Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 16:06

    Talman! Bästa lagting och åhörare. För att slippa tjatet från talarstolen så är det ju bättre att Liberalerna är med i nästa landskapsregering så blir det färre talturer.

    Den här åtgärdsmotionen har två syften, det är ett syfte här och nu, men det är också färdkost till landskapsregeringens, speciellt minister Wikströms omställningsplan.

    En bortsprängning av den grynna som idag försvårar tvärgående linjens in- och utfart till Snäckö färjfäste skulle ge många fördelar.

    - Tryggare och säkrare passage för såväl passagerare som tonnage
    - Minskad risk för inställda turer vid svåra väderförhållanden
    - Snabbare navigering in och ut ur hamn
    - Lägre bunkeråtgång vilket ger minskad miljöpåverkan och budgetslitage

    En mer tillgänglig hamn på Snäckö, Kumlinge, skulle även ge motiv till att uppgradera färjfästet för att möjliggöra framtida trafiklösningar inom skärgårdstrafiken i syfte att förbättra ruttäthet och driftskostnader. Kostnadsberäkningar och undersökningar för att ta bort grynnan utanför Snäckö är gjorda sedan tidigare. Det bör därför vara relativt enkelt att under budgetarbetet precisera aktuella kostnader för projektet. En mer tillgänglig hamn på Snäckö skulle ge stora möjligheter i arbetet med att utveckla framtidens skärgårdstrafik.

    Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att lägga in bortsprängning av grynnan utanför Snäckö färjfäste på Kumlinge som ett projekt i budget 2023.

    Jag vill avslutningsvis komma med ytterligare motiv till varför grynnan vid färjfästet behöver bort, inte endast för dagens trafiks skull, men även för att möjliggöra smarta framtida omställningar för skärgårdstrafiken som gynnar turtäthet, omställning från fossil drift och verksamhetsförutsättningarna för att bo, verka och leva i skärgården. Förslaget härstammar från en mycket insatt sjöbefäl med många års erfarenhet av skärgårdstrafik, med namn Benny Pettersson, jag har hans tillåtelse att nämna honom vid namn. Låt oss kalla den norra kortrutten som skulle gå från Hummelvik på Vårdö till Snäckö på Kumlinge. En årlig inbesparing beräknat på samma fart som idag 13,5 knop ger 7000 färre körda sjömil än sträckan Hummelvik-Kumlinge. Detta motsvarar cirka 148 ton bunker. Som jämförelse används cirka 29 ton/vecka i dagens trafik. 148 ton med dagens pris, som ligger kring cirka 1 euro, blir 148 000 euro.

    Den nya rutten skulle kunna medge att minska farten till 12,5 knop. Jämför man dagens långa rutt och 13,5 knop med den nya kortrutten och 12,5 knop blir den årliga skillnaden 500 ton bunker dvs. en halv miljon euro i inbesparing sett till dagens pris. Tidsmässigt pratar vi om cirka 9 minuter längre körtid mellan 13,5 och 12,5 knop i kortruttsalternativet. Tiden att köra över Kumlinge, mellan färjfästena är cirka 10 minuter.

    Beroende på tonnage kunde bemanningen bli densamma på två färjor som det krävs på Alfågeln idag på norra linjen med dagens turlista. En färja Hummelvik-Snäckö och en färja Kumlinge-Torsholma.

    Räknar man in att Ejdern inte behöver gå till Kumlinge som idag, utan det behövs bara en lokaltrafik med en mindre färja Torsholma-Asterholma-Lappo så sparas en hel del in även där. Den summan har jag idag dock inte uppgifter om.

    Det positiva är att lastningen kommer att blir mycket enklare med färre mellanhamnar och inte som idag när en tredjedel av färjan antingen ska backa på eller backa av. På det viset kommer dubbeländade färjor till sin rätt. Det åtgår mycket energi att vända färjan i alla hamnar utom en, 3-5 minuter manövrering i varje mellanhamn blir väldigt mycket energi på ett år. Denna inbesparing är inte medräknad i detta förslag.

    Förutom uppsidan med lägre bunkerkostnader och lägre miljöpåverkan, finns andra stora fördelar. Linjen Hummelvik-Snäckö går att skala upp och ner beroende på säsong och efterfrågan, vilket på ett positivt sätt även påverkar flödet av människor och fordon på sträckan Kumlinge-Torsholma. Norra linjen kan i dagens modell inte öka turtätheten och möta behovet från det lokala näringslivet när det gäller t.ex. den så viktiga besöksnäringen. Det bygger i så fall på nattkörning och där finns ingen efterfrågan, ingen större i alla fall. Det skulle Hummelvik-Snäckö kunna göra.

    Hummelvik-Snäckö är en sträcka som har potential att vara eldriven, inom överskådlig tid, så även Kumlinge-Torsholma. Det skulle alltså vara en linje/er som gott och väl passar in som en fossilfri enhet i omställningsplanen.
    Det som krävs är en uppgradering av Snäckö färjfäste samt en politisk vilja att se nya helheter till gagn för servicevänliga turlistor och modernt tonnage, samt givetvis också förberedelse för eldrift. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Jag brukar vanligtvis inte ta repliker på motioner. Men jag måste ändå ge lite beröm åt Holmberg för ett sådant här förslag. Det är ett bekant förslag för mig förstås. Det är intressant. Kortare rutter kan komma att bli nödvändigt i framtidens skärgårdstrafik om all trafik helt och hållet ska bli klimatsmart, framförallt om man ska köra den på el. Men i dagsläget, utan att man ställer om trafiken, så är det ungefär 500 000 euro som vi pratar om när det gäller den här grynnan. Därav så behöver detta i så fall ingå i en större plan innan det kan bli aktuellt. Håller ledamoten med?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:13

    Tack, talman! Tack minister Wikström för en konstruktiv replik. Jag kan gott och väl hålla med om att det kanske behövs längre framförhållning än budget 2023. Men jag är helt övertygad om att en tvärgående linje i sig över tid skulle vinna på att grynnan kommer bort.

    Sedan när det gäller del två, input till minister Wikströms omställningsplan, så vet jag att den nog borde finnas förankrad redan i huset. Men den är så pass genomarbetad så att den är väl värd att verkligen begrunda och gå vidare med. Den borde ticka i alla boxar när det gäller omställning, både när det gäller turtäthet, servicenivå och som sagt möjlighet att ställa om från fossildrift till fossilfri drift.


  • Tack, fru talman! Men, som sagt, i dagens läge så har den här grynnan varit där sedan färjfästet byggdes, det går att bedriva trafik där och utan en större plan så ser jag det inte som aktuellt att spränga bort den grynnan, bara för att förtydliga det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Borttagandet av grynnan, givetvis också med en modifiering av färjfästet, skulle göra att det skulle bli en flexibilitet i de färjor som kunde angöra färjfästet. Beroende på hur upphandlingar etcetera går så kan det ju hända att urvalet inte blir så stort när det gäller typ av färja som kan angöra där. Nu är det nog väldigt gott sjömanskap och professionalitet som gör att dagens Odin kommer in och ut där. Det är nog en ganska otrolig kunskap och sjömannamässig professionalitet som ligger bakom att man kan navigera ut och in med ett fartyg som Odin idag. Som sagt, det skulle också öka säkerheten både för fartyg och passagerare och minska inställda turer avsevärt.

    Jag hoppas också att Liberalerna kommer med input till omställningsmeddelande här under våren när det gäller södra delen (… taltiden slut).


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.