Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Tack, herr talman! Ändring av landskapslagen om energideklarationer.

    Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om energideklarationer så att en byggnads energiprestanda i energideklarationen anges som byggnadens primärenergital.

    Lagstiftningen ifråga, som vi diskuterar, syftar till att korrigera tekniska detaljer i befintlig lagstiftning och tar alltså inte upp den senaste revideringen från EU som klubbades i Bryssel i maj 2024. Det blir en senare fråga.

    Utskottet har erfarit att regelverket om energideklarationer är svårtolkade för gemene man att sätta sig in i. Det är svårt att förstå de här frågorna. Vi har ägnat en hel del tid åt att lära oss hur det fungerar. När man till exempel bygger ett nytt hus så kan en byggnad få energideklaration A eller den högsta deklarationen. Men sen när man har bott ett antal år i samma hus och kanske vill sälja huset så gör man en ny energideklaration på samma hus och då får man en lägre grad i energideklarationen trots att det är exakt samma hus. Det är till följd av att energideklarationen baserar sig delvis på faktisk förbrukning av energi, det vill säga hur mycket energi som hushållet konsumerar och inte hur tätt eller hur välisolerat huset är eller hur lätt huset släpper ifrån sig värmen. Det är också beroende på vilka energislag som används och det påverkar också energideklarationen som sådan.

    Så på det viset säger energideklarationen inte särskilt mycket om en byggnads faktiska energiprestanda, hur effekt byggnaden isolerar värme. Det säger inte särskilt mycket om driftskostnaderna heller, vilket gör att de i mångt och mycket kan vara missvisande när man upprättar dem.

    Det beror alltså mycket mer på hur mycket energi de inneboende konsumerar och vilken typ av energi som används för att producera värme eller egen energi i huset.

    Det här är en lagstiftning som i huvudsak berör detaljer. Nästa revidering av landskapslagen om energideklarationer kommer att bli något större än denna. Då talar jag förstås om revideringen som klubbades i maj 2004. Den innehåller större förändringar.

    I samband med att landskapet går igenom nästa lagstiftningspaket som kommer från Bryssel så vill utskottet skicka följande vägkost till landskapsregeringen. Försök se till att den administrativa bördan minskar så långt som möjligt och att den enskilde blir påverkad så lite som möjligt innanför ramen av vår behörighet här på Åland!

    Avslutningsvis föreslår utskottet att lagförslaget antas. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Jag är glad att utskottet i alla fall tar upp några av de punkter som jag nämnde i gruppanförandet. Det är ju tyvärr så att även om andemeningen med lagförslaget är god så tappar man ju lite av udden när man ändå kan kompensera för ett hus som är dåligt byggt och har dålig isolering genom att räkna in olika faktorer eller montera solpaneler.


  • Tack, herr talman! Det beror på ett direktiv. Det finns olika typer av undantag som också går förbi den här huvudregeln för hur det här ska ska beräknas. Det är väldigt svårt att förstå hur man har tänkt när man upprättar de här energideklarationerna. Det handlar inte bara om isolering, det handlar inte bara om energislag utan det handlar också om förbrukning.

    Vi får se vad nästa revidering för med sig och hoppas att det blir någonting bättre då.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 11:48

    Talman! Det jag särskilt tar med mig från utskottsarbetet gällande lagförslaget om energideklarationer är att det finns en viss diskrepans mellan teori och praktik. Det finns en tydlig förbättringspotential över tid för att nå syftet med lagstiftningen om energideklarationer.

    Energideklarationer har blivit viktigare i takt med ökat engagemang för klimatfrågor och energieffektivitet. Strängare regelverk kräver att fastigheter uppfyller högre energistandarder, med fokus på förnybar energi och minskade utsläpp. Teknisk utveckling gör mätningarna mer noggranna, och fastigheter med god energiprestanda blir mer attraktiva på marknaden. Energideklarationer används också för att identifiera åtgärder som minskar energiförbrukningen, vilket gynnar både fastighetsägare och hyresgäster genom lägre kostnader och förbättrad inomhusmiljö. Allt detta är riktigt bra och syftet är i teorin tydligt.

    Men - energideklarationer upplevs bland brukarna som komplicerade och knepiga. Något som diskuterades och som framkom under utskottsarbetet var att det s.k. brukarbeteendet mer eller mindre helt förbises i bedömningen av en byggnads energideklaration. Det handlar om individuella variationer som beror på de inneboendes levnadsvanor och energimedvetenhet. Det har givetvis betydelse på energiförbrukningen ifall de inneboende är slösaktiga eller sparaktiga energiförbrukare. Likaså blir en energideklaration inaktuell och missvisande om fastigheten renoveras eller om energikostnader och teknik förändras över tiden.

    Ett lite märkligt faktum är t.ex. att vedeldning påverkar energideklarationens resultat påtagligt negativt. Det borde snarare vara till fördel för den samhälleliga resiliensen ifall fastigheters uppvärmning och energiförbrukning kan skötas med egna lokala energikällor. Det kan vara sol, vind och bioenergi i form av just vedeldning.

    Talman! Allt det här kokar ner i vad som även nämns i utskottets betänkande. Där konstateras att landskapsregeringen kommer att behöva se över regelverket givet den senaste revideringen på EU-nivå och att regelverkets inverkan på energiförbrukningen bör vara i paritet med reglernas administrativa börda.

    Sammanfattningsvis så behöver teori och praktik följas åt för att ge önskvärd effekt. Det vi har att förvänta oss är fortsatt teknologisk utveckling, anpassad mer tydlig lagstiftning och ekonomiska incitament. Det är det som kommer att driva utvecklingen framåt och gör att energideklarationer kan spela en central roll i både klimatarbetet och fastighetsekonomin.

    Talman! Slutligen vill jag säga att Centern stöder betänkandet. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jo, jag vet ju att energifrågor intresserar ledamoten. Har ledamoten lagt någon vikt vid de här viktningarna av olika primärenergikällor som tillförs fastigheten? Jag kan ju anse att de är väldigt missvisande. Solenergi är faktor 0,0 medan fjärrvärme har 0,7 och el har 1,6. Fjärrvärme får en låg faktor på grund av att det ska vara en mer effektiv energiåtervinning. Men fjärrvärme är egentligen bara ett sätt att transportera primärenergin på. Den kan ju framställas med oljeeldning med fördel, vilket också ofta sker. Har ledamoten funderat något kring dessa frågor?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:53

    Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Det var en relevant fråga i det stora hela. Ja, jag har funderat kring
    det här. Men i det gällande lagförslaget som berör mer en teknisk förändring, så är det precis som utskottet kokar ner det till, det finns behov framöver för landskapsregeringen att komma tillbaka med de här frågorna. Det är en högst relevant frågeställning som ledamot Egeland lyfte. Jag har förhoppningar att vi kan fortsätta dem i kommande lagförslag.


  • Tack, talman! Tack för svaret. Det gläder mig att ni kommer att fortsätta att titta på det. Nog är det ju faktiskt väldigt märkligt att el har en faktor som är 1,6 och fjärrvärme 0,7, även om fjärrvärmen kan vara producerad med precis vad som helst. Fjärrvärmen kan vara producerad med olja, i princip så kan den vara producerad med el och den har också ganska höga förluster beroende på hur långt bort i fjärrvärmenätet man ligger. Förluster är ju naturligtvis alltid av ondo när vi pratar om energi.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:54

    Tack, talman! För att det inte ska bli alltför tekniskt så kan jag väl säga att jag håller med i resonemanget. Vi pratar om energibärare och kanske energins ursprung egentligen som bör spela in. Jag tror att vi förhoppningsvis får anledning att återkomma till detta.


  • Tack, herr talman! Tack ledamoten Mansén för kompletteringen. Det är särskilt intressant det här med vedeldning och att det påverkas negativt. Vi diskuterade just beredskapsfrågor här. Med den här typen av energideklarationer så missgynnar man eller det blir som ett omvänt incitament. Nu kommer jag inte på ordet, men att man har hus, eldar med ved och bygga eldstäder. Marknadsvärdet på huset blir lägre om du har en lägre energideklaration. Ur ett beredskapsperspektiv så är det problematiskt att man genom direktiv sänker energitalet.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 11:55

    Tack, talman! Jag var väl egentligen inne på det här rätt långt i mitt anförande.

    Det är mycket som talar för att det här EU-regelverket inte riktigt tar våra förhållanden i beaktande fullt ut. Det här är någonting som vi behöver bevaka med tanke på vårt geografiska läge i Norden överlag men framförallt på Åland i det här fallet.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om energideklaration för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.