Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Kollegor, jag har idag som uppdrag från finans- och näringsutskottet att i denna talarstol presentera inte mindre än fyra olika lagförslag vilka alla utom ett på olika sätt ger den enskilde ålänningen lite mindre pengar över i plånboken. För att genomföra detta krävs att detta lagting på vårt självstyrda Åland även godkänner några nödvändiga lagändringar – var och en nödvändig i det sparpussel som vi nu på allvar måste börja lägga. Till följd av de senaste årens obalans i de offentliga finanserna tvingas landskapet Åland på olika sätt att spara. Vi måste göra en omställning i de offentliga finanserna för att försäkra oss om att vår ö även i fortsättningen klarar av att hantera sin egen framtid med sina egna pengar. Detta är enklare att säga än att göra. Ingenting är lika svårt som att spara på utgifter man vant sig vid.

Ändå, fru talman, är jag övertygad om att ålänningen i gemen finner dessa sparbeting varken smärtsamma eller ens onödiga. Ålänningarna begriper vikten av balans i ekonomin och är redo att bidra till vårt allmänna väl. Faktum är att vartenda ett av de lagförslag som ska dryftas i dag liksom det budgetbetänkande jag ämnar lägga fram i morgon andas sunt förnuft och god hushållning samt stor krismedvetenhet. Att sköta ett landskap är inte väldigt mycket annorlunda jämfört med att sköta den egna hushållskassan. Hemma måste man se till att inkomsterna varje månad är minst lika höga som utgifterna. I den åländska ekonomin är vår uppgift att se till att utgifterna inte är större än intäkterna. Sunt förnuft slår alltid komplicerade ekonomiska teorier.

Innan jag fortsätter med själva betänkandet om det förändrade studiestödet är det viktigt att slå fast en sak. Om vi inte genomför besparingar i dag kommer det självstyrda Åland och dess medborgare inom en snar framtid att tvingas uppta lån för att betala den dagliga driften av den offentliga sektorn. Och eftersom den som är satt i skuld inte är fri kan vem som helst räkna ut hur självstyrt vårt örike blir den dag vi vilar i händerna på utomstående finansiärer, hur goda dessa banker än är. Målet måste alltså vara att på alla till buds stående sätt försäkra oss om att banta de offentliga utgifterna till en nivå som är långsiktigt hållbar. Detta gäller i synnerhet alla de som är unga i dag. Om vi som nu sitter i detta lagting inte förmår hejda de skenande kostnaderna är det våra barn och deras barn som tvingas betala. Så kan inte jag ha det. Det är en hedersfråga för detta lagting att göra allt i vår makt för att stoppa kostnaderna från att öka ytterligare.

Förslaget till förändrade studiestödsförmåner är ett resultat av sunt förnuft. Genom att låta bli att indexjustera studiestödet för de ålänningar som lyfter bidraget sparar landskapet 190 000 euro per läsår under tre läsår. Jag har i debatten hört de som inte tycker det är så mycket att orda om och att man därför, av omsorg med de unga, borde låta bli. Majoriteten i finans- och näringsutskottet håller inte med. Det är mycket pengar och det är mer än så. Det är en signal att alla är med och sparar hela Åland till fromma.

Inte behöver makthavarna på Åland ha särskilt dåligt samvete över denna inbesparing som riktar sig mot de yngre. De lämnar grundskolan och gymnasiestadiet med en genuin och hållbar utbildning. Tack vare självstyrelsen håller den åländska skolan rätt och slätt världsklass. Åländska elever har en grundtrygghet som hjälper dem på den fortsatta vägen. Deras studiestöd höjs inte de kommande tre läsåren men de får alla möjlighet att lyfta ett större studielån och reglerna för arbete vid sidan av studierna ska medge högre inkomster. Det är tillräckligt bra under nuvarande förutsättningar och det kommer inte att hejda någon från att genomföra sina studier. Snarare tvärtom. Dagens unga vill helst undvika lån och kommer därför att göra sitt bästa för att klara av sina studier och sedan ge sig ut på arbetsmarknaden.

Fru talman! Finans- och näringsutskottet hänvisar vidare till det utlåtande och den sakbehandling som lag- och kulturutskottet biträtt oss med och föreslår att lagtinget antar lagförslagen om förändrade studiestödsförmåner oförändrade. För en budget i balans måste vi nå, våra efterlevande ska inte behöva betala vad vi misslyckas med idag. Utskottets medlemmar har inte varit eniga och till betänkandet bifogas en reservation vilken det är bäst att reservanterna själva redogör för. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Pettersson visar verbalt stor krismedvetenhet. Han säger att man ska göra allt i vår makt till att spara för hela Åland till fromma noterar jag. Ltl Jörgen Pettersson har ju faktiskt makt. Han är med i regeringsblocket och han är ordförande i finansutskottet.

Därför undrar jag vilka sparförslag har ltl Pettersson lagt ut utöver budgetförslaget? För om vi analyserar budgetförslaget så kommer det, om man inte gör något utöver de budgetförslag som lagts, leda till just det skräckscenario som ltl Jörgen Pettersson målar upp.

Så min fråga är till ltl Jörgen Pettersson, som har makt: Vad har han gjort för att spara ordentligt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag undrar om ltl Anders Eriksson möjligen har missuppfattat någonting av dagens plenum. Nu hanterar vi budgetlag och det här handlar om lag om förändrade studiestöd. Det är imorgon, så vitt jag begriper, som vi ska hantera budgeten för 2013.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror inte jag missförstått, för budgetlagarna brukar ha ganska stort samband med själva budgeten och att det inte är någon skillnad vilken dag man diskuterar den ekonomiska situationen. Den är lika allvarlig idag som det kommer att vara imorgon, ltl Pettersson. Så därför när man säger att man ska göra allt som vi har i vår makt för att spara, så undrar jag vad ltl Jörgen Pettersson har gjort? Men jag kanske får vänta på svaren tills imorgon.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag kanske var otydlig, men förslaget till förändrade studiestöd, ltl Eriksson, gick ut på att man ställer in indexjusteringen på studiestöden under de tre kommande läsåren och med hjälp av det så bygger man en liten bit i det stora sparpussel som vi alla måste vara med om att lägga. Och det är inte småpengar det här heller handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, Fru talman! Ltl Jörgen Pettersson säger att slopande av indexjusteringarna sparar 190 000 euro för landskapsregeringen. Det gäller då år 2014 ska jag poängtera, år 2013 är det 94 000 euro. Om vi ska räkna ett helt år, så egentligen bestäms indexjusteringen av konsumentprisindexen. Och 190 000 euro som ltl Pettersson säger är beräknat på konsumentprisindex på 2,8 procent. Idag kan vi läsa att konsumentprisindexet just nu på Åland är 1,9 procent vilket gör att de s.k. inbesparingarna landar på 137 000 euro.  Så det är en väsentlig skillnad.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för påminnelsen, ltl Asumaa. Det där är både bra och dåliga nyheter. Det är klart att det inte är så bra att man möjligen sparar lite mindre för landskapet, men och andra sidan så kan jag ha stora sympatier för de studerande i och med att den faktiska inbesparingen för deras del därmed ju blir lite mindre. Men tack för påminnelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den som är satt i skuld är inte fri, så sade utskottsordförande i talarstolen, det är sant, det är ett välkänt begrepp som används ofta och det ligger mycket i det. Men nu är det så, utskottsordförande Pettersson, att det gäller landskapet. Utskottsordförande Pettersson sade att det är en förmån att de studerande härefter i en värld som är ledd av utskottsordförande Pettersson, kan skuldsätta sig och att det är någonting positivt. Det innebär i förlängningen att den värld som styrs av utskottsordförande Pettersson, så kommer våra studerande framöver att vara lite mindre fria.

Vi liberaler värnar om individer, utgående ur den ideologi vi har. Det är fullt naturligt att vi motsätter oss den utvecklingen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, ltl Mats Perämaa. Det är alldeles riktigt. Det finns olika former av skulder här i världen. Jag tror att vi nästan alla någon gång haft en liten studieskuld som inte alltid behöver vara dålig. Framförallt så bestämmer man själv över om man vill ta den eller inte. Det är ingenting som ett landskap påtvingar en genom ett studiestöd som är finansierat av folk som man inte överhuvudtaget har någonting med att göra. En egen privat studieskuld, så bestämmer man själv över ett studiebidrag som sker med lånta fjädrar, så blir man ett offer för systemet. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

En skuld behöver inte vara dålig, nu låter det så igen nu när det gäller individen, även om de är studerande. Men skuld ska inte vara bra för landskapet. Och skuld ska inte vara bra för landskapet, det tycker vi också, men inte heller för individen. Knappa 200 000 euro gällde det här, men eftersom den här frågan hänger ihop med budgeten så kommer vi snart till det som presenteras på våra bord få konstatera att när budgetförslaget nu har passerat finans- och näringsutskottet, under ledning av ltl Pettersson, så har vi ett större underskott på 3 miljoner euro i det betänkande som kommer än när produkten kom till finans- och näringsutskottet.

Det känns som att de studerandena i jämförelse med hur man hanterar saker och ting, kommer att få höra till de grupper som får ta smällen av landskapsregeringens finansiella politik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Ltl Mats Perämaa har naturligtvis rätt i det som så mycket annat. Där som det möjligen brister lite i logiken så är att det finns inga grupper som är extra utsatta än andra. För att landskapet Åland ska nå en budget i balans så måste alla vara med och betala. Studerande måste vara med och betala. Kvinnor måste vara med och betala. Män måste vara med och betala. Det är det som är ett resultat av den omställningsbudget som kommer att presenteras noggrannare imorgon. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag tycker att det är lite irriterande och jag skulle uppskatta om finans- och näringsutskottets ordförande skulle lite byta taktik. Det handlar om att för oppositionens del att visa en alternativ politik och det vi gör med våra förslag är att finansiera på andra sätt.

Jag konstaterar i finans- och näringsutskottets betänkande till studiestödslagen att man inte har tagit i beaktande det som lag- och kulturutskottet skriver. Den förändringen man gör nu är att man ökar på lånen till de studerande. Vilket kan i framtiden äta upp hela inbesparingen pga. borgensansvaret som landskapet har.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag har till skillnad mot ltl Sjögren en mycket större tilltro till de åländska studerandena. Jag är helt säker på att de studielån, som de själva väljer att ta för att finansiera sina studier, är något som de kommer att se till att betala tillbaks genom att de under och efter sina studieår ordnar ett bra arbete till sig och därefter betalar tillbaks de lån som de fått av landskapet. Det som de själva har valt att ha tagit. Att få ett bidrag som någon annan har varit med och finansierat utan att man har begärt det är inte lika intressant att betala tillbaks. Och där väljer man inte själv, vilket man gör med studielån. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det handlar inte om någon slags tilltro utan det handlar om rena rama fakta. I dags läget är det 15 till 20 personer där landskapets borgensansvar inträder. Och det har varit en ganska konstant siffra. Ökar man lånedelen för de studerande, så kan man med fog anta att borgensansvaret ökar för landskapet och därmed behövs tilläggsmedel för AMS. Det är reellt och det handlar om fakta. Det man gör nu för att få frisera siffrorna kan bli ett högre strukturellt underskott i framtiden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag vidhåller tillskillnad mot ltl Katrin Sjögren att folk som lyfter lån är också beredda att betala tillbaks dem. Jag har oerhört stor tilltro till individens förmåga att skaffa sig arbete och därmed kunna reda upp sin egen finansiella situation. På samma sätt som jag är lika övertygad om att ålänningarna i en gemen är beredda att vara med och spara för att få hela landskapet Åland på en sund finansiell kurs istället för att man skall finansiera dagens utgifter med morgondagens inkomster. Tack!

 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår i sitt lagförslag nr 2 2012-2013 att landskapslagen om studiestödet ändras så att indexjusteringarna slopas temporärt framtill höstterminen 2016.

Motiveringen är det att ett led i utgiftsbesparingarna i landskapsfinanserna och ett sätt att få landskapsbudgeten i balans. Majoriteten i finans- och näringsutskottet föreslår att denna förändring ska antas av lagtinget.

De åländska studerandena är alltså en av de grupper som enligt regeringen skall hjälpa till att balansera landskapets finanser framtill året 2015, genom att indexjusteringen av studiestödet slopas.

Åtgärden i sig gör inte att landskapet får sin budget i balans. Men vad det på riktigt innebär är att det faktiska studiestödet för den åländska studerande minskar år för år, i och med att inflationen påverkar studiestödets belopp negativt. Enligt lagförslaget så bidrar studerande med 94 000 euro för att minska en del av underskottet i landskapets budget år 2013. Underskottet som idag beräknas uppgå till 8,9 miljoner euro, efter att ÅHS kostnader korrigerats upp med 3 miljoner euro. I ljuset av detta kan vi väl säga att regeringen silar mygg och sväljer elefanter. Som plåster på såret för slopat indexjustering av studiestödet föreslår vår regering att våra studerande kan lyfta högre och mera studielån. Studielånebeloppet höjs med 48 procent från 360 till 533 euro per månad. Det här betyder ca 1700 euro mera lån för våra studerande varje lån som de lyfter det här lånet. Det här kommer givetvis att leda till en högre skuldsättnings ras hos våra åländska studerande vad gäller de som lyfter studielånet i dessa tider av ekonomisk osäkra tider. 

Då indexjusteringen av studielånet infördes år 2009 så gjordes det bl.a. med motiveringen att inte öka skuldsättningen hos studerande. I det utlåtande som Finans- och näringsutskottet begärt av Lag- och kulturutskottet skriver Lag- och kulturutskottet att åtgärder med att slopa indexjusteringen inte är önskvärd och att resultat av höjningen av beloppet för studielån med landskapsborgen är att risken för ett ökat anslagsbehov pga. infriande av landskapets borgenansvar föreligger. Vidare konstaterade lag- och kulturutskottet att omfattningen av landskapets borgensansvar inte går att uppskatta i dagsläget gällande det höjda studielånsbeloppet. I budgeten för år 2013 har landskapet upptagit en kostnad på 150 000 euro för just detta ändamål. Vilket torde öka framöver då studielånsbeloppet med landskapsborgen ökas med 48 procent. Rent matematiskt så kunde den här omfattningen av landskapsborgensansvar ligga på 77 000 euro per år.

För att finansiera indexjusteringen av studiestödet för åländska studerande har liberalerna föreslagit bl.a. hälften av kostnaderna på 120 000 euro för lärarnas tillämpade forskning på Högskolan på Åland ska finansieras av det privata näringslivet. Det genom att denna forskning mest gagnar just det privata näringslivet.

Ytterligare har Liberalerna föreslagit att anslaget på 80 000 euro till bildningsförbunden slopas för att istället satsas på de unga åländska studerandena.

Dessa inbesparingar skulle med en bibehållen indexjustering av studiestödet ge en inbesparing på 47 000 euro i Ålands Landskapsregerings budget för år 2013.

Med anledning av det som ovan nämnts har vi liberaler reserverat oss i Finans- och näringsutskottet mot lagförslag nr 2 2012-2013 till den del det berör slopandet av indexjustering av studiestödet.

Och liberalerna föreslår ytterligare att lagändringen till den delen förkastas till den andra behandlingen. Tack Fru talman!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Asumaa säger att en höjning av den här möjligheten till skuldsättning skulle innebära högre skuldsättningsgrad hos de åländska studerandena samtidigt som ltl Asumaa själv är med och beslutar att höja den här möjligheten i utskottet.

Det finns en viss korrelation förstås med att indexjusteringen fryses men det finns ju fortfarande en höjning av skuldsättningsmöjligheten för de studerande som ltl Asumaa också har godkänt.

Är inte det också en skuldsättning för de studerande, möjligheten till skuldsättning?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson, för påpekandet när det gäller höjdskuldsättningsgrad så gäller ju det de som lyfter studielånet givetvis där kan man ju konstater a att den skuldsättningsgraden höjs.

Och helt riktigt är ju lagförslaget flerdelad, där det ingår både höjt studielån och höjd inkomstgräns för förvärvsinkomsterna. Och som jag tidigare sade så vill liberalerna komma med en alternativ politik och givetvis vet vi ju av erfarenhet att sådana här lagförslag troligtvis förkastas i den andra behandlingen. Det skulle också vara oansvarslöst att inte ge någon sorts finansiering åt studerandena genom att om vi utgår att studiestödsindexet slopas totalt så behöver ju också de studerande få sin finansiering på något vis och då är det enda sättet för dem att låna pengar tyvärr.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Asumaa för klargörandet att också ltl Asumaa och liberalerna är för en höjd skuldsättning hos de åländska studerande och inte bara majoritetsblocket. Tack!

Ltl Tony Asumaa, replik

Däremot kanske ltl Carlsson inte förstår min svenska men jag ska försöka vara lite tydligare. Ifall inte studiestödsindexjusteringen skulle slopas skulle det inte finnas överhuvudtaget något behov av att höja heller studielånsandelen. I en bibehållen studiestödsindexjustering fanns det ingen orsak att höja studiestödet. Vi vill också ta vårt ansvar genom att studiestödsindexjusteringen minskas så kommer också studerandenas inkomst sjunka varje månad och då måste de få ett sätt att finansiera också sitt liv för studiestödet beviljas ju bara om man har behov av det. Och behovet blir knappast mindre för de studerande varje dag så på något sätt måste väl vi också hjälpa till dem också när majoriteten vill slopa studiestödsindexjusteringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Rätt ska vara rätt. Ltl Asumaa hävdar att studiestödet påverkas negativt av att indexjusteringen uteblir. Men så är det inte. Det står kvar på den nivå den är idag. Jag vill bara att rätt ska vara rätt.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack ltl Eliasson, men jag vet inte hur och i vilka ekonomiska termer ltl Eliasson egentligen funderar för vi vet ju alla att vi har en inflation, som påverkar allt. Alla pengar. Och inflationstrycket är just nu närmare 3 procent. Är det inte en faktor så som gör att den reella faktorn sjunker varje dag, varje år, varje månad? Jag skulle be ltl Eliasson lite precisera sitt ”rätt ska vara rätt”.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det är nog ltl Asumaa som ska precisera iså fall, för inflationen har vi oberoende om vi har indexjustering eller inte.

Ltl Tony Asumaa, replik

Det är väl just därför man har en indexjustering av studiestödet så har jag åtminstone uppfattat det att det är därför man vill indexjustera. Precis som man indexjusterar utkomststödet därför att inflationen äter upp den. Därför indexjusterade man. Likaväl har man indexjusterat studiestödet i tiderna. Inte mera nu troligtvis, därför att inte inflationspåverkan ska synas. Det är därför man har en indexjustering. För att få den här i balans så att pengarna någorlunda ska vara lika värda och inte minska för varje dag. Så resonemanget håller inte tyvärr, ltl Eliasson.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Lagtingsledamöter! Det här förslaget är inte ett förslag som någon egentligen skulle vilja göra i de bästa världarna samtidigt som den ekonomiska situationen är sådan att någonting bör göras. För utbildnings- och kulturavdelningens vidkommande så har jag tillsammans med min avdelning försökt jobba fram ett budgetförslag som ska vara så balanserat som möjligt. Vi har att ta hänsyn inom den avdelningen allt från studiestöd till studieplatser, kultur-, idrotts- och ungdomspolitik. Det här blev ett förslag som utkristalliserade sig som ger en del av den finansiering som behövs för att vi ska kunna tillsammans uppnå en budget i balans. Och ett alternativ som vi gjorde bedömningen att inte får avgörande konsekvenser för hur man ska bedriva studier. Med tanke på att vi också passade på att göra förändringar på andra fronter. Genom tidigare anförande här har det låtit som att det enda som vi gör är att vi höjer möjligheter till lån men det är faktiskt så att vi erbjuder en annan möjlighet. Och den möjligheten är att man också vid sidan av sina studier kan jobba fram pengar själv. Med de här två åtgärderna så tycker vi att vi erbjuder de studerandena möjligheter som ska vara tillräckliga för att ändå klara av sitt arbete. Det finns ledamöter i lagtinget som tycker att vi nu lurar in ungdomarna i en skuldfälla, men samtidigt är man beredd att vara med och höja lånet så här radikalt som vi också vill göra. Är man rädd för den här diskussionen om skuldfällan så då borde man åtminstone föreslå en betydligt liberalare förhöjning av möjligheten till lån. Eftersom vi nu höjer möjligheten i det här lagförslaget med 173 euro per månad medan stödsänkningen ligger mellan 15-20 euro per månad. Tittar vi då på vad den studerande som då tar ett fullt lån med de nya stödnivåerna får på femårs utbildning så är det ungefär 24 000-25 000 euro, plus räntorna naturligtvis. Men att säga, att vi skulle lura in via studielånen någon i en skuldfälla det tycker jag är drastiskt. Om man pratar om 24 000-25 000 euro för en hel utbildning. Ser man det på det sättet, om man tycker att det här med lån är som en stor och farlig varg som kommer, så kunde man istället gått in och höjt med betydligt mindre på lånesidan. Om det är problemet, så att säga. Man skulle ha höjt istället med 15-20 euro per månad. Och då skulle skuldbördan ökat med 135 000-180 000 euro per år och i slutändan just 900 000 euro på femårs utbildning. Jag utgår ifrån att de studerandena är väldigt rationella människor så de tittar på de möjligheter de har och vad det betyder för dem och att då göra olika typer av val. Är det så att den här indexjusteringen är det som får deras ekonomi att stå och falla så behöver de ju faktiskt inte lyfta mer än 15-20 euro extra i lån. Det är ju det som är deras möjlighet. Det är valfriheten som vi ger dem i det här sammanhanget. Och minns jag inte fel i den debatt vi hade innan remissdebatten innan det här gick till utskottet så hörde ltl Asumaa till de som tyckte att vi måste se till helheten när det gällde studieförmåner till studeranden och tyckte också då att vi skulle titta på lånedelen. Det är någonting som vi också nu gick till mötes när vi gick vidare i det här. Att försöka måla upp en bild att Ålands landskapsregering med detta skulle föra in de studerande i en lånefälla, det tycker jag är en falsk bild och det vill jag dementera och det starkaste. Det vi har gjort är det att ge de studerandena möjlighet till fortsatt god finansiell finansiering. Jag räknade ut att om man skulle hamna i den situationen att man har väldigt stora utgifter och behöver verkligen det, så har man möjlighet att kunna inom ramen för detta system, om man också hittar ett jobb, lyfta lite dryga 2 000 euro. Alltså arbeta ihop till 900 euro och med lån och bidrag lyfta ungefär 1 100 euro. Så jag tycker att de möjligheter som de studerande har i förhållande till många andra grupper i samhället, fortsättningsvis är väldigt god och det tycker jag är viktigt att säga. Vi ska inte måla upp en bild som förstärker en negativism i vårt samhälle utan vi måste också försöka se det som finns som positivt. Tack, fru talman!

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Ehn. Jag vet inte hur mycket minister Ehn har i studielån, men jag kan berätta att jag fortfarande har 897,50 euro kvar sen jag blev klar året 1995. Och troligtvis har de studerande som kommer i dagsläget att studera kanske ha en något större andel kvar i den här åldern som jag är i nu. Vad gäller det här borgensansvaret så har det blivit ganska oklart här både från utskottet och också regeringen vad det kan innebära. Som minister Johan Ehn säkert vet att på moment 460351 så finns 150 000 euro antaget för just den här delen och lag- och kulturutskottet har konstaterat att här finns en risk att den här borgensförbindelsen kan öka. Det här beror inte på att de studerandena inte betalar sina skulder. Hur ser minister Ehn på detta?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Även vi gör den riskbedömningen att det finns en möjlighet att det här momentet kan drabbas av det här, men den är helt omöjlig att förutse på vilket sätt den skulle komma att slå. För det är så många andra faktorer som spelar in i det sammanhanget. Jag är medveten om det att det är någonting som landskapsregeringen i det skede också måste hantera men vi väljer att utgå ifrån den situationen, att vi ska erbjuda sådana studiestödsförmåner som ska ge bästa möjlighet för studerandena att klara av det här. Och det vi också gör och det som ltl Asumaa, inte lyfter speciellt tydligt i det här sammanhanget, är det att vi ger möjligheten till att också tjäna under den tiden man jobbar. Vilket torde ge bättre möjligheter till att också klara av de ekonomiska åtagande man har när det gäller det här med borgensåtagande och liknande.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Borgensansvaret faller ju ut när studerande inte kan betala sina lån och det kommer säkert inte av rent slapphet utan det handlar om säkert sjukdomar, arbetslöshet och annat efter att man blivit färdig och att man helt enkelt inte klarar av att betala sina lån. Jag tror inte att det är av slapphet som här kanske tidigare nämndes. Det betyder ju också att man ska kunna jobba mera under studietiden och efter studietiden. Problemen är ju det att arbetslösheten stiger också för ungdomarna och det kan vara ett problem både att finansiera sina studier då under studietiden och betala sina låna efter studietiden. Det här behöver man kanske också beakta i det här sammanhanget, att de studerandena inte bara tycker om att lyfta lån.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Först vill jag för egen del tas ifrån sådana här typer av sådana här benämningar om slapphet eller att folk skulle välja att göra olika saker på ett negativt sätt. För det tror jag inte att ltl Asumaa har hört mig att säga. När det gäller sen den risk som man löper efter att studierna är klara, så vill jag säga det också att så den forskning som finns visar på att den som har utfört ett arbete också under studietiden gör sig betydligt mer anställningsbar. Man är attraktivare på arbetsmarknaden om man under studietiden samtidigt har kunnat skaffa sig praktik eller olika typer av arbetserfarenhet. Det finns lite olika sidor av detta mynt. Och som sagt var, fortsättningsvis är den totala helheten för de studerande på Åland fortsättningsvis god. Någonting annat kan man inte säga med den studiestödspolitik vi för idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Så som utskottsordförande ltl Jörgen Pettersson mycket riktigt betonade är det här nu då det första budgetlagförslaget av fyra, som vi har till första behandling idag och som ansluter sig till nästa års budget.

Lagtingsordningen föreskriver ju om behandlingsordningen för detta. Vi har ju sedan länge välkomnat en ordning i den offentliga budgeteringen i landskapet där så väl inkomster men framförallt utgifter åt sköljs av lag eller avtal. Allt annat är ju som vi numera, jag åtminstone tycker vi är överens om, är av ondo. Så det är inledningen till det hela, vi återkommer till de tre andra. Låt mig genast i början säga att personligen tycker jag att det här är den minst klandervärda budgetlagen i ett rent politiskt och juridiskt perspektiv. Jag har ju tidigare berättat att jag numera läser lagframställningar med den blicken vi alla kommer att ha ifall vi kan reformera självstyrelse systemet. Det är en ganska hälsosam övning, när vi får ett lagförslag. Läs det gärna, som om vi hade kompetens i lagtinget. Och därmed hade betydligt vidare kompetens men också mycket större ansvar för vad vi håller på med. När det gäller att hushålla med skattebetalarnas pengar så tycker jag att vi kan vara överens om två saker. Det ena är att skattebetalarna, som skattebetalare och medborgare i samhället, har sin grundlagsenliga rätt att få behålla sin egendom. Skatter och avgifter som vi beslutar ska tas av dem måste följa en strikt ordning. Det går inte att hantera sådana saker hur som helst. Det tycker jag helt nödvändigt att vi kunde vara överens om. Om vi inte kan vara det nu så kommer kommande lagting, om vi ska ha någon tilltro till ett nytt självstyrelsesystem, att ovillkorligen måste respektera den enkla sanningen. Det vill säga, vi ska hushålla varsamt med skattebetalarnas pengar. Vem som träffas är politik, men hur det går till är juridik. Det är oerhört viktigt att städse komma ihåg detta. Det som är politiskt önskvärt är möjligt bara om det är rättsligt möjligt. Det här sammanhänger mycket nära med hela budgetlagtekniken och det ska vi respektera, i ett samhälle som styrs under lagar. Där det ska finnas, ja – det ska inte få finnas utrymme alls för godtycke. Det vill säga, vem som deltar med eller mot sin vilja i detta sparbeting. Det är politik det, bestämmer vi. Men hur det går till där måste vi respektera grundlag, självstyrelselag och andra regelverk som styr vår verksamhet. Det sagt, så återkommer jag till presentationsanförandet. Ltl Pettersson sade att han hyser stark tilltro till ålänningarnas vilja och förmåga att betala tillbaka lån. Rätt! Det gör vi alla. Men det är ingenting man ens behöver mäta med tro, för det är en fråga där man vet. Jag tror det var det som kollegan och ltl Sjögren ville säga i en replik. Man behöver inte tro, om hur studerande och andra lånetagare sköter sig. Det har vi tillräckligt exakta system för att veta. Jag kan gå tillbaka till en tid när kanslichefen skötte landskapets juridik. Och när studielånesystemen infördes så gick det olyckligtvis så illa till att blanketterna som man tillämpade här kom någon annan ställen ifrån och därför var forum för tvister om att återbetalda, förfallna eller uppsagda lån i Rådsturätten i Helsingfors. Jag såg till att det blev ändring på det men i början var det på sättet, och jag kan säga att i egenskap av kanslichef så drev jag åtskilliga rättegångar i Helsingfors Rådsturätt om återkrav av studielån som försummats att betala. Jag tycker inte att vi behöver tvista om sådana saker det är fullständigt möjligt att gå in i systemet och mäta och veta, både mäta och veta, vad vi pratar om. Vi kan ha en önskan om att återbetalningsbenägenheten är hög. Och det är den. Vi vill ha ett samhälle där det är möjligt att förfara på det sättet men så som det också beskrivs i framställningen, så lyckas inte alltid det här. Det är väl återgivet i framställningen hur studielånesystemet fungerar och under vilka ekonomiska, sociala, medicinska och andra förhållanden man kan justera de här frågorna. Så att det om tro och vetande.

Sen i själva huvudfrågan så har vi vår åsikt i den liberala lagtingsgruppen, den framgår av reservationen. Här vill jag hänvisa till förhållandena i Sverige. Ni känner säkert till det, det är ett speciellt förhållande i Sverige nämligen där är ju benägenheten att ta studielån mycket högre än vad den är i Finland och hos oss. Jag vet inte om det beror på det finurliga jag får säga ganska eleganta system man har i Sverige. Att det som är kvar av studielån att betala den dagen man får pension efterskänks av staten. Så är det i Sverige. Lyckas du ha ett studielån kvar och träder i pension, då är din skuld dig förlåten. Det går så till att staten betalar till den bank det resterande på samma sätt som i vårt system när någon med betalningssvårigheter och oförmåga måste få sin skuld reglerad så att landskapet betalar till den bank som gett ut lånet. På sätt som beskrivs i framställningen eller lagförslaget. Jag är inte säker på att vi ska gå in för det svenska systemet, jag bara pekar på det, som en intressant öppning som det nuförtiden heter.

Det som diskuteras i riket, nämligen att när man avlägger examen inom vissa bestämda tider och där har då både universiteten, högskolorna och studieinrättningarna önskemål om genomströmningen men naturligtvis samhällen har betydande intressen av att den utbildningen fungerar. Där förs nu i riket en diskussion om att inte bara det som amorteras skulle vara avdragsbart i beskattningen utan att man eventuellt skulle gå in för ett system där staten som gratifikation för examen betalar nu inte hela men en del av den utestående studielåneskulden jämte räntor uppenbarligen som föreligger till har förfallit till betalning den dagen man avlägger examen. Så det rör på sig ganska mycket det här systemet. Med det här vill jag bara säga att de studerandenas ekonomiska förhållanden borde inte endast göras till samhällsbalansen i stort. Det är politik som jag sade inledningsvis, men just vad gäller de studerandenas förhållanden i frågan lite annorlunda tycker jag än vad det är i arbetskollektivet i övrigt. Av den anledningen att och jag har inte heller inte sett i framställningen om det hur beredningen har gått till. Jag kan tänka mig att det har varit svårt att föra förhandling med de studerande av praktiska skäl, d.v.s. deras och kommande studerandenas vilja är kanske inte så lätt att utröna. Därför ligger ju ansvaret naturligtvis på oss men jag hade gärna sett att man hade satt den här frågan i ett lite större perspektiv. Sparbetinget förstår jag så de behöver jag inte diskutera så mycket utan vad jag nu diskuterade är ett lite bredare perspektiv på det hela. Men för egen del så ger jag godkänt för så att säga denna budgetlags både innehåll och tekniska utformning även om jag av politiska skäl inte tycker om den. Jag får återkomma till de tre andra för där har jag mycket att säga om. Om det går. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Får tacka för godkännandet till att börja med. När det gäller orsaken till det här med varför man har mer lån i Sverige så är det säkert väldigt svårt att få fullständig klarhet i det, men en av orsakerna är säkert det att om man tittar på en femårsutbildning t.ex. så kan man i Sverige lyfta ungefär 5 300 euro på under den här tiden i bidrag utan man måste dryga ut det med lån istället eller på något annat sätt. Det är dessutom så att möjligheten till att arbeta för att dryga ut kassan i Sverige är betydligt sämre också, för då påverkar det studiestödsförmånen ganska kraftigt. När det sen gäller den här biten med att titta på alternativa sätt så välkomnar jag det stödet som jag upplever att jag får från ltl Gunnar Jansson i det här sammanhanget. Jag lyfte just det i remissdebatten, d.v.s. att vi kommer att återkomma i slutet på den här perioden med betydligt mera analyserande förslag kring hur studiestödssystemet kan förändras och här lyfter man med det här att man ska gratifikation för snabbhet men man bör också titta på för att man kommer hem och det finns lite andra saker som kunde finnas med.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Ja, tack. Tack, det låter bra. Jo det här fick vi också höra under remissdebatten så det här är bra. Utmärkt! Frågan lever och ärendet går vidare. Det är helt nödvändigt. Så görs det i de miljöer det facto där våra studerande finns. Det här är ju inte ett fenomen som är inskränkt till Åland utan tillämpas mer utanför Åland i miljöer där våra studerande så att säga träffar på hur det förhåller sig i andra system. Vilka inte alls i ett åländskt perspektiv är dåliga, det måste jag understryka. Själv är jag ju en produkt av en tid, och som några av kollegorna här i salen är av samma tid i stort sett där det var en ynnest att överhuvudtaget få landskapslån. Men det är en annan historia. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Köpkraften minskar hos ålänningarna konstaterar landskapsregeringen i budgeten för 2013. Man vill göra förändringar i sjukdomskostnadsavdraget och i studiestödet. Och faktum är att de som har mest nytta av både studiestöd och sjukdomskostnadsavdrag är de som använder sina pengar, alltså där pengarna direkt går ut till samhället. Man köper mat och vinterstövlar osv. Jag delar lagtingskollegan ltl Gunnar Janssons uppfattning att den här studiestödslagstiftningen är väl minst klandervärdiga när det gäller de här budgetlagarna. Den har en ordentlig beredning och slutsats vilket man inte kan säga om de andra men det får vi återkomma till lite senare. Jag tycker också att det är viktigt att påpeka varför man har en indexering det har kommit fram lite olika åsikter och faktiskt är det också en sådan sak som man har försökt eftersträva på rikssidan att indexera sociallagstiftningen för att den inte ska förlora i värde. Att komma med stora lagstiftningspaket vare sig det berör sociala förmåner eller studerande är ett omfattande arbete. Och för att den inte ska förlora i värde för att inte inflationen ska äta upp den så har man indexera studiestödet. Och ett annat faktum som också talar för indexering ur en åländsk synvinkel är ju kronkursen. Vi har väldigt många unga ålänningar som studerar i Sverige. Några saker till. Det som liberalerna vill göra med sitt anförande är att problematisera frågan. Vi vet att en årskull ungefär på Åland är runt 300 personer. Och de som har haft behov av att landskapet har tillträtt och tagit borgensansvaret har varit konstant 15-20 personer per år och AMS har under flera år haft en summa i sin budget. Jag tror inte alls på det här pratet om tilltro till individens förmåga och sådana här saker. Det visar att de som haft behov av hjälp och stöd har haft svåra förhållanden. Det kan ha varit allt från sjukdom till familjesituation och till att det varit svårt att hitta arbeten när man är nyutexaminerad. Och det får ha hur mycket tilltro det vill men vi vet hur det ser ut i Europa idag. 25-30 procent arbetslöshet bland välutbildade unga européer så att det där pratet om att det handlar om någon slags tilltro det köper jag inte överhuvudtaget. Det finns försvårande omständigheter också för unga människor.

Det visar sig också att ungefär 50 procent av de unga ålänningarna ansöker om studielån men långt ifrån alla lyfter studielånen. De flesta försöker faktiskt klara sig utan att lyfta studielån. Av de 50 procent som ansöker om studielån så som sagt lyfter inte alla och för 15-20 euro kan vara en bagatell för oss som sitter här i salen men för 15-20 euro, så mycket mat blir det. Det blir det. Jag vet själv vad min dotter har för matbudget, så att man inte ska bagatellisera det heller.

Liberalerna vill ha antecknat till lagtingsdebatten att vi höjer en varningens flagga för de här stigande summorna när det gäller borgensansvaren också.

Minister Johan Ehn pratade om att det är väldigt positivt om unga människor har arbetserfarenhet och att man blir mer anställningsbar om man har arbetserfarenhet och det är helt sant. Men vi vet också hur tillgången på arbeten ser ut. Det kan tom att vara svårt att få sommarjobb för unga vuxna idag. Så diskuterade liberalerna och man får vara tacksamma att några själar är intresserade av att lyssna på. Det är ganska magert här i salen, konstaterade jag när vi diskuterar budgetlagar och konsekvenser för ålänningarna. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill från regeringen säga att vi intet sätt bagatelliserar de studerandenas ekonomiska situation utan det vi har gjort är att vi såg att vi gjorde förändringarna till det negativa och försöker balansera upp det med åtgärder på andra sidan. Så att vi skulle som jag sagt från regeringens sida många gånger inte vilja göra det här men vi är också tvungna till att vidta åtgärder. Det ropas hela tiden efter att regeringen ska vidta åtgärder för att minska utgifterna och när vi gör det så får vi inte stöd. Det må nu vara det politiska spelet. När man sen pratar om köpkraften så, beror det ju precis på hur man ser det. Vi ger ju också möjligheten nu till som sagt att tjäna mera vilket kan höja köpkraften också på andra sidan. Vi är medvetna om att det finns ett problem med hur arbetsmarknadssituationen ser ut. Men vi har försökt att se igenom alla de här alternativen. Vi har stöd, vi har lån och vi har möjligheten till arbete. Det ger en möjlighet för balans för de studerande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har samma mål men medlen ser olika ut när det gäller landskapets budget och liberalerna hade alternativ till just de här inbesparingarna.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Man ska komma ihåg när det gäller det här med inbesparingar att man kan säga nu att det här är enbart 94 000 i nästa års budget. Men den där 94 000 den följer med till följande år och den blir sedan indexerad i sig ytterligare. Så det här handlar om betydligt mycket mera än 94 000 euro. Medan de förslag jag har sett i budgetmotioner inte skulle ha klarat av att fullt utgöra det utan då är det sådana här kortsiktiga saker man gör, plus att i så fall så tror jag att man fick svårt att i övrigt komma med förslag på hur man skulle balansera budgeten. Vi försöker ju lägga vårt budgetförslag så att vi plockar ihop olika delar som ska nå fram till ett slutresultat som ska vara budget i balans. Och det här är en av de byggstenarna som behövs. Som vi dessutom har lyckats med att balansera upp på ett sådant sätt att den som drabbas av den också erbjuds andra möjligheter som i och för sig leder till att man måste ta ett lite större ansvar själv. Men möjligheten till uppehälle, det finns helt klart fortsättningsvis.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalernas budgetmotioner innehåller också strukturella förändringar när det gäller landskapets budget. När det gäller den här frysningen av indexeringen av studiestödet så handlar det inte om en strukturell förändring utan det är ”som att kissa i byxorna det värmer för stunden”.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Liberala-gruppen tackar för presentationen. Och utskottsordförande, vi tackar för det att utbildningsminister Johan Ehn har deltagit aktivt här i debatten av nu inför att det är lagförslag. Antingen ska den antas eller förkastas och det är bra. För övrigt är vi lite förvånade över den öronbedövande tystnad som skallar i den här salen med speciellt tanke på majoritetsblockets deltagande eller icke deltagande i debatten. Jag tycker att den här frågan kunde ha varit värd en bredare debatt. Nu är det ju så att vi är då i opposition i första hand, liberalerna för diskussion med landskapsregeringen. Men det är kanske så det ska vara. Utbildningspolitik, vi har försökt se på den här frågan ur det faktum att försörjningskvoten, vilket är mycket väl bekant, stiger här på Åland så att det för den arbetsföra delen av befolkningen i framtiden kommer att bli alltmer kostnader att bära för att finansiera välfärden på hela Åland.  Vi har gjort den bedömningen vi för vår del att ett slopande av indexeringen av studiestödet vilket är ett facto när inflationen arbetar över det fastställda beloppet betyder det en sänkning av det faktiska studiestödet.  Vi har bedömt att den här frågan inte är till gagn för att skapa den situationen att ungdomar fortare kommer ut i arbetslivet färdigt utbildade med den yrkeskunskap som deras utbildning har lett till. Det här säger jag därför att i vår omvärld inte så mycket här ännu, men i vår omvärld kanske speciellt i Finland pågår det hela tiden alltmera en debatt om att nu måste samhället göra vad man kan för att förlänga arbetskarriärerna i någon ända. Det pratas mycket om att höja pensionsåldern. Vilket antagligen kommer vara någonting som vi kommer att få se i framtiden också. Men man kan ju också tidigarelägga ingången i arbetslivet med en färdig utbildning om man sköter studiestödspolitiken på rätt sätt. Nu är det rätt säkert att någon kommer att säga här att det att man arbetar mer på sommaren och att man lyfter mera lån inte behöver ha den där effekten, men vi gör i varje fall den bedömningen att mindre studiestöd riskerar att göra det att studietiden tar längre tid. Man kommer senare in i arbetslivet och därmed så ökar försörjningskvoten ytterligare. Förutom den här frågan eftersom det är en budget lag och den är kopplad till budgeten så har vi också lagt ett förslag om att man skulle gynna återvändande åländska studeranden som flyttar tillbaks till Åland genom att det skulle kunna göras ett avdrag i kommunala skattningen för studielån. Till den delen så hade vi en god diskussion med utbildningsministern Johan Ehn. Jag tror att vi ser ganska lika på den frågan. Det har diskuterats om man ev. kunde ha gett bidrag för återvändare eller ett skatteavdrag. Vi menar att våra aktiviteter på det området också visar att vi för vår del inte tycker att höga studieskulder är till gagn för en ung person som ska in i arbetslivet och bli en del av den producerande befolkningen. Ett skatteavdrag på studielånen minskar det facto skuldbördan för en person. Så man kan inte se på den här frågan enbart ur det exakta som just lagparagrafen innehåller och medför, utan som vi ser det se på frågan ur ett bredare perspektiv hur det påverkar samhällsutvecklingen för sin del. Vi har lagt, som ltl Katrin Sjögren sade vi har lagt andra förslag till inbesparingar istället. De har nu visat sig nu när budgetbetänkandet är offentlig gjort, de har samtliga blivit nedröstade. Någon kanske med någon liten positiv skrivning men de har blivit nedröstade. Vi lade förslag som hade finansierat en fortsatt indexering majoriteten ville göra på ett annat sätt och då får man bara konstatera att vi är olika partier och vi prioriterar olika inom utbildningspolitiken. Vi hade tyckt att de åländska studerande gott kunde ha fått sina studiebidrag indexerade. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar helt ltl Mats Perämaa analys av vikten av att utföra ett arbete för att om möjligt snabba på också studietakten, för jag tror att det att vi ska få våra studerande ut i arbetslivet tidigare, det är viktigt. Det kräver dock ganska genomgående analys av vilka instrument det är man ska välja för att man kan med precision ska kunna sätta in dem. Och eftersom att vi också vet att den här diskussionen pågår åtminstone i hela Norden som jag har gjort mig bekant med nu så vill vi också från landskapsregeringen återkomma till det och jag tycker också att det inspel som liberalerna via ltl Mats Perämaa gjorde i en motion här med att ge förslag kring hur det här kunde göras, det mottas med tacksamhet för det är någonting som vi kan ta med oss i den här fortsatta diskussionen. Jag för egen del lyfte ju fram att jag ser behovet av både hemvändardiskussionen och det här med hur man kan få takten att stiga. Man måste ta helt nya grepp för att föra studiestödssystemet framåt. Men vi behöver också jobba på kort sikt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Egentligen finns det inte så mycket att replikera. Vi är överens om att det är värt att se på den här andra delen när det gäller återvändande ålänningar och hur vi kan premiera dem som har utbildat sig färdigt på något annat håll för att komma tillbaks och bli ålänningar som goda medborgare om man säger så, som delar av det producerande samhället. Men jag säger det igen, vi har lite olika syn på vad som är viktigt i utbildningspolitiken. Vi hade kunnat köra ner landskapets kostnader inom andra utbildningsområden för att fortsätta den här indexeringen till gagn för våra unga studerande. Majoritetsblocket väljer en annan väg och det får man ju förstås respektera. Vi får till den delen konstatera bara att vi för en lite annorlunda utbildningspolitik.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller då hur man väljer att prioritera så kan vi konstatera på det sättet att jag antar att ltl Mats Perämaa hänvisade till motionen om bildningsförbunden. Och där kan vi då säga på det sättet att landskapsregeringen gör också där en omprioritering vad gäller de bitarna. Man går från att ha finansierat rakt över budgeten till att finansiera de via PAF-medel och jag tror inte att det skulle vara så lämpligt att finansiera studiestödet via PAF-medlen i det här sammanhanget. Och jag vill också poängtera det att stödet till bildningsförbunden torde vara om jag nu kommer ihåg rätt 90 000 euro på helårsbasis medan den här finansieringen för studiestödet är 94 000 på halvårsbasis vilket också är något som vi också nu skjuter upp under de tre kommande åren. Det finns en viss differens där, men naturligtvis är det på det sättet att man kan göra olika prioriteringar. Men jag vill ändå poängtera från regeringens sida att vi har gjort allt vad står i vår makt för att också visa på att vi ger de grundförutsättningar som behövs för att kunna driva aktiva studier framåt utan att vi ska sätta käppar i hjulet för dem. För finansieringen finns nu säkrad i den studiestödslagstiftning som landskapsregeringen har lagt fram för lagtinget här.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har gjort allt i vår makt för att studeranden skulle få sina studiebidrag indexerade så att det inte facto inflationspåverkan inte sjunker, men vi får se då efter omröstningen. Sannolikt når inte vi i mål. Förutom stödet till bildningsförbundet så har vi lagt förslag som skulle påverka forskningen vid högskolan så att det är plus, även andra åtgärder skulle mer än väl ha täckt. Täckt totalen av vad den här inbesparingen medför. Vi får också komma ihåg att det har noterats av flera här att det att studeranden kommer att lyfta mer lån leder sannolikt till ökade kostnader i andra lägrar. Som sagt vi för en annorlunda utbildningspolitik. Vi värnar om de åländska ungdomarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är en intressant och bra tanke att stimulera till återflyttning när den studeranden är klar med sina studier. Och vi hade också en mycket intressant diskussion i Finans- och Näringslivsutskottet om det här, där även utbildningsministern Johan Ehn var med i något sammanhang och visade sin positiva inställning till det. Frågan är bara hur man ska göra det sen då, det här kan ju vara ett sätt att man får göra ett skatteavdrag. Hur stort och så vidare. Jag funderade lite på det och så fort man gör något med skatter så är det ofta lite komplicerat. Det kostar när man ska ändra i skattesystemen och så vidare. Så ett annat alternativ kunde ju vara att när man har flyttat hem och jobbat ett antal år hemma, så kan man få en avskrivning på skulden. Det kan finnas flera. Så det här kommer säkert att funderas på framledes.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ordförande! Under mitt föregående värv som ansvarig för finanserna med landskapsregeringen så hade jag också ansvaret att lägga fram en ny kommunalskattelag, där de åländska avdragen fanns uppräknade. En egen lagstiftning, och det gjorde jag för att jag hade ansvaret men också för att jag känner att jag har ett intresse för de här frågorna. Därför har jag också tillsammans med min grupp lagt ett förslag som skulle innebära en egen åländsk skatteåtgärd, till skillnad från att vi för övrigt nu tycks likrikta vår skattepolitik allt mera likna den finländska. Men jag uppskattar den diskussion som vi hade i Finans- och Näringsutskottet i den här frågan och den som redan hunnit läsa betänkandet ser ju att det finns positiva skrivningar. Så jag har ingenting att anmärka mot behandlingen i utskotten.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jo, som sagt det är en intressant tanke och en intressant diskussion. Och vad jag kunde förstå på utbildningsministern så jobbar man vidare på det här och kanske att det kan hända någonting under den här perioden i linje och hur det då blir får vi kanske olika alternativ, och får möjlighet att välja om lite senare, lite längre fram. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, kanske det kan hända någonting i den här frågan och det är vi tacksamma för i så fall.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Några ord om varför vi från Ålands Framtid valde att rösta med landskapsregeringens framställning. Vi har ju hela tiden sagt att man ska hitta andra former för att kanske stimulera studerande och lindra kostnader för studerande, att man inte går ut i livet med stora lass av skulder och sådant. Men dock är det så att i det här fallet har vi valt i varje fall att understödja landskapsregeringens förslag där man då höjer lånedelen och fryser indexjusteringarna. Det är delvis pga. den är temporär och inte tillfällig. Hur lång den blir vet jag inte men att det är ju inte meningen att ska vara i evighet. Man kan tycka då att, vi har blivit beskyllda lite tidigare här i salen, för att vi framhäver att vi ska ha bidrag och bidrag i det här fallet nu då så gör vi inte det, men är ändå med och stöder den här framställningen som landskapsregeringen har. Jag vill också ytterligare framföra att den här tanken som just ltl Mats Perämaa nämnde om skatteavdrag i framtiden så är en del som man ska titta på när man går igenom de här studieförmånerna. Det behöver ju inte vara lån, direkta bidrag och andra förmåner, utan vi har förespråka att man ska utnyttja de här skatteavdragen som vi har behörighet på. Och att lindra på det viset. Det finns många instrument som man kan använda av när man på något vis stödjer studerande. Så det är en kort förklaring varför vi stödjer landskapsregeringens förslag.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Ålands Framtid har ställt sig bakom det här förslaget och tar ekonomiskt ansvar. Det tycker jag man ska uppmuntra och jag förstår vilket jag gärna får ett förtydligande på att man har svårt att enas med liberalerna som ju vill ge både studiestöd och höjt lån. Man vill späda på de här möjligheterna på totalt sätt i dessa tider. Det måste väl vara någonting som kan vara lite svårt att hänga på när man är ekonomiskt ansvarstagande. Där har kanske Ålands Framtid svar i det här. Men som sagt jag tycker att det är värt att uppmuntras.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Liberalerna står ju för sitt ställningstagande och vi står ju för vårat så inte har vi tagit någon ställning utifrån vad liberalerna har tänkt utan vi har tänkt själva. Så det är väl det som är orsaken kanske varför vi har stödja den här gången. Vi backar upp landskapsregeringen och det tyckte vi att vi kunde göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, det är också från min sida trevligt att höra att ni stödjer det här. Och det förstår jag ju att det är svårt att under spartider att hitta lösningar och det här är en lösning för att uppnå en budget i balans. En ledamot hade en fråga att när det här skulle upphävas och det är 2016 som man skulle se över de här justeringarna. Då kan man ju igen här i lagtinget diskutera om vi skulle kunna kompensera, om vi har fått ekonomin i sådant skick är något vi kan ta i diskussion sen år 2016.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Och säkert om jag kommit på att jag sitter här år 2016, men jag tycker att under den här tiden som den här frysningen av indexbeloppet är aktuell så hoppas jag att landskapsregeringen kommer att jobba med att titta på andra alternativ. Jag tycker inte att det här ska vara det slutliga och det rätta heller, utan man måste titta på andra möjligheter. Det ger vi ministern förtroende att hoppas att han kommer med något förslag till dess.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman,

Fru talman! Jag gav mina åsikter om det här i remissen, men jag kan delvis upprepa dem. Jag tycker att det är bra att man kan ta fram en sådan här inbesparingsåtgärd som de facto innebär en vin-vin situation både för landskapsregeringen och för de studerande. Deras ekonomiska möjligheter utvidgas i någon mån och det blir en inbesparing för landskapet. Jag tycker att det var intressant att få höra ministerns redogörelse här för de summor de facto rör vilket ju beskriver att det blir en avsevärd förbättring, likviditetsmässigt för den studerande även om man då så att säga i större utsträckning hänvisar till lån. Men om man nu i det sammanhanget tar en sådan här liten ideologisk utvikning brukar ofta vara en diskussion om ideologier här med på ett akademiskt plan, så måste det väl vara bättre sett ur ett liberalt synsätt alltså där man värnar om individens frihet, att man själv får välja huruvida man skuldsätter sig eller inte, eller alternativt att man tvingas in i ett samhälle som är skuldsatt. Vilket man ju gör ifall landskapet lånar och sen ger åt en.

Så att återigen, akademiskt och ur ett rent liberalt synsätt så borde den här framställningen vara att föredra. För då kan man själv välja att inte skuldsätta sig, spara 15-20 euro per månad och så löser det sig om man har den möjligheten. Har man det inte så är det i alla fall ens egna skulder som ökar och orsakar inte en skuldsättning av samhället. Sådant som sen då får tas hand om alla, som har det på sina axlar. Så att jag skulle säga som så att den här ideologiska diskussionen borde vara på ett annat bord om man ska försvara de här liberalernas synvinkel eller liberalerna borde stödja den här framställningen om de vill vara liberaler. Men jag ska inte fördjupa mig mer i det. Det är bara intressant att konstatera. Vidare som jag sade i remissen i viktig ingrediens i det här är att man får arbeta mer. Och med tanke på att det ju ställs krav på studieprestationer, att hålla en viss studiehastighet för att få studiestöd, så tror jag att man arbetar så mycket som man kan, men inte så mycket så att det drabbar studietakten. För då blir man ju av med de här förmånerna. Och sen hur det vidare påverkar studieresultatet då, det måste man lita på att varje individ kan bedöma hur mycket man har kapacitet att arbeta. Om man nu tar summorna så höjs de ju inte så mycket utan som jag sade i remissen så kan jag tänka mig att man helt tar bort dem. Och de här lönenivåerna som nu är gränsen för att man inte får de här förmånerna längre så är ändå relativt låga om man tänker sig att man jobbar helger och kvällar, där det är ganska bra betalt. Särskilt inom vissa av de här yrkena som man har möjlighet att jobba extra inom. Så att där tycker jag återigen att det är viktigt som ministern sa att man är etablerad på arbetsmarknaden och att man lär sig att arbeta. Det finns ju en möjlighet idag, särskilt mot bakgrund av arbetarskyddsbestämmelserna att man så att säga skyddas från arbetsmarknaden enda tills man gått ut högskolan nästan. För under 18 år så får man inte syssla med farliga arbeten och därigenom är många sommarjobb uteslutna och sen av olika orsaker så sommarjobbar och jobbar studerande extra mycket mindre omfattning nu. Och det tycker jag är olyckligt. Därför är det bra att sådana saker uppmuntras, så att man blir van att arbeta. För det är en sak att lära sig att ta ansvar och fungera på ett arbete. Att komma upp på morgonen och komma på jobbet, det kanske man inte alltid lär sig i skolan. Så det är egentligen bara bra saker med den här framställningen och det visar ju också när ett av oppositionspartierna väljer att komma med och understöda till framställningen. Till sist så har det varit mycket tal om att det här är en budgetlag och en del av en större helhet osv men jag kan inte förstå hur man från liberalernas sida kan föreslå både att studiestödet ska indexjusteras och att lånenivån ska höjas, så skulle jag tycka att man ska välja det ena. Nu rasar mannar från himlen över de studerande från den liberala himlen och det blir väl lite populistiskt tycker jag i det här svåra tiderna när vi före den här framställningen kom hade svåra tider och under den tid den legat här har fått det ännu svårare tider. Nå, som sades här i ett anförande så står liberalerna själva för sin politik, men jag förbehåller mig rätten att påpeka att det verkar lite väl svulstigt att förespråka både höjd studielån och indexjusterat studiestöd.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Med högre studiestöd så blir det sannolikt lägre studielån, det som är vår utgångspunkt. En vin-vin situation sade ltl Danne Sundman för vin för landskapsregeringen och vin för de studerande.  Åtminstone likviditetsmässigt, det var så som ltl Danne Sundman sade. Jag ska komma ihåg det här och om vi står inför den dagen att vice lantrådet och finansministern får gå till en bank och knacka på för att begära lån för landskapet. Det är inte helt osannolikt så att då hoppas jag att ltl Danne Sundman stiger upp och säger att nu har vi en vin-vin situation för nu har landskapets ekonomi åtminstone likviditetsmässigt förbättrats.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Den dagen kan ju komma snabbt om vi börjar föra den politik som liberalerna förespråkar att vi strör ut pengar fortsättningsvis på alla sätt och vis, fast vi inte har dem. Så att vad jag menar med det var att när det gäller möjligheten att arbeta är friska pengar. Och med det här sättet så får man ju förtjäna mycket mera till än vad studiestödet relativt sätt minskar då. Så att för de studerande innebär det absolut, bara man har möjlighet att arbeta, en stor vinst och för alla likviditetsmässigt så har man möjlighet att skaffa sig samma försörjningsgrad som tidigare bara det att istället för att landskapet skuldsätter sig tidigare så står man själv för det. Vilket är ju helt ok, vilket ju är en investering man gör när man studerar och den betalar sig många gånger tillbaka om man gör det seriöst och arbetar med sin utbildning.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! De obundna, borde kanske ha diskuterat budgeten och det budgetbetänkande som ligger på vårt bord, i sin grupp. De obundnas representant där har röstat emot alla inbesparingsförslag som den liberala gruppen via våra ledamöter har lagt. Och där fanns förslag som skulle ha täckt den här åtgärden så att om det gäller att slösa pengar så i så fall så är det nog den här gruppen väl kålsupare som någon annan. Ltl Danne Sundman sade så här att man ska sträva så mycket så att studiestödsgränsen uppnås. Det innebär ju att cementerar studietiden på en maximalt lång tid och vi vill ju åstadkomma den situation att de studerande kommer fortare ut i arbetslivet för att förlänga arbetskarriären. Och sen har vi en växande ungdomsarbetslöshet också. Det finns inget jobb att gå till.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag måste först påminna om studiestödslagens bestämmelser där det finns ett tak på antal stödmånader som avgör studietiden för många och inom den tiden ser man ju till att få sina studier klara. Och sen, visst kan det vara möjligt på vissa utbildningar att fyra års utbildning görs på tre år och så vidare, men det är väldigt få utbildningar och väldigt få individer som klarar av det, så jag tror att om man får ut de studerande i arbetslivet efter heltidsstudier i x antal år så får man vara nöjd. Och sen till de här inbesparingarna så de ska ju först vara realistiska och så ska de ge någonting på lång sikt annat än alternativa kostnader och att föreslå att dra in stödet till bildningsförbundet så visst. Men varför har man då förra perioden från liberalernas sida kommit med den här lagen om just stöd till bildningsförbunden? Det blir lite märklig politik. Det är klart att man har rätt att ändra sig. Det har man väl, men märkligt blir det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Danne Sundman för ett mycket klokt resonemang, anser jag. Jag tycker att ltl Danne Sundman har satt hammaren på spiken. Jag tyckte hemskt om det resonemanget ltl Danne Sundman förde: ”tvingas in i ett skuldsatt samhälle”. Det är enligt mig, precis rätt tänkt i den här ekonomiska tiden och vi kan vara mycket stolta över att landskapet nu idag inte har tagit lån och jag tycker inte att vi ska börja göra det heller. Det är rätt tänkt så tack för det anförandet.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Det är någonting man absolut ska undvika och frågan är om vi lyckas med det. Med det nyhetsflöde som kommer, men det krävs många sådana här små åtgärder och kreativt tänk att ändra landskapets budgetunderskott som fortfarande i år är betydande och det ska jag säga att alla vallöften jag har gett under hela min politiska karriär så det löfte att denna period vända landskapsbudget i balans, det är det allra viktigaste vallöfte som jag någonsin har gett. Och det hoppas jag att vi tillsammans kan hålla. Men det är inte lätt när man ansetts av oppositionen på det här viset och där finns sedelpressar att veva på, verkar det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ja, tack fru talman! Ltl Danne Sundman diskuterar också det här kring med att arbeta mera och jag anser också att ltl Danne Sundman är inne på rätt spår. Alltså nu också med de här ökade pensionsavgångarna och annat så är det ännu viktigare att vi får ungdomarna in i arbetslivet så här stöder jag också det resonemanget.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Det är en viktig sak att arbeta mera och det som nämndes här tidigare om ungdomsarbetslösheten. Varför är ungdomar i större utsträckning arbetslösa än andra medborgare? Nå, det är ofta därför att man inte är etablerad på arbetsmarknaden. Man har inte arbetserfarenhet och man har inte kommit in, så att säga in i arbetsmarknaden. Så därför är det jätte viktigt att också under studietiden bekanta sig med arbetsgivare, få vana och kunna hänvisa till viss erfarenhet när man kommer ut som nybakad från studierna. Så det finns bara fördelar med att uppmuntra det med att ge sådana här morötter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man har rätt att ändra sig, säger ltl Danne Sundman samtidigt som ltl Danne Sundman som ordförande i kulturutskottet förr förra perioden var med. Vi drev tillsammans den här förändringen just med motiveringen att man inte skulle öka skuldsättningen hos de studerande. Vi fick igenom det här då, ltl Danne Sundman och jag, när vi var i opposition. Det är intressant också att höra argumentationen och det märks att man inte har så mycket kontakt med ungdomar. Just det här med svårigheten att faktiskt få jobb. Vi diskuterade också på det viset att de flesta försöker klara sig utan lån. 50 procent söker men under 50 procent lyfter lånen. Man försöker söka sommarjobb, en del kan få stöd av sina föräldrar. Ungdomarna försöker att inte ta lån för de vet att de skuldsätter sig långt tid framöver.

Ltl Danne Sundman, replik

Ja, fru talman! Det är så att man har rätt att ändra sig och det ska man göra om man inser att man inte kan uppfylla sina vallöften med sin tidigare politik, pga. Att det inte finns pengar. Då måste man göra avkall på det och ta ansvar för ekonomin i första hand. För om man inte gör det, då bränner man för all framtid möjligheten att driva en expansiv och offensiv politik. Och det här att ha kontakt med ungdomar, det är ju det jag har och det är de som säger att givetvis man försöker undvika lån man vill gärna arbeta om det är möjligt men då kommer ju studiestödstaket emot. Att få jobba mera, det är många ungdomar som kommer att utnyttja det, som jag känner till. Som gärna extra knäcker lite och skapar sin egen försörjning. Och sen är det precis som ltl Katrin Sjögren säger att de flesta undviker lån och försöker finansiera genom egna inbesparingar, får hjälp av sina föräldrar, arbetar eller på annat sätt för att finansiera sina studier. Men sen är det inte alla förunnat att ha den möjligheten av olika orsaker och då bör man också kunna ta lån, vilket man kan nu i större utsträckning också.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! För att man ska uppfylla kriterierna för att få studiestöd så är studietakten hög. Jag tror också att man lever i någon slags villfarelse att det ska vara möjligt att studera på heltid och sen också jobba. Det är en omöjlighet. Så mycket kontakt har jag med ungdomar att jag vet, att det är väldigt stor press på studietakten hos ungdomarna. Det liberalerna varnar för är att man har en kortsiktig inbesparing som kan bli dyrare längre fram. Det vill vi också flagga och varna för. Det är ingen strukturell förändring, det är inte den här åtgärden i landskapets budget.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Till vissa del är den strukturell alltså, när man höjer de här möjligheterna att framförallt arbeta. Det är en strukturell förändring. När man flyttar över fokus på vem ska finansiera studierna. Det att individen finansierar de i större utsträckning. Med den kommer andra fördelar som i sin tur finansierar eventuell kostnad för det. Och i det här fallet så är kostnaden inte som jag ser det någon betydande. Och visst är det så att ungdomarna försöker finansiera sina studier själva och sen hur vida man hinner jobba och kan jobba det beror på det första på ens egna egenskaper hur duktig man är. Jag uppmuntrar gärna duktiga människor som kan studera på heltid och dessutom jobba. Men jag vill inte lämna de därhän som inte klarar av det här utan som bara klarar av att studera. De vill jag ha möjlighet att ge lån, så att de också kan studera. Och sen är det ju från tid till en annan i studier i olika brott med studierna. Beroende på utbildning och på fas i utbildningen och sen kan det komma i slutskedet t.ex. en avhandling där det lämpar sig med kombinationen arbete.

Talmannen

Tiden är ute! Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt i första behandling.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av ändring av landskapslagen om studiestöd för godkännande.  Lagförslaget är godkänt i första behandling.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.