Enda behandling
Folkhälsostrategi för Åland 2023-2030 samt Åtgärdspaket 2023-2025 för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor M 5/2022-2023
Ledamot Ingrid Zetterman Anförande | 14:27
Talman! Det är trevligt att diskutera den här frågan igen. Det är sannerligen en viktig fråga och en fråga där landskapsregeringen tillsammans med tjänstemännen har gjort ett mycket bra jobb.
Jag skulle vilja inleda med en hälsning från den liberala gruppen. Jag ger en boll till minister Holmberg-Jansson som hon inte själv kan lova att hon tar tag i, men som hon i alla fall kan vidareförmedla till tjänstemannagruppen.
Det här är ju en folkhälsostrategi som inte ska verkställas bara av landskapsregeringen och av landskapsregeringens myndigheter utan också av hela föreningslivet, av kommunerna och av flera. Vi skulle vilja skicka med en hälsning att det skulle vara väldigt fint om man under vårvintern, inför alla kommande budgetprocesser, för såväl kommuner och föreningar skulle kunna ha ett brett informationstillfälle i den här frågan. Då skulle man koordinera det med information om vilka stöd man kan söka från Ålands Idrott, från kulturdelegationen och vilka EU-stöd som finns att söka för kommuner och så vidare för att verkställa det här. Då tror jag att vi skulle få lite mer fart under galoscherna i ärendet. Det är väldigt tufft för landskapsregeringen själv att göra ett sådant arbete och det gäller ju att bygga upp ett brett tillsammansskap. Landskapsregeringen är en myndighet som har ganska lite att göra med det människonära och det här handlar sannerligen om det människonära. Det är ett önskemål som vi har och som vi hoppas att ministern kan föra med sina tjänstemän. Om jag känner de här tjänstemännen rätt så har de säkert också tänkt i de här vägarna redan.
Talman! Det här är en fråga som väcker stort intresse hos Liberalerna. Vi hade ett gruppanförande som fokuserade mycket på rörelse. Personligen så tänker jag ta upp lite gällande kulturen och också barn och unga i behov av lite särskilt stöd. Det var flera som nämnde kulturen även om ingen kanske direkt höll ett anförande om det. Det var mycket fokus på idrott och kosten senast i debatten när vi inledde det här. Vi vet ju att kulturen är en viktig bärare för välmående. Det är viktigt att få kulturell stimulans, att gå på teater och att delta i kör har helt extraordinära goda hälsoeffekter som kanske sällan kommer upp till ytan, men också ha möjlighet att utöva konstområden och kreativa handlingar.
Tankarna med Ålandsmodellen och klubbverksamhet så vi hoppas också att barn ska kunna delta i bildklubbar, keramikklubbar och annat som utvidgar den kreativa förmågan.
Vi går ju in igen i en ny industriell revolution, brukar man säga, med tanke på IT och AI revolutionen som är i sin början. Är det någonting som man vet att de sakerna kommer att vara jättedåliga på så är det samhällskritik, kreativitet och andra typer av frågor som just konsten och kulturen har sina specialistområden i. Morgondagens arbetsliv kommer troligtvis i högre utsträckning också att fråga efter de här sakerna, dels är det en välmående fråga, men det handlar också om morgondagens arbetsliv och situation.
Sen vill jag prata lite om barn i behov av särskilt stöd. Gymnastikföreningen borde man inte nämna vid namn, men nu gör jag det för jag har bara rosor att ge. De har under många års tid haft en specialgrupp för barn med diagnoser eller som annars har behov av att vara med i en specialgrupp. De här har varit otroligt fina, otroligt fina! Jag har personligen suttit vid hallkanten under många tillfällen. Jag har noterat att barn som annars inte alls vill röra sig, och som är jättesvåra att få med på fritidsaktiviteter och kanske inte ens deltar i skolidrotten, har fått en helt annan syn på rörelse. I dagens samhälle när barnen ska börja skrinna i skolan så då är det många föräldrar som tar med barnen på förhand för att lära sig skrinna för att man inte ska behöva vara sämst i klassen. Det här är liksom trygga miljöer där man får vara sig själv, där alla barn är vana med att alla har lite olika förutsättningar. Det är också en annan fin sak till den delen att man får ett kompisgäng för de som kanske annars har lite svårt med sociala relationer.
Jag vet att Ålands Idrott har pengar för det här och att alla idrotter kan verkställa det, men på något sätt verkar det vara extremt trögt att få i gång. De stora samlingarna i de stora idrotterna där det samlas väldigt många barn i en och samma idrottshall eller plan, så det funkar inte för alla. Alla barn klarar inte av att hålla koncentrationen i ett sådant forum.
Vi vet att dessa också är en riskgrupp på massor av olika sätt. Om vi till exempel pratar om barn med NPF-diagnoser så vet vi att livslängden är kortare. Det är svårt att hålla sunda levnadsvanor. Det är mycket tuffare för dem att gå och lägga sig på kvällen och ha bra matvanor. Vi vet att idrott och rörelse stöder den typen av funktioner också. Den här delen hoppas jag att man kommer att fortsätta verka för från Ålands Idrott, men att också andra får tillgång till det.
Här behöver man också lyfta frågan kring Ålands musikinstitut. Ålands musikinstitut är ju en skola som alla vet. Man har inträdesprov för att man ska klara av att verkställa den här skolan, vilket inte alla barn har förutsättningar för. Men en intressant sak som jag har diskuterat en del är behovet av specialpedagogik vid musikinstitutet. Vad har man för fortbildningsplaner kring den delen? Det är ju oftast "ett till ett undervisning", dvs. ett barn-en lärare. Där finns inga problem med stora grupper, men just det specialpedagogiska fokuset så att man inte går och stiger av musikinstitutet för den delen.
Sist och slutligen några ord om den fria bildningen. Den fria bildningen är otroligt viktig för det livslånga lärandet. Den är viktig för att motverka ensamhet och den har också förstås många kurser och annat som riktar in sig på välbefinnandet. Vi vet att det i lagen om medis finns skrivningar om att man i huvudsak ska rikta sig till vuxna. Men eftersom musikinstitutet är en skola med läroplan, där inte vem som helst slipper in i skolan, så borde det kanske bli dags att man skulle fundera kring att lagstifta om en kommunal musikskola under medisparaplyet. Detta för att tillgodose möjligheten för alla barn på hela Åland att musicera och sjunga, såsom verksamheten är inom medis. Tack, talman!
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 14:35
Talman! Ja, visst är det trevligt och roligt att prata om trevligheter, för det här är någonting som är bra. Jag tycker att de förslag som kommer från den liberala gruppen är bra. Jag ska absolut föra detta vidare till mina tjänstemän om att ha ett brett informationstillfälle och också titta på hur vi kan lyfta upp de olika möjligheter som finns att söka stöd för olika verksamheter. Det är nog lite så som ledamoten var inne på, jag tror att de redan har tänkt lite i de här banorna. Men jag ska lyfta upp det. Man är väldigt ivrig och väldigt glad för att det här händer nu. Man vill verkligen att det här ska bli bra. Det känns också tryggt att vi har den här gruppen med två personer som jobbar kring barns och ungas hälsa och välmående. Det är också bra för att det finns någon som kan hjälpa till.
Ledamot Ingrid Zetterman Repliksvar | 14:36
Tack för det. Det gläder mig att höra det beskedet från ministern. Jag tycker att det här viktigt för många förändringar är ganska små. Min uppfattning är nog, när jag är inne i föreningsvärlden, att många föreningar missar en del bidrag för att man är ganska blind mot PAF-bidragen och det är liksom det som är välkänt på Åland. Jag säger inte att det gäller alla föreningar, det finns många föreningar som är bra på att söka breddbidrag. Men till exempel Leader, kulturfonder och andra så där borde man också öka medvetandet hos föreningarna och hjälpa till med att söka ut de här pengarna. Landskapsregeringen kanske kunde samla ett sådant paket där man skulle titta både på de här frågorna kring en integrerad vardag för alla som vill ha det - det är också en jätteviktig del att inflyttade är integrerade - men nu menade jag också bredden. Det finns ju EU-fonder men också de här lite lättare fonder att söka medel från.
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 14:37
Tack, talman! Jag kommer att ta detta vidare till mina ministerkollegor för det berör ju flera ministerportföljer. Det blir egentligen både näringsministerns och utbildnings- och kulturministerns portföljer.
Men just fritidspengen, som vi pratade om förra gången vi hade debatt, den tror jag också kommer att öppna upp nya möjligheter för kanske lite mera nischade grupper. Jag tänker på personer som har några speciella utmaningar, de kanske kan hitta sin lilla grupp. Man får också en peng som kan finansiera det på ett annat sätt. Jag vet inte, det är bara en tanke. De som hemskolas får ju också möjlighet nu för de kan ju inte var med på skolgymnastiken. Här får de nu en möjlighet, kanske också med en viss finansiering, att kunna delta i olika gruppaktiviteter och idrottsaktiviteter, det tror jag att är bra.
Och kulturen, ja, jag brinner varmt för den. Jag ser också hur mycket nytta den gör och där har vi ju både medis och (… taltiden slut).
Ledamot Ingrid Zetterman Repliksvar | 14:38
Talman! Vi pratade faktiskt i senaste debatt också om de här små nischade klubbarna. Det finns strategispelsklubben, jag vet inte om schackklubben fortfarande är igång, men det finns små nischade klubbar som kanske inte har lika lätt som andra stora aktörer att komma ut och presentera sina verksamheter. Så det där är en bra sak.
När det gäller de här fritidspengarna, eller vad man vill kalla dem för, så hade vi under förra mandatperioden ett långtgående arbete i rådet för idrott, motion och hälsa om att införa just Islandsmodellen. Islandsmodellen har nu blivit införd i Finland som Finlandsmodellen. Vi har ju verkat hela mandatperioden för en Ålandsmodell. Man avbröt det arbetet i inledningen av den här mandatperioden, vilket var väldigt synd. Det är bra att man nu har återkommit och slagit sig in på den här kloka banan.
Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Anförande | 14:39
Talman! Äntligen har någon tagit ett helhetsgrepp kring folkhälsan och vågar samtidigt säga att det finns utrymme för förbättringar i hälsoläget.
Förra gången vi diskuterade landskapsregeringens meddelande, Ålands folkhälsorapport, i september 2019 sade jag så här: "Vi behöver en övergripande folkhälsostrategi som har klara och tydliga mål. Vi pratar ofta om omställningen till förebyggande insatser och tidiga upptäckter inom det sociala området. Nu är det dags för samma omställning inom hälso- och sjukvård och i övriga samhällssektorer!"
Nu har vi ett förslag på folkhälsostrategi. Jag vet att jag inte kan ta äran åt mig, men jag är glad att regeringen insett samma. Behovet har funnits länge, men vi behöver också tydliggöra ansvaret för folkhälsofrågorna.
Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig och där står: "Lagar ska ha en hälsokonsekvensanalys." Men jag har aldrig sett någon. Hälso- och sjukvårdslagen är också tydlig i § 25 om Strategisk planering och uppföljning: ”Ålands hälso- och sjukvård ska en gång per lagtingsperiod anta en plan över hur behoven av hälso- och sjukvård för landskapets invånare ska uppfyllas”. Inte heller någon sådan har jag sett. Vi måste bli bättre på att följa våra egna lagar. ÅHS och kommunerna ska även ha en gemensam plan för äldre, och deras behov av vård vilket behöver prioriteras.
Jag efterlyser ofta tydlighet över vilka övriga styrdokument som ska följas och frågan finns även inom vården. Självstyrelsen ska inte sätta ålänningarna i sämre ställning, sägs ofta, men ibland har vi egna riktlinjer och föreskrifter, ibland följer vi Finland och ibland finns inga alls. Men kanske det är en tydlig folkhälsolag vi behöver, där konkreta målsättningar kommer fram och som efterföljs.
Vad jag kan sakna från rapporten är det som kallas, eller heter, tertiär preventionen, som riktas till de redan insjuknade, där vi borde se på hur man arbetar med s.k. hälsofrämjande sjukhus och kanske gå med i det nätverk som finns och som etablerades av WHO för sjukvården har en jätteviktig roll i att förebygga sjukdom. Att vård ges i rätt tid och på rätt nivå är också viktigt, där är den nya hälso- och sjukvårdsupplysningen ett bra exempel, men här finns utrymme för förbättringar.
Många frågor är väl värda att lyfta i en folkhälsodebatt. Så som att det är stora skillnader mellan mäns och kvinnors hälso- och sjukvårdskonsumtion. Skillnaderna finns både på en övergripande nivå, men även inom olika sjukvårdsområden men även i vilken vårdnivå som nyttjas. Jämställd hälsa och vård är ett komplext område, för visst ser man omotiverade skillnader. För att komma åt en del av dessa skillnader skulle området sexuell och reproduktiv hälsa behöva få ett större fokus. Målet behöver vara en jämställd hälsa och en mottagning för kvinnor som annars får söka privat vård för sina besvär. Jag vill även lägga till den obetalda vården och omsorgen, en dold subvention av hälso- och socialvården som framförallt kvinnor står för.
Att förebyggande hälsoarbete lönar sig brukar de flesta politiker prata om och så även jag. Jag blev förvånad när nuvarande regering lade ner det förebyggande hembesöket som tidigare gjorts till den äldre befolkningen. Där det diskuterades just behovet av motion och matvanor, tillsammans med det ack så viktiga fallförebyggande arbetet. Förebyggande arbete är hälsoekonomiskt smart.
Hur olika patientgrupper upplever tillgången till vård skulle också vara viktigt att veta. Inom vilka områden upplevs det lätt att få hjälp med sina sjukvårdsbehov, och inom vilka områden finns det långa köer och vilka får söka sig privat? Tillgången till sjukvård behöver så klart utgå från behov för tillgängligheten eller tillgången till vård ska inte vara beroende av vilken sjukdom du har. Vissa patientgrupper har svårt att få den vård de behöver, vilket även lyfts i media.
För inte så länge sedan skapade barnrådgivningens långa köer rubriker. Det blev bättre ett tag, men nu verkar det vara värre igen. Hur ska det förebyggande hälsoarbetet kunna fungera utan personal? På rikssidan har man nu infört en dimensionering om hur många barn en hälsovårdare i kommunen eller på en skola ska ha ansvar för. Trots vackra ord om att prioritera barns hälsa och barns bästa, så görs ingenting liknande här på Åland. Vi behöver prioritera folkhälsopolitiska frågor bättre och sätta folkhälsopolitiska målsättningarna högre. Även genom olika samhällspolitiska och framförallt familjepolitiska åtgärder kan folkhälsan öka. Här spelar rådgivningsarbetet/skol- och studerandehälsovården en stor roll. Där behövs tillräcklig kapacitet så att kostnaderna för den dyrare specialiserade sjukvården kan minska eller i alla fall öka långsammare. Givetvis gäller detta även mödravården och de ofödda barnen, för det är här som hälsovanorna läggs.
Eftersom vi har lagt mycket av det proaktiva hälsoarbetet på den tredje sektorn så behöver de även få tillräckligt med resurser. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt med fleråriga PAF-bidrag.
Den s.k. Ålandsmodellen, en anpassad Islandsmodell har diskuterats mycket de här dagarna. Det gäller att bygga upp skyddsfaktorer och bygga resilienta barn och unga, här behövs insatser och jag instämmer med er som lyft detta, att det här är någonting som behöver komma på plats.
En stor del av det hälsofrämjande arbetet består av hälsoupplysning, som är så gott som obefintlig idag. Den åländska befolkningen borde bättre upplysas om t.ex. behovet av D-vitamin samt det nationella vaccinationsprogrammet. Eller ska vi fortsätta låta TBE-fallen öka?
Det finns så mycket att säga i det här ämnet att jag skulle kunna stå här en hel dag. Men jag ännu vill säga några ord om arbetshälsa. Hur ser det ut med arbetshälsan hos vår egen personal? Vilka insatser skulle vi och företagshälsovården behöva fokusera på? Ska vi välja företagshälsovård för våra anställda av dem som ger det billigaste anbudet eller borde flera faktorer vägas in här? Enligt mig borde företagshälsovård köpas av den aktör som kan se till att våra anställda är så friska som möjligt för deras dagliga arbete för självstyrelsens bästa.
Sedan är våld, sexuella övergrepp och trakasserier tyvärr vardag för många, även våra anställda och kräver åtgärder samt konkreta insatser. Tack, talman!
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 14:47
Jag skulle behöva en hel dag, talman, för att svara på alla saker som jag skulle vilja hinna svara på.
När det gäller äldreplaner så håller jag med om att de är viktiga och de tas ju fram i de olika kommunerna nu. Norra Ålands kommuner tar fram den här planen tillsammans nu, vilket jag tycker att är jättebra. Man tittar på hur man kan göra saker och tar lärdom av varandra.
När det gäller närståendevårdare, som du inte riktigt var inne på men ändå, så där har vi nu infört avgiftsfria hälsokontroller. Vi ser hur viktigt det är med det förebyggande för att de ska få hjälp och stöttning. De har också en egen sjuksköterska som de kan vända sig till på seniormottagningen, just för att få det här stödet som närståendevårdare så desperat behöver i vissa situationer.
De förebyggande hembesöken görs nu i kommunerna. När jag har varit runt till de olika äldreboendena så ser jag att de görs. De får besök från seniormottagningen som kommer dit och håller mera allmänna möten.
Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Repliksvar | 14:48
Tack minister Holmberg-Jansson! Jag tycker att det är jättebra att kommunerna så småningom börjar få äldreplanerna på plats. Det här är en lagstiftning som har funnits i många år redan så det är ju på tiden. Det är bra.
Bra är också att ministern inser att det är viktigt med det förebyggande arbetet. Just hälsokontrollerna för närståendevårdarna är jättebra! Men det kommuniceras inte ut att alla kan komma på en hälsokontroll om man vill, om man inte har företagshälsovård. Det tycker jag att kommuniceras alltför dåligt att hälsokontroller finns ju för alla.
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 14:49
Tack, talman! Jag kommer inte exakt ihåg hur det står på hemsidan. Men visst är det så att man har rätt att vända sig dit. Äldreboendena har också rätt att vända sig till seniormottagningen om man behöver diskutera och lyfta frågor. Det är det som de är till för, de har boenden som har rätt till det.
När det gäller hälsovårdare så i januari 2024 så kommer det att startas en 60 poängs examen i samarbete med Arcada på Högskolan på Åland. Det är en behörighetsgivande utbildning. Man gör ju någonting för man ser att det saknas hälsovårdare. Nu försöker man stärka det genom att nu försöka utbilda fler i samarbete med Arcada. Det är ju en väg att göra det på och en väg som landskapsregeringen kan göra det på.
När det kommer till Islandsmodellen, Ålandsmodellen och Finlandsmodellen så är det inte bara att göra en kopia av Islandsmodellen på Åland. Vi måste ju göra en anpassning som gäller på Åland och det är det som vi håller på att försöka se hur vi kan göra (… taltiden slut).
Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Repliksvar | 14:50
Tack, talman! Det är jättebra att seniormottagningen är på plats. Det var ju någonting som vi bestämde egentligen redan år 2017. Men man får ju också säga bättre sent än aldrig. Jag tror absolut att den har en funktion och behövs. Nu kan jag inte ställa några frågor. Men jag antar att ministern menade att förebyggande hälsokontroller för alla äldre nu görs i hemmet.
Sedan svarar jag på frågan om det saknas hälsovårdare och jag svarar nu som jag brukar. Nej, det saknas inte hälsovårdare. Det finns egentligen ganska många hälsovårdare, men det saknas arbetsplatser där hälsovårdarna vill vara och stanna och stanna länge och ha rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb.
Ledamot Stephan Toivonen Anförande | 14:51
Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag hade kanske inte tänkt säga något i det här ärendet, men kanske jag ändå har något att bidra med vid närmare eftertanke. Efter att jag noterade att det inte är bara det här som vi diskuterar som låg ute här en måndag, det här är bara hälften. Det finns tre bilagor till i det här ärendet. Jag har noterat att alla har nog faktiskt inte noterat det.
Först tänkte jag anknyta till ledamot Josefssons anförande där han talade om blå zoner, vilket jag har intresserat mig för en tid. Det var också något jag ville ha med i äldrepolitiska meddelandet.
På Åland är som bekant den förväntade livslängden hög, väldigt hög i jämförelsen med andra regioner exempelvis i Europa. Jag ville att vi skulle ha satt med målet för att betona den individuella fördelen av hög medellivslängd.
I detta sammanhang finns även begreppet blå zoner, dvs. regioner där andelen 100-åringar är hög. De finns runtom i världen och man har forskat mycket, ofta är det faktiskt öar. Där har man inte bara studerat hur många som blir 100 år utan även hälsostatus och det visar sig att människor där inte bara lever länge utan är friskare och aktivare högt upp i åldrarna. Man kan säga att det är den tredje åldern, pensionsåldern när man klarar sig själv som är längre. Och detta är ju också något som man som individ önskar sig.
Jag tittade faktiskt också vilka möjligheter Åland har att nå den blå zonen. Jag tycker om siffror som ni vet och jag noterar att vi ligger ganska bra till. Vi har många bubblare som ligger just under 100 år, så det finns en möjlighet enligt de här definitionerna. Och som sagt var, det här skulle vara en positiv beskrivning att tala om blå zoner och tala om höga medellivslängd och inte bara den här försörjningskvoten som uppfattas som väldigt negativ, framförallt av de äldre. Och det är ju ur samhällets synvinkel.
Sedan, herr talman, så är det den här bunten med papper, det vill säga inte den som vi fick utdelad, utan resten som jag tänkte tala om. Det är framförallt den bilagan som nog omnämns här, "Åtgärdspaket 2023-2025 för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i linje med målsättningarna i folkhälsostrategin för Åland 2023-2030". Den finns ju inte här, den finns bara i rubriken. Det var alltså fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Det var ungefär den bild man har av ett sådant här paket.
När det gäller fysisk aktivitet så minns ni redan från det äldrepolitiska meddelandet att de äldre rör sig för lite. Det var den slutsatsen som var där. En generalisering som jag måste känna mig träffad av efter att ha cyklat bara 2 700 kilometer i år. Jag noterar att appen säger 25 000 kilometer under min tid i Portugal på halvtid, så jag ska försöka förbättra mig i fortsättningen när jag nu blir där på heltid.
Sedan har jag noterat att det är faktiskt stora skillnader i aktivitetsnivå, inte bara mellan äldre utan också bland de flesta åldersklasser. De yngre samma sak, en del rör på sig väldigt mycket och andra sitter framför datorn eller var man sitter. Jag har noterat att Coopertesten för rekryterna i Finland, alltså medelvärdet på dem, går ner och ner för varje år och det är ju en alarmerande förändring.
Det stora problemet är att få personer motiverade. Jag minns ju själv i skolan att gymnastik och idrott var ju liksom det värsta jag visste. Men så småningom fick jag sedan ett intresse, det var en utmaning att se vad man klarar av och det har jag hållit på med i några år. Det var mitt sätt att komma in i det. Men jag har ju märkt med andra som inte har den egna motivationen som är A och O. Sen försöker man fuska med alla privata tränare och så vidare, men det är nog den egna delen.
Sen har vi det här med matvanor som är en sak jag också har funderat på. Jag kom själv inte till insikt, jag lärde mig en hel del före millennieskiftet. Vågen visade 99 kg. Jag var inte nöjd med det. Jag prövade en metod och gick ner 25 kilo på åtta månader och har hyggligt hållit det. Jag noterade den otroliga skillnaden. Då lärde jag mig självklarheter att man ju faktiskt äter för att få i sig näringsämnen, vitaminer och mineraler.
Jag lärde mig också att jorden blir mer och mer utarmad. Man odlar på ett sådant sätt att maten har mindre näringsvärde nu än för 20, 30 och 40 år sedan. Vi äter sådant som kanske inte är så nyttigt. Vi kallar det för skräpmat. Där har jag nog ändrat mig väldigt mycket. Det är samma sak i de blå zonerna, där äter man väldigt lite skräpmat. Man äter mat som man kanske har odlat själv, mat som man har tillrett själv osv. Det är en sak som jag noterade när jag läste om de här olika blå zonerna att det skiljer sig. Det finns faktiskt ganska mycket likheter med hur det är på Åland också. Det är väldigt populärt att odla lite själv också, det är en bra sak.
Men sen kommer det rekommendationer av myndigheter, det kommer rekommendationer av politiker vad vi ska äta och vad vi borde äta av olika orsaker, tyvärr. Politiker både här och på annat håll talar om att det ska vara lokalproducerat, lokalproducerat. Och då frågar man sig varför? Är det av protektionistiska skäl? Eller är det för att det är bättre för hälsan? Politikerna här säger att man måste äta lokal fisk och då får jag lite dåligt samvete när jag går in till min mataffär i Portugal där det finns 45 olika fiskar ungefär, färska. Men det finns inte abborre, gädda eller gös. Hm, då äter jag kanske onyttiga saker, eller hur ska man tolka det?
Sedan säger ju politikerna i Norden att djuren har så väldigt fina förhållanden här. Jag har rört mig en del söderut. Jag brukar skämtsamt säga att jag tycker synd om de franska kossorna som missar kosläpp av den enkla orsaken att de är ute hela året. Så är det bättre att att få njuta av kosläpp eller bättre att vara ute året runt?
Sedan det här med lokala matvanor. Det arrangerades nyligen ett seminarium om desinformation och det var ett intressant seminarium. Mot bakgrund av det så undrar jag om det finns någon som har en studie som påvisar att den åländska maten skulle vara bättre för konsumenterna än mat från den finska eller svenska sidan? Det var ju så att regeringen ville subventionera den här lokala potatisen på bekostnad av potatis från Salo som jag sade en gång här i lagtinget. Jag undrar om det finns studier på det eller om det är desinformation att den skulle vara bättre? Vi talar ofta om evidens här också i salen. Jag råkar själv ha en vetenskaplig studie kring näringsvärdet i olika grödor. Tyvärr har jag inte den här, för den ligger i garaget i Portugal, där finns inte min bil utan fem stycken cyklar. Men den där rapporten är rätt gammal. Man undersökte grödor i olika landskap i Finland och man tittade på mineralvärden och kom fram till att grödorna från Åland och Lappland hade de sämsta värdena. Framförallt var kalkinnehållet väldigt lågt och jag var väldigt förvånad. Men jag lyckades få tag på personen som hade gjort det där. Han var professor i Tammerfors då. Han berättade att det var en märklig paradox. Ju mer kalk det finns i marken, desto svårare har växterna att ta upp näring. Så därför har grödorna här låga värden och i Lappland för att det finns väldigt lite kalk i marken. Så den studien har jag. Det skulle vara intressant att veta, är det någon som har en färskare studie som kanske visar att det är bättre ur hälsosynpunkt? Det är det som vi har på agendan idag.
Jag går lite över tiden, men folkhälsan är nog viktig.
Det finns en sak som jag tycker att är ännu viktigare, inte i den här rapporten som vi fick utdelad, utan i en av bilagorna. Det gäller avsnittet om genomförandet. Det tangerades också i en ledare här i helgen och det var egentligen då som jag fick upp ögonen vad som egentligen står. Och det står inte här, utan det står i de 130 sidor som vi inte fick utdelade. Där står: För dagligvaruhandeln, restaurangbranschen och livsmedelsproducenter: ”Öka medvetenhet och kunskap om näringsrekommendationer, matens inverkan på hälsa och klimat på befolkningsnivå”. Aha, det är nu som vi faktiskt ska välja tycker jag. Ska vi ha näringsrekommendationer med tanke på folkhälsan? Eller ska vi ha näringsrekommendationer med tanke på klimatet?
Klimatet kan vi på Åland som bekant inte påverka. Även om hela Norden skulle bli klimatneutralt så skulle vi inte kunna påverka klimatet.
Däremot är jag helt övertygad om att vi kan påverka folkhälsan genom att ändra på matvanor. Det har jag själv personligen noterat. Förkyld kan man bli ändå.
Det är klart, inte följer alla dessa rekommendationer till 100 %. Det ska vi inte tro heller. Men som jag ser det, så varje avvikelse från att ha strikt strikta råd med tanke på folkhälsan så riskerar ju att helt enkelt försämra folkhälsan och därmed kostnader för samhället.
Ur min synvinkel så är det synnerligen enkelt. Det är att näringsrekommendationer borde enbart fokusera på hälsa, ingenting annat. Inte på lokalt odlat, om det är bra för klimatet eller något annat. Jag har nog sett också ibland andra motiv till varför vi ska äta det här, för att och så kommer någonting annat. Så det är inte, som sagt, vad som är bäst för producenterna, inte vad som är bäst för klimatet utan helt enkelt för konsumenten.
Om det blir avvikelser och konsumenterna sedan läser att ja, det här är med tanke på både hälsa och klimat eller någonting annat så blir det urvattnat. Då tänker man att jag kanske inte tror på att vi kan påverka klimatet, alltså behöver jag inte bry mig om de här näringsrekommendationerna, även om de ändå till stor del är rätt, oberoende effekten av dem i sig är rätt så bra näringsrekommendationer, så blir det sämre.
Så som sagt, kostrekommendationer bör enbart fokusera på folkhälsan. Hur får vi i oss råvaror och mat med mycket vitaminer och mycket mineraler? Vilka råvaror ska vi äta? Hur ska vi hantera dem? Hur ska vi lagra dem? Sedan kan vi ha separata råd. Vad är bra för klimatet? Och det kan vi då följa om vi vill göra det.
Talmannen: Den rekommenderade talartiden har överskridits med 6 minuter.
Tack, jo, mot bakgrund av att det här åtgärdspaketet faktiskt inte fanns bland de 30-32 papper som vi hade när vi kom från sommarpausen, och jag noterade med de två jag pratade med att det är nog inte många som har uppfattat att det faktiskt finns lika mycket till, så föreslår jag bordläggning till nästa plenum av detta ärende som jag faktiskt anser att är mycket, mycket viktigt. Tack för ordet!
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:05
Tack, talman! Det är olyckligt att alla dessa dokument och filer har skickats till lagtinget om det är så att lagtinget har valt att inte printa ut dem. Men de finns ju fortfarande på lagtingets hemsida att klicka på om man vill läsa dem. Ledamoten som gillar statistik, det finns 120 sidor statistik, det finns indikatorer att följa upp och det finns precis hur mycket som helst att grotta ner sig om man är en statistiknörd.
Det som ledamoten var inne på när det gäller blåa zoner så jag håller med, det är väldigt intressant. Jag tycker att det är någonting som man får jobba vidare med. Det är för intressant att låta det vara.
Om man tittar på sjuklighetsindexet mot Finland så ligger vi under 60 och på vissa ställen i Finland så har man 120, så vi har hälften mot det.
Ledamot Stephan Toivonen Repliksvar | 15:06
Tack, fru talman! Jo, just det här med blå zoner, det läste jag om för något år sedan. Jag tyckte mig se likheter mellan de här områdena och så som folk bor och lever på Åland. Jag tror att det på ett positivt sätt kanske är bättre än att tala om näringsrekommendationer som låter lite tråkigt, det medger jag. Men just blå zoner, det var åtminstone en ö i Japan och det var någon italiensk ö och i och med att flera var öar dessutom så tyckte jag att det var spännande.
Minister Annette Holmberg-Jansson (M) Replik | 15:07
Talman! Ledamoten tog också upp att det gäller att röra på sig. Här är det ju precis på samma sätt som vi hade diskussioner kring det äldrepolitiska programmet. Det är en väldigt stor spännvidd på personer. Vissa är i fysiskt toppform under väldigt många år medan vissa blir väldigt sjuka i unga år. Det är ändå så att 60 % av de vuxna ålänningarna rör på sig för lite. Det är väldigt många. Vi måste hitta alla sätt vi kan för att få folk att röra på sig mer. Man ser också att det är kopplat, ju lägre utbildningsnivå man har desto mindre motionerar man.
När det gäller kosten så har vi de nordiska näringsrekommendationerna, det har just kommit nya och man håller nu på att titta på dem i Finland. Vi kommer noga att följa med här och se vilka förslag som kommer. Målet framförallt är ju att få våra barn och unga, men även de vuxna (… taltiden slut).
Ledamot Stephan Toivonen Repliksvar | 15:08
Tack, fru talman! Ja, det här är saker som jag också kunde diskutera länge om. Det är intressanta saker.
Det som jag också minns nu från de här blå zonerna så var ju deras sätt att leva. De gick inte från arbetslivet en dag och pension dagen efter. Det var en mjuk övergång av olika skäl. Det är en sak som mera kopplar förstås till den kommittén jag var inne på. Men jag såg som sagt att det fanns mycket likheter mellan det sätt som vi lever på här, med många olika jobb och så vidare och man kan trappa ner och inte bara gå från jobb till pension. Att jobba här några år på halvtid är ju ett bra sätt också.
Minister Christian Wikström (Obs) Replik | 15:09
Tack, fru talman! Ledamoten var inne på näringsrekommendationerna och det är ett väldigt intressant ämne. Det är ju så att de nordiska näringsrekommendationerna så tog man nu för första gången fram två olika. En som bara fokuserar på hälsa och en som är hälsa och klimat eller klimat i övervikt. Det som är gemensamt för dem är att mängden rött kött inte är bra att stoppa i sig, varken för hälsan eller för klimatet. Så bara för att förtydliga, så finns det två olika delar som man har tagit fram. Precis som minister Annette Holmberg-Jansson var inne på så väntar vi på svaret från den finska sidan. Hur ser de på det här?
Det finns ju konsekvenser om man antar till exempel de här rekommendationerna som har att göra med klimatet så i och med att mängden kött minskar och mer biprodukter minskar väldigt mycket, nu hinner jag inte klart.
Ledamot Stephan Toivonen Repliksvar | 15:10
Tack, fru talman! Jo, jag har noterat de här nya rekommendationerna som jag från svenskt håll har läst om dem. Man har lagt ner båda faktorer. Jag har inte sett någon rekommendation som enbart har haft att göra med hälsan. Jag har bara sett den här där man kombinerar och man nämner att det beror också på klimatet. Då vet jag inte, hur har man vägt dem? Är det fifty-fifty så kastar jag det i papperskorgen. Är det en liten, liten del, okej, då kan jag läsa. Men som ni sade, rött kött ska man minska på, ja, de där svarta grisarna har ju ändå ljust kött så jag kallar det ljust kött.
Minister Christian Wikström (Obs) Replik | 15:10
Det är en viktig aspekt. Om man tänker på vårt lokalsamhälle så har vi ett mejeri och vi har ett slakteri här på Åland. Minskar vi ner på den här typen av produkter så en stor kund i de här företagen är just skolorna. En konsekvens av näringsrekommendationerna blir ju om landskapet antar liknande rekommendationer som de ser ut i de nordiska länderna så betyder det att vi bör äta mycket mindre kött och mejeriprodukter i skolorna. Det får stora följder för våra egna företag här på Åland. För min egen del så är viktigt att vi har kvar ett slakteri och ett mejeri på Åland. Vi måste tänka noga efter hur vi hanterar de här rekommendationerna och tänker på det också och inte bara på klimatet.
Ledamot Stephan Toivonen Repliksvar | 15:11
Tack, fru talman! Ja, det finns många faktorer. Men det är nog hälsan vi ska bry oss om. Inte, som sagt, producenter, det kan gå åt båda håll. Det kan vara bra, det kan vara illa, men det är folkhälsan som är det viktiga. För om vi inte sköter folkhälsan, då kommer vi att få kostnader på grund av ohälsa, tyvärr.
Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Anförande | 15:12
Talman! Jag vill understöda förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.
Det var uppfattat. Lagtingsledamot Toivonen, understödd av lagtingsledamot Söderlund, har föreslagit att ärendet bordläggs. Ärendet kommer att bordläggas till onsdagen den 20 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till inkommande onsdag.