Första behandling

Ändrad polislag LF 25/2012-2013

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger lag- och kulturutskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att det andra lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att landskapsregeringens lagförslag läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Den splitternya polislagen trädde i kraft den 1 januari 2014. Innan lagen träde i kraft föreslogs ändringar. Vår polislag är i praktiken en blankettlag och ändringarna överensstämmer i huvudsak med motsvarande förändringar i rikets nya polislag. Det är all om bekant att vi har delad behörighet inom polisens rättsområde. Utskottet konstaterar att lagförslaget till avgörande del innehåller bestämmelser som hör till rikets behörighet. Vilket betyder att de ändringar som företas och företagits av Finlands riksdag gäller i landskapet oavsett lagtingets beslut.

    Regimen fordrar en kontinuerlig uppdatering av lagstiftningen för att undvika tolkningsproblem om vilka bestämmelser som gäller på Åland. De ändringar som föreslås i lagframställningen är till stor del tekniska och berör bestämmelser om hemliga metoder för inhämtade av information. Bl.a. ändras förutsättningarna för användningen av teleövervakning, bestämmelser om underrättelse om hemligt inhämtande av information samt den nya polislagen föreslås bli anpassad till förändringar i strafflagen och tillkomsten av en ny säkerhetsutredningslag.

    Det finns delar i lagförslaget som hör till åländsk behörighet. Det handlar bl.a. om skyldighet för väktare att bära uniform. Enligt förslaget införs skyldigheten till följd av att en tjänst som väktare har inrättats vid polismyndigheten på Åland efter det att medel för tjänsten anslagits i en tilläggsbudget för år 2013.

    Några ord om behandlingen. Lagframställningen kom till utskottet i september och lag- och kulturutskottet har inväntat behandlingen i Riksdagen och det har varit mer komplicerat än vi kunde räkna med. Vi bevakade flera olika utskott, då blir det bakvänt om vårt parlament skall bevaka ett annat parlaments utskottsbehandling. Vi begärde till slut ett utlåtande från landskapsregeringen som kom med ett utlåtande och gjorde förslag till förändringar i lagtexten. Vi föreslår således att vi förkastar de andra lagförslaget och antar de första lagförslaget med de föreslagna ändringarna. Orsaken till att vi föreslår att de andra lagförslaget förkastas är att det inte är färdigbehandlat.

    Jag vill avslutningsvis föreslå en rättelse eftersom det smugit sig in ett fel i lag- och kulturutskottets betänkande om polislagen. På sidan två i mitten av andra hela stycket står det ”samtidigt framhåller landskapsregeringen utlåtande att en annan modell som även bör övervägas är att omfatta det andra lagförslaget med risk för att lagändringen fälls av presidenten vid lagstiftningskontrollen” jag föreslår en rättelse som ska lyda ”en annan modell som även kan övervägas är att omfatta det andra lagförslaget med risk för att lagändringen fälls av presidenten vid lagstiftningskontrollen”.

    Så långt utskottet. Talman nu vill jag ge synpunkter från liberalerna. Det här är otroligt krångligt och liberalerna frågar sig, vi har varit helt ensamma om den åsikten, och vi anser att det är mest rimliga vore att ha en blankettlag och en egen åländsk polisförvaltningslag. Det är inte rimligt att man överbyråkratiserar och inte förenligt med hållbar lagstiftning. Vi sätter stora lagberedningsresurser på att följa med vad Riksdagen beslutar, vi vet att det finns ett stort och uppdämt lagstiftningsbehov i landskapet Åland.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Sjögren för en god sammanfattning även om jag kan notera en viss begreppsförvirring eftersom vi talar om en fulltextlag, inte en blankettlag som ett medvetet val från regeringens sida, vägen är vald och regeringens uppfattning är att vi inte kan ändra på vägvalet nu. Jag vill tacka lag- och kulturutskottet och dess ordförande för det goda samarbetet vi har haft i detta. När de inte har rört sig så mycket om substansfrågor, mera teknikaliteter men även delikata frågeställningar om hur vi ska samarbeta när arbetet plötsligt börjar röra sig i gränsmarkerna för lagberedning. Den rättelse som ltl Sjögren framförde tolkar jag som ett vittnesmål om det goda samarbetet vi haft och jag hoppas att det fortsätter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, jag replikera på liberalen Katrin Sjögren. Vi förstår att liberalerna vill ha blankettlag och det skulle tydligen lösa några viktiga problem. För mig blev det dock något oklart vad som skulle bli så mycket bättre med det. I lagtinget vet vi knappt om att de har gjorts några ändringar och om det är av någon större betydelse, vi skulle säkert få mindre arbete. Vad är det som är till fördel för samhället och medborgarna med blankettlagstiftning?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Om man har blankettlag, inte slutar skyldigheterna där. Det ligger absolut i landskapsregeringens och lagtingets skyldighet att hålla sig uppdaterad om vad som händer. Vi menar att det läggs onödiga resurser på byråkratisering, skriva om rikslagen föra det till lagtinget, vi vet att vi har ett uppdämt lagstiftningsbehov inom andra områden på Åland.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Argumenten har inte så mycket med lagstiftning att göra. Menar liberalerna att det finns annan lagstiftning som är viktigare än den här och därför ska vi gå in för blankettlagstiftning?

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Polislagstiftningen är speciell på det sättet, man säger att 70- 80 procent är riksbehörighet. Vi kan sätta krut på en egen åländsk polisförvaltningslag. Vi kan konstatera om man läser landskapsregeringens regeringsprogram så finns en uppsjö av lagstiftning som landskapet Åland är i behov av som man inte har kommit halvvägs med ännu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! I ett annat parlament diktades det för 20 år sedan följande, ”löntagarfonderna är ett jävla skit men nu har vi baxat det ända hit”. Så känns det med hela polispaketet. Jag sätter mig på syndarnas bänk och konstaterar att vi inte gjorde ett bra vägval. Det var oerhört välmotiverat det som gjordes för något år sedan d.v.s. vi borde ha en fulltextlag som berättar både för myndigheten och för alla ålänningar om vem som har rätt att göra vad o.s.v. med det blev inte bra. Vi gjort ett vägval och vi får leva med det. I efterhand kan jag konstatera att jag gjorde en personlig missbedömning.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Tack för den känslan ltl Harry Jansson. Vi har varit ensamma om detta och har försökt påpeka det, vi ser att vi behöver sätta resurserna på annat håll. För vår del vill vi säga, det kan lag- och kulturutskottet vittna om, att vi försöker göra det bästa av det, vägvalet är gjort. Vi kan inte låta bli att påpeka när vi ser hur mycket resurser det går åt och hur vansinniga vägar det tar. Vi hade två utskott att bevaka, förvaltningsutskottet, blev det förändringar i justeringsutskottet o.s.v. Vi är på samma linje men nu är valet gjort. Man kan baxa skutan 180 grader om man vill göra det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Utskottet skriver i sin andra mening i betänkandet något lurigt att den nya polislagen i praktiken utgör en blankettlag, man menar antagligen att i praktiken utgör nya polislagen en fulltext blankettlag. Jag har en fråga till den liberala inställningen som jag nu hörde att centern, åtminstone till delar, delar. För vår del har det alltid varit att i den lagstiftning vi har i blå boken, likaväl som i alla andra lagböcker, ska vara tydlig och klar för medborgarna. Då har vi problem med blankettlagarna gällande sådana lagar som medborgarna har orsak att använda i olika sammanhang. Vi har gjort bedömningen att det här är en sådan, att det är bra för folket att vi tar på oss det extra arbetet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Visst är det en fulltextlag, men i praktiken är det en blankettlag eftersom 80 procent av behörigheten är riksbehörighet. Vi måste vara noga att inte vi gör avvikelser i lagen som ställer till det, och skulle vi göra det är det inte vår lagstiftning som gäller i alla fall utan det är rikslagstiftningen. Jag håller helt med om den ambitionen, det ska vara tydligt och klart för medborgarna. Frågan är om det här är rätt väg. Lagboken är inte uppdaterad, vi har inte ÅLEX så liberalerna tror inte att det här är rätt väg att gå.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! Det var ett bra svar. Ltl Sjögren sa, är det här rätt väg och frågetecknet syntes. Sedan avslutade hon med att vi från liberalerna inte tycker att det är rätt väg. Det är ett fall i gråzonen mellan vad som är bäst för medborgarna. Att de lägger extra bördor och blir problematisk för oss lagstiftare är alldeles klart. När det gäller användningen av självstyrelsen och den behörighet vi har, vilket vi även har i det här sammanhanget, måste vi ständigt göra dessa avvägningar vad är bättre för folket. Vi är i en gråzon gällande denna lagstiftning, jag är inte beredd att vara så kategorisk som liberalerna och säger att här är det klart fall att medborgarna ska läsa flera lagar för att förstå vad vi lagstiftar om.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Frågan var retorisk. Gällande kommunikationen till medborgarna kan man gå andra vägar, det handlar om information och dialog. Vi trycker lagböckerna den lag som finns i blå boken är redan gammal, det här uppdateras redan nu. Vi måste förkasta det andra lagförslaget, landskapsregeringen och lagberedningen måste göra en helt ny lag som måste gå via lagtinget. Vi kan absolut ha medborgardiskussioner med medborgarna. Det är ett otympligt sätt och det är inte en hållbar lagstiftningsteknik. Vi har massor med lagar vi borde få på bordet som förbättra för landskapet och för ålänningarna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Åke Mattsson

    Fru talman! Lagstiftningen vi berör är i allra högsta grad aktuell internationellt. Det är ingen tillfällighet att det andra lagförslaget dröjde och att vi sedermera måste förkasta vår version av det när det inte kom genom utskotten. Vem som ligger till grund för detta är Edward Snowden som gjorde avslöjanden vad som kan hända om man använder de okonventionella spaningsmetoderna. Det är viktigt att man har informationsöverlåtelse som fungera bra och regelverk för myndigheterna. Samtidigt behöver myndigheterna har tillgång till de verktyg som finns idag. När man bekämpar både terrorism och professionella brottslingar måste man ta till de medel som finns för att klara av dem.

    Något man sällan berör i sammanhanget är tredje part när man pratar om spaningsmetoder som telefonavlyssning och media o.s.v. Det är viktigt att den som har blivit utsatt för tvångsmedlet, som telefonavlyssning är, blir meddelad om det men övriga som har ringt till personen får aldrig reda på det. Han har säkert telefonkommunikation med föräldrar, vänner och andra bekanta, det kan även vara journalister som han pratar med som blir telefonavlyssnade.

    Det finns ett regelverk kring detta och det är viktigt att man upprätthåller det. Det förändras ut i världen och det kommer att förändras här, detta är en lagstiftning det kommer att fortsätta bli förändringar i. Till grunden gäller hela tvångsmedelslagstiftningen och det är viktigt att den facklitteratur som finns på området ska finnas på svenska att våra åländska poliser ska kunna hantera den. Det är mycket nytt som kommer i förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och polislagen fr.o.m. årsskiftet.

    I riket har framkommit att det är en ytterst begränsad grupp av de tvåspråkiga poliserna som har valt det svenskspråkiga grundpaketet som gavs för lagarna. En förklaring, som man spekulerar i, är att den svenskspråkiga polisen arbetar huvudsakligen på finska och därför väljer man med terminologin det finskspråkiga utbildningspaketet. Det har funnits ett svenskt paket och det har man fått även på Åland, och detta gäller inte bara poliser det gäller även åklagare.

    Vad som är ett stort problem idag, som polismästaren nämnde senast jag pratade med honom, är två böcker som finns om tillämpningen av de nya lagstiftningarna. När förändringen kom på 90-talet var det Klaus Helminen som gjorde Helminens bok, en grå bok, för de flesta polismän som använder den var den väldigt sliten. Pärmarna försvann på min innan det var färdigt.

    I boken fanns angelägen tolkningsinformation för att tillgodogöra sig och använda lagstiftningen på rätt sätt. I dag finns dessa två böcker bara att tillgå på finska. Det är väldigt viktigt att våra åländska poliser har samma verksamhetsförutsättningar som sina kollegor riket. Det gäller även åklagarna, jurister och samtliga som är delaktiga i rättsprocessen, och de som studerar juridik på olika nivåer behöver även ha dessa böcker. Böckerna behöver komma så snart som möjligt att man gör bra och rätt från början.

    Det förvånar mig inte om det kommer initiativ från Ålands polismyndighets styrelse att landskapsregeringen bör utreda var översättningen är och vidta eventuella åtgärder för att påskynda översättningen om det är nödvändigt.

    Gällande lagstiftningen om blankettlag kontra fulltextlag. Jag hör till dem som väldigt hårt drev frågan att det borde vara en blankettlag, för överskådligheten. Vis av den erfarenheten att senast polislagen ändrades i början av 2000-talet var de förändringar i lagstiftningen som allmänheten på Åland inte visste om på många år. Man visste t.ex. inte om att det var tillåtet med telefonavlyssning för det fanns inte med i den blå boken. Däremot kan jag tycka att det är en viktig symbolfråga, vi har en egen polis och egen polislagstiftning vilket är unikt för en självstyrd autonomi. Symbolvärdet är väldigt högt att man även har en egen polislagstiftning, vilket är en bidragande orsak till att jag ställde mig bakom den.

    I förväntningar att vi ska få en egen FINLEX, idag är det väldigt svårt att följa upp den här typen av lagstiftning för var ska man leta för att hitta sista lagarna, en komplett lag att läsa igenom, som berör detta och man ska ha den snabbt tillgänglig. Blå boken är inte att rekommendera för den inte tillräckligt uppdaterad.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, ltl Mattsson. Hör av hans anförande att han även har jobbat i praktiken som polis, råkar även ha någon nära bekant som gör det och vi håller med om att blankettlagstiftningen har varit att föredra. Det är som ltl Mattsson säger, finns det inte i blå boken gäller det inte heller här. Där kan tolkningsproblematiken komma rent praktiskt för det som görs här eller där. Nu finns en ny polisstyrelse där ltl Mattsson sitter som ordförande. Kommer polisstyrelsen att ha någon roll för att se till att polislagen hålls up to date i den blå boken, att vi inte hamnar i gråzon eller i tolkningsproblem för poliserna själva?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det är en av rollerna vi har från polisstyrelsens sida samt ett informationsutbyte med landskapsregeringen att påtala den här typen av problem att åtgärder kan vidtas och försöka hålla den uppdaterad, man är väldigt mån om att föra fram dessa saker. Det finns en frustration från polisens sida att man inte tar på allvar tillämpningsanvisningarna som man har i riket, den biten som behöver lyftas fram. Tillämpningsanvisningarna är en mycket speciell lagstiftning som tvångsmedelslagen går väldigt djupt in i och bryter mot grundlagen och har rätt att vidta sådana åtgärder. Där bör man veta exakt var gränserna går, men i juridik finns inte alltid exakta gränser.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Det är precis vad det pratas om, att polisen inte ska vara tvungen att tillämpa eller tolka lagarna när man är i tjänst utan så pass klara att man vågar agera. Det är viktigt att polislagen är uppdaterad. Resursmässigt hamnar det på landskapsregeringens bord, finns det någon uppfattning om hur mycket resurser det kommer att kräva? Om jag tolkade ltl Mattsson rätt, och den uppfattningen har även jag, kommer polislagen i riket att ändra undan för undan egentligen hela tiden. Finns det resurser avsatta för att polislagen ska vara up to date, att medborgarna får sitt rättsskydd och inte blir annorlunda behandlade?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Det är en komplex och svår fråga hur man går vidare med den. Det är helt klart att ändrar polislagen i riket inom det området som riket har lagstiftningsbehörighet i så ändrad det samtidigt här på Åland. Vi kan inte hålla lagstiftningen uppdaterad att vi får fram en lag lika snabbt. Det såg vi nu, lagen ändra i morgon i riket och då kommer man att ligga efter x antal månader. Det är en informationsfråga, framför allt att man informerar polisen och allmänheten via medierna att nu har den här lagstiftningen kommit. Det viktigaste är inte att man har pappret, men en medvetenhet om vad som pågår.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack. En eloge till ltl Mattsson som lyfter fram Helminens betydelse för uttolkning av förundersöknings- och tvångsmedel. Landskapsregeringen har initierat diskussioner om hur vi kunde få dem översatta så snabbt som möjligt.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack. Det var goda nyheter, jag tror att de uppskattas från polisernas sida. Helminen har varit med i detta och har ett gott öga till Åland och varit en tillgång för oss. Jag tror att han, eftersom han är tvåspråkig, kommer att bidra till översättningen. Det var goda nyheter som jag inte visste om när jag gick in i salen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Det har varit en komplicerad behandling av lagförslaget som ni har hört. Självstyrelsepolitiskt känns det oerhört frustrerande att vi de facto diskuterar endast teknikaliteter i stället för innehållet i vår polislag som det blir i det här fallet, det kan inte vara det som är syftet med självstyrelsen.

    Det finns skäl att diskutera hur vi i fortsättningen ska hantera den här typen av förändringar. Ska vi som man gjorde från landskapsregeringens sida lämna ett lagförslag när vi vet att förändringarna kan komma i lagstiftningen på rikssidan? Vilket gör att utskottet blir tvunget att följa utvecklingen i ett annat parlament, tveksamt.

    Ambitionen var god från landskapsregeringens sida att man skulle få förändringarna så snabbt som möjligt även i den åländska lagen för att undvika eftersläpning, eftersom rikslagen de facto gäller. När vi ser till utfallet och de förändringar som kom och de frågeställningar som dök upp i utskottsbehandlingen har åtminstone Ålands Framtid dragit den slutsatsen att det är bättre att man väntar till förändringarna i Riksdagen är färdigbehandlade före man lämnar ett förslag till lagtinget.

    Utskottet fick begära ett utlåtande från landskapsregeringen när vi såg att det kom förändringar, och ändå i princip få ett nytt förslag från landskapsregeringen före vi kunde slutbehandla ärendet. Man kunde lika bra ha hållit lagförslaget på lagberedningen och väntat tills behandlingen var färdig i Riksdagen. Därefter tagit ställning till om det här är lagstiftning vi vill ha på Åland, på vårt område, och se till att vi får de delar som är av riksnatur implementera i den åländska lagen.

    Uppmaningen från Ålands Framtids sida är att vänta tills man har behandlat lagstiftningen klart i riksdagen gällande den här typen av lagstiftning. Ambitionen var god, det är Ålands Framtid de första att understryka, det ska uppdateras så snabbt som möjligt. I praktiken ser vi att det blir problem när det kommer förändringar i utskotten t.ex. i riksdagen. I politik kan allting hända, det känner vi alla till därför finns det skäl att fundera noga på detta, från Ålands Framtid har vi vår uppfattning klar.

    Skulle blankettlagstiftning på området lösa problematiken? En fråga som har väckts i debatten. Vi ser på polislagen i sitt ursprung sades det att 80 procent av lagstiftningen är av riksnatur. Vi deklarerar genom en blankettlag att rikslagstiftningen gäller. Blankettlagarna används vanligtvis när vi vill ha en exakt kopia av den finska lagstiftningen där vi har egen behörighet. Eftersom 80 procent är riksbehörighet blir blankettlagen tafatt. Överskådligt blir det absolut inte eftersom lagstiftningen är så pass inflätade, det kan finnas en paragraf som innehåller både åländsk- och riksbehörighet och att sedan som medborgare försöka följa med i den åländska blankettlagen blir oerhört komplicerat, det vill vi varna för.

    Så länge vi lever med självstyrelsen har vi det här problemet när vi har delade behörighetsområden och framför allt när vi själva sköter polisens verksamhet. Vi kommer att få leva med den här typen av frågeställningar inom ramen för självstyrelsen så är det, oundvikligt. Det visar behovet av ett uppdaterat självstyrelsesystem, det här om något är ett exempel på varför vi behöver ett nytt självstyrelsesystem där vi kan konstatera att 80 procent av lagstiftningen t.ex. på tvångsmedelsområdet är riksbehörighet.

    Vill vi från Ålands lagtings sida gardera oss mot att Finlands riksdag inte gå in och ändrar i vår polislagstiftning så övertar vi tvångsmedelslagstiftningen till lagtingets behörighet. Vi garanterar att den åländska lagstiftningen gäller, det instrumentet saknar vi idag och är ett instrument vi absolut behöver för att tackla den här typen av problematik i framtiden. Ser vi på utvecklingen kring lagstiftning de senaste hundra åren har den inte blivit enklare och mindre komplicerad. Vi kommer knappast att få se mindre av de här frågeställningarna i lagtinget framöver, den slutsatsen vågar jag åtminstone dra för min egen del.

    Behovet av att hitta smidiga lösningar gör att vi i stället för att diskutera hur vi ska presentera lagstiftningen för ålänningarna kan lägga fokus på att diskutera vad det faktiskt ska stå i lagstiftningen. Vad ville Ålands lagting, Ålands folk att det ska stå i Ålands polislag i stället för att fundera om det ska vara blankettlagstiftning eller inte, eller om vi ska vänta på riksdagsbehandlingen eller inte, och följa med vad som händer i utskotten i riksdagen i Finland.

    Med det system vi har idag är det alldeles för komplicerat och odemokratiskt vågar jag påstå. Behovet av ett nytt självstyrelsesystem gör sig tydligare än någonsin vad gäller den här typen av lagstiftning. Vår uppmaning är att istället för att förhasta ett lagförslag till lagtinget som kan komma att förändras i praktiken i den finska riksdagen vänta tills behandlingen är avslutad, kom därefter till lagtinget med det färdiga lagförslaget så slipper vi den här typen av komplicerade förfaranden och utlåtanden.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack! På ett principiellt plan tror jag att den principiella frågan om blankettlagstiftning eller fulltext och det vägvalet kan anses vara tillräckligt belyst så jag lyfter i stället fram en rent praktisk anmärkning. Jag skulle vara förvånad om riksdagen kommer att fortsätta spotta ur sig lagändringar till tvångsmedels- och förundersökningslagen, nu torde det lugna ned sig några år. Skulle vi fortsätta att uppleva den här typen av lagteknisk turbulens måste vi givetvis dra de nödvändiga slutsatserna, om det blir ett permanent tillstånd som jag upplever att ltl Jonsson antyder kan vara fallet framledes. I övrigt tackar jag för ett tänkvärt anförande.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Att lagstiftningen kommer att ändras tror jag vi får fortsätta att leva med, tyvärr även på rikssidan vad gäller det här området. Vi behöver diskutera den här typen av frågeställningar. Kanske den inte ändra sig lika ofta som den gör nu, när landskapsregeringen presenterade lagförslaget och lade det på lagtingets bord visste man att det var en behandling på gång i riksdagen i Helsingfors. I det läget borde man ha väntat och sett vilka förändringar som ev. skulle kommit. Att från landskapsregeringens sida sedan slutligen tagit ställning, är det här en lagstiftning vi vill ha, vi kan påverka och gjort en ordentlig beredning. Nu fick vi ett sammelsurium av utlåtanden och diskussioner mer om principer än om vad lagstiftningen faktiskt innehöll. Det kan undvikas i fortsättningen genom att man väntar. Det leder till en viss eftersläpning men det gör det alltid med den här typen av lagstiftning.

    Minister Wille Valve, replik

    Så är det. En stor del kan lösas med digitalisering som har efterlysts idag i andra anföranden. Jag vill avslutningsvis betona att vi haft en väldigt god dialog mellan landskapsregeringen och lag- och kulturutskottet i detta lagtekniskt komplicerade ärende, som inte kom att handla så mycket om substans som det borde utan mera om teknikaliteter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson inledde sitt anförande med att vara frustrerad över att man inte kan diskutera innehållet i lagen, utan mer teknikaliteter. Jag upplevde att hela anförandet handlade om teknikaliteter och ingenting om innehållet. Jag vill gärna höra vad Ålands Framtid och ltl Axel Jonsson vill ändra på när det gäller dessa bitar, har ni alls tänkt på det?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Från Ålands Framtids skulle vi gärna se att man kan ta över så mycket som möjligt och få det att fungera på svenska, t.ex. gällande de områden som polisen sköter i dagsläget. Det är en konkret sak vi direkt kan tänka oss att förändra. Vad jag ville visa på med mitt anförande är att lagstiftningen blir väldigt teknisk när vi hela tiden måste följa med och uppdatera på riksområdet till 90 procent i det här lagförslaget. Det gör att den politiska diskussionen urholkas, och får erkänna att även jag föll i fällan denna gång.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack för det svaret, men det fanns alla möjligheter att lyfta de frågor som gäller teleavlyssning och täckoperationer. Är det något som ltl Jonsson har upptäckt som inte fungerar på svenska kunde det vara av värde både för oss och befolkningen att få veta det?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tyvärr krävs en ändring av självstyrelselagen om vi ska kunna göra något åt tvångsmedel genom en åländsk lagstiftning. Även om det finns mycket att utveckla på det området på Åland har jag inte sett något behov av att gå in i den lagstiftningen i detalj eftersom det inte är något vi kan påverka, vilket jag beklagar. Så ligger landet och vi jobbar på att ändra det. Den här typen av lagstiftning som till största delen är riksbehörighet blir omöjlig för oss att ändra i praktiken så länge vi lever med det system vi har idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Jag fick svar på den frågeställning jag tänkte ha i min replik, vilket var att man inte diskuterar substansen utan bara formalia. Det är självklart att man hamnar ditåt, eller kan vi diskutera sådana frågor i lagtinget som vi överhuvudtaget inte har lagstiftningsbehörighet i? Det som vi inte kan påverka eller förändra, finns det någon anledning att vi ska diskutera den typen av tvångsmedel när det inte är inom vår behörighet? Det kan komma fler av den här typen av lagstiftningar och då blir det formalia man behöver titta på och framför allt fungerar lagen på Åland med språkfrågan, vilket man kan ifrågasätta i dag när man inte har tillgängliga verktyg.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det inte blir mycket diskussion i lagtinget eftersom vi i praktiken inte kan göra något åt tvångsmedelslagstiftningen t.ex., det är jag den första att skriva under på att jag önskar jag att vi kunde. Jag håller med kollegan och ledamoten Mattsson att vi inte har någon större nytta av att diskutera det. Däremot visar språkproblematiken på behovet av att hitta smidigare system att hantera den här typen av frågor. Det kan inte vara så att bara för att vi inte har behörighet på ett område kan vi inte lösa problematiken för ålänningarna, det är ett ohållbart system framför allt en språklig synpunkt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Jag ville uppehålla mig vid den principiella frågan om blankettlag eller fulltextlag. Ändringar i polislagen har genomgått en ovanlig behandling i utskottet, det har vi inga detaljer om och det är inte det centrala för den principiella diskussionen.

    Det känns alltmer att blankettlag är något gammalmodigt och tillhör en förgången tid. Principiellt anser jag att all lagstiftning som gäller på Åland, där vi har delade områden, borde finnas i fulltext. Tänker man på dagens tekniska möjligheter borde det inte vara svårt att i praktiken åstadkomma fulltextlagstiftning över hela självstyrelseområdet.

    Den blåa och den röda boken är ett bildligt och bra sätt att beskriva problematiken, men den för tankarna fel för det blir alltmer sällsynt att man sitter och slår i åtminstone i den röda boken. Allt material finns uppdaterat på nätet och där kan man läsa den finska lagen.

    I Ålandskommittén har vi fått höra landshövding Peter Lindbäcks syn på blankettlagar, den var väldigt spännande och radikal. Han kom med en nyhet som åtminstone inte jag kände till. Som medlem i Ålandsdelegationen kunde Peter Lindbäck berätta att så gott som varje gång man har blankettlagar på Åland så konstaterar Ålandsdelegationen i sitt utlåtande att bestämmelsen om vem som är det förvaltande organet är mycket oklart. Vid tillämpningen på olika nivåer medförs risk för administrativa komplikationer samt att bestämmelsen därför är betänklig med hänsyn till den enskildas rättsskydd. Det innebär en sådan oklarhet vid regleringen som inte är förenlig med god lagstiftning men bestämmelsen, det oaktat, utgör formellt sett inte en sådan överträdelse av behörigheten osv.

    Det är ett problem vi har. Ledamöterna pratar mycket om normregleringen, vad det ska stå i lagen och vilka bestämmelser osv. att alla ska vara på ett ställe vilket ur medborgarens synvinkel är det optimala att alla kan läsa vad lagen innehåller. Men förvaltningsdelen, det brukar stå de befogenheter som den och den myndigheten har i riket, den sköts på Åland av landskapsregeringen punkt slut. Ska medborgarna ringa till lantrådet eller minister Valve för att komma rätt i den snåriga lagstiftningen?

    Det andra som han tillfogar är att för en vanlig medborgare, jag kan räkna mig till dem i det här sammanhanget även om jag är lagstiftare, kan det vara ytterst svårt att på basen av blankettlagsparagraferna en massa siffror och hänvisningar om moment, förstå vad som sist och slutligen är som gäller. Man behöver sitta med båda lagböckerna framför sig, och bara att veta vilka paragrafer som gäller i riket och vilka som inte gör det, det är en jätterisk för rättsskyddet. Tänk om man läser fel, vilket inte alls är någon osannolikhet för en vanlig människa och plus det att man antagligen tröttnar långt före man läst igenom den s.k. blankettlagen.

    För mig finns ingenting som är bra med blankettlagen, kanske ur lagberedningens synvinkel att det är snabbt och effektivt. Blankettlagarna är ofta i sin tillämpning ganska svåra, man kan få suddiga och oklara besked från tjänstemännen. Den ena ser på den på ett sätt och den andra på ett annat sätt. Vi borde lämna alla blankettlagstiftning att gå in för fulltextlag och åländsk landskapslag och där ska finnas det som gäller självstyrelsens behörighetsområden, både för oss själva och för medborgarna.

    Vi ska aktivt ta ställning till lagstiftningens innehåll som nu efterlysts här och inte bara hålla på med teknikaliteter, utan att vi verkligen vet vilka nya bestämmelser som kommer att gälla i det åländska samhället och för det åländska medborgarna.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Problemet med fulltextlag är att man inte vet vad som gäller. Det skulle underlätta om det stod i polislagen vad som var Ålands behörighet och vad som är Finlands behörighet, ändrar det i riket ändrar det på Åland. Det vet man inte i dag för det finns ingestans sagt vad som gäller eller inte, kommer en ändring i riket kan det ta upp till sex månader innan den kommer till Åland. Då är det en total villfarelse inom det lagområdet, vad gäller vad gäller inte. Trädde den automatiskt ikraft på Åland visste man att det var klarlagt. Det ena systemet utesluter inte det andra. Det kommer att gå betydligt mer resurser från lagberedningen med fulltextlag om alla lagar ska gås igenom och förändras. Sätts de resurserna på att förbättra och härleda tydligare vem som har ansvar för lagen osv. att det går att åtgärda och tydligare plocka bort delar som hålls inom åländsk behörighet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att repliken var råddig, vad är ltl Mattsson ute efter? I en fulltextlag kan det vara oklart vad som är finländsk- och vad som är åländsk behörighet, det går att markera på något sätt det är inte alls svårt. I blankettlagen ändras riksbestämmelserna oberoende vad vi tycker. Det tycker inte jag är bra. Ska det gälla på Åland ska vi vara medvetna om vad som står i rikslagen vad som gäller på Åland och vad förändringarna är. Resursargumentet, ska vi ha självstyrelse som fungerar som en rättsstat och rättsäkert kommer det att krävas resurser.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Vad jag är ute efter är att förklara och göra tydligt. Det är definitivt inte klarlagt i lagstiftningen med en fulltextlagt utan snarare skapar det en rättsvillfarelse vilken lagstiftning som är den exakta på Åland, fram tills vi får egen lagstiftning. Man pratar om att vi tappar kontrollen om vi har en blankettlag, jag förstår inte det resonemanget. Vi kan ta en ny blankettlag lika snabbt som vi ändrar fulltextlag. Var ligger problemet att ändra i en blankettlag? Man lyfter ut en paragraf och säger att det här vill vi ha på Åland, då gäller inte rikslagstiftningen. Man kan ta stora delar av en blankettlag och använda åländsk lagstiftning man behöver inte ta hela, det borde vara uppenbart för ltl Sundback.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag har inte använt uttrycket ”tappa kontrollen” vet inte varifrån ltl Mattsson tar de. Det finns inga oklarheter vilka lagar som gäller på Åland och vilka som gäller i riket. Hur ska vi vara uppdaterade i lagtinget, det är vad jag är ute efter. Det gör man genom fulltextlag. Det har framkommit att det inte finns material på svenska vad gäller övervakning av olika slag, jag tycker ltl Åke Mattsson råddar till det mer än nödvändigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! I teorin kan man hålla med ltl Sundback men vi har även en praktisk verklighet vi lever i. Under flera år hängde vi inte med i den sociala lagstiftningen, vi släpade efter, vi mäktade inte med. Under förra mandatperioden när vi tog både barnskydds- och handikappservicelag hade vi blankettlag och det var det en väldigt stor vinst i att lagen uppdaterades automatiskt. Man kan inte slänga sig i hängmattan om man går in för en blankettlagstiftning, du ska vara à jour och bevaka vad som händer, informera och diskutera. Man kan, som ltl Mattsson var inne på, aktivt inte införa ändringar som rikssidan går inför.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Blankettlagstiftning innebär att rikets bestämmelser införs automatiskt på Åland. Vi har olika uppfattningar här. De sociala lagarna som ltl Sjögren tar upp har tagits på det sätt som det tagits, vi hade haft följder som vi inte var tillräckligt medvetna om. De kostnader som vi har på sociala sidan blev andra än man hade räknat med. Det är inte en skillnad bara mellan teori och praktik, ska vi ha en självstyrelse värt namnet måste det finnas förvaltnings- och lagberedningsresurser.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Där håller jag fullständigt med. Vi vet hur verkligheten ser ut på den sidan, vi skulle gärna ha mycket mera lagberednings- och förvaltningsresurser. Man kan ha avvikelser i blankettlagstiftning och man kan aktivt gå in för att inte göra de ändringar i blankettlagstiftningen som rikssidan gör, visst kan man vara aktiv på det sättet. Sidospåret med kostnader, det har en helt annan förklaring och där försökte man göra väldigt noggranna beräkningar. Vad skulle svaret har varit? Att vi inte skulle haft en handikappservicelag på Åland t.ex. Nästa vecka på lagtingets bord finns ändrad kemikalielagstiftning, skulle vi ha det som fulltextlag skulle vi få lägga ner stora resurser.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Vi kommer tillbaka till kemikalielagstiftningen som jag började mitt resonemang om. På de områden vi har behörighet tycker jag att vi ska ha en fulltextlagstiftning även om områdena är delade, för att ha en lagstiftning som är transparent och rättssäker. Min personliga uppfattning om kemikalielagstiftningen är att jag inte vet varför den är inom vår behörighet. Det kanske bara är Ålands Framtid som tycker det är viktigt. Vem av oss har några åsikter om kemikalielagstiftningen i sak? Vi har ingen förvaltningsexpertis på ett flertal rättsområden som vi sköter idag. Vi kan inte bara diskutera blankett- och fulltextlagstiftning vi måste även diskutera förvaltningen.

    Talmannen

    Tiden är ute. Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Vägvalet som landskapsregeringen gjorde i samband med polislagen var med ytterst stor medvetenhet om precis den här diskussionen som har förts här idag. Vi har haft en sådan hållning att blankettlagstiftning kan användas inom områden som inte är av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse men som behövs för att garantera ålänningarnas rättsskydd och sociala förmåner.

    Fulltextlagar är att föredra för att göra den åländska lagstiftningen mer överskådlig och transparent, riktlinjer vi drog upp i samband med handlingsprogrammet. Med den åländska självstyrelsen har man behörighet, åtminstone delvis, över polisområdet vilket är unikt i vår omvärld eftersom majoriteterna i övrigt vill kontrollera polisen för att bibehålla makten över minoriteten. Vi bedömde att det var värt att gå in för en fulltextlag för att medborgarna ska kunna ta till sig lagen och kunna se den som en helhet.

    Att det sedan kräver praktisk hantering från lagberedningens sida var vi fullt medvetna om. Man måste se frågan i ett mycket längre perspektiv. Nu har vi tagit steget till en fulltextlag, det finns inget skäl att ompröva den saken, det är ett vägval vi har gjort. Jag för min del och regeringen tycker att det var ett korrekt vägval. Däremot måste man fundera kring mekanismerna för uppdateringar osv. kring fulltextlagar. Jag hoppas att vi ska kunna utveckla metoderna i takt med att vi ökar digitaliseringen och får smidigare sätt att lösa de praktiska sakerna, än det praktiska hantverk som vi nu jobbar med.

    Jag hoppas att lagtinget kan se på frågan mera självstyrelsepolitiskt, långsiktigt och ur medborgarnas perspektiv, nu är man väldigt praktiskt och konkret. Jag ångrar inte vägvalet, det var rätt som jag ser det, och jag tycker vi ska fortsätta på den vägen och göra bedömningarna.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tycker det är helt korrekt av lagtinget att problematisera, och diskutera och vända på varje sten. Jag är helt med på de ambitioner som landskapsregeringen har att det ska vara överskådligt, transparent och självstyrelsepolitiskt starkt. Vår uppfattning är att det inte bli det. Lag- och kulturutskottet hade att övervaka riksdagens förvaltningsutskott, riksdagens justeringsutskott och vi tycker inte det är tydligt gentemot medborgarna. Vi har samma ambitioner men frågan är hur vi kan nå dit.

    Lantrådet Camilla Gunell, replik

    För mig och för landskapsregeringen finns givetvis inga åsikter om hur lagtinget behandlar ärendet. Man har rätt att ta upp vilka aspekter man vill av en fråga. Det här var frågor i samband med att lagen lades fram. Man visste ungefär hur utvecklingen skulle se ut, att behandlingen i riksdagen fortfarande var en pågående process. Det har varit vissa praktiska omständigheter som säkert har varit svåra att hantera inledningsvis, men framledes tror jag ändå, i det långa loppet, att det kommer att vara det korrekta valet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Fru talman! Jag hade inte tänkt begära ordet, men när man återkommer till diskussionen om lagstiftningsteknik kan jag inte låta bli. I början kommer mitt anförande att vara en juridikföreläsning, jag ber om översyn.

    Om man bortser från internationella konventioner som är bindande, EU- förordningar osv. har vi tre typer av lagar vi ska rätta oss efter på Åland. Grundlagar där vi har två egna, självstyrelse- och jordförvärvslagen, och Finlands grundlag som till vissa delar gäller på Åland. Rikslagar som finns i det man kallar röda boken, och landskapslagar som finns i det vi kallar blå boken. Gällande landskapslagar finns det en rad verktyg för att möjliggöra för en liten befolkningsgrupp ute på en vindpinad ö att ha självstyrelse.

    Verktygen finns i självstyrelselagen, dels möjligheten att ha helt egna fullständiga lagar med bara landskapets behörighet som är den renaste formen av landskapslag. Den andra formen är en blankettlag som med några paragrafer sätter i bruk en rikslag, fast behörigheten är åländska. Det finns hybrider av lagarna och ett verktyg i 19 § mom. 3, s.k. 19:3 lagstiftning, jag citerar från självstyrelselagen, ” i en landskapslag kan för vinnande av enhetlighet och överskådlig upptas stadgande av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i riksdag. Upptagande av sådana stadganden i en landskapslag medför inte ändring i fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan riket och landskapet”.

    Lagen vi pratar om är en ändring av en lag som baserar sig till stor del på 19:3. Det är absolut inte på något sätt en blankettlag som det tyvärr står i framställningen, vilket är fel. Den närmar sig en blankettlag eftersom så stor del är 19:3 i den här lagen.

    Vad innebär 19:3? Det innebär att det är en avskrift ändrar rikslagen, det är rikets behörighet, är det den bestämmelsen som gäller oavsett vad det står i någon bok. Som alla har konstaterat, problemet kan vara att man läser en sak i en bok, och så står det något annat i den bok som man egentligen borde ha läst.

    Man kan bekymra sig över detta ungefär som Jesus på korset, ursäkta nu låter jag som en präst, börja tvivla. Det ska man absolut inte göra, vad man ska ställa sitt hopp till är ny teknik. Att ny teknik kan frälsas ifrån ondo, om vi fortsätter på den här linjen. Man borde bara ha fulltextlagar och helt sluta med blankettlagar, jag håller helt med ltl Sundback. Men för att det ska vara möjligt resursmässigt, måste ny teknik användas.

    Man behöver ha en sajt på internet, ÅLEX, där den aktuella lagen finns. Där det markerar att det här är landskapets behörighet, och det här är riksbehörighet, enligt 19:3 eller vad den kommer att heta i framtiden, som kan komma att ändra. Det borde kunna göras en ändring det automatiskt, utan att vi har ändrat det i lagtinget. Man borde ta bestämmelser i lagen om ÅFS, Ålands författningssamling, att man automatiskt kan göra ändringarna när det bara är att klippa och klistra. Det borde vi frånhända oss från lagtinget, sedan skulle ett meddelande komma att lagen har ändrat. Det framgår på internet och om vi någon gång i framtiden trycker en lagbok kommer det att ändra även där.

    Det borde man ha för att kunna använda verktyget, för att göra det rättsäkert för tjänstemän och medborgare som läser lagen då är problemet löst. Det är ett verktyg vi ska värna om och utveckla och det kommer framför allt att bli viktigt i framtiden om vi ska få möjlighet att få kompetens-kompetens och välja vilka kompetensområden som helst som vi tar åt oss, så är det ofta bara en liten del vi behöver ändra.

    Det kommer att vara som det är idag, till stora delar kan vi ha Finlands lagstiftning ikraft, men vi behöver ändra en liten viktig del då kan vi ha fulltextlag 19:3 och det står på internet att nu har det ändrat.

    Man kan lägga till övrig funktionalitet som förklarar lagen, som länkar in rättsfall, olika tolkningar som har gjorts av myndigheter osv. att det blir en berättelse, att det är en lag och allt som finns omkring den. Som jurister idag kan göra och som delvis finns i vår lagbok, där man sätter in vissa viktiga rättsfall t.ex. i självstyrelselagen och även i andra lagar.

    Låt oss ta ny teknik i bruk och frälsa oss ifrån problemet. Det är det projektet som kanslikommissionen har beslutat dra igång bl.a. för att få en uppdaterad lagbok på internet, lagboken är vår viktigaste produkt som måste vara uppdaterad och finnas på ett läsarvänligt sätt. Pengar som lagtinget har budgeterat kommer väl till pass och problemet kommer att försvinna. Åsikten som liberalerna fortfarande har växer det faktisk mossa på, den är gammalmodig. Den kan man lämna för det är ingen framsynt självstyrelsepolitisk åsikt tycker jag.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Eftersom man inte i replik får ställa frågor till anförandet måste jag fråga mig själv. Är det bara jag i lagtinget som ser ett problem i den teknik som kollegan Danne Sundman framförde? D.v.s. tillämpa självstyrelselagen 19:3 för att vinna överskådlig och enhetlighet i en sådan omfattning som leder till att ett annat parlament de facto kan ändra innehållet i de lagar som Ålands lagting har stiftat? Jag tycker det är ett flagrant brott mot parlamentens och folkmaktens autonomi.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Man måste se pragmatiskt på det. Väljer vi att ha obegränsade resurser skulle vi kunna skriva alla lagar, men det kan vi inte i dag. Att vi har ett annat parlament som ändrar de lagar som vi stiftar, så är det inte, man ändrar de lagar som vi bara har gjort en avskrift av. Kan vi inte acceptera det måste vi begära att få bort 19:3, och förbjuda det och inte ha det verktyget för att göra det smidigt. Man har redan accepterat det när man tog verktyget, det gjorde man av pragmatiska orsaker, man ville kunna göra det. Sedan är frågan i vilken omfattning och vilken symbolisk nytta det har. I fallet Ålands polismyndighet har det symbolisk betydelse vilket polisstyrelsens ordförande ltl Åke Mattsson var inne på. Man måste överväga om man har direkt nytta, om det är viktigt för folket och för oss, men den parlamentariska friheten har vi och utnyttjat här.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tycker fortfarande som förutvarande polis, polischef i många repriser och medborgare, att det är ett problem om vi har en polislag i mitt samhälle där jag bor inte kan lita på att bestämmelser i en polislag, sådana som det är avfattade och antagna av Ålands lagting, överhuvudtaget gäller. Jag har svårt att se det förnuftiga i ett sådant system. En polislag som alla dagar gäller överallt, och oss alla, på ett mycket vardagligt plan. Det som jag ser det betänkliga i att tillämpa självstyrelselagen 19:3 i en sådan omfattning, såvitt jag förstått var det aldrig meningen att man skulle göra så.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Problemet finns bara om man använder den medeltida tekniken, böcker. Använder man den nya tidens teknik IT finns inte problemet. Det finns ingen lag som inte stämmer överens, den är redan uppdaterade enligt beskrivningen jag gjorde. Annars finns en notering att momentet eller paragrafen har ändrat och det här gäller, det finns länk här varsågod. Problemet löses, vi frälses ifrån medeltida ondo, om vi börjar läsa lagar vilket folk gör idag. Hur många läser lagar ur lagboken, hur många läser lagarna på internet? I Finland anlitar många FINLEX som är en alldeles utmärkt sajt. En åländsk version av FINLEX löser bekymret som är ett pragmatiskt verktyg som måste utvecklas, vilket vi ständigt gör här i Ålands lagting. Är man bekymrad över Finlands riksdags inflytande över våra lagar, då är det värre med det inflytande som vi helt har frånhända oss som är i Bryssel där man de facto kan göra det i ännu större omfattning än vad Finlands riksdag kan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Vi kan vara överens att inget av systemen fungerar fullt ut, båda har svagheter. Man behöver ta till sig diskussionen hur man kan förbättra svagheterna bl.a. ett bättre ansvar i olika lagstiftningar när det gäller blankettlagarna. Polislagen kommer aldrig att bli klart uppdaterad oavsett vilket system man har eftersom lagstiftningen skall godkännas via presidenten, vi kommer att ha oklarheter i lagstiftningen oberoende hur vi gör eller vilket system vi har. Man kan se det som ett problem men det kan vi leva med, framför allt med den typen av ändringar som varit nu som inte berör gemene medborgare. Det viktigaste är ändå symbolfrågan, och jag tror samtliga är överens om att vi behöver ha en egen polislag.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Som jag sa i mitt anförande borde man försöka få till en sådan teknik när man har flera paragrafer som är exakt lika, 19:3 bestämmelser, att det uppdateras i ÅFS elektroniskt t.o.m. utan lagtingets medverkan, det handlar om en avskrift ctrl c, ctrl v på tangentbordsspråk.  Då kan lagen ständigt vara uppdaterad på internet. Det borde lagstiftas om att ge rätten till landskapsregeringen att publicera lagar på det sättet, det går inte att bara publicera utan det måste lagstiftas om det. Det finns en lag om ÅFS och i den kan man ändra. Tillsammans med verktyget som håller på att skapas, och som kommer att lanseras senast 2016 när det här huset har renoverats och den nya digitala läktaren är klar i sin helhet. Då löser man problematiken och kan använda verktyget ännu mera än idag och har flera s.k. extrema exempel som polislagen där merparten är 19:3 utan att få problem. Problemen kan jag förstå särskilt för dem som ska läsa den å tjänstens vägnar, som ltl Åke Mattsson och hans kollegor.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Polisen har inte så stora problem, där är man uppdaterad och känner till det. Det är snarare medborgarna som kan bli utsatta för polisens ingripanden på olika sätt som man inte är medveten om vilka befogenheter det finns. Tillämpningarna som kommer i de exakta avgränsningarna hur långt man får gå som behöver komma på svenska språket. Det kan komma blandad lagstiftning från riket t.ex. brandorsaksutredningar som vi har exempel på nu, tillika med sådant som är direkt riksdagslagstiftning. Det måste fattas ett beslut i lagtinget och lagen måste godkännas via riket och det tar tid, kan ta flera månader.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! I min idéverkstad när jag fundera på detta, borde man sträva till att det är hela kapitel eller åtminstone hela paragrafer, endast i extremfall enstaka moment som är 19:3, då kan man enkelt säga att kapitlet är 19:3. Det ställer krav på att man anpassar sig till förlagan, det har man gjort i det här fallet, om inte hela lagen ändrar måste det komma ett nytt lagpaket. Det är fullt möjligt att lösa med lite kreativitet, jag pratar om ny teknik, med befintligt teknik som används och finns runt om oss i hela världen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Det blir lite pinsamt när ltl Sundman sällar sig till den skaran som ställer sig i talarstolen och säger att vi borde enbart ha fulltextlagar, och endast anta sådana lagar i Ålands lagting. Går man tillbaka och gör en snabbkoll på vilka lagförslag som ltl Sundmans regering har lagt fram så räcker knappt mina fingrar och tår till för att räkna upp de blankettlagsförslag som lades från landskapsregeringens sida för 2013. Majoriteten av de lagar vi får till salen är blankettlagar. Ändå har ltl Sundman mage att stå i talarstolen och säga att så här borde det inte vara, landskapsregeringen borde lägga fram fulltextlagar i alla fall. Sätt press på den landskapsregering som man stöder och se till att man börjar leverera fulltextlagar. Nästan varje lag vi får är en blankettlag, att stå här med den retoriken håller inte. Stig ned från talarstolen och sätt press på din regering istället.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag har mage i varierande omfattning från tid till annan att säga det för jag vet varför man gör det, vi har inte resurser att ha fulltextlagar. Med det system vi har i dag går det inte att ha fulltextlagar. Därför måste man av pragmatiska orsaker ha rena blankettlagar, vilket jag ibland tycker är okej, blankettlagar med en massa undantag, för många undantag som t.ex. i barnskyddslagen. Det är inget jag skäms för, däremot skäms jag för ltl Jonsson som inte inser att självstyrelse kostar. Proklamerar man självständighet kostar det ännu mera, då är verktygen som jag säger ännu viktigare. Det är väl magen på Jonsson vi ska granska i så fall, den är inte så stor.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Storleken på min mage har ingen större relevans i det här sammanhanget. Ltl Sundmans världsbild tycks den vara ganska inskränkt, att lagstiftning måste kosta. San Marino t.ex. med 29 000 invånare de sköter allt, de har resurser så att det räcker, de klarar att hantera en lagstiftning. Tror man på det och har ambitionen, som ltl Sundman har, att man bara ska ha fulltextlagar klarar man av det. När man t.o.m. levererar blankettlagar där vi har egen behörighet på sjukvårdens område, utskänkning av alkohol i trafik mellan Åland och utlandet, där det kommer blankettlagar och vi kopierar den finska lagstiftningen. Det är klart att det inte går om man försvarar sig med att det kostar pengar och är omöjligt. Stå inte i talarstolen och säg att man har ambitionen att allt ska vara fulltextlagar, att blankettlagarna ska bort. Man borde skämmas över ett sådant uttalande.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Man ska vara stolt om man har ambitioner. Däremot måste man vara realistisk och inse realiteterna. Alla blankettlagar vi har är innanför landskapets behörighet, per definition. Sätts en blankettlag ikraft tar vi en finländsk lag och sätter den i kraft innanför vår behörighet, det kan man inte skämmas för. Varför vi måste ha så mycket blankettlagar, om jag upprepar mig igen, dels av praktiska orsaker för att man inte har resurser att göra det och dels för att ibland är vettigt. Jag är helt säker på att Ålands Framtid kan tänka sig att det finns blankettlagar som är vettiga. Väljer man bort allt det här och inte behöver ta hänsyn till, vilket man kan göra i opposition, att resurserna ska räcka till att då tycker jag att man redan nu kan önska sig bara fulltextlagar. Det är inte möjligt, men i större utsträckning möjligt om vi får det nya verktyget att vi har en sajt där uppdateringar visas automatiskt och ger rätten till landskapsregeringen att publicera det. En kreativ lösning för att uppnå det som alla vill, man behöver inte skämmas för att vara kreativ.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Vi pratade i gruppen om lagen att det kommer att bli mycket kring lagstiftningstekniken och debatten har blivit, blankettlag eller fulltextlag vilket är det bästa? Polislagen har varit i utskottet, och jag håller med ltl Katrin Sjögren att lagen har varit komplex. Vi har skaffat en ny åländsk polislag och samtidigt uppdaterar Finland sin polislag vilket gör att saker blir komplex. Ännu mer komplex blir den eftersom EU ser över lagstiftning kring vissa områden.

    Orsaken till mitt anförande var att jag uppfattade att ltl Sjögren i replik nämna att utskottet tyckte att fulltextlag inte vara optimalt. Jag vill från min sida säga, jag har tidigare nämnt och håller fast vid det, att jag tycker det är rätt att vi går in för en fulltextlag. Det är något som berör alla enskilda medborgare. Är det någonstans vi verkligen ska se till att vi har fulltextlag är det när alla medborgare blir berörda av den.

    Däremot vill jag säga, tålamod, vi behöver våga se långsiktigt. Polislagen är en dununge som håller på att växa till sig. Att vi får ge den lite mer långsiktigt och att den kommer till.

    Det finns saker att förbättra. Det som lantrådet sa, hur ska vi hålla oss uppdatera kring fulltextlagar? Att vi verkligen är på tå och med från första början. Att vi är med i diskussionen mellan lagting och landskapsregering. Minister Valve sade förtjänstfullt tidigare, tackade för samarbetet som har varit mellan utskottet, här blev det oklart, vem följer upp? Att man vågar se framåt, det är ett arbete som är på gång och man utvecklar.

    Ltl Danne Sundman nämnde om lagbok på internet, vilket är viktigt att det kommer i gång. Att man får en betydligt snabbare uppdatering än vad vi får, ltl Sundman kallade det medelålders böckerna, i den blå boken. Det är viktigt att vi håller det så uppdaterat vi bara kan. Det som kom fram i ett tidigare replikskifte, även blankettlagarna kommer att vara fördröjda. Med fulltextlag krävs det mer av oss i lagtinget i arbete och engagemang och det är väl vad vi vill göra för vår självstyrelse.

    Vår framtida utmaning är att ser framåt. Jobba på att det blir bra och därigenom se till att man snabbt och konkret följer upp när arbetet börjar i riksdagen. Följer upp lagarna så att man hänger med från första början.

    Ltl Jonsson tog upp i en replik hur ltl Danne Sundman har mage att säga att alla lagar ska vara fulltextlag, där är jag inte så framåtdrivande som ltl Sundman. Alla lagar behöver inte vara fulltextlag, vi behöver även se över våra resurser. Det nämndes i tidigare replikskifte om kemikalielagen, där behöver vi definitivt se vilka resurser vad vi har för förvaltning på Åland. Det är viktigt att vi lägger resurserna på den enskilde medborgaren och är med på tå direkt.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om att landskapsregeringens lagförslag läggs till grund för behandlingen? Nej, inget sådant förslag väcks.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs enbart det första lagförslaget och det föreläggs i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av polislagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Konstateras att utskottet har föreslagit att det andra lagförslaget ska förkastas. Förslag om förkastande tas upp till behandling vid ärendets andra behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.