Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten Jessy Eckerman.


  • Tack, talman! Kanske frågan i dagsläget inte är lika brinnande het som när jag skrev den för flera veckor sedan, men det blir ändå trevligt att kunna diskutera frågan på ett allmänt plan, så jag ser fram emot den här diskussionen.

    Med hänvisning till 38 § paragrafen 1 mom. i lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftlig fråga: Hur garanterar landskapsregeringen att arbetsavtalslagen och rätten att tillhöra ett fackförbund gäller också för arbetstagare anställda hos det företag vars tjänster man upphandlat? Och vilka rutiner har man för att kontrollera att dessa efterföljs?


  • Tack, herr talman! Tack för frågan, ledamot Eckerman. Jag har också sett detta mera på ett allmänt plan och frågan är ju till sin natur allmänt riktad och det är bra att den diskuteras.

    Man kan väl först notera att landskapet årligen gör ett stort antal upphandlingar av olika slag och följer förstås och ska följa de regelverk som finns. Det som kanske är viktigast av allt när landskapet som beställare begär in sina anbud och offerter är att man fyller beställaransvarslagen. I beställaransvarslagen så finns ett antal punkter som ska uppfyllas av motparten helt enkelt. Det är bland annat att det inte finns skatteskulder, intyg över att pensionspremierna är betalda, att företagshälsovården är ordnad samt en redogörelse för vilket kollektivavtal som tillämpas på arbetet eller för de centrala arbetsvillkoren. Det är liksom grunden i beställaransvaret, såsom landskapet då absolut ska följa. Sedan finns det ju ett regelverk runt hur gamla de här handlingarna får vara och om de med jämna mellanrum då borde förnyas. Om en avtalstid löper över 12 månader så ska de förnyas var tolfte månad. Man konstatera att landskapet har ett stort beställaransvar, men inte tillsynsansvar för det sköts av arbetarskyddet, av regionalförvaltningsverket. Jag börjar där. Jag tror att det var ganska mycket svar på frågeställningen.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 14:55

    Jo, det är ju så att vi diskuterar lite nu på ett allmänt plan, men när jag skrev den här frågan så fanns det ju ett aktuellt fall i medier som hade blossat upp ganska stort. Det gällde ett av landskapet upphandlade leverantörer som försökte hitta på ett eget så kallat gult avtal. Detta ställde till med ganska mycket frågeställningar bland alla arbetstagare inom landskapet och överallt runtom på Åland. Vad har man då för ansvar från offentlig sektor till exempel om någon försöker göra sådana här saker under tiden? När man tecknar avtalet kan det vara på ett sätt, men sedan finns det alltid folk som försöker komma undan på olika sätt. Det är ju ändå en lagstadgad rättighet i Finland. Detta att man har ett trepartssamarbete, det är den gällande huvudprincipen när det gäller utvecklingen av arbetslivet både i EU och överallt annars, och man utvecklar också arbetsmarknaden med trepartssamarbetet.

    Enligt mig som skattebetalare och medborgare, och inte bara som medlem i parlamentet, så tycker jag att landskapsregeringen, som har hand om våra offentliga bolag och också upphandlar och sköter vår verksamhet, har ett direkt ansvar att se till att den här lagen följs och också ett etiskt ansvar att agera och reagera när det finns indikationer på att lagen inte följs. Så jag undrar om ministern skulle vilja redogöra för hur man agerade eller om man agerade i det här specifika fallet? I så fall så vill jag också veta på vilket sätt man har agerat, om det var motsvarande det som jag hade förväntat mig? Tack!


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 14:57

    Tack, herr talman! Tack för följdfrågan ledamot Eckerman. Från landskapet konstaterar man helt enkelt att det här var ett gult avtal. Gula avtal upplevs ju inte som okej. Tittar man på beställaransvarslagen och vad det står där, så begär man en redogörelse för vilket kollektivavtal som ska tillämpas. Den första frågan som man frågar sig är om ett gult avtal är okej. För det här är egentligen ett ska-krav som landskapet som upphandlande part kan godkänna eller inte godkänna beroende på hur villkoren uppfylls. Så på det viset så tror jag att vi är helt överens där. Just det här fallet slutade ju lyckligt då kan man säga. Det blev en icke fråga av det hela, vilket var väldigt bra.

    Sedan är det ju inte heller landskapet som ska bedöma huruvida man följer kollektivavtal eller inte. Det är ju arbetarskyddet i form av regionförvaltningsverket och det är ju där som arbetarskyddet kan konstatera att till exempel kollektivavtalet eller lagen inte följs. Då blir ju landskapsregeringen en part i målet och det är landskapsregeringen som helt enkelt ska säga till sin motpart att kollektivavtalet följs inte. Råder man inte bot på detta så kan det sluta med att landskapet helt enkelt säger upp avtalet för då har man den rätten.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 14:59

    Tack, talman! Tack ministern för svaret. Jag skulle vilja tacka för att landskapsregeringen agerade på ett sätt som vi hade förväntat oss, för man kan ju faktiskt inte förbigå de lagar och överenskommelser som finns på arbetsmarknaden. Det finns ju, som sagt var, en lagstiftning som är förhindrande.

    Sedan har det varit lite olika tal och olika uttalanden i offentlig media från olika offentligt ägda bolag under den senaste tiden och de har varit lite negativa mot att arbetstagare inom samhällsägda bolag ska kunna få vara med i fackföreningar. Det här tycker jag att är en väldigt tråkig allmän utveckling och en allmän syn på den här arbetsmarknaden på Åland. Det finns också indikationer på att anställda inom olika offentligt ägda bolag är lite oroliga över den här utvecklingen och oroad över sina jobb i framtiden.

    Jag tycker också att det är viktigt att landskapsregeringen med alla sina bolag, upphandlingar och sådant också har ett ansvar över att de här sakerna ska vara okej, att man inte ska få någon slags repressalier för att man vill vara ansluten i en fackförening om man är landskapsanställd eller anställd inom ett landskapsägt bolag. Jag undrar om ministern och regeringen har några slags riktlinjer för det här eller några slags rekommendationer eller tycker man att det är okej att personalen upplever de här sakerna ute i bolagen? Tack.


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 15:01

    Tack för frågan. Svaret här är ju egentligen väldigt enkelt. Man har ju lagstadgad rätt att vara med i en fackförening, i fackförbund om man så vill. I och med det så ska inte landskapet eller regeringen blanda sig i det. Det är en rättighet som man har och det ska respekteras, absolut.

    Sedan tackar jag för den samsyn som vi har runt den här frågan. Tack för frågorna!


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.