Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Närings- och miljöministern har tyvärr inte möjlighet att själv presentera landskapsregeringens lagförslag gällande förbud mot att släppa ut tvättvatten och rester från avgasreningssystem, det vill säga fartygs scrubber samt toalettavfall och gråvatten från fartyg. Jag har fått äran att presentera lagförslaget, och det är angeläget att vi får lagstiftning på plats i detta avseende.

Talman! Tidigare i våras debatterades här i lagtinget presidentens framställning om ett ikraftträdande av Hong Kong kommissionen, samt ändringar i bland annat Marpol konventionen, som just nu ligger hos social- och miljöutskottet. Landskapsregeringen har i sitt yttrande till lagtinget förordat att Ålands lagting ger sitt bifall. Detta är positivt för miljön och Östersjön på många sätt.

Det här lagförslaget är en följd av den framställningen, och av den anledningen föreslår landskapsregeringen ett nytt kapitel i landskapslagen om miljöskydd, det vill säga ett förbud mot utsläpp från fartygs scrubber. Utsläpp införs, och därmed säkerställs att utsläpp i åländskt sjöterritorium förbjuds. Likaså införs ett förbud mot utsläpp av toalettavfall och gråvatten. Förbudet har redan införts i riket och i Sverige, och förslaget är att rikets bestämmelser görs tillämpliga på Åland genom blankettlagstiftning.

Talman! Lagstiftningsbehörigheten kring detta är till viss del oklar, som det ofta kan vara när det gäller sjöfart. Inom förvaltningen finns det de som tolkar det som handelssjöfart, och rederierna i Finland räknar med att den finska lagen och det finska förbudet även gäller på åländskt vatten. Landskapsregeringens bedömning är att det primärt är en miljövårdsfråga, och enligt självstyrelselagen hör det därmed till landskapet lagstiftningsbehörighet. Det är av den anledningen vi lagstiftar om dessa förbud, så att det absolut inte kan bli någon lucka och att Ålands vatten inte blir en frizon för utsläpp.

Talman! Avslutningsvis, Östersjöns tillstånd är inte bra, och vi har ett ansvar att se till att det inte fortsätter att försämras. Det här förslaget är ett viktigt steg för att värna havsmiljön och det marina ekosystemet. Tack!

Tack, talman!

Hållbart Initiativ stöder naturligtvis den här lagstiftningen, även om det är lite beklagligt att det måste ta ända till 2025 innan de här sakerna är på plats. Nu är det ju inte vicelantrådet som är ansvarig för den här lagstiftningen, utan det är ju miljöministern som inte är här. Men jag tänkte ändå ställa en fråga ifall vicelantrådet har svar på det. Det står att det här förutsätter att fartygen i framtiden ska lämna restprodukter som samlas i scrubbern i en mottagningsanläggning i hamnen, och då undrar jag om landskapsregeringen har gjort någon analys kring vad det finns för beredskap här på Åland och i hamnarna, att ta emot den här sortens avfall?

Tack för den frågan, för det är en angelägen fråga.

Jag har förstått också att mottagningskapacitet, också i Sverige, Kapellskär och Nådendal inte heller har den här kapaciteten. Sen pågår det ju rätt mycket ny utveckling kring det här vattnet. Jag kanske inte ska gå in i de här tekniska detaljerna, tänkte jag. Jag är inte så teknisk kring det här, men i våra egna hamnar här så finns det inte möjlighet i dagsläget att ta emot scrubberavfall.

Tack, talman!

Det är säkert någonting som jag kan tänka mig att utskottet kommer att titta närmare på. Därför att man vill att hela kedjan ska fungera. Vi får bort den här principen som nu har gällt och att man har vänt skorstenen. Istället för att den gick upp så tryckte man den neråt istället. Och så gick det ut i havet. Det är det vi ska få bort. Men då måste det också fungera i den änden att det som filtreras och samlas upp också kan tas om hand på ett vettigt sätt, så att inte det sedan blir en flaskhals.

Tack, talman!

Ja, absolut. I själva utskottet så kommer ansvarig minister att kunna redogöra desto mer kring det här. Men det sker ju också utveckling i själva bränslet som inte har sådan svavelhalt, som inte behöver scrubber. Det är flera saker som pågår. Det väsentliga är att det inte kommer mer avfall och föroreningar ut i Östersjön och i våra vatten.

Talman!

Tack för information minister Hambrudd. Man kan konstatera att ett visst bortfall av ministrar idag. Vi har tidigare haft två ärenden där ansvariga ministrar borde varit närvarande, det är viktiga diskussioner som vi för här. Jag har i alla fall två frågor till ministern.
Landskapsregeringen har ju via landskapets bolag Långnäs Hamn Ab valt att satsa pengar på att bygga upp en transithall ute vid Långnäs hamn för ett blåvitt rederi.
Innebär det här lagförslaget ytterligare investeringar i hamn infrastruktur i just Långnäs för att kunna ta emot avfall från fartyg som anlöper och vill lämna det just i Långnäs hamn?

Tack, talman!

Jag kan tyvärr inte svara på den frågan, för det här lagförslaget handlar ju primärt om att det ska bli förbjudet att dumpa de här avfallet i Ålands vattens territorium. Det är det som är det väsentliga, att vi säkerställer att det inte kommer att ske något sådant, eftersom man har gjort sådan lagstiftning både i riket och i Sverige. Och då vill vi absolut säkerställa att det inte heller sker i det åländska vattnet.

Tack, talman!

Jo, men det kan ju ändå ställa krav på våra hamnar att kunna ta emot det här avfallet. Nå det får utskottet titta på.
Det står i lagförslaget att det inte bedöms ha några ekonomiska konsekvenser för landskapet och sen står det vidare att landskapsregeringen genom det här förslaget får nya förvaltningsuppgifter.

Ålands landskapsregering skall initialt ansvara för tillsynen, även om avsikten är att överföra detta till Gränsbevakningsväsendet genom en överenskommelseförordning. Kostnaden för landskapsförvaltningen med anledning av eventuella ersättningar till riksmyndigheter för hantering av förvaltningsuppgifterna är i dagsläget inte känd.

Har ministern någon uppfattning alls vad detta lagförslag kostar oss och vem det är tänkt att skall sköta övervakning hos landskapsregeringen?

Tack, talman!

Det är helt rätt det som ledamoten säger, att med det här lagförslaget så får ju landskapsregeringen nya förvaltningsuppgifter och tanken är ju att det ska inledas diskussioner med behöriga riksmyndigheter om en överenskommelseförordning, och i dagsläget har vi inte några uppgifter om eventuella kostnader kring de här uppgifterna om en behörig riksmyndighet skulle sköta det här för oss i så fall.

Talman!

Jag vill inledningsvis att jag stöder intentionen i det här lagförslaget. Det gör jag. Men jag måste nog säga när jag läste igenom det, att det verkar kännetecknas av brådska. Tittar man på när det här lagförslaget ska träda i kraft, så finns det ett antal olika datum, beroende på vilken lagstiftning man tittar på, men att det här ska vara i kraft till 1 juli 2025, det bedömer jag ändå som osannolikt. Däremot är det säkert ikraft till 1 januari 2030. Med det försöker jag säga att jag saknar att det har inte varit någon remiss på det här, varken till Finlands redarförening, till miljöorganisationerna, till Långnäs hamn, Mariehamns stad. Det här är ju jättestora, dyra investeringar som ska göras. Och min fråga är varför har man inte tagit sig tiden att skicka den på remiss?

Tack, talman!

Anledningen till den skyndsamma behandlingen är att eftersom det är så pass otydligt om det är riket eller Åland som har behörighet kring detta. En fråga utifrån vissa rederier har lyfts att man har varit orolig kring att till exempel vissa konkurrerande rederier skulle fortsätta med att släppa ut scrubber i våra åländska vatten, men där har det väl ändå varit tydligt ifrån de rederier som är och kommer till Åland att det kommer absolut inte att ske utsläpp.

Talman!

Det här är ju inte alls bra. Det här är inte bra självstyrelsepolitiskt. Det här är inte bra miljömässigt. Det här är inte bra näringslivs mässigt. Jag menar, det här är jätteviktiga frågor. Jag tror knappast att jorden går under fast det skulle vara en fördröjning på två eller tre månader. Men för flera redare så är det ju fråga om investeringar för väldigt stora summor. Så jag har lite svårt att förstå det här. Det håller inte självstyrelsepolitiskt. Det håller inte ekonomiskt. Och tar man på sig näringslivsglasögonen så är det nog lite svagt. Jag hoppas att utskottet verkligen kan fördjupa sig i de här frågorna, för det finns många frågetecken.

Tack, talman!

Det här är naturligtvis viktigt utifrån en självstyrelsepolitisk fråga. Det är jätteviktigt att vi får klart för oss att det här tillhör självstyrelsens lagstiftning, och det är också viktigt ur näringslivs synpunkt. För det har ju faktiskt också efterfrågats att man säkerställer kring det här. Sen kommer det från näringslivet när man tittar och också tar reda på lite fakta så handlar det om att de olika bränslen som körs idag har så pass låg svavelhalt så de inte behöver till exempel inte scrubber. Det andra är att det redan finns sådan utveckling att avfallet från scrubber gör man genom att torka, så att det är enkelt att ta hand om avfallet redan i land. Det här har näringslivet redan tänkt på. Det är ingen nyhet direkt.

Talman!

Detta lagförslag innebär att Åland inför förbud mot utsläpp av avloppsvatten, gråvatten och förorenat tvättvatten från fartyg i åländska vatten. Dessa bestämmelser gäller redan i riket och i Sverige. Att vi nu harmoniserar vår lagstiftning är logiskt.

Vi liberaler välkomnar att förbudet mot utsläpp från så kallade scrubbrar träder i kraft. Scrubbers som ofta marknadsförs som miljöförbättrande, har i praktiken visat sig flytta utsläppen från luften till havet – en miljömässigt oacceptabel lösning. Det är helt rätt att sätta stopp för detta i våra vatten. Om någon frågar mig personligen så skulle open loop scrubbers aldrig någonsin varit godkända. Det kan låta som en skröna men nya fina fartyg har efter bara något år med användning av open loop scrubber blivit tvungna att byta ut fartygsplåten runt utsläppsstället. Utsläppen är alltså så sura att plåten fräts bort och detta skall alltså pumpas ut till sjöss. En scrubber väger dessutom en hel del så fartygens nyttolast minskar och även det blir en miljöpåverkan sett över tid. En closed loop scrubber rätt hanterad är en bättre lösning som inte skall sammanblandas med open loop.

Nåväl att hindra användning av open loop scrubber kan vi bara hantera inom vårt territorialvatten så på internationellt vatten är det bara att pumpa ut skiten 24/7 tyvärr. En mycket klok maskinchef jag jobbade med sade en gång gällande fartygsbunker ”Sätter man in skit i en ände så kommer den ut ur någon annan ände, inte försvinner det någonstans”. Det finns teknik att åstadkomma en bättre bunker att tillhandahålla fartygen med men det är pengarna som styr.

Liberalerna stöder lagförslaget och ser fram emot den fortsatta behandlingen.

Tack, talman! Tack, ledamoten Pettersson!

Ja, jag håller med. Och nu, ungefär tio år efteråt, som den här tekniken har funnits och om man läser och tittar på, så tänker man att är det möjligt att det är tillåtet. Det handlar ju om att man tar skorstenen upp och så vänder man ner den i vattnet istället. Så det är nog riktigt på tiden att det här lagstiftas i våra kring regioner och det är självklart att Åland ska vara med. Allt annat skulle vara märkligt.

Ja, och det att man har tillåtit det här så har jag enligt min bedömning försenat en nödvändig uppgradering av raffinaderi kapaciteten. Det finns möjligheter att tillverka lågsvavlig bunkerolja av bättre kvalitet. Så det är inte helt tekniskt enkelt det heller. Men jag tycker ändå att det är på något vis den vägen man borde ha gått, istället för att varenda båt ska ha någon form av egen reningsanläggning som fungerar bättre och sämre.

Tack, talman!

Också där håller jag med ledamoten Pettersson, och som Pettersson formulerar det så blir det ju här ett tydligt exempel på när sådana här kortsiktiga "pissa i byxan lösningar" förlänger den omställning som behöver göras, alltså att det är billigt och kostnadseffektivt ett tag. Sen ojdå! Sådana här undantags funderingar och kortsiktiga lösningar gör att det inte förändras på lång sikt i rätt riktning.

Ledamot Pettersson avstår.

Tack, fru talman!

Det här lagförslaget som ligger på vårt bord är enligt Centergruppens uppfattning både välkommet och nödvändigt i arbetet för en bättre havsmiljö i vår Östersjö. Förslaget innebär ett förbud mot utsläpp av avfall från så kallade fartygs scrubbers, en reningsutrustning som används för att minska svavelutsläpp till luften, leder samtidigt till utsläpp av förorenat, surt tvättvatten i havet. Detta tvättvatten innehåller bland annat tungmetaller och andra skadliga ämnen för vår natur och miljö.

Samtidigt införs också ett förbud mot att släppa ut gråvatten, alltså vatten från dusch, kök och tvätt samt toalettavfall. För Centergruppen är detta ett viktigt steg mot att minska den marina miljöbelastningen från sjöfarten. Som framgår av lagförslaget kan dessa utsläpp ha allvarliga effekter på marina ekosystem, inte minst på organismer i näringskedjans bas.

Vi ser inga hinder i att Åland i detta sammanhang inför reglerna genom blankettlagstiftning. EU möjliggör detta, även om det inte är ett tvingande krav. För mig är det en självklarhet att samma miljöregler ska gälla här som i Finland och Sverige. Vi delar samma hav och har ett gemensamt ansvar att skydda det. Att detta förbud inte införts tidigare är ärligt talat något förvånande.

Samtidigt vill vi från Centerns sida lyfta de ekonomiska konsekvenserna. Återigen är det näringslivet, och i detta fall rederinäringen, som får bära de direkta kostnaderna, till exempel för mottagning och hantering av avfall i hamnar. Det är inga oväntade kostnader, men det är viktigt att vara medveten om dem, särskilt i ett samhälle där sjöfarten är en bärande näring. Vi ska också komma ihåg att branschen redan belastas med höga kostnader för utsläppsrätter.

I sammanhanget bör nämnas att detta är en del av det stora arbetet med att minska fossila utsläpp och ställa om till mer hållbara energisystem inom sjöfarten. Detta är en del av den stora omställning som sjöfarten står inför, och här ser vi från Centergruppen att det finns gott om möjligheter för Åland om vi hanterar dessa frågor rätt.

När det gäller tillsynen ska lagar inte bara stiftas utan också tillämpas effektivt. I förslaget föreslås att Ålands landskapsregering ansvarar för tillsynen, men att detta på sikt kan överföras till gränsbevakningsväsendet genom en överenskommelse, på samma sätt som tillsynen över oljeskyddet fungerar idag. Vi ser gärna att utskottet fördjupar sig i denna del för att säkerställa att tillsynen blir både tydlig och rättssäker.

Talman! Sammanfattningsvis stöder Centergruppen lagförslaget. Det är en nödvändig anpassning till vad som redan gäller i våra närregioner, men framför allt är det ett konkret steg mot en mer hållbar sjöfart och en friskare Östersjö. Vi ser fram emot social- och miljöutskottets betänkande och en fördjupad behandling av lagens tillämpning och konsekvenser.

Talman!

Nu är det ett så unikt tillfälle här att vi från Obunden Samling står här och är positiva. Äntligen! Som Gert Fylking skulle ha sagt.

Vi har ju tidigare efterfrågat detta för inte så länge sedan, bland annat i en frågestund, och vi anser att Scrubbers är en styggelse. Det som det skaver lite här är att det är bara lite drygt tio år sedan som faktiskt Finland betalade ut stöd för montering av scrubbers. Det kom sig väl ur en i panik när svavel direktivet kom så trodde man att hela branschen skulle ramla omkull och dö, eftersom lågsvavel bränslen var så pass mycket dyrare då. Jag har faktiskt hittat artiklar där man kallar det här stödet för att vara ett grönt stöd till och med. Och det inser ju alla orimligheten i att kalla scrubbers för gröna.

Men det får en ju lite att tänka också på den gröna omställningen. För man kanske inte ska flyga på den första bästa lösningen när man kommer till något som man hör är grönt. Man kanske måste fundera lite längre och ta det lite lugnt och se var resten av världen tar vägen innan man kliver på tåget.

Men ja, med det sagt så stöder Obunden Samling det här förslaget.

Talman!

Vi ska fatta oss kort. Vi stöder ett förbud mot att släppa ut toalettavfall och gråvatten i åländska vatten. Förbuden har införts i riket och i Sverige, och förslaget är nu att rikets bestämmelser görs tillämpliga på Åland genom blankettlagstiftning, vilket vi stödjer. Politiskt är detta en så kallad no-brainer, men juridiskt är det nog förvisso en brainer.

Oljeskyddet är en åländsk behörighet. Den ursprungliga idén med oljeskyddet är att kustnära områden hör till våra frivilliga brandkårer, medan havet hör till Finlands miljöcentral SYKE och gränsbevakningen. En lag med ett förbud förutsätter övervakning, och frågan blir förstås: Vem övervakar vad? Ska gränsbevakningen börja komma in i de åländska vikarna, eller ska övervakningen begränsas till farleder och gränsområden till farleder?

Det är med andra ord avgörande vad som står i den överenskommelseförordning som aviseras i lagförslaget, och ett ställningstagande från utskottet är välkommet på den punkten.

Tack för ordet.

Talman!

Även för socialdemokraternas del är detta ett välkommet förslag, både för det materiella innehållet att förbjuda utsläpp från avgasreningssystem i åländska vatten, för att man harmoniserar lagstiftningen i Finland, Sverige och på Åland och för att det införs kännbara påföljder för dem som smutsar ner våra vatten.

Man kan väl också konstatera att lagförslaget utgör ett slags behörighetskontroll av om det behövs en sådan reglering i vår lagstiftning, eller om den redan gäller på Åland genom den finländska lagstiftningen.
Rent praktiskt kommer ju inte rederier att byta system på grund av åländsk lagstiftning. Där förstår jag inte alls ledamoten Thörnroos argumentation eftersom både Finland och Sverige har lagstiftat om detta så är det osannolikt att man för den lilla bit som rederierna kör på åländska vatten skulle välja någon annan lösning.

Vi understöder att tillsynsuppgifterna genom en överenskommelseförordning överförs till riket.
I framställningen konstateras att lagförslaget har ekonomiska konsekvenser endast för dem som gör sig skyldiga till överträdelser genom en påföljdsavgifter.

Vi tycker att man nog också kan argumentera att valet teknik och drivmedel i sig kan vara en betydande kostnad om man genom lagstiftningen tvingas till ombyggnader eller nya investeringar, och att detta är en del av den omställning av våra transportsystem som drivs av miljö- och klimathänsyn. Det skall löna sig att göra rätt.

Socialdemokraterna stöder lagförslaget.

Tack, talman och tack till ledamot Fellman för ett bra anförande.

Jag vet inte vad jag skall säga så jag säger ingenting!

Tack, fru talman!

Från Hållbart initiativ ansluter vi oss också till hyllningskören. Det är verkligen på tiden att en sådan här lagstiftning kommer på plats. Låt mig kort och tydligt förklara varför denna lagstiftning är så viktig, både i Finland och Sverige, och nu också här på Åland.

Den enorma mängd förorenat vatten som släpps ut via scrubbersystemet varje timme när fartygen går är nästan chockerande. Ledamoten Benny Pettersson var redan inne på vad detta har inneburit för plåten runt den plats på fartyget där det släpps ut, och hur surt det har varit och hur det har angripit plåten. Det finns också, som nämns i lagförslaget, undersökningar och forskning som visar hur detta påverkar miljön och organismer som lever i havet. Man har fastställt att så lite som fem milliliter, alltså en tesked av detta scrubbvatten, påverkar enorma mängder vatten. Detta har pågått varje minut, och det är svårt att förstå att det har varit tillåtet så länge.

Scrubbertekniken infördes nästan som en genväg för att slippa byta till renare bränsle när svavel kraven skärptes. Denna teknik har kritiserats som ett sätt att flytta föroreningarna från luften till havet; skorstenen har flyttats från luften ner i vattnet. Nu, äntligen, 2025, förbjuder vi dessa utsläpp, och det är verkligen nödvändigt att Åland ansluter sig till det gemensamma förbudet som gäller i våra grannvatten. Det vore helt orimligt att Åland skulle bli en svart utsläppslucka i Östersjön.

Att det har tagit sådan tid för denna lagstiftning att se dagens ljus är ett exempel på den tröghet som präglar miljöreglering inom sjöfarten. Internationell sjöfart har ofta skyddats med hänvisning till konkurrensneutralitet, flaggstaters ansvar och komplexa rättsliga ramverk. Som tidigare nämndes i debatten är detta också ett bra exempel på hur undantag och undantagspolitik, samt en politik med tillfälliga lösningar, direkt leder till att hela utvecklingen stannar av. Bristen på modiga politiska beslut gör att omställningen stannar av. Under tio år har vi haft denna kraftigt förorenande teknik istället för att skicka en tydlig signal till aktörerna inom näringen och industrin att ställa om. Havet bryr sig inte om flaggor och komplex konkurrensneutralitet. Föroreningarna skadar livet i vattnet, oavsett vem som släpper ut dem.

Samtidigt som vi nu sätter stopp för scrubbervattnet, förbjuder vi också utsläpp av toalettavfall och gråvatten från fartyg. Detta är också viktigt, och jag tror att många ålänningar har levt i tron att detta redan är förbjudet. Det är lite bitter sweet att denna viktiga lagstiftning kommer 25 år för sent.

Alla som har en fritidsbåt vet hur noggrant det är att tömma toalett tanken i land, och det ska det vara. Samma ansvar måste naturligtvis gälla den kommersiella sjöfarten.

Avslutningsvis, fru talman, så är detta en bra lagstiftning som Hållbart Initiativ stöder. Tack!

Talman!

Jag vill inledningsvis säga att detta är en bra lagstiftning. Självklart måste vi vara synkroniserade med övriga regioner kring Östersjön; allt annat vore ju fånigt. Men jag vill ändå uppehålla mig vid några frågetecken som jag uppfattar.

Den första punkten hittar ni under punkt fyra i lagförslaget, som rör lagstiftningsbehörighet. Jag skulle gärna se att utskottet fördjupar sig i den del som handlar om lagstiftningsbehörighet kring miljöskydd och sjöfart, som landskapsregeringen bedömer är åländsk behörighet. Samtidigt är farleder och handelssjöfart rikets behörighet.

Orsaken till att just miljöskydd och sjöfart är så oerhört viktiga är att de klassificeras som vår lagstiftning. Det gör att man kan dra en parallell längre fram, vilket leder oss till utsläppsrätter och inkomsterna som ska komma från de utsläppsrätter vi har diskuterat tidigare. Det aviserar som inkomsterna i budgeten, som nu ska behandlas på onsdag här i lagtinget, tror jag det kan vara bra att titta på kopplingen däremellan och kanske också begära information från självstyrelsepolitiska nämnden.

Det som också framkommer i denna punkt om lagstiftningsbehörighet är att anordna mottagning av avfall från fartyg i hamn. Mottagningen av avfall i hamnens anordning anses höra till landskapets lagstiftningsbehörighet. Det är säkert rätt och riktigt, men det blir lite underligt när man inte har haft ett remissförfarande, utan hela lagförslaget bygger på en intern rapport framtagen av miljöavdelningen.

Jag tänker att landskapet har en egen hamn, men det finns också en privat hamn i Eckerö, och Mariehamns stad har ju också en stor hamn. När vi lagstiftar, och det här vill vi, måste vi också vara beredda att ta emot berättigade krav som säkert kommer från andra redare.

Om vi går vidare och tittar på övriga konsekvenser skriver landskapet att kostnaderna inte är kända för dem. Alltså, kostnaderna är inte kända för landskapet, och de är inte heller kända för de privata företagen. Observera att nu tror jag bara när det gäller det privata näringslivet, eftersom det inte har funnits några remisser eller remisshöranden där.

Jag är också inne på samma vinkling som ledamoten Wille Valve från Moderat samling. Den här tillsynen; nu har man tänkt sig en överenskommelseförordning med gränsbevakningen. Det vore intressant att veta om det arbetet påbörjats, eller hur det är tänkt. Jag måste faktiskt säga att det finns tre olika datum i förslaget som är synkroniserade med både Finland, Sverige och Danmark. Vad jag kunde se, när detta ska träda i kraft så det vore bra om det arbetet också är påbörjat. Jag hoppas att det är det, för vi vet att om vi vill ha en överenskommelseförordning till stånd, så är det oftast möjligt. Men det brukar inte komma kostnadsfritt, om jag uttrycker mig så.

Tack, talman och tack ledamoten!

Ledamoten ställer också relevanta frågeställningar som jag absolut tycker att utskottet ska fördjupa sig kring. Sedan gällande arbetet med överenskommelse förordningen, nu kom det lite hastigt på att ansvarig minister inte kunde närvara och svara på den, jag försökte leta reda på lagberedaren också hur det arbetet kring överenskommelsearbetet har påbörjats, men det här är ju någonting som utskottet kommer att få svar på av ansvarig minister i samband med lagförslaget.

Tack, talman!

Jag förstår att vicelantrådet inte har alla detaljfrågor i just det här lagförslaget. Det blir ju så när man hamnar att täcka upp för någon annan. Men jag tror att de här frågorna är av väsentlig karaktär och speciellt behörigheten kring miljö frågor. Därför att det finns också i förlängningen där en koppling till utsläppsrätter som ju är av avgörande betydelse.

Avstår vidare repliker.

Ledamöterna fick uppmaningen att sätta på sig kavaj, och jag gör så. Tyvärr har jag ingen slips. Jo, Grön vänster stöder det här. Det borde ha infört för länge sedan. Det är bra att det gör det, vi stödjer det förbehållslöst.

Det finns dock en lucka. Alla kryssningsfartyg som kommer, till exempel, till Mariehamn släpper ut både gråvatten och svartvatten när de befinner sig på internationellt vatten, om jag har förstått det rätt. Borde vi hitta ett sätt att förhindra detta? Ska ett kryssningsfartyg som inte kan redovisa ett adekvat omhändertagande av detta avfallsvatten få tillträde till åländska hamnar? Det är en fråga som vi får diskutera vidare i utskottet, och jag vill lyfta fram den aspekten. Tack!

Tack, talman!

Jag tycker att ledamoten lyfte en intressant fråga som jag tycker att utskottet, där ledamoten sitter, kan fundera på. Därför att i den här diskussionen och i många andra, så är jag lite rädd för att vi gör oss själva till passiva tittare. Vi kan inte göra någonting. Det är stora krafter som styr världen och vi ska bara hänga med. Men det är väldigt värt att titta på, finns det redan, det skulle inte förvåna mig om det redan gör. Finns kriterier till hamnar att du måste sköta det enligt de här kriterierna för att du ska få anlöpa helt enkelt. Och följer du inte kriterierna så får du fara någon annanstans. Jag stöder att utskottet tittar närmare på det.

Tack ledamot Röblom. Vi är eniga där. Vi får diskutera frågan i utskottet.

Tack, fru talman!

I samband med vicelantrådets anförande ställde lagtingsledamot Holmberg en fråga angående Långnäs hamn, som påstås vara byggd för ett blåvitt rederi. Det finns säkert andra rederier som också anlöper hamnen, som jag känner till.

Frågan handlar om hur det lagförslaget skulle påverka investeringar i hamnen, särskilt när det gäller mottagandet av scrubber vatten. Det är viktigt att påpeka att det inte finns några planer på att bygga en sådan anläggning för att ta emot detta vatten, främst på grund av att hamn tiden är så kort så man hinner inte ens pumpa iland det.

Det är värt att nämna att detta vatten idag ändå pumpas iland i Nådendal av det blåvita rederi som ledamot Holmberg troligtvis hänvisade till.

Bara som information.

Fru talman!

I min replik till vicelantrådet ställde jag frågan om Långnäs hamn kunde ta emot avfall från fartyg som löper till just landskapets hamn. Och det är inte bara scrubber vatten, utan det handlar ju även om avloppsvatten. Men det är ju precis som ledamoten säger att det är väldigt kort tid hamntid. Men om man gör stora infrastruktursatsningar, jag sitter med en tankesmedja där vi diskuterar skärgårdstrafiken och så vidare, och där kan det också hända saker kring hela Långnäs hamn. Då var min fråga berättigad. Kommer det här att kräva investeringar i infrastrukturen för att kunna ta emot avloppsvatten och scrubber? Men då fick vi svar av ledamot Asumaa som har god kännedom om Långnäs hamn att man kommer inte att ta emot scrubber. Men hur är det med gråvattnet?

Fru talman!

Om vi nu håller oss till det här lagförslaget som gäller scrubber vattnet, så kommer det av praktiska skäl inte att vara möjligt att ta emot det genom att man inte ens hinner få ut slangen och pumpa i land. Så jag svarar på den frågan. Det andra må någon annan svara på som kanske kan mer om avfallsvatten.

Fru talman!

Jag ska inte förlänga debatten med lagförslaget gå ju även ut på toalettavfall och gråvatten. Det handlar inte bara om scrubber vatten, utan det är även toalett vatten, gråvatten. Vi hade i ett tidigare replikskifte med kryssningsfartyg som eventuellt ska kunna ta emot det här. Vad är det som säger att inte kryssningsfartyg ska kunna lägga till i Långnäs hamn i framtiden, om man utvecklar den hamnen? Vad kommer det att krävas för infrastruktursatsningar för att kunna ta emot det här vattnet? För då ligger man i alla fall någon timme längre än när man kommer och lägger till 10 - 15 minuter. Tack!

Tack, fru talman!

Jag personligen ser fram emot att också Långnäs hamn börja ta emot kryssningsfartyg. Jag tror också att det kanske är bättre att en annan hamn koncentrerar sig på det, och sedan koncentreras de här frakterna till den här uthamnen i Långnäs. Det är klart att det finns ett behov så investerar man. Just nu finns det inte sådana planer om att börja investera i större avloppsanläggningar för att ta emot avloppsvatten, genom att det finns i andra hamnar, där man redan idag har sådana anläggningar. Så skäl att investera i sådana anläggningar idag finns mig veterligen inte i Långnäs hamn.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.