Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman! Om man läser framställningens första mening under rubriken Huvudsakligt innehåll så kan man få för sig att det här är en ganska enkel sak att leverera, expediera och fatta beslut om. I första meningen står det att landskapsregeringen föreslår att grundavdraget höjs eller maxbeloppet höjs från 3 700 euro till 3 825 euro samt att förvärvsinkomstavdraget avskaffas.

Nu är ju världen inte så enkel som den vid den första anblicken kan tyckas vara. I hela det här paketet så finns det ju en hel del komplexitet, vilket vi redan har konstaterat också i samband med budgetdebatten.

Jag ska ta några ord om hela paketets verkan. Jag fokuserar sen lite längre fram i anförandet på två huvudpunkter som är principiellt väldigt viktiga i det här sammanhanget.

Hela paketet av skatteåtgärder är delvis initierat av landskapsregeringen, explicit är det så gällande grundavdraget. Sedan är vissa av åtgärderna initierade av riksregeringen, såsom avskaffande av förvärvsinkomstavdraget och införande av ett utvecklat arbetsinkomstavdrag istället. Där har landskapsregeringen via sitt arbete och beredning av hela paketet valt att skatteåtgärden kan spilla över också på kommunalbeskattningen, dvs. på det som faller under självstyrelsens behörighet.

Här finns många bitar i hela paketet. Där finns ett försämrat hushållsavdrag och där finns en skärpning av ett pensionsinkomstavdrag. Där finns grundavdraget som jag sade, förvärvsinkomstavdraget, arbetsinkomstavdraget och kanske något till ytterligare. Totalt sett ger de här skatteåtgärderna för skattebetalarna på Åland en positiv effekt beräknat 4,5 miljoner euro i sänkta skatter på totalen. Hur exakt det här slår på varje individ är osäkert om jag använder det begreppet.

När landskapsregeringen presenterade budgeten och skatteåtgärderna och nämnde siffran 4,5 miljoner euro så hade vi gjort beräkningar på några modellfamiljer som med skatteåtgärder på totalen skulle få en viss skattesänkning. Det har vi tagit upp förut så vi behöver inte gå in på de detaljerna. Jag har inte för avsikt att åtminstone i anförandet gå in på de detaljerna ytterligare. Detta har diskuteras en hel del här redan och med den här korta presentationen till den delen så går jag över till de frågor som jag finner att har en stor, stor principiell betydelse.

I och med välfärdsreformen på riksnivå för något år sedan så valde riksdagen att gå in för att finansiera välfärdsområdena via statsbudgeten genom att man då samtidigt via lag sänkte rikskommunernas möjlighet att uppbära skatt. Man sänkte den kommunala skatten med 12,64 %. Samtidigt var avsikten rätteligen, och det var rätt att det var på det sättet, att åtgärden inte skulle påverka de åländska kommunerna och Åland överhuvudtaget som helhet. Man bestämdes via lag att det skulle ske en minskning av ålänningarnas betalning av statsskatt med 12,64 % alltså som motsvarande åtgärd. Det innebär på rikshåll att en vanlig individ betalar lägre kommunalskatt nu och högre statsbeskattning, medan det omvända sker här på Åland. Vi har en högre kommunalskatt och lägre statsbeskattning.

Det här innebär i förlängningen att när riksregeringen vidtar åtgärder på beskattningsområdet som påverkar både individens statsbeskattning och kommunalbeskattning så kommer inte effekten mera per automatik att vara motsvarande här på Åland. Det skiljer så mycket i skattebaser på varifrån man gör skattelättnader.

I förlängningen innebär det att vi måste bli allt bättre på att kunna beräkna själva vilken effekt en åtgärd har här på Åland. Det betyder att vi måste bli bra på att hantera den behörighet vi har. Genom åren, med min erfarenhet, så har det ju diskuteras väldigt mycket här i lagtinget om att vi vill för det första ha mera skattebehörighet och det har diskuterats att vi borde bli bättre på att utnyttja de skatteinstrument vi har. Men samtidigt så har vi inte haft den gemensamma politiska kraften att skapa oss kunskap inom förvaltningen på att hanterar de här sakerna riktigt bra. Jag vill se den punkt vi befinner oss i idag som en möjlig startpunkt att bli bättre på att hantera vår behörighet.

I den här frågan så finns det ytterligare svårigheter kopplat till landskapsregeringens behov av att fatta beslut i de här sakerna i god tid så att dels befolkningen blir informerad och kommunerna blir informerade men också så att det faller ihop med det avtal vi har med skattemyndigheten om uppbörden av skatterna.

Som det har nämnts här i salen så har vi ett system, en överenskommelse, med skattemyndigheten som sköter om uppbörden för vår del. På våren ska man ge ett besked om större skatteförändringar som avser att genomföras och sedan i september ska man ge ett slutligt besked på detaljnivå hur man tänker göra med de förslag som man avser att föra till lagtinget. Skattemyndigheten ska ha tid att sätta sina system i sådant skick så att det går att realisera i verkligheten.

I det här fallet med slopandet av förvärvsinkomstavdraget på rikshåll och införandet av ett utvidgat arbetsinkomstavdrag så vi fick informella signaler om att det här kommer att göras på rikshåll. Men det tog ända till september innan vi fick exakta siffror på hur man bedömde att verkningarna skulle vara för den åländska individen och hur kostnadsfördelningen av skattelättnaderna skulle ske mellan landskapet och kommunerna. I praktiken innebar det att vi hade ingenting att ta ställning till i de här frågorna innan vi var i slutskedet av september. Så i praktiken var det till och med så att vi hade planer på att vi här på Åland skulle ha bibehållit förvärvsinkomstavdraget som skulle ha plussats på med ett förbättrat arbetsinkomstavdrag. Vi gjorde den grova bedömningen att det kunde leda till den skattelättnad som det här paketet, som vi nu diskuterar, de facto ger åt invånaren.

Vi hade ett samråd med kommunerna där vi förde diskussioner om att det här var vår plan. Men sedan då när vi slutligen i ett sent skede fick sifferuppgifter på effekterna av det föreslagna, det som vi nu föreslår för lagtinget, så fick vi lite byta spår så att även vi skulle gå in för att slopa förvärvsinkomstavdraget.

Det här är förstås inte tillfredsställande. Vi måste vid finansavdelningen ha möjlighet att göra beräkningar så att vi inte mera är lika beroende av andra aktörer för att åstadkomma det som vi nu sent omsider kan presentera. I sak pratar vi om ett mikrosimuleringsverktyg där man kan beräkna effekten på individnivå vad en skatteåtgärd innebär för ålänningarna och sedan summera ihop det till den totala bilden. Men, som sagt, det här får vi kanske se som vändpunkten till att vi ska kunna bli bättre på att analysera de där sakerna.

Därmed så gör vi detta till en självstyrelsepolitik som är berättigad att man för eftersom skatteinstrumentet, den behörighet vi har, har uppfattats som viktig av många, många lagting i den här salen.

Sedan har vi en annan principiell fråga som också följer av den sena information som vi fick i den här frågan. Det normala i samband med lagstiftning är att lagförslagen efter lagtingsbeslut genomgår en lagstiftningskontroll med bedömning om vi följer behörigheten gällande lagstiftningen. Detta tar sin tid, det känner vi alla till.

Sedan har vi en möjlighet att anta någonting som heter budgetlagar. Om det finns en direkt koppling med budget så kan man sätta lagar i kraft utan lagstiftningskontroll. Just gällande de här sakerna som föreslås nu så har vi i förvaltningen och i lagberedningen inte sett en direkt koppling till budget. Det är ju på det sättet att ett slopande av förvärvsinkomstavdraget påverkar kommunernas intäkter väldigt mycket. Det gör det. Men det finns ingen direkt koppling till Ålands budget i en sådan åtgärd. Det finns ingen siffra i Ålands budget som påverkas av denna lagförändring. Därför är det lagberedningens och min uppfattning att ett lagförslag och ett beslut i lagtinget om ett lagförslag av denna karaktär ska genomgå en normal lagstiftningskontroll.

Till det följer det komplicerade att det normala är att man inte ska lagstifta retroaktiv om något som är till nackdel för skattebetalaren, alltså ingen retroaktivt negativ skatteåtgärd borde man normalt sett genomföra.

Men vi har också konstaterat via att ha studerat grundlagsutskottets hantering av motsvarande saker i riksdagen, vi lyder under samma grundlag, att det finns inte ett bestämt förbud mot retroaktiv skattelagstiftning, utan det hänger ihop med de förväntningar som har skapats inför att man lagstiftar i frågorna.

Vi har den uppfattningen att ingen ålänning har förväntat sig att man skulle få en skattesänkning i ett paket om 4,5 miljoner euro på totalen, plus en ytterligare skattesänkningar om 7 miljoner euro vid fall av ett bibehållande av ett kommunalt förvärvsinkomstavdrag. Därmed menar vi att det är ändå korrekt, sett ur lagstiftarens ögon och utifrån de bedömningar vi gör av grundlagsutskottets tidigare bedömningar, att lagstifta på det här sättet.

På totalen så blir ändå hela paketet till fördel för skattebetalarna, även fast bara förvärvsinkomstavdraget enskilt förstås är till nackdel för skattebetalarna.

När det gäller retroaktiv skattelagstiftning så har det här lagtinget många gånger också fattat beslut om ändringar i fördelningen av samfundsskatten, ändringar mellan den statliga delen och den kommunala delen, där självstyrelsen har behörigheten gällande den kommunala delen. Då har man höjt den kommunala delen i situationer där staten har sänkt den statliga delen, vilket då har varit till nackdel i princip för företagen. Men man har gjort åtgärderna för att bibehålla skatteprocenten 20 % för samfund på samma nivå som på rikshåll. I princip är det också frågan om retroaktiv skattelagstiftning till nackdel för företagen i det fallet. Det här har gjorts kopplat till att det inte har funnits förväntningar om att skatten skulle sjunka för de företag som berörs av detta.

I sak är detta en ganska enkel fråga, men det är ett oerhört komplicerat paket av olika skatteåtgärder. Det är intressant och det är många självstyrelsepolitiskt principiella frågor i detta.

I utskottet kommer förstås landskapsregeringen och finansavdelning att presentera de siffermaterial som vi har till grund för detta förslag. Tack!

Talman! Det var en rätt komplicerad fråga det här. Jag ska försöka ställa min fråga så lätt som möjligt. Har jag förstått hela saken rätt så är inte det här färdigbehandlat i den finska riksdagen. Om det skulle göras justeringar där eller om det rent av hypotetiskt inte skulle gå igenom i riksdagen, skulle det ändå nu gälla här på Åland och konsekvenserna bli de samma 4,6?

Herr talman! Det var en bra fråga. Nej, enligt mina uppgifter, de kanske är en eller två dagar gamla, så den här lagen har inte gått igenom riksdagen ännu.

Till den delen det gäller riksbehörighet, dvs. avdrag i statsbeskattningen gällande arbetsinkomstavdraget så om riksdagen skulle ändra sig så kommer det ju inte att börja gälla till den delen här på Åland heller. Och då stökar det förstås till hela det här paketet. Men det här är också ett sätt att måla upp att vi befinner oss lite i bakvatten i en situation där vi är helt beroende av riksdagens beslut och i efterhand gång på gång tvingas korrigera vårt handlande utifrån det.

Talman! Följdfrågan blir då, låt oss hypotetiskt säga att det här inte går igenom i riksdagen men vi ändå gör det på Åland, vad blir då effekterna av det här paketet här på Åland. Är det någonting som finansministern kan bringa klarhet i eller är det också komplicerat?

Herr talman! Om det är svårt att svara på frågor och ta till sig det som står i framställningen, vilket jag medger att inte är särdeles lätt, och då blir det ännu svårare att bedöma rent hypotetiska situationer.

Men jag kan väl tänka mig ett scenario där kanske lagtinget inte skulle slopa förvärvsinkomstavdraget heller då ifall att arbetsinkomstavdraget faller bort, för då skulle det bli en kraftig skattehöjning för ålänningarna. Men den instans som skulle befinna sig i riktigt stor problem är skattemyndigheten som uppbär skatterna. De skulle då ha förberett sig för system som inte skulle stämma överens med någon lagstiftning någonstans.

Tack, talman! Ja, jag har ju sagt det förut, under den avslutande budgetremissen, att det här är väl ett av de svåra ämnen vi har just på grund av den komplexa situationen som finansministern väl redogjorde för.

Men jag vill ändå börja med den formella delen. Jag beklagar faktiskt att ni från landskapsregeringen har valt att inte lägga det här som budgetlag. För det första borde det klarläggas en gång för alla; var går gränsen? Vi försökte under pandemin till exempel, och det gick ju att faktiskt sätta en lag i kraft så länge inte Finland inte antog och det hjälpte ju oss. Då kunde vi ordna till exempel vårdtryggheten och längre behandlingstider och så vidare. Så jag beklagar.

Kopplingen är stark till budgeten därför att det här lagpaketet påverkar avräkningsgrunden. Det påverkar de facto fördelningen av pengarna i och med att vi har statsskatt och vi kommunalskatt. Avräkningen, vi får ju våra direkta skatter, den kommer att påverkas i och med att statsskatten för landskapet Åland, lagtinget (… taltiden slut).

Herr talman! Det är ytterst intressanta synpunkter. Det kanske blir en möjlighet att vi gemensamt tänker ett varv och kanske två varv till på just den här saken. Det är ju en väsentlig del av vår behörighet.

Men en liten kommentar till hur det påverkar avräkningen. Själva slopandet av förvärvsinkomstavdraget, vilket är just den åtgärd som är till nackdel för individen, så det påverkar inte avräkningen överhuvudtaget. Det är alltså hur pengarna strömmar till kommunerna i det här fallet.

Men jag deltar väldigt gärna i en sådan här diskussion.

Tack för det svaret finansministern. Jag kommer faktiskt att uppmana finans- och näringsutskottet att allvarligt överväga om inte detta ska vara en budget trots allt. Det ger ju en frihet, vilket ledamot Nordberg kanske var inne på indirekt. För vad händer om någonting händer i Helsingfors, i riksdagen till den här delen? Är det inte bättre att ha en budgetlag där man sätter i kraft detta som vi vet att vi faktiskt har full kontroll och det är kommunalbeskattningen? Det som är negativt för skattebetalarna på Åland i och med att förvärvsinkomstavdraget föreslås slopat, det sätter vi i kraft. Och sedan sker det i övrigt på det sätt som det händer.

I övrigt så återkommer jag till den här komplexa frågan i ett gruppanförande.

Tack, herr talman! Tack ändå för ett försök att förklara den här situationen. Den är inte så enkel.

Det är bra att man jobbar på att hitta mikrosimuleringsverktyg, det håller jag med om.

Jag tänker bara fråga, för vi har ganska många skatteförändringar nu som påverkar den kommunala ekonomin. Vi har sjukdomskostnadsavdraget, vi har en höjning av grundavdraget och en minskning av kompensationen för grundavdraget. Samtidigt verkar det ändå finnas lite oklarheter, som ministern beskrev, i det här förslaget. Kommer man att gör en utvärdering efter att ett år har gått om hur alla de här åtgärderna slog mot den kommunala ekonomin?

Herr talman! Nå, det finns väl inget sådant sagt i själva framställningen här. Men landskapsregeringens underlag som ligger till grund för det förslag som har getts och de kalkyler vi har, också framtagna av finansministeriet vilka vi kommer att presentera för finans- och näringsutskottet, visar att de här åtgärderna är neutrala i förhållande till kommunerna, kompensationer är en annan sak. Men det här är ju bara prognoser att kommunerna skulle vinna 50 000 euro på de här paketen tillsammans.

Den stora kostnaden för detta så tas av landskapet, lagtinget i och med den minskade avräkningen på grund av förstärkningen av arbetsinkomstavdraget.

Tack, herr talman! Ja, det är ju två ärenden som vi diskuterar idag. Jag är medveten om det. Men det är ganska svårt ändå att särskilja dem från varandra. För om vi minskar kompensationsgraden till kommunerna samtidigt som vi genomför skattelättnader, så vad ska kommunerna göra? De har ju verktyg att höja skatterna om det blir åt fel håll. Det kanske hade varit bra med sambehandling av dessa två ärenden tror jag.

Jag har hört finansministerns svar och vi får väl se. Jag hoppas att man gör någon slags utvärdering av hur kommunernas ekonomi påverkas av samtliga förändringar i skattesystemet som landskapsregeringen genomför nu inför nästa år.

Herr talman! De hänger ju förstås på något sätt ihop de här frågorna och de hänger ihop med budget också där samma saker beskrivs. Men jag tror att det är bra att vi ändå behandlar dem skilt. Jag tror inte att jag var helt framgångsrik att hålla mig till den utsatta tiden när jag redan presenterade det här och det hade blivit ännu svårare med ytterligare en dimension i det hela.

Men, som sagt, i stort sett är det neutralt för kommunerna gällande den här delen. Sen får vi ta den här minskningen av kompensationen om en stund när det här ärendet är slutbehandlat.

Tack, herr talman! Tack till finansministern. Skatterna mellan Åland och Finland har varit krångliga förut och nu har det gått till nästa nivå som är mer än krångligt, nästan omöjligt.

Vi hade en diskussionen i utskottet i går och vi kommer att ha det nästa vecka då vi kommer att försöka förstå det här. När man höjer indexet av skatteskalorna i riket så påverkar det på något sätt de kommunala skatterna här. Man ser inte riktigt sambandet. Jag förmodar att det är procenten på 12 som inverkar. Vi måste ju förstå det här systemet. Vi kanske inte behöver gillar det alla gånger det som kommer från rikshåll, men vi måste förstå det.

Min fråga, det här verktyget till finansavdelningen, kan vi köpa några tjänster? Kan ÅSUB göra något? Vad är den bästa vägen för att någon ska kunna göra de här beräkningarna?

Herr talman! Jag ser två spår i det hela. Det ena är att vi kommer att initiera en diskussion med finansministeriet om huruvida vi kunde få tillgång till det instrument som man har där. Om inte det lyckas så utifrån en redan inledd diskussion med ÅSUB som har haft ett ganska kostsamt instrument som man ändå har på gång att man ska avveckla och i det instrumentet kanske det finns en möjlighet att hitta en för oss mera anpassad version. Jag skulle gärna se att vi skulle ha det på finansavdelningen. När man kommer till de här frågorna så behöver man kunna arbeta med dem direkt och kunna fatta beslut och inte så att man måste beställa arbetet av någon annan för det kan ta tid eftersom vi inte styr över deras resurser.

Tack, herr talman! Så är det. Huvudsaken är att man kikar på möjligheterna framåt. Det är ju inte bara nu det behövs, utan det kan vara om ett år när man vill göra någon ändring om grundavdraget. Hur slår det riktigt? Det är ett verktyg som kommer att göra nytta. Det här tror ni inte att jag säger men det kan till och med vara värt kanske en liten peng, för det är så oerhört viktigt.

Tack, herr talman! Nu går vi in för att slopa det förvärvsinkomstavdrag som gäller ännu idag och som påverkar kommunalbeskattningen. För något år tillbaka så hade vi i kraft ett arbets- och pensionsinkomstavdrag som var lättare till konstruktionen i förhållande till uppbörden, alltså lättare att i systemen införa ett sådant.

I vårt besked om förvärvsinkomstavdraget till skattemyndigheten så har vi nogsamt betonat att vi förbehåller oss givetvis rättigheten att återgå till de andra avdragsmöjligheter som vi har inom vår behörighet. Detta bara för att klargöra för vår del att vi inte heller accepterar att det är systemproblematiken som förhindrar oss att utnyttja vår behörighet.

Tack, talman! Det här lagförslaget är en del av ett större paket där vissa skatteavdrag försvinner och vissa förändras. Det här är inte enkelt att reda ut. Jag kommer att försöka visa på några delar, men det är komplicerat att uppskatta vad förändringarna har för konsekvenser för hela Åland.

Jag vill också vara tydlig med att ålänningarna egentligen inte behöver göra något. Om man tar ut ett nytt skattekort inför 2025 så kommer dessa förändringar att vara med automatiskt efter årsskiftet. Gemene man ska därför inte ha någon panik över att man inte förstår det här.

För oss lagtingsledamöter vilar dock ett annat ansvar där vi behöver förstå konsekvenserna för ålänningarna. Det kräver något extra av oss. Vi har även två kapitel till i vår lärobok, där vi ska försöka förstå effekterna för kommunernas och för landskapets ekonomi. Det här blir komplicerat och det får långsiktiga konsekvenser för framtida Åland som jag kommer att resonera lite kring sist i anförandet.

Själva förslaget om ändringar i kommunalbeskattningen 2025 är i sig ganska enkelt. För det första höjs grundavdraget till 3 825 euro, vilket betyder att man får göra mer avdrag än tidigare. För det andra slopas förvärvsinkomstavdraget vilket man får göra mindre avdrag än tidigare.

När det gäller precis detta förslag ser det ut som att ålänningarna beskattas hårdare nästa år. Det stämmer dock inte och man måste se till hela bilden.

Talman! I det här sammanhanget behöver man förklara att detta är en del av helhet. Under nästa år kommer det att ske många förändringar i beskattningen. Nästa får ålänningarna:
-Höjt grundavdrag
-Slopat förvärvsinkomstavdrag
-Slopat sjukdomskostnadsavdrag
-Ändrat arbetsinkomstavdrag
-Ändrat pensionsinkomstavdrag
-Ändrat hushållsavdrag
-Ändringar i skatteplikt för kapitalinkomster
-Ändring av beloppsgränserna i inkomstskatteskalan

Alla de här ändringarna får konsekvenser för ålänningarna, men det är svårt få grepp om dem på förhand. Det blir fort ganska komplicerat, speciellt eftersom det är olika effekter beroende på perspektivet.

Jag ska försöka beskriva de här konsekvenserna ur tre olika perspektiv; effekterna för ålänningarna, effekterna för kommunerna och effekterna för landskapet.

Om jag för en kort stund bortser från stora bilden och enbart fokuserar på det här lagförslaget så innebär precis det här lagförslaget för ålänningarna att:
-Slopande av förvärvsinkomstavdraget höjer ålänningarnas skattebörda med ca 1,2 M€.
-Höjningen av grundavdraget innebär att ålänningarnas skattebörda minskar med ca 700 000 €.

Man måste ändå se detta som en helhet och inte isolerat, eftersom övriga ändringar kompenserar och till och med överträffar effekterna av det här lagförslaget.

Om jag breddar bilden till hela Åland, innebär de här och alla andra ändringarna i skatteavdragen att skattebördan för ålänningar totalt sett minskar med 4,5 M€ nästa år. Förslaget är alltså en del av ett större paket och det egentligen är de totala effekterna som är intressanta för ålänningar.

Det har dock i beredningen varit omöjligt att göra simuleringar på individnivå. Därför är det sannolikt att effekterna drabbar ålänningar olika. Du och din granne kan alltså påverkas annorlunda, ifall ni diskuterar över snöskottningen i vinter.

Om jag växlar bilden från ålänningar till konsekvenser för kommunerna så innebär det här förslaget isolerat att:
-Kommuner får behålla mer av sina skatteintäkter då förvärvsinkomstavdraget slopas
-Kommuner minskar sina skatteintäkter då grundavdraget höjs.

Ser man till hela bilden, med alla ändringar av avdragen, så borde effekten vara ganska neutral för kommunerna. Enligt de beräkningar som har gjorts kommer skatteintäkterna för kommunerna att öka med några tiotusentals euro generellt sett. Här måste man dock vara ärlig och säga att det skiljer sig mellan våra 16 kommuner. En del kommer att få mer skatteintäkter, medan andra mindre. För kommunerna beräknas ändå effekten av alla dessa ändringar att vara på marginalen.

Om jag slutligen växlar bilden från kommuner till landskapsregeringen så är effekten av alla avdragsändringar negativ för landskapets finanser. Det är framförallt arbetsinkomstavdraget som ger en direkt effekt på avräkningen från finska staten. När ålänningarna nu generellt sett får 4,5 M€ i extra avdrag så kommer landskapet att minska sina intäkter under 2025. Den här växlingen är medveten politik från landskapsregeringen. Bra för ålänningarna, neutralt för kommunerna men ett avbräck för landskapet.

Med den här utläggningen vill jag påvisa att den här frågan är komplicerad och huruvida den är positiv eller negativ beror på vilket perspektiv du har.

Talman! Avslutningsvis vill jag resonera lite om de långsiktiga konsekvenserna som blivit uppenbara med de här förändringarna. Åland vandrar just nu en egen väg som skiljer sig alltmer från riket när det gäller beskattningen. I dagsläget har ålänningar ungefär motsvarande skattebörda som i riket. Totalt sett betalar man ungefär samma skatt på Åland som man gör i riket och det är så det är tänkt.

Efter social- och hälsovårdsreformen har det däremot uppstått en situation där Åland har en lägre andel statsbeskattning och en högre andel kommunalskatt. Riket har istället en högre andel statsbeskattning och lägre andel kommunalskatt. Det är i grunden den här skillnaden som gör att alla förändringar blir så komplicerade. Vi på Åland behöver kompensera landskapsandelarna och reglerna kring avdrag för att neutralisera effekterna av olika förändringar. Det här skapar oreda. Ifjol hade vi de s.k. rytmstörningarna som förvirrade kommunerna rejält. När riket nu ändrar moms och skatteavdrag så är det ganska komplicerat att bedöma effekterna för ålänningar. Alltid när saker är svåra att bedöma så riskerar vi att det dyker upp situationer som man inte kunde förutse och som inte är positiva.

Jag har idag inga svar på hur vi ska lösa det här, men jag vill lyfta att den risken har ökat när Åland nu vandrar en egen väg med samhällsstrukturen. I vår vidare behandling i finans- och näringsutskottet kanske vi behöver fundera över om vi kan förenkla det här på något sätt. All tid är pengar och i besparingstider behöver vi hitta lösningar där förvaltningen slipper lägga resurser på att parera förändringar varje år, när de istället kunde utveckla Åland och självstyrelsen in i framtiden. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Ekström. Det är alltid lika intressant att lyssna.

Nu kan jag dock förstå lite, jag hörde från journalisternas bås här att ni pratar alltför snabbt. Jag rekommenderar ledamoten att dämpa takten. Jag gör själv fel ibland när jag pratar för snabbt. Men vi måste tänka på att lyssnarna ska tillgodogöra sig. Det var jättebra grejer som ledamot sade, men till och med jag hade svårt att följa med och då har jag lyssnat på många politiska tal.

Kort sagt om indexjusteringen. Jag tror aldrig vi tidigare har använt indexjusteringen som en skatteåtgärd i sig. Jag inte något minne av att vi i tidigare landskapslagar och framställningar skulle ha sagt att den har en skatteeffekt. Det får ledamoten gärna uttala sig om.

Simuleringarna är oerhört intressanta som finns i Orporegeringens framställning från 2023 i september. Det har ju förundrat mig över. Vi visste fortfarande den 19 september inte om att vi ska slopa det kommunala förvärvsinkomstavdraget och ändå byggde simuleringar på att det faktiskt skulle tas bort. Det ska bli intressant att höra finans- och näringsutskottet analysera den biten.

När det gäller att prata långsamt eller snabbt så tror jag kanske inte det spelar stor roll i den här frågan. Men jag kan lugna dem som vill ha det här att det kommer ett skriftligt protokoll inom sinom tid och då blir det mycket lättare att förstå vad man har sagt. Jag har själv läst det här många gånger innan någon sorts pollett trillade ner.

När det gäller indexeffekterna så tänkte jag väl inte särskilt utpeka att de har en avgörande effekt för beskattningen på det sättet. Det är klart att på marginalen kan det vara någon som hamnar på rätt sida nu. Men jag ville påvisa att det sker väldigt många förändringar det här årsskiftet i beskattningen. Det är lite svårt att sammantaget få en bild exakt över vart det bär, speciellt för vissa grupper om man vill titta på det. Så det ville jag dels påvisa med det här, men sen vill jag också upprepa det som jag sade, att ålänningar ska inte ha panik över det här. Den 1 januari tar man ut ett nytt skattekort och då kommer allt det här att räknas automatiskt åt dig.

Till den delen är jag helt överens. Ålänningarna ute i stugorna behöver inte bekymra sig. Men det är vårt ansvar att vi vet vad vi kommer att lagstifta om och det är därför som vi bör föra den här diskussionen. Det som komplicerar naturligtvis är att vi har vissa avdrag som går direkt på skatten, medan andra går direkt på nettolöneinkomsten. Och det är ju det här som förvirrar och det är ju därför som vi har haft den här förvirrade debatten om sjukdomskostnadsavdragets effekterna också. Det går ju på inkomsten som sådan. Det är ju inte den nettobesparing som så många tror att det de facto är, det vill säga att man har en sjukkostnad osv. Men det där är nu avslutat.

Frågan är för mig fortfarande; hur kan en höjning av arbetsinkomstavdraget med ungefär 1 000 euro i snitt kompensera bortfallet på 7 miljoner som hör till det kommunala förvärvsinkomstavdraget? Hur går den här magin till för att det också blir plus för skattetagarna?

Jag vill inte ge sken av att jag kan det här. Men jag ska säga att jag tror att en del av förklaringen är just det här att man på Åland har låg statsbeskattning och hög kommunalskatt och skulle landskapsregeringen inte ha tagit ett aktivt beslut att det här avdraget också kunde gälla för kommunalskatten, då skulle det här inte kompensera. Jag ser till och med se framför mig att det skulle vara negativt, den här delen.

Men nu har man ju tagit det aktiva beslutet att även arbetsinkomstavdraget ska användas i kommunalskatten och därför så blir det en så här stor effekt på Åland. Det är så som jag uppfattar att förklaringen är.

Men som sagt, jag har sagt komplicerad ganska många gånger nu och jag avslutar med det.

Tack, herr talman! Det bra att ledamoten påpekade att gemene ålänning inte behöver oroa sig för att ändra sitt skattekort. Det är ett väldigt bra besked att lämna.

Man pratar ju väldigt mycket om 4,1 miljoner mindre skatt. Rätta mig om jag har fel, men då är inte den ökade skattebördan i form av sjukdomskostnadsavdraget med i den uppskattningen? Jaha, den är med, okej, då skippar jag den frågan.

När man jämför förvärvsinkomstavdraget, arbetsinkomstavdraget och grundavdraget så i nästa ämne får vi prata mer om grundavdraget. Grundavdraget är ju ändå ett avdrag som riktar sig framförallt till de som tjänar mindre pengar, förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget är ju inte riktigt på samma sätt. Det är ju en förändring som sker här också, även om vi inte har detaljerna. De vanliga arbetarna får mera.

Ja, det stämmer att grundavdraget höjs och det är ju bra. Men dessutom har vi - och det jag tror förra
landskapsregeringen införde - den här minskningsprocenten som också lägre på Åland, vilket gör att grundavdraget hänger med längre. I riket är det en högre minskningsprocent och det gör att det tar slut snabbare ju högre inkomster du har.

Det stämmer att höjningen direkt påverkar främst dem som har lägre inkomster.

Tack, herr talman! Grundavdraget är bra. När vi pratar om skatteåtgärder här på Åland så borde vi försöka hålla oss till grundavdraget, för vi kan reglera skatten med hjälp av det. Vi behöver egentligen inte hitta på några nya instrument. Den halvering av regressiviteten som genomfördes förra mandatperioden så är jag väldigt glad att nuvarande regering har bibehållit.

Om det ändå vore så enkelt, som man brukar säga, att man bara skulle kunna ha grundavdraget, men vi kommer ju fortfarande i sådana fall att leva med att det i statsbeskattningen finns andra typer av avdrag som gäller helt eller delvis och så vidare. Så även om vi tycker att vi vill fokusera på ett avdrag så tror jag att det blir svårt i den stora paletten av alla åtgärder som finns.

En enkel skatteuppbörd tror jag att borde vara bra för alla, för då förstår vi det här.

Talman! Tack ledamot Ekström och tack Mats Perämaa. Vi borde begripa det, men jag begriper det inte riktigt och jag är mycket tacksam för klargörandet.

Det som jag däremot alltid förvånar mig över, innan den här välfärdsreformen, är ju faktiskt att skatteöret i Finland har varit mellan 17 och 20 procent, ungefär detsamma som här. Men i Finland betalar man för sjukvården och här ingår det i landskapets budget, vilket betyder att det har varit väldigt förmånligt för våra kommuner. De har fått så att säga sjukvården gratis från landskapet och det vill jag bara notera att är en avvikelse som nog är ganska stor.

Jo, det stämmer att det är en avvikelse. Men det finns också saker som skiljer. När man pratar om beskattningen och det här avdraget och om kunde ändra på något sätt, så just det här ansvaret för kommunerna och vad de ska göra så det är inte helt jämförbart på det sättet. Men sjukvården är en stor grej som faktiskt finns, egentligen gjorde vi på ett sätt vår hälsovårdsreform redan, men inte riktigt ändå, för det finns fortfarande saker som våra kommuner behöver göra som kanske inte finns på fastlandet.

Talman! Det här lagförslaget om skatteåtgärderna är så snårigt att förstå att inte ens experterna här i salen riktigt begriper. Jag tycker att det är väldigt skönt att se att det inte bara är jag som har svårt att förstå och orientera mig i de här olika turerna i framställningen.

Förvisso är det alltid så med skattepolitik, särskilt eftersom vi här inte är särskilt vana med att jobba med de sakerna, att det är nästan lika svårt att begripa som socialförsäkringssystem och de olika bidragen och hur de slår mot varandra.

Man kan konstatera, som andra också har sagt redan, att alla parametrar på något sätt pekar i samma riktning nu. Det blir svårare och svårare för Åland att hänga med. Det blir större diskrepans mellan våra mikrosystem, mikrokommuner och mikromyndigheter. Den generella utvecklingen i Finland går mot större enheter och skatteändringar som följer av det.

Vi har hamnat i baksätet. Vi får tidtabeller som är försenade, det är behörighetsfrågor och det är strukturella skillnader. Vi behöver, som jag uppfattade att finansministern uttryckte det, lyfta oss när det gäller att ha verktyg och kompetens att klara av de här sakerna. För det är ändå vår behörighet, vårt uppdrag att kunna förstå och just nu så är vi inte riktigt där.

Socialdemokraterna har ingenting att invända mot de föreslagna ändringarna. Vi tycker att det är väldigt bra att landskapsregeringens åtgärder innebär skattelättnader för ålänningarna i de här tuffa tiderna, vare sig det är genom det höjda grundavdraget eller genom att man låter åtgärder i riket träda i kraft.

Det är som sagt de växande skillnaderna som är problemet. Vi kan ju inte kräva att Finland ska bli kvar i en struktur som man själv bedömer att är ogynnsamt för landet. Det är deras sak om de vill bilda välfärdsområden och det förändrar skattelagstiftningen. Vi har inte mandat att påverka saker som inte vår behörighet. Jag tror inte heller att man i Finland sitter och täljer på förändringar uttryckligen för att göra livet surt för ålänningarna, men konsekvensen blir ju den.

Sitter man i flera organ i kommunerna eller i kommunalförbund så låter det precis likadant som man nu är frustrerad över i den här framställningen. Besked kommer för sent. Det kommer ändringar för sent som man inte kan ta hänsyn till. Det saknas konsekvensbedömningar och så vidare. Allt sker i sista stund. Det är bråttom. Lagar ska träda i kraft och så vidare.

Vi ser det här som en central självstyrelsepolitisk fråga som både landskapsregeringen och kanske självstyrelsepolitiska nämnden bör ha en grundlig diskussion kring. På vilket sätt för framtiden begränsar de här ökade olikheterna, mellan vårt lilla samhälle och det finländska, självstyrelsens möjligheter, lagtingets möjligheter att göra skillnad för ålänningarna? Det är ingen som vill oss illa, men det känns som att verktygen i vår självstyrelselåda bara blir färre och mindre vassa. Tack, talman!

Tack, talman! Jag tillhör sannerligen gruppen parlamentariker som gärna blottar min oförmåga att tränga igenom den nu föreslagna lagstiftningen. Detta beror på omständigheter som redan har redovisats också från talarstolen, både av finansministern och flera andra. Det handlar naturligtvis om våra avvikande strukturer.

Men ändå så borde inte Ålands småskalighet få vara ett problem i det här fallet. Det handlar trots allt om en lagstiftning där det ska sluta lika för skattebetalare, oavsett.

Vi måste inse att Finland har övergått till ett system med lika skattegrunder för statliga och kommunala skatter, medan vi idag upprätthåller ett eget kommunalt skattesystem, även om det har tunnats ut i och med att vi slopade sjukdomskostnadsavdraget. Centergruppen stöder till full finansministerns synpunkt vad gäller behovet av att bättre analysera den här typen av framställningar.

Oavsett det ekonomiska läget så måste vi göra den här typen av aktiva åtgärder för att veta vad den här typen av lagstiftning leder till. Det är trots allt svårt att hänga med i dessa turer.

Jag tror, utan förankring i centergruppen, att vi skulle välkomna en särskild skattegrupp inom lagtinget, kanske under finans- och näringsutskottet. En sådan modell finns i riksdagen i Helsingfors, i Stockholm och även i Danmark, där särskilda grupper tar sig an särskilt problematiserade områden.

Skatterna höjs, och vi behöver en grupp också bland oss parlamentariker som aktivt ägnar sig åt de här frågorna och följer med. Vad innebär förändringarna i det finländska beskattningssystemet för oss? Med våra avvikande strukturer inom välfärdsområdet kan det ställa till det rejält. Jag skulle välkomna att finans- och näringsutskottet åtminstone inleder en diskussion om behovet av en sådan grupp.

Vem ska bistå detta hus med underlag? ÅSUB har ju inte längre de modellsystem som behövs för att göra detta. Det är ganska dyrt att åstadkomma, men jag tror att det är helt nödvändigt.

Som redan framgått i replikskiften är jag lite fundersam. Fortfarande den 19 september utgick vi från att det kommunala förvärvsinkomstavdraget, som betyder 7 miljoner netto mellan skattebetalare och det offentliga, skulle vara kvar. Den 23 september går regeringen Orpos lagförslag till riksdagen, och där innehåller det simuleringar för Ålands del. Frågan är: hur mycket kan vi lita på de siffror som läggs fram i regeringens proposition i Helsingfors? Är de korrekta för Ålands del? Det här tillhör de frågor som jag gärna ser att finans- och näringsutskottet grunnar vidare på. Hur kan vi lita på att de faktiskt skulle vara korrekt?

Det är ofrånkomligt att vi måste komma ihåg att deras välfärdsområdesreform resulterade i att vi i regel har en tre gånger högre kommunalskatt här med åtföljande minskad statsskatt på 12,64 %. Finans- och näringsutskottet måste också se på samspelet mellan arbetsinkomstavdraget förhöjda effekt på ungefär 1 100 euro per person, och vad ett slopat kommunalt förvärvsinkomstavdrag betyder. Man kan säga att det handlar om 40 miljoner brutto. Avdraget går på nettolönen, vilket enligt lagförslaget har resulterat i landskapsandelar på 7 miljoner. Finans- och näringsutskottet kan titta på om den här analysen korrekt. Jag påstår absolut inte att något är fel, men det är viktigt att förstå att en höjning av arbetsinkomstavdraget med 1 100 euro jämnar ut 7 miljoner netto i samspelet mellan våra kommuninvånare och kommunerna.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kommer med något som ger trygghet i reformen och beskattningsfrågorna.

Det är också överraskande att regeringen föreslår förändringar i hushållsavdraget. Jag blev faktiskt förvånad. Finans- och näringsutskottet kan kanske analysera vad detta innebär. Det är inte lätt att förstå ens när man läser regeringen Orpos rapporter. De talar om ett förhöjt hushållsavdrag under vissa år, fram till 2027 ska det vara lite höjt men då förutsätter det slopandet av olja i vissa fall. Men om man bara läser lagtexten så blir man inte så säker på att det också kan innehålla andra grunder för att ha ett förhöjt hushållsavdrag, medan det på andra ställen anges att det ska sänkas till 2 500 euro per hushåll. Det finns många bitar i detta.

Jag vill också nämna att vi saknar ledamot Valve här som hade en egen remissdebatt om den här frågan i fredags. Jag tycker att han lade fram problematiken kring detta lagförslag på ett bra sätt.

Till sist några ord om budgetlagstiftning. Finansministern har förklarat varför man valde att inte gå in för en budgetlag. För det första, jag tycker att vi har varit överens om att vi ska testa självstyrelselagen där det bara är möjligt. Var går gränsen? Vi vet inte, det är en gråzon. Jag tycker att vi bra kunde ha testat. Har vi möjligheten att köra en budgetlag i det här fallet? Som finansministern redogjorde för så finns en viss problembild om detta inte träder i kraft och det kommer det knappast att hinna göra vid årsskiftet. En budgetlag kräver särskilda skäl att sättas ikraft utan lagstiftningskontroll, men dessa finns enligt mig, eftersom detta trots allt påverkar avräkningssidan. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Jansson. Det blir en grannlaga uppgift för finans- och näringsutskottet att även titta på detta och det har vi redan börjat göra. I går hörde vi finansavdelning. Vi förstår också att de trollar med knäna många gånger. De har inte de verktyg som de behöver egentligen. Det är verkligen någonting som vore viktigt för självstyrelsen och för vår skattepolitik.

På Åland var vi ju långt före Finland när det gäller välfärdsområden. Vi har gjort en semi välfärdsreform genom ÅHS, gymnasiet och KST delvis. Fråga är; ska vi fortsätta med äldreomsorgen och de övriga områdena? Vi är ju liksom halvvägs i det där. Nu har vi simmat så långt så att det är lika långt att utveckla framåt som att simma tillbaka. På något sätt tycker jag att vi skulle simma framåt, komma i mål och på det sättet också göra det mycket enklare, kanske via en landskapsskatt eller någonting liknande. Men det är kanske det enda sättet. Vi har diskuterat det här många gånger, ledamot Jansson och jag under förra perioden. Det är nog kanske det enda sättet att få en transparens och en tydlighet i alltihop.

Tack, talman! Det är helt klart att de avvikande strukturerna ställer till det, men ändå borde de inte få göra det i det här fallet. Det var ändå bra att ledamot Mogens Lindén pekade på den stora skillnaden, dvs att vi i detta hus har finansierat sjukvården ända sedan 90-talet ungefär fullt ut i och med att kommunerna var med på tåget. Det var ungefär för 25 år sedan som det kommunala bidraget till sjukvården upphörde.

Kanske ledamot Holmberg och jag kan vara överens om vi behöver göra det här jobbet tillsammans. Jag hör gärna vad ledamoten som ordförande för finans- och näringsutskottet tycker om att ha en grupp som särskilt skulle fördjupa sig i skattefrågorna. Hur ser ledamoten på det, om jag får fråga, fast det inte hör till vardagen i ett replikskifte?

Tack, talman! Tittar man på innehållet i dagens finans- och näringsutskott så sitter det ju flera ledamöter med mycket skarp kunskap kring skattefrågor. Finans- och näringsutskottet i sig är i sin organisation ganska kunnig på området må jag säga. Vi har en utskottssekreterare som besitter stor kunskap och stort intresse för dessa frågor, men absolut det är väl värt att fråga, möjligheterna finns.

Jag tror också att vi behöver titta på den stora bilden och se hur vi kommer framåt, så att vi inte lägger energi på att släcka bränder utan att vi kan lägga energin på att komma framåt. Det handlar också om tillväxt för Åland. Vi hade den här diskussionen många gånger när Liberalerna satt i opposition förra perioden. Ska vi nyttja våra skatteverktyg på ett optimalt sätt så behöver vi också titta hur vi ska göra. Jag tror att vi börjar komma dit att det är dags att göra det. Jag tycker att finansministern också lyfte det på ett bra sätt.

Tack, talman! Problemet för oss alla, och det tror jag att ledamoten förstår, är att i tider av underskott - 30 miljoner back i nästa års slutliga budgetprognos - så är det svårt att använda just skatteverktyget för vår del, särskilt i och med att det är knappt från början. Vi har ju bara en dryg femtedel som vi styr via detta hus och det gör skattepolitiken komplicerad. Med det upplägg vi har så är vi nog beroende av det som händer i Helsingfors.

Sedan vad gäller förändringar av vårt samhälle så kommer det sakta men säkert att förändras. Äldreomsorgen och ett större helhetsgrepp kommer säkert att bli aktuellt redan under den kommande mandatperioden.

Talman! Tack för ett tydligt anförande. Det är ju så att den här skatteproblematiken är ju inte helt lätt att hantera i vanliga fall. Svårigheterna har ju blivit nästan ogenomträngliga efter de reformer som har förts på rikssidan.

Jag skulle bara vill säga att vi har ju via lagtingsordningen och arbetsordningen möjligheter att tillsätta extra utskott. Nu sitter det mycket klokskap i finans- och näringsutskottet. Men det finns ju också mera klokskap i salen som man kunde nyttja vid ett speciellt utskott och den möjligheten finns ju att tillsätta under begränsad tid i så fall.

Min fråga; vilken bedömning gör ledamot Jansson kring det totala skattetrycket på en ålänning jämfört med en invånare i riket? Gör ledamoten den bedömningen att vi har ett högre skattetryck totalt både kommunalt och via landskapet och staten än vad man har i riket Finland?

Tack, talman! Vad gäller det förstnämnda om vårt kunnande och vårt behov av större kunnande så huvudsaken är att någon känner ett större ansvar än oss andra för att fördjupa sig, sen må det vara finans- och näringsutskottet eller någon särskild grupp. Huvudsaken är att vi inte har en liknande situation om några år och undrar vad detta betyder.

Vad gäller det kommunala skattetrycket så kan man ju säga att allt är ju lika som i Finland via inkomstskattelagen. Men i och med att vi har ett annat system vad gäller kommunalskattesidan så borde ju det totala skattetrycket vara lite lägre med reservation. Det enda som jag med säkerhet kan säga är att enligt de skatteskalor som nu har presenterats så kommer alla att få lite sänkt skatt för nästa år. Det blir ett par hundralappar för de flesta, med några undantag för vissa lönegrupper.

Talman! Jag förstår att det är i princip omöjligt att kunna säga svart på vitt huruvida en ålänning totalt betalar mera skatt än till exempel en Åbobo eller en person bosatt någon annanstans i Finland. Men det är också viktigt för det åländska samhället och för ålänningarna att de känner att vi här på Åland har grepp till den del vi har behörighet, om man uttrycker det så, kring beskattningen. En ålänning ska inte beskattas mera, om du inte erhåller någon specialservice från finska staten, än vad man gör på annat håll. I dagsläget är det ju snarare så att vi har svårigheter många gånger att få till stånd viss service från riket Finland på svenska.

Tack, talman! Det är ju det här samspelet och det enda vi vet är att nu har de finska kommunerna släppts fria. Det var under en kort period strikta tyglar. Ni får bara ha den här skattesatsen, punkt slut! Men nu är det fritt fram. Det betyder naturligtvis för de finska kommuninvånarna att skattetrycket kommer att öka sakta men säkert i och med att vi har enorma samhällsutmaningar med förändrad befolkningsstruktur med mera. Jag har betecknat välfärdsreformen som Finlands största mycket farliga samhällsexperiment någonsin. Redan det faktum att när man hade reformen på plats så kom man underfund med att man saknade en halv miljard för att finansiera alla arvoden och andra förhöjningar av utgifterna som den här reformen har fört med sig.

Tack, herr talman! Jag vill bara säga att jag håller med om ledamotens resonemang om att testa självstyrelselagens gränser och i det här fallet budgetlagar. Det är så som vi måste jobba i och med att det är så svårt att få till stånd förändringar i självstyrelselagen. Nog tror jag att vi kommer mot en gräns också beroende på vad vi testar för olika skattegrepp Jag menar att vi har absolut inte uttömt möjligheterna i skatteinstrumentet när det gäller kommunalbeskattningen. Jag håller med till 100 %.

Det är samma sak när det gäller förordningar. Det är också ett sätt där vi kan testa självstyrelsens gränser.

Jag har egentligen något mera. Det var ett bra resonemang.

Herr talman! Jag ska hålla mig väldigt kort. För det första vill jag tacka för den intressanta diskussionen, den är inspirerande. Som jag sade här tidigare så kanske det här kan vara startpunkten till att vi blir bättre på att hantera skattepolitiken, juridiken och ekonomin bakom det också förstås.

Det var en liten sak som jag glömde bort att nämna i samband med anförandet och en liten en from förhoppning till utskottet. Det är att man skulle kunna jämföra grundavdragets nivå här på Åland jämfört med grundavdraget på rikshåll. Jag stötte själv på den diskussionen, och den har funnits hela tiden, att det har varit en myt eller en egen påtagen sanning om att rikets grundavdrag skulle vara bättre än det åländska. Men precis som ledamoten Ekström var inne på så den lägre minskningsprocent som vi har lagstiftat om här i lagtinget gör de facto att det åländska grundavdraget, enligt min uppfattning, är avsevärt mycket bättre för skattebetalarna än rikets motsvarande. Minskningsprocenten gör att många färre kommer i åtnjutande av skatteavdraget.

Gör gärna en jämförelse! Finansavdelningen gjorde beräkningar på detta. För i ett skede funderade vi på att vi skulle införa motsvarande grundavdrag som på rikshåll. Vi har beräkningar färdigt på hur avdraget skulle slå mot individen och olika inkomstklasser om man skulle ha justerat ändringsprocenten. Vi valde att bibehålla den nuvarande minskningsprocenten som är i kraft i gällande lag. Tack!

Tack, herr talman! Jag kan inte låta bli att fortsätta diskutera det här grundavdraget. Jag tänker att det åländska grundavdraget, innan vi gjorde den här halveringen av regressiviteten eller minskningsprocenten som ministern var inne på, så var egentligen liknande som i Finland, fast vi hade en lägre summa.

Men syftet med det finska avdraget är ju annorlunda än vårt syfte nu när vi halverade den här minskningsprocenten. Jag tror att på den finska sidan och också som det såg ut här så var det mer ansett som ett stöd till dem som hade absolut minst pengar. Men nu när vi kan reglera minskningsprocenten på det här viset så kan vi sträcka ut det till en mycket större del av befolkningen och det är roligt. Det är ett relativt lätt sätt att minska eller öka skatten på Åland för många människor, medan det på den finska sidan bara är för dem som har det absolut sämst ställt.

Herr talman! Då kommer vi in på själva kärnan i skattepolitik. Antingen väljer man att ha avdrag som gynnar alla eller väldigt brett, och det är förstås positivt att många kommer i åtnjutande av det, eller så fokuserar man resurserna på att nå en viss samhällsutveckling. Och då i den riktning som man önskar politiskt, till exempel som att följa arbetslinjen och ha arbetsinkomstavdrag för att gynna dem som arbetar. Det är ju politik. Man väljer det som man sedan väljer.

Men just gällande grundavdraget, så såsom det är inriktat på rikshåll alltså att bedriva socialpolitik via skatteavdrag det har ju förstås ett värde, men å andra sidan så når man ju inte dem som har riktigt, riktigt låga inkomster för de betalar inte heller någon skatt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.