Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Ingrid Zetterman.

Tack, talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilken analys gör landskapsregeringen över de nya nationella stödens tillräcklighet och tillgänglighet för de åländska verksamheterna och till vilka delar bör landskapsregeringen och lagtinget vidta ytterligare åtgärder?

Tack, talman! Tack för frågan. Det är bra att vi kan diskutera den.

Landskapsregeringen har de senaste två åren arbetat mycket med att säkerställa att livskraftiga företag på Åland skall överleva den här pandemin. Jag vill också hävda att vi lyckats med vårt mål och att siffrorna talar sitt tydliga språk. Faktum är att vi har haft färre konkurser 2020 och 2021 än vad vi hade 2019 trots utmaningarna för näringslivet som kanske har varit de största sedan andra världskriget.

Insatserna har varit många. Både mindre och stora. Men kombinationen med att landskapsregeringen tidigt säkrade att statens Corona-stöd också skulle inkludera åländska företag och att vi haft en mängd egna åländska insatser samt den inneboende styrkan i det åländska näringslivet har gjort, tror jag, att vi idag ser ljuset i tunneln.

Men ledamot Zettermans fråga gäller ju en analys om de kommande nationella stöden och om de är tillräckliga. Just nu så vet väl säkert alla att åländska företag kan söka kostnadsstöd nummer fem, det kan man söka fram till artonde februari, och det gäller månaderna juni till september. Därtill så kan ju också åländska företagare återigen ansöka om det här arbetsmarknadsstödet ifrån AMS. Det gäller retroaktivt från första januari i år men också framledes fram till sista februari. Det motsvarar det stöd som var i kraft tidigare, förra och förrförra året, under 21 månader och det har betytt väldigt mycket för drygt 200 småföretagare på Åland.

Imorgon väntar vi oss att den finska regeringen överlämnar ett lagförslag, alltså kostnadsstöd nummer 6 till riksdagen, det inkluderar stödinsatser som vi vet att kommer att gälla på Åland. Alltså det här generella kostnadsstödet för företag som tappat mer än tjugo procent i omsättning. Stängningsstöd för företag som omfattas av offentliga beslut om stängning, alltså restaurangerna. Slopad karenstid för arbetslösa för januari och februari och att de här arbetslöshetsförmånerna då också kan utbetalas från första anmälda arbetslöshetsdag. Dessutom så ser vi fram emot att det kommer stöd till kultur och idrott samt också den motsvarande evenemangsgarantin som var i kraft förra sommaren och som också utnyttjades och användes av åländska företag.

Så analysen är att de statliga stöden de riktas till företag som har drabbats allra hårdast av de senaste restriktionerna och nedstängningarna. Och dels till de som tvingats vara stängda alltså restaurangerna fr o m 21 december fram till 28 februari. Och dels till de vars kundunderlag kraftigt har minskat men fortfarande bär alla kostnader under de här tre månaderna.

Landskapsregeringen kommer givetvis att analysera det slutliga lagförslaget och vi kommer att föra en dialog som vi har gjort de senaste två åren med aktionsgruppen om ytterligare insatser behövs. För näringsavdelningen och landskapsregeringen tog ju redan i budgeten för det här året, alltså 2022, höjd för nya insatser och har både medel och skrivningar för att hantera olika situationer som kan uppstå p g a Covid-19. Så med stöd av de medlen som redan är upptagna och godkända i budgeten samt skrivningarna som är i budgeten så har landskapsregeringen mandat, vi har beredskap och vi har förmåga att vidta ytterligare åtgärder om - mot förmodan - restriktionerna eller begränsningarna återinförs eller förlängs ytterligare.

Men just nu så ser, tycker jag, framtiden väldigt ljus ut. Resebegränsningarna har, som ni vet, upphävts för några dagar sedan. Restaurangerna börjar öppna upp och restriktionerna börjar hävas. Det är vägen framåt, enda lösningen på sikt, och jag är faktiskt övertygad om att vi går en fantastiskt högsäsong till mötes. Kanske den bästa i Ålands historia. Tack, talman!

Talman! Det är bra att näringsministern är positiv inför sommaren. Jag önskar också alla åländska entreprenörer och företagen en hejdundrande sommar. Vi behöver förstås också politiskt ta höjd för att verkligheten kan bli en annan. Det vi med säkerhet kan veta kring Corona-viruset är att det kommer att mutera på något sätt, förhoppningsvis muterar det så att det blir ännu lindrigare varianter än den variant vi har nu. Men det kan också gå andra vägen.

Jag brukar säga så här att vi har tre sorters bolag på Åland i fall man gör det riktigt i huvuddrag. Dels de som gör Åland till en bra plats att bo på, som ger stor service, vi kan prata om allt från frisörer till detaljhandel. Dels de som genererar mycket arbetsplatser, som är personalintensiva, och sedan de som genererar samfundsskatter. Den sista delen verkar i alla fall - ifall om man läser dagens tidning - gå bra vilket förstås är väldigt glädjande. Men bland de personalintensiva sektorer som vi har på Åland är ju de till stor del knutna till besöksnäringen. En bransch som har haft - och de branscher som är kopplade till det - haft det oerhört tungt under de två senaste åren med sjöfarten i spetsen.

Det är bra att finska staten har infört sjöfartsstödet. Det är bra att det finns lokala stöd för restaurangbranschen att söka och jag har också noterat att det finns planer på att nu locka kompetens och personal till de serviceinriktade branscherna. Samtidigt är jag oroad för hur den här branschen ska klara sig. Vi såg redan i fjol att det var svårt att få tag på personal. Delvis så vågade bolagen börja sin rekrytering alldeles för sent vilket jag hoppas på att man ska våga inleda tidigare. Men det är förstås också så kopplat till det som näringsministern säger, genom en strålande högsäsong. Ska våra turister få goda minnen och vilja komma tillbaka så är servicenivåerna alldeles avgörande.

I den skriftliga frågan som jag ställde till landskapsregeringen så fanns det också en bred andra fråga; Vilka andra åtgärder behöver lagtinget vidta? Jag skulle vilja fråga näringsministern hur man ser på den kommande sommaren när det gäller det att få in tillräckligt med kompetens in i just de här serviceinriktade branscherna som ju också har tappat mycket kompetent personal under de här två åren. Många som tyvärr har valt att byta bransch helt och hållet. Hur kommer man att jobba för att få upp servicenivån, för att generera god personal och för att kunna samarbeta tätt med näringslivet till den delen?

Tack, talman! Det är ju det här som är någon sorts åländsk paradox, där vi har företag just nu som har måsta permittera och ser framtiden lite osäker. De senaste veckorna i alla fall. Samtidigt som man går emot en troligtvis stark sommar och högsäsong. Det som skiljer det här året väldigt mycket mot de två senaste är att vi är väldigt tidigt ute just nu, även för företagen sett. Vi är i början på februari. Om vi tittar tillbaks bara ett år så i maj, början på juni, så var sommaren osäker och sen slog det till. Det betydde att ingen hade haft möjlighet att förbereda sig för den sommaren som var. Man hade inte möjlighet att rekrytera under den, så att säga, mörkare årstiden som vi har varit i nu. Och det är ju någonting helt annat den här säsongen och det har branschen tagit fasta vid. Ålands Näringsliv, Visit Åland och Åland Living - som är vår organisation - kommer att jobba redan nu och har vidtagit åtgärder för att titta på hur man kan rekrytera folk bl a exempelvis från Levi, alltså den högintensiva vintersäsongen i Finland, som inte har lika stort behov under sommaren. Det arbetet är redan i gång.

Landskapsregeringen jobbar med utbildningsminister Hambrudd i spetsen på flera olika kurspaket som gör det möjligt för åländska arbetssökande - och också sådana som behöver öka sin kompetens med både Alkopass, livsmedelssäkerhet osv - är i gång och kommer att sättas igång nu under vårvintern. Det arbetas på den här frågan på många, många plan. Det som är det viktiga någonstans ändå är ju att det inte bara är näringsministern som har en tro på ett liv efter detta. Utan att det redan nu börjar kännas att det börjar koka där ute, vilket det börjar göra, just med tanke på restriktionerna som lättades med inresebegränsningarna och också att restaurangerna nu öppnar upp.

Vi såg ju på siffrorna som kom i januari att arbetslösheten steg en viss aning. Det är givetvis på grund av alla de permitteringar som kom till följd av de begränsningar som restaurangerna råkade ut för den här månaden. Men vi ska ju också veta att är det någon månad som det ska vara någon sorts begränsningar på - ur ett pest eller kolera perspektiv - så är januari den månaden man önskar att det skall vara på. Så kan vi nu börja gå in och säga att det blir ljusare tider, att vi har en postpandemisk yra framför oss, ett hundraårskalas utöver dess like och någonting som jag också ser fram emot är den golfturnering som är början på september så gör att (… taltiden slut).

Talman! Och just därför är evenemangsgarantin så viktig så att folk och entreprenörer ska våga ordna olika evenemang på sommaren med den risk som ändå någonstans ligger som ett orosmoln bakom. Det var faktiskt en sak som också Liberalerna hade med i sitt valprogram inför den här mandatperioden att man skulle ha en lokal evenemangsgaranti just för att vi har ganska få stora salar och sånt som faktiskt kan generera mera pengar. Jättebra. Evenemangen är viktiga och sätter Åland på kartan och de är ofta säsongsförlängare oavsett ifall det gäller golf, Alandia-cup eller Rockoff.

Men ministern sade i ett av sina svar att siffrorna talar sitt tydliga språk. Vi haft färre konkurser under pandemi-tiden än vad det var innan. Någonstans finns ju också en balans där stöden antingen ligger på lagom nivå, för hög nivå eller för låg nivå. Den här balansen är ju extremt svår att förutspå och vi har ju stött landskapsregeringen i det att hellre ta i lite mer än alldeles för lite.

När kommer vi att få en analys över hur de här olika stödformerna har fungerat i praktiken och vilka som haft störst effekt? Och också hur många miljoner som har gått ut från de åländska skattemedlen? Som sagt, jag tror att alla i den här salen stöder det att man inte ska ha onödiga konkurser, att upprätthålla arbetskraften, att se till att skapa framtidstro och också vidareutveckla samhället har varit det som har förenat det här lagtinget under den här mandatperioden skulle jag vilja påstå. Men det skulle vara intressant att veta just inför kanske kommande vågor av Corona och också inför de beslut som vi ska fatta inför den kommande tilläggsbudgeten som vi ska debattera på fredag vilka av de här åtgärderna som har haft störst effekt och vilka som har varit mest värdefulla per insatt euro. Finns någon sådan analys och kan i sådana fall näringsministern kort summera det i det här sammanhanget?

Tack, talman! Ja, jag kan ta ganska mycket ur minnesbanken direkt. Om vi tittar på de stöd som har kommit till det åländska näringslivet så är det ungefär sju, åtta miljoner euro. Det är närmare åtta miljoner euro som har kommit i de här kostnadsstöden 1 till 5 ifrån staten alltså. Det är ju ett väldigt viktigt stöd som väldigt många företag har tagit del av.

Därtill så har vårt likviditetsstöd - som vi hade kopplat till lånet som man var tvungen att ta - som jag så här i efterhand kan tycka att vi gjorde otroligt rätt när vi införde det. Det var ju ingen som hade facit. Det var ingen som visste hur den här pandemin skulle utvecklas och just precis det som ledamot Zetterman tar upp, det är skattemedel vi hanterar. Hur ser vi till att de kommer till rätt, där de behövs? Och det var det som var själva grunden i vårt arbete när vi började arbeta med det här- att landskapsregeringen och lagtinget och våra offentliga medel ska göra allt de kan för att livskraftiga företag inte ska råka in i en likviditetskonkurs. Och hur gör man det? Ja, just med tanke på att vi kopplade det till en prestation som man själv måste göra. Man måste gå igenom en likviditetskalkyl med sin bank eller analys. Man måste sedan lyfta ett lån och med det få det här stödet. Det stödet är närmare åtta miljoner euro och jag tycker att alla stöden - kombinerat alltså - landskapsregerings och statens stöd har gjort effekt. Jag tycker i och för sig att man ska utvärdera det här efteråt. Inte kanske under en - eller i slutrakan på - pandemin.

Men därtill så har det också kommit väldigt mycket pengar ut till just småföretagare och servicenäringen i form av stödet vid AMS. Det är närmare, eller dryga tre miljoner euro, som har kanaliserats från vår arbetsmarknadsmyndighetsservice. Vi har ju till det här satsat väldigt mycket på de kulturella inslagen, vill jag hävda. Åland 100 har indirekt blivit en injektion till den kulturella branschen på Åland under förra året och också det här kommande året. Det handlar om ungefär en miljon euro per år. Jag skulle vilja hävda att de pengarna har varit väl investerade också. Till det här så har vi gjort många andra insatser med arbetsmarknadsstöd, med underlättade av företag att anställa personer som är arbetssökande eller blivit permitterade och jag vill också lyfta upp de sommarpraktikant platser som skapades de två senaste åren. Jag vill hävda att totalt sett så har alla de insatser som har gjorts varit välriktade. De har nått rätt målgrupp och de har gjort stor skillnad och effekt. Och ja, ärligt talat, från den här talarstolen, så vet jag inte vad man skulle ha gjort annorlunda. Jag ångrar definitivt inget av de insatserna vi har gjort, så nu ser vi fram emot (… taltiden slut).

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.