när Moderaterna frågade om Pro Åland ville skriva på den. Inte för att jag själv, som ledamoten, golfar, och jag inte heller någon större operafantast, men jag ser möjligheterna i det här, precis som så många andra gör i salen.

Det är bara att gratulera Moderaterna till ett mycket bra förslag, som det verkar finnas mycket positivt kring här i salen. Tack för det!

Tack för det, ledamoten Thörnroos.

Det är värt att nämna att saker stärker varandra. Att vi på Åland officiellt har världens bästa senap är till exempel bra för att Rökka.

Tack, talman!

Det här kommer lite som ett avbräck från vår diskussion om ÅHS inbesparingar. Vi håller på med den största upphandlingen inom skärgårdstrafiken, Ålands största upphandling. Vi planerar att bygga ett nytt sjukhus och färjfästen. Mitt i allt detta ska vi prioritera operaturism.

Kommer ni ihåg "Sällskapsresan 2", när de två norrlänningarna försöker ragga på några brudar? Och så går de på skit. Den ena säger till den andra: "Vet du vad du har, Hedlund? Taskig tajming." Det är verkligen taskig tajming.

Förra veckan, när vi pratade om bärkraftagendan eller jämställdhetssakkunniga, vad det nu kan ha varit, nämnde ledamoten Wikström "nice to have"-saker. Den här operasatsningen hamnar jätte långt ner på Obunden Samlings "nice to have"-lista.

År 2025 fick den här operasatsningen 85 000 euro, och år 2026 beviljades 75 000 euro. Vi tycker att det är jätte mycket pengar, men ni anser tydligen att det är för lite pengar?

Det står här att det kommer 800 inresande personer för att titta på det här evenemanget. Hur vet man det? Det kan ha varit 799 personer som var här på Åland och turistade i början av augusti. Det finns inget som säger att just 800 personer åkte hit för att gå på den här operan. Var kom de ifrån i så fall?

Det finns högkvalitativ opera, jag hatar inte opera, men det finns mycket högkvalitativ opera i huvudstäderna här runtomkring. Hur många fler kommer att komma bara för att man får ett materiellt stöd i form av till exempel ett tak till en läktare? Vi är inte alls speciellt imponerade av det här. Jag tror att vi ska vara tacksamma för att Markus Allard inte sitter i Ålands lagting just nu. Tack, talman!

Talman!

Föga förvånande är jag radikalt av annan åsikt. Jag anser att tajmingen är perfekt. Nu, mer än någonsin, behöver vi intäkter, särskilt för att finansiera ett nytt sjukhus och intäkter på 340 miljoner i samband med skärgårdsupphandlingen.

Jag tror att det är oerhört viktigt att vi kommer igång med diskussionen om vad som kan skapa intäkter och tillväxt. Det är troligt att Åland behöver stå på många olika ben för att klara av detta.

Tack, talman!

Hur mycket intäkter tror ledamoten Valve att vi får genom att prioritera operaturism till Åland? Om vi räknar lite enkelt: om vi säger att alla de här 800 personerna kom hit enbart på grund av det här evenemanget, då har vi betalat 100 euro per näsa för att lyssna på opera.

Hur mycket tror ledamoten att den här satsningen kan leda till i form av intäkter?

Talman!

Jag tror att finans- och näringsutskottet kan räkna på någonting i den andan.

Men utöver dem som ledamoten nämnde, alltså de 800 besökare som kom till Åland för att delta i opera, så var det under flera veckor som folk arbetade på plats. De hade också hotellövernattningar. De gick på restauranger. Under övningar gick folk till Smakbyn, en del gick till Marinan som är ny för i år. Jag tror att vi måste se hela Kastelholmsområdets potential och vad det kan betyda för hela Åland.

Tack, talman!

Det är precis samma argument som vi har varje gång vi ska betala ut stöd, oavsett om det handlar om filmstöd eller något annat. Folk kommer att komma hit och de kommer att äta mat, men vi ska inte betala människor för att komma hit. Det är det vi försöker säga.

Talman!

När sommaren och operafestivalen kommer till Nyslott förändras hela den lilla staden. Det är människor på gatorna, restaurangerna är fyllda och hotellrummen överbokade. I skyltfönstren syns operan och på restaurangerna finns särskilda menyer inför föreställningarna och även efter föreställningarna är slut. Människor promenerar genom staden på väg mot Olofsborg och när föreställningen börjar fylls den gamla borgen av musik, sångare och publik från många olika länder. Stämningen där är magisk! Jag vet, jag har varit där.

Men vad jag vill säga är det att operan finns inte bara inne i borgen. Den märks i hela staden.

Och till er som ej besökt Nyslott så är det verkligen ingen storstad. Mariehamn känns stor om man jämför med Nyslott. Det är en liten stad i östra Finland med ungefär lika många invånare som hela Åland. Ändå har man lyckats göra operafestivalen till en del av stadens identitet och till en av Finlands mest kända internationella kulturhändelser. År 2024 utsågs Nyslotts operafestival till årets bästa operafestival vid International Opera Awards, en av operavärldens mest ansedda internationella utmärkelser. En liten stad i östra Finland hade alltså byggt upp en festival som belönades som världens bästa.

Talman! Inte heller denna festival började som en stor festival. Den finländska operasångerskan Aino Ackté besökte Olofsborg i början av 1900-talet och såg någonting som andra kanske inte såg. Hon såg inte bara en gammal borg. Hon såg en möjlig scen. Den första operafestivalen arrangerades 1912. Efter ett långt uppehåll återupptogs festivalen 1967. Sedan dess har den fått växa steg för steg, som resultatet av en idé som människor trodde på och var beredda att arbeta långsiktigt för. I dag reser människor långa vägar för att uppleva opera just där. De kommer naturligtvis för musiken och sångarna, men också för platsen, historien, stämningen och helheten.

Det är det som gör Nyslott så intressant för oss. Nyslott visar vad som kan hända när en liten ort tar tillvara det som är unikt för just den platsen. Man har förenat en historisk borg, ett kulturliv av hög kvalitet och en hel stads turistnäring till någonting som människor är beredda att resa till. Vi ska inte kopiera Nyslott, där pågår festivalen en månad. Åland ska bygga någonting eget, utifrån våra förutsättningar och vår identitet. Men vi kan inspireras av deras mod och deras långsiktighet.

För också vi har en borg eller i alla fall vi har Kastelholms slott, med sina murar, sin historia och hela den vackra miljön runt omkring. Där finns Jan Karlsgården, Vita Björn och hela det unika åländska kulturlandskapet. Redan vägen dit är en del av upplevelsen.

Tänk om en operaresa till Åland inte bara började när föreställningen börjar. Den kunde börja redan ombord på färjan från Stockholm, Grisslehamn, Åbo, Helsingfors eller kanske Tallinn eller Visby . Besökaren kommer till Åland, bor på hotell eller pensionat, äter en åländsk middag och åker sedan genom vårt underbara landskap till Kastelholm. Där väntar slottet, sensommarkvällen och en operaföreställning i en miljö som inte går att återskapa i ett vanligt konserthus i en storstad.

Dagen efter kanske resan fortsätter till Bomarsund, ett bryggeri, en lokal restaurang ett museum eller någon annan del av Åland. En operabiljett kan på det sättet bli början på en hel Ålandsresa.

Här har vi en fördel som Nyslott inte har. Vi ligger mitt emellan Sverige och Finland. Inom några timmars resa finns miljoner människor. Vi har reguljära färjeförbindelser från båda hållen och rederier som redan kan sälja och paketera resor.

Vi har också en svenskspråkig profil som kan göra festivalen särskilt intressant för den svenska marknaden. Sverige har sommaropera på flera håll, men ingen direkt motsvarighet till Nyslotts månadslånga internationella operafestival. Åland skulle kunna utveckla en egen plats på den kartan. Vi har dessutom någonting som är svårt att beställa fram: en stark åländsk sångartradition. Från ett samhälle med drygt 30 000 invånare har det kommit ett anmärkningsvärt antal professionella sångare som verkar på stora scener utanför Åland.

Vi har alltså redan mycket av det som behövs. Vi har platsen, sångarna, närheten till två marknader och en operafestival som har tagit de första stegen.

Men sådant här byggs inte på ett eller två år. Nyslott visar att det krävs tålamod och människor som vågar tro på idén också innan den blivit stor. Det krävs samarbete mellan kulturen, det offentliga och näringslivet. Det krävs också praktiska lösningar, som väderskydd, transporter, boendepaket och långsiktig marknadsföring.

Målet behöver inte vara att Åland ska bli ett nytt Nyslott. Målet ska vara att Åland blir Åland, men med en operafestival som människor i Sverige, Finland och längre bort börjar känna till, planera för och återvända till.

Om vi gör detta rätt kan operan ge liv åt Kastelholm, skapa arbete och intäkter för turistnäringen och ge människor en ny anledning att resa till Åland.

Och kanske är det just så en framtida åländsk tradition börjar, någon ser möjligheten, några vågar tro på den och samhället ger den tid att växa.  Tack, talman!

Tack, talman!

Jag är lite nyfiken på vart gränsen går. Hur mycket pengar behöver man skjuta till för att det ska börja sjuda och bli den fantastiska operafestivalen som drar hit människor? De får redan stöd. I år har de fått 75 000, vilket är väldigt mycket pengar. Hur mycket tycker ledamoten att man ska skjuta till?

Talman!

Jag anser att vi bör prioritera detta inom landskapsregeringen och inkludera det i en turiststrategi. Låt oss börja där och bygga vidare på det.

Tack, talman!

Det finns jätte många evenemang och hobbyverksamheter som vi skulle kunna föra samma resonemang om. Hur mycket ska vi slösa med skattebetalarnas pengar för att vi politiker tror att detta kanske kan vara en lyckad satsning? Är det fortfarande ingen som tror på marknaden? Moderaterna är ju ändå ett högerparti.

Om behovet av en operafestival är så stort så borde marknaden kunna lösa det själv. De behöver inte ens göra det, eftersom de redan får 75 000 euro.

Talman!

Jag märker att ledamoten inte förstår vad pengarna har gått till.

Om jag tittar på Nyslott, så ser jag att det handlar om 26,2 miljoner för turistkonsumtion, varav 18,35 miljoner gick till övernattning och 6 miljoner i biljettintäkter. Det är så ofantligt mycket pengar.

Det går inte att jämföra Nyslott med Ålands operafestival, som befinner sig i ett nytt skede.

Det som behövs är att man prioriterar upp detta och ser potentialen. Jag har ingenting emot att man satsar på islandshästar, motorturism eller vad som helst, så länge vi får hit fler besökare. Det handlar om att kunna anställa människor som är engagerade i detta. Det är inte vi som ska anställa dem, utan de som har de olika festivalerna. Vi måste se till att vi får ringar på vattnet. (… taltiden slut).

Tack, herr talman!

Lagting, åhörare! Detta med entusiaster är väldigt spännande, för det kan omfatta allt från golf till opera. Det som är poängen är de som kommer hit utanför högsäsong och ofta är väldigt penningstark. Det här är målgrupper som vi ska värna om.

När man läser den här motionen, som är absolut intressant, finns det poänger här. Jag stannar lite upp vid punkt 2, där det börjar handla om pengar.

Jag minns första gången jag var på Operafestivalen. Man ska inte nämna företagsnamn, men jag tyckte att det var jättebra. Jag gillade det, för det var på en privat anläggning, och det fanns mat i anslutning där. Sedan flyttade man till Kastelholm, och jag tyckte att det var lite synd, för då lämnade man den privata sektorn och går till något som är mer offentligt, där landskapet var med och byggde delar av anläggningen.

Om man jämför med golf så tittade jag just på Ålands golfklubbs bokslut. Man har 1,6 miljoner i spelarintäkter och på 300 000 i medlemsavgifter. Under raden för bidrag fanns det ungefär 26 000 euro. Så där har man kommit ifrån det här med bidrag, som i huvudsak är för ungdomsverksamheten.

När man pratar om tak till läktare, måste man bestämma var den ska vara i framtiden. I dag har man en mobil läktare där, om jag inte minns helt fel, som säkert kan flyttas om det är andra evenemang som behöver den.

Men sedan pratar vi om ersättning som möjliggör en längre uthållighet för projektet. Det här projektet har fått evenemangsstöd under tre år. Det är det den tiden man har rätt att få det här evenemangsstödet. Tanken med den här typen av stöd är att man ska få igång en verksamhet som efter tre år kan finansiera sig själv, och det gör knappast den här verksamheten.

Det här är någonting som utskottet tittar på. Jag säger inte bu eller bä nu. Det är intressant. Jag gillar ordet entusiast, men det handlar också om vad man ska läsa in i ordet ersättningar. Tack!

Talman!

Har den tidigare finansministern någon uppfattning om hur mycket pengar golfbanan i Kastelholm har fått under alla år, från när man startade fram till idag? Det var vissa entusiaster som ville bygga en golfbana på Åland? Har ledamoten någon aning om detta?

Golfbanan i Kastelholm har nu funnits i många år, och det är tydligt att det har krävts finansiering, särskilt under uppbyggnadsstadiet. Detta inkluderar både tillgång till markområden och byggnader, samt anläggningar och banor. För investeringarna handlar det om avsevärda summor. Jag antar att man även under den första perioden fick för driften också.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.