Remissdebatt
Förlängning av bostadssparpremiesystemet LF 4/2015-2016
Utdrag ur protokollet
1 Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdraget som talman
Talmanskonferensens framställning TMK 1/2015-2016
2 Vicetalman Britt Lundbergs anhållan om befrielse från uppdraget som vicetalman
Talmanskonferensens framställning TMK 2/2015-2016
3 Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §
Landskapsregeringens meddelande M 1/2015-2016
4 Förlängning av bostadssparpremiesystemet
Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Bert Häggblom anmäler om befrielse från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Antecknas.
Meddelande
Talmannen meddelar att två utskott har konstituerat sig med anledning av fyllnadsvalen till lagtingets organ.
I lag- och kulturutskottet har till vice ordförande valts lagtingsledamoten Roger Eriksson.
I social- och miljöutskottet har till ordförande valts lagtingsledamoten Carina Aaltonen.
Antecknas.
Enda behandling
1 Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdraget som talman
Talmanskonferensens framställning TMK 1/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Framställningen är godkänd. Lagtinget har således befriat lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm från uppdraget som lagtingets talman för återstoden av lagtingsåret 2015-2016 från och med att val av en ny talman förrättats. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Med anledning av beslutet kommer ett val av talman att förrättas vid nästa plenum. Antecknas.
Enda behandling
2 Vicetalman Britt Lundbergs anhållan om befrielse från uppdraget som vicetalman
Talmanskonferensens framställning TMK 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Framställningen är godkänd. Lagtinget har således befriat lagtingsledamoten Britt Lundberg från uppdraget som lagtingets första vicetalman för återstoden av lagtingsåret 2015-2016 från och med att val av en ny första vicetalman förrättats. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Med anledning av beslutet kommer ett val av en första vicetalman att förrättas vid nästa plenum. Antecknas.
Föredras, fortsatt behandling
3 Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §
Landskapsregeringens meddelande M 1/2015-2016
Diskussionen fortsätter.
Ltl Pernilla Söderlund
Fru talman! Lagtingskollegor, för ett år sedan, precis den här tiden, var jag tillsammans med 400 av mina kollegor i strejk, då vi strejkade för lika lön för likvärdigt arbete, vilket ni säkert kommer ihåg.
Det ena ledde till det andra; och nu står jag här ett år senare, och kan konstatera att många tycker att det här med jämställda löner är viktigt.
Det gläder mig mycket att se att det i regeringsprogrammet, som en kraftsamlingsåtgärd, står att arbetsvärderingsprojektet fortsätter, som ju har målsättningen att vi ska få ”lika lön för likvärdigt arbete".
Jag vet att arbetet är bra igång; blanketter har kryssats i och det har filats flitigt på motiveringarna. Förhoppningsvis leder processen leder till att utbildning och ansvar ska löna sig!
Nu har jag fått nytt jobb: Nya utmaningar och Nya Tag!
Vi står inför tuffa ekonomiska tider är jag helt medveten om. Det kommer att bli ett tufft prioriteringsarbete, förändringsarbete, kanske med strukturförändringar, och där hoppas jag att personalens kompetens tas tillvara för det är där som sakkunskapen finns.
På ÅHS finns ett högt specialiserat humankapital och jag hoppas att de inkluderas i det eventuella förändringsarbetet.
Vården och ÅHS är sällan och aldrig lönsam, men vi behöver friska människor som håller Åland igång. Jag ser det som en bra investering att vi har en bra vård och ett välfungerande ÅHS där vårdkedjorna fungerar smidigt.
Häromdagen kunde vi höra och läsa i nyheterna att ålänningarna är friskast i Finland. Det som lönar sig bäst är att satsa på det förebyggande arbetet. Det som patienten vinner på, det vinner samhället på, men det förebyggande arbetet är väldigt långsiktigt, vinsterna tar många, många år innan vi ser.
Det som ålänningarna själva kan göra för att dra sitt strå till stacken är att ta väl hand om sig själva.
Min uppfattning är att ålänningarna överlag är nöjda med ÅHS och vården där. Ålänningarna är trygga i att veta att när och om de blir sjuka står personalen på ÅHS redo för att ta hand om dem. Låt oss hoppas att det fortsätter så.
För att uppnå en hållbar utveckling krävs en frisk och välmående befolkning. Folkhälsa är därmed ett politikområde som behöver integreras med hållbar utveckling. Men denna integrering är inte enkel och präglas av de många och komplexa samband som folkhälsa har till andra områden, såsom samhällets ekonomi.
Hälsa är en positiv kraft som utvecklar samhället och som leder till en hållbar utveckling i förlängningen.
Det finns ett samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling. Sambandet kan vara som en spiral; bättre hälsa ger bättre ekonomisk utveckling som ger bättre hälsa. På samma sätt kan sambandet vara det omvända.
Vi ska arbeta för en god hälsa på lika villkor, fritt från omotiverade skillnader i vården.
Vidare vill jag säga att det är väldigt positivt att regeringen kommer att arbeta för att minska våldet. Tyvärr finns det ett stort behov av ett sådant arbete i syfte att skydda barn, ungdomar och vuxna kvinnor mot våld, även där poängterar jag vikten av det förebyggande arbetet. Tack, fru talman.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för ett intressant anförande. Jag stöder ledamoten fullt ut i de tankegångar som finns kring det förebyggande arbetet. Det är alltid väldigt svårt att få pengar till det förebyggande arbetet. Det skapar inte några större rubriker och det finns inga klatschiga bilder så där vill jag uttrycka mitt stöd.
Jag stöder också en hållbar utveckling även inom ÅHS. Jag har förstått att det inom regeringspartierna finns tankegångar på att guldkanter ska skäras bort och att avgifterna ska öka osv.
Hur ser ni på begreppet hållbar utveckling i den kontexten?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Fru talman! Jag tror vi får återkomma senare till prioriteringsarbetet när det gäller hur och var. Ingenting är bestämt ännu för ÅHS. Vi kommer säkert till detta i tilläggsbudgeten.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag har ju också ett förflutet i vården och vet hur hårt och tungt arbete det många gånger kan vara både fysiskt och psykiskt. Visst är det helt rätt att sjukvårdspersonalen och vårdpersonalen får högre löner. Det viskas lite i korridorerna att det rör sig i storleksordningen över 6 miljoner för att kompensera upp att man ska få jämställda löner.
Hur ser ni på detta i förhållande till kontexten hållbar utveckling och hållbar ekonomi?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Fru talman! Även detta tror jag att vi får återkomma till. Vi har ju inte ännu sett tilläggsbudgeten och vilka prioriteringar som finns.
Jag vet att det redan görs ett prioriteringsarbete på ÅHS. Man ser på strukturer och man ser på vilka möjligheter det finns att producera billigare vård. Det är ett arbete som fortgår hela tiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Pernilla Söderlund för ett bra anförande. Hon lyfte upp det viktiga i vårt samhälle; den offentliga sjukvården och nyttan som de gör. Jag är framförallt extra tacksam över att hon vågade lyfta upp det viktiga förebyggande arbetet. Det är nämligen svårt att se vinsterna och det är många som glömmer bort det. Ofta pratar man om akuta insatser men man glömmer lätt bort de förebyggande insatserna.
Jag håller också med ltl Söderlund om den fysiska hälsan. Det behövs verkligen ett främjande arbete för att vi ska sänka våra framtida sjukvårdskostnader. Tidiga insatser skapar en totalekonomisk vinst.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag gratulerar ledamoten till ett bra och intressant jungfrutal. Det är alltid ett stort steg att gå upp i talarstolen. Vi välkomnar många av de slutsatser som ledamoten drar.
Jämställda löner är en lite svår fråga att ställa. I ljuset av att ledamoten har erfarenhet av både strejkläget och övriga fackliga organisationers kanske motvilja till att medverka i jämställdhetsmålet, dvs. att man inte vill pruta i jämfört med andra organisationers krav på justerade löner: Hur ser ledamoten på vår möjlighet att påverka den fackliga sidan att visa solidaritet så att vi får uppleva en dag där en lön är lika med 100 procent och inte 82 procent eller ännu sämre idag?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Fru talman! Det här arbetet håller på, man ska jämföra olika personalgrupper mot varandra. Det är ingenting som säger att de kvinnliga lönerna är fel och de manliga är rätt. Man kanske hittar en balans och rätt nivå för lönerna. Det är ingenting som säger att så som det är nu är mera rätt eller mera fel.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Det är ju så klart en möjlighet som inte får passera att uttrycka några ord när ett nytt regeringsprogram presenteras. Det ska ändå sägas direkt, jag hade trott vi skulle få ta del av mer konkreta planer än vad som är fallet. Mycket i programmet låter förnuftigt, rimligt och klokt men jag kan ändå inte släppa det faktum att det i hög grad handlar om självklarheter som få kan ifrågasätta.
Regeringsprogrammet andas nämligen ängslan och kompromisser och återvinning. Vore man verkligen beredd att visa och utöva ledarskap skulle manifestet inte vara så fyllt av klyschor. I vissa avsnitt staplas självklarheter på hög i en sådan takt att ett vacklande självförtroende och brist på egna idéer antagligen är den enda förklaringen till skrivningarna. ”Friska människor och en ren natur, trygga ett bra samhälle, öppet och välkomnande, god och fördjupad dialog, attraktiv och dynamisk arbetsplats, hållbart Åland, alla ska känna sig trygga och säkra, aktiva och öppna medborgare och så vidare.” Dessa exempel är från dokumentets allra första sidor, sedan förlorade jag räkningen efter att nästan slagits till golvet av den kärnfulla slutsatsen att ”grunden för ett rättssamhälle är väl fungerande lagar...” Alla som tycker annorlunda räcker upp handen nu.
Detta med tomma fraser är alltså något man tyr sig till i brist på konkreta förslag. Jag hoppas verkligen, för hela Ålands skull, att regeringsledamöterna tar sig själva i kragen och kommer med tydligare och gärna egna planer inför framtiden. En snabb analys av regeringsprogrammet ger vid handen att det är lite si och så på den punkten. Är till exempel Moderat Samling och Socialdemokraterna medvetna om att programmet bär mycket tydliga spår av det valmanifest som häromåret lanserades av svenska folkpartiet i Sverige, alltså det socialliberala parti som nyligen bytte namn till Liberalerna? På tre olika sakområden i regeringsprogrammet finns texter som ordagrant och bokstavligen hämtats från rikssvenska Folkpartiet vars starkaste stöd finns i storstadsområdena, särskilt i Stockholm. Nu är liberalismen som idé inte så dum, särskilt som de svenska liberalerna under de senaste decennierna valt en allt tydligare borgerlig väg. Det känns ändå främmande att läsa orden som ska styra Sveriges tio miljoner invånare i det regeringsprogram som ska forma Åland. Och bortsett från det tveksamma i att kopiera uttryck har vi dessutom det akademiskt ohederliga i att skriva text utan att ange källa. Hade regeringsprogrammet varit en skoluppsats hade läraren blivit ursinnig. Man tar nämligen inte andras texter utan att ange källa.
Jag har i en snabb analys hittat inte mindre än tre avsnitt som plockats direkt ur Svenska folkpartiets valmanifest och en skrivning som dessutom finns i en riksdagsmotion inlämnad av folkpartistiska ledamöter. Det kan såklart finnas fler plankningar men jag hittade inget från de rikssvenska socialdemokraterna och moderaterna vilket kan tyda på att deras åländska kamrater varit skickligare på att hitta egna lösningar än regeringsbildaren, eller så har deras inflytande varit svagt.
Jag börjar med utbildningssidan där jag förväntat mig större ansträngningar att formulera egna åländska mål för vår åländska skola. Istället får jag ett citat som lyder: ”Utbildningar bryter barriärer och öppnar nya vägar”. Detta skriver landskapsregeringen och detta underströk lantrådet inledningsvis i debatten vilket låter klokt men absolut inte är någon egen tanke. I själva verket är meningen en direkt avskrift ur folkpartiets senaste partiprogram. Betyder det att det är den svenska skolan som regeringen vill efterlikna? I så fall vill jag gärna avråda. Man gör det mesta bra i Sverige men skolsystemet är inte alltid ett föredöme.
Jag går vidare till avsnittet om en hållbar infrastruktur. Den allra första meningen som anger tonen lyder ordagrant: ”Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer”. Smaka på det. Frihet, välstånd och kommunikation. Vem behöver egentligen mer här i livet? Jag kan till och med känna viss avund gentemot den som en gång skrev ner de orden ty de är mycket talande och styr även Folkpartiet i Södra Älvsborgs syn på infrastruktur. Senare har samma ord använts i en färsk motion i Sveriges riksdag, undertecknad av sju folkpartistiska ledamöter.
Varför gör man detta i det regeringsprogram som ska styra Åland de kommande fyra åren? Saknas idéerna? Är det tidsbrist? Kan regeringen inte skriva? Är det lättja eller något annat? Plagiat borde inte vara något man vill förknippa en regering med. Hur ska vi förklara för våra elever i våra skolor att man inte får planka texter när vår egen regering inte bryr sig?
Det stannar inte där. Avsnittet Äldreomsorg, inleds med följande beskrivande meningar: ”Äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. En god äldreomsorg är en rättighet för alla som behöver den.” Jag behöver kanske inte säga det men jodå, meningarna är ordagrant kopierade från folkpartiets valprogram år 2014.
Vi har alltså att göra med regeringspartier som valt att ta andras texter istället för att producera egna. Det är kanske inte möjligt att återremittera hela programmet men jag hoppas slippa se liknande klavertramp i framtiden. Vi är på Åland och ska försöka formulera våra egna mål, åtminstone i ett regeringsprogram där tre olika partier ska samarbeta. Eller finns detta folkpartistiska, socialliberala och storstadskramande tankegods även hos de åländska socialdemokraterna och moderaterna?
Helt otänkbart är det inte mot bakgrund av till exempel skrivningarna inom sport och idrott. Innan det aviserade idrottspolitiska programmet är klart ska man kanske låta spikskorna stå kvar i skåpet, men nog sticker det i vart fall i mina borgerligt präglade ögon att så kallade friskvårdsföretag, enligt regeringsprogrammet, ska stödjas. Jag tycker på ett principiellt plan att företag och medborgare ska ta ansvar för sitt eget fysiska välbefinnande. Vänsterfalangen brukar tycka annorlunda.
Nog om detta. Jag vill också lyfta fram några andra områden som jag tycker det är viktigt att hålla ett extra öga på; exempelvis kulturen som utgör den märg som varje samhälle växer av. Kring just kulturfrågor är det svårt att finna tröst i regeringsprogrammet. I själva verket finns inte ett uns av nytänkande, snarare tvärtom. Det står i programförklaringen att ” kulturen ska skapa ”möjlighet till personlig utveckling, upplevelser av glädje och skönhet, provokation och samhällskritik, gemenskap och ökad förståelse för andra och sig själv”. Med några få ords undantag är det också en kopia, fast av det som dåvarande lantrådet Roger Nordlund skrev i sitt och den dåvarande regeringens kulturpolitiska program år 2006, Växtkraft. Har tiden stått stilla sedan dess?
Var finns det nya? Idag utvecklas allt mer konst i form av ettor och nollor på nätet där vi på Åland kan vara lika duktiga som de i Silicon Valley. Morgondagens kulturhjältar håller inte bara i penslar. De sitter inte bara vid drejskivor och gåspennan är borta. Jag vill att landskapsregeringen beaktar detta och i högre grad skapar förutsättningar för den digitala morgondagen, den som vi idag inte vet ett enda vitten om men som ändå snart blir vår verklighet.
Norden lyfts som tänkbar kulturmarknad i programmet. Det är för defensivt. Idag är det världen som gäller och till exempel You Tube är en av kanalerna. Jag vill att våra åländska ungdomar ska ta för sig överallt, precis som redarna gjorde förr. Landskapsregeringen borde höja blicken i sitt kulturarbete, inte sänka den.
Landskapsregeringen säger sig vidare vilja utreda möjligheterna till extra anslag för infrastrukturprojekt. En sådan ansökan fanns klar för bara ett halvt år sedan men eftersom den inte inkluderade en tunnel till Föglö föll förslaget till följd av den nya majoritetens agerande. Detta väcker några frågor. Tänker man sig nu gå med mössan i hand till Finland vars sammanlagda lånesumma i torsdags passerade etthundra miljarder euro och be om pengar till en tunnel som ska ersätta ett trettio minuters färjpass. Det finns risk för att det mötet blir ganska kort.
Detta leder mig vidare till vår public service som behövs allt mer i tider av ekonomiskt pressade privata mediahus. Här är man i regeringsprogrammet beredd att införa en mediaavgift istället för dagens licenssystem vilket är bra. Man avser också skapa dubbla byråkratiska system kring distribution och produktion av program vilket är motsvarigheten till att jaga mygg med hagelgevär. Det kan vara skoj men är ganska meningslöst. Tekniken och distributionskanalerna förändras för var dag som går. Dessutom kräver nya landskapsregeringen ”kvalitet och relevans” av public service-bolaget vilket får det att rysa i min kropp. Relevant enligt vem? Kvalitet enligt vem? Är det de så kallade bildade, belästa och kultiverade medborgarna som ska avgöra detta? Eller, bevare oss alla, regeringen? Blir det fritt fram att plagiera andras tankar, på samma sätt som man gjort i detta regeringsprogram?
Avslutningsvis några ord om vikten att försöka. Ingen gör alltid rätt. Världens bästa fotbollsspelare missar tjugo procent av sina passningar. Raketforskare räknar fel. Ingenjörer gör aldrig helt rätt. Taxichaffisar kör galet. Kockar vidbränner, läkare felbehandlar och Finlands finansminister pudlar. Alla är människor som gör sitt bästa. Det vill jag att ni ministrar ska minnas. Gör saker, ta initiativ, våga misslyckas. Det är ni skyldiga era väljare. De kräver mer än den floskelstorm och idékonservatism som detta regeringsprogram representerar. De kräver action. Och de kräver egna åländska initiativ och visioner, inte andras. Tack för ordet.
Ltl John Holmberg, replik
Fru talman! Ltl Pettersson, det är lätt att säga hur det borde vara. Det är svårare att komma med egna idéer. Jag har svårt att se att ltl Pettersson har varit regeringsställning under de senaste åren, man skulle tro att han har varit i opposition. Det är inte mycket positivt som kommer ut ur hans mun ur det här anförandet.
Det här regeringsprogrammet andas framtidstro, speciellt därför att programmet tar upp hållbarhet. Alla som försökte simma i våra vatten i augusti hade det inte så trevligt. De sökte sig till Mariebad eller till Godby simhall.
Tittar vi på hur vi ska få in mera pengar till vårt maskineri så tar programmet upp precis det som Ålands näringsliv har efterlyst till punkt och pricka; en översyn av ÅMHM, en avbyråkratiseringsprocess, utmanarrätter, entreprenörskap och en god inflyttning med en god integration. Det är precis detta som Åland har saknat jättelänge.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Tack för det, ltl Holmberg. Vi ska väl kanske minnas här att Åland idag kanske är den plats på jorden som har den lägsta arbetslösheten till följd av den politik som har förts här under de senaste hundra åren snart. Åland har byggts långsiktigt med hjälp av små men viktiga reformsteg som har tagits. Det är det som jag menar med det här regeringsprogrammet, det som står i programmet är sådant som faktiskt är självklarheter och som varje regering har arbetat efter i den moderna tiden.
Ltl John Holmberg, replik
Fru talman! Ltl Pettersson, om så är fallet är jag väldigt överraskad att Ålands näringsliv har haft en klar och tydlig beställning på en översyn av ÅMHM, utmanarrätter, avbyråkratisering och en god inflyttning.
Tittar man på vår arbetsföra befolkning så sjunker deltagandet på arbetsmarknaden. Vi är väldigt mobila. Ltl Pettersson tar upp gamla ålänningar, men vi är vana att flytta på oss för att hitta arbete. Jag tror att man lite ska titta med perspektiv på arbetslöshetsstatistiken. Jag tror att väldigt många väljer att lämnar Åland och inte komma tillbaka till Åland när inte jobben finns.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag tror inte att det finns ett samhälle i Europa som har haft en lika stark inflyttning under de senaste 20 åren som Åland. Det är klart att alla alltid vill ha mer. Det som har gjorts är nog i balans med vad vi mäktar med. Hittills har vi klarat tillväxten eftersom jobben har funnits tack vare en politik som skapat förutsättningar för jobb, annars skulle jobben inte finnas och inflyttning skulle inte förekomma.
Jag vill nog hävda att de regeringar som har suttit har klarat det här väldigt bra.
De målsättningar som nu nämns i regeringsprogrammet är in i detalj nästan samma målsättningar som de tidigare regeringarna har haft. Det var det som jag menade att det inte finns så hemskt mycket nytt i detta program.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Talman! Det här var ett av de mest gnälliga anföranden som jag har hört i Ålands lagting. Jag blev lite förvånad när ledamoten klagade på vissa saker som skrivs regeringsprogrammet som till exempel att idrott inspirerar till hälsa och att man vill ha friska människor. Jag citerar från det förra regeringsprogrammet: ”Idrotten inspirerar till en hälsosam livsstil”, det är också en självklarhet som stod i det förra regeringsprogrammet som ltl Jörgen Pettersson var med och tog fram. Jag uppfattar att ltl Pettersson själv ofta pratar om visioner och självklarheter. Ltl Pettersson sade i sitt eget anförande: ”Ingenjörer gör aldrig helt rätt. Kockar vidbränner”. Är inte också detta självklarheter?
Man kallar det här regeringsprogrammet för floskelstorm, jag tycker att det handlar om visioner. Man säger vissa saker som också ledamoten ofta pratar om, visioner och bra saker att föra fram på pränt och detta kommer från en ledamot som själv pratar om floskler.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Tack för det. Jag är en varm anhängare av visioner för visioner skapar all form av framtid, men då ser jag helst att visionerna är ens egna och inte något som man plockar ifrån stora partier i Sverige.
När det gäller idrotten så har väl nästan ingen pratat sig lika varm om den som jag. Jag nämnde att det stod i regeringsprogrammet att man ska stöda friskvårdsföretag. Det läser jag som att man är beredd att finansiellt stöda privata företag. Det förstår jag inte riktigt vitsen med, för det är inte så som idrottsrörelsen är uppbyggd enligt mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson för recensionen av regeringsprogrammet.
Jag kan hänvisa till skolvärlden och ge ltl Pettersson lite bakläxa. Det var en mycket svag summering, framförallt när det gäller utbildningspolitiken. Ltl Pettersson nämnde en rubrik, en mening, men ltl Pettersson glömde att nämna att grundskolelagen ska revideras. Beträffande elevvården, tillgängligheten och rätten till en trygg studiemiljö så är det nödvändiga rättigheter för elever där behov av stöd och undervisning tydliggörs.
Ltl Pettersson glömde bort att nämna att antagningssystemet till gymnasieskolan ska förnyas.
Ltl Pettersson glömde bort att nämna att utbildningsutbudet för studeranden i behov av särskilt stöd på gymnasienivå breddas för att säkra studieplatser för alla genom samarbete med externa aktörer. Detta har ålänningarna vädjat om länge. Nu kommer det ett svar, är det då att gå mot det svenska systemet? Det tycker inte jag.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Den åländska skolan ligger i absolut toppklass, vilket vi har sett i de senaste undersökningarna som har förekommit. Det betyder att vi har gjort det mesta rätt genom åren, inte bara den här regeringen, inte bara den föregående regeringen utan också regeringarna långt innan dess. Det beror också på att ålänningarna är duktiga på att lära sig saker för det är de var tvungna till för att klara sig i konkurrensen.
Om man lyfter fram ett citat som är direkt ur folkpartiets senaste partiprogram så då har man lite avsagt sig initiativkraften. Då lånar man andras ord för att beskriva det som man själv gör och det är inte riktigt så som jag vill att man ska se den åländska skolan. Jag vill att vi ska formulera våra egna visioner. Att man gör en egen grundskolelag är väl närmast självklart, det har vi alltid gjort och vi tar hand om vår utbildning på bästa sätt.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ja, det är självklart. Men när förnyades grundskolelagen senast? Hur många gånger har man i riket förnyat sin grundskolelag och hur ofta har vi gjort det här? Nog är det dags att vi börjar gå från ord till handling. Det är det som vi försöker här.
Ltl Pettersson brukar vara en vän av idrotten. Man pratar om avdrag för friskvårdsarrangemang, men jag hittar ingenting om det under stycket idrott. Däremot hittar jag texten att landskapet tar fram ett idrottspolitiskt program med långsiktiga målsättningar och motion och idrott definieras. Man satsar inte bara på elitidrott. Man satsar också på de barn och unga som inte vill satsa på elit utan vill hålla på med motionsidrott för hälsans skull och den sociala samvaron. Det är också en jätteviktig sak som vi lyfte fram i budgetdebatten nyligen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det var absolut inte idrottsrörelsen som jag lyfte som ett misstag i regeringsprogrammet, utan snarare beredskapen att stöda friskvårdsföretag. Jag tycker att de företagen ska klara sig själva i en marknadsekonomi.
Att idrotten ska ges alla de resurser som är möjliga är ett måste, så måste det vara. Att man satsar på breddidrotten likaväl som elitidrotten är närmast också självklart. Jag tror regeringen ska undvika att gå in och bena i privat företagsamhet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det blir dessvärre svårt att vända denna replikväxling till någonting konstruktivt när huvudanförandet saknade allting av detsamma.
Flitens lampa lyser i regeringskorridoren, positionerna är klara och nu är det också klart att ltl Pettersson har funnit sig väl i oppositionsrollen som om han aldrig skulle ha gjort någonting annat.
Det blir lite väl magstarkt när flosklernas obestridda mästare, ltl Pettersson, anklagar regeringen Sjögren för att just skriva floskler.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag listade fram tre stycken politiska sakområden där man har låtit sig inspireras av ett valmanifest från det Svenska folkpartiet i Sverige. Jag tycker att det är rätt flagrant i ett regeringsprogram som ska gälla Åland eftersom vi lever i en verklighet fjärran från dem som styr i Sverige.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tänkte säga lite som minister Perämaa, det var väl magstarkt och flosklernas mästare så jag behöver inte säga mer om det.
Vad är det som gör att ltl Pettersson på det här väldigt starka sättet ifrågasätter att man återanvänder bra tankar och bra ord som uttrycks? Det är väl smart. Det är uthålligt, det är hållbarhet att man har en långsiktighet och att man inte alltid måste tänka om alla tankar en gång till.
Ltl Pettersson var ordförande i finans- och näringsutskottet under den förra mandatperioden och då såg han bara glada dagar. Nu ser vi facit; ekonomin. Vi har ett underskott på 20 miljoner som den här nya regeringen ska hantera. Den här regeringen har målat upp många olika kraftsamlingsåtgärder. Nu tar man tag i ekonomin och får ordning på den och det misslyckades bl.a. ltl Pettersson som finans- och näringsutskottets ordförande med.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Om vi ska gå in på historia så tror jag att detta blir rätt snärjigt faktiskt. Vem som såg till att underskottet blev 20 miljoner så där tror jag att ni är ganska många i den här salen som får se er själva i spegeln, för det arbetet inleddes redan på 1990-talet när man inte tog hand om finanserna på det sätt som man borde.
Det finns inbesparingar i regeringsprogrammet på samma sätt som det fanns inbesparingar i förra regeringsprogrammet. Det finns planer och visioner som kanske inte alltid kommer att gå vägen. Här kan man ställa sig frågan om det faktiskt är på sjukvården som dessa inbesparingar bara ska göras? Största fokus har legat på sjukvården, medan man däremot är beredd att till och med låna upp pengar för att till exempel bygga en tunnel till Föglö. Jag tror att det finns en ganska liten förståelse för det ute i bygderna.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ltl Pettersson har som utskottsordförande under lång tid inte erkänt det ekonomiska underskottet som vi faktiskt har. Den här regeringen tar alltså kraftsamlingar, flera olika konkreta åtgärder; det gäller ekonomin, ledarskap, lika lön, ungdomarnas möjligheter, ÅMHM och byråkratin, nytt avgiftssystem för radion och nya tag om digitaliseringen. Vi tar hur många kraftsamlingar som helst som framgår av det här regeringsprogrammet. Har ltl Pettersson inte läst på ordentligt om han bara sett floskler och någon floskelstorm? Jag förstår inte analysen om regeringsprogrammet från ltl Pettersson. Regeringsprogrammet har otroligt många viktiga och bra riktningar.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Arbetet med jämställda löner påbörjades av den förra regeringen. Arbetet med att digitalisera och skapa en unik organisation för Åland i form av ÅDA gjordes av den förra regeringen. Arbetet med att skapa ett mera jämställt socialsystem gjordes av den förra regeringen. Privatiseringen av skärgårdstrafiken som sparade mera pengar än någonting annat gjordes av den förra regeringen. Den förra regeringen gjorde saker. Den här regeringen har hittills målat upp planer som man har stött med hjälp av text som Svenska folkpartiet i Sverige har skrivit. Det är för mig inte att agera helt åländskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Pettersson för ett ytterst anmärkningsvärt anförande.
Landskapsregeringen kommer att satsa på friskvård såsom ledamoten också har noterat, det finns på några ställen i regeringsprogrammet både under Idrott och också under Hållbar vård och omsorg. Vi skriver tydligt att ”andra friskvårdsstödjande åtgärder utreds”. Det här skorrar överhuvudtaget inte i mina borgerliga öron. Det här är sådant som kommer att spara pengar åt landskapet på lång sikt. På 20 till 25 års sikt kommer det här att spara in pengar. Det är en bra grej att ålänningarna mår bättre, tycker inte ltl Pettersson också det?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Igen, idrott, motion och friskvård ska man satsa på, ja. Men är det verkligen avsikten, som det står i regeringsprogrammet, att man ska stöda privata friskvårdsföretag för att man ska nå detta mål? Ska inte pengarna i sådana fall gå till den tredje sektorn som faktiskt ser till att friskvård kommer till stånd? Alltså till idrottsföreningar som drar sina träningar och ser till att folk mår bra och skapar innehåll i samhället. Det är väl de som man ska stöda i sådana fall och inte privata bolag som det står i programmet.
Minister Wille Valve, replik
Jag anser att ltl Pettersson läser den här meningen som en potentat läser Bibeln. Så här står det uttryckligen ordagrant: ”Idrottsföreningar, tredje sektorn och friskvårdsföretag ska uppmuntras och stödjas att ordna aktiviteter för barn, ungdomar, vuxna och äldre samt för att utbilda kompetenta ledare.” På det sätt som ltl Pettersson läser den här meningen så borde vi lägga av med överhuvudtaget alla subventioner från en arbetsgivare i förhållande till alla privata aktörer, inga servicesedlar och inga subventioner i förhållande till friskvårdsföretag alls. Vill ltl Pettersson detta på allvar?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Subventioner ska användas i den formen att de faktiskt leder någonstans. Subventioner är aldrig att föredra jämfört med bidrag till idrottsliga föreningar som faktiskt behöver dem och de tar vara på pengarna på ett bättre sätt än privata friskvårdsföretag. Jag har lite svårt att se hur man ska motivera att man ska rikta sig mot sådana bolag som det tycks handla om. Varför finns annars ordet med i programmet?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Ltl Pettersson tog i sitt anförande upp att jaga mygg med hagelgevär. Jag tycker att ltl Pettersson har tagit till lite väl stort artilleri när det gäller att recensera regeringsprogrammet. Ltl Pettersson sågar inte bara programmet vid fotknölarna utan närmast under sulorna. Jag undrar hur det ska gå när vi sedan på riktigt kommer med konkreta förslag här i salen?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det kommer att gå mycket bra så länge det är egna förslag. Sådana förslag som man själv har hittat på, själv har formulerat och där man själv har en idé om vad man vill göra. Det underlättar ifall man skriver texterna själv istället för att låna dem av Svenska folkpartiet.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det går inte att jämföra sig, åtminstone inte personligt, när det gäller skrivandekonsten. Där slår ltl Pettersson mig med hästlängder. Däremot är de konkreta punkter som jag har listat i form av franska streck helt konkreta saker som jag står för. Däremot tror jag att vi behöver hitta en annan ton i debatten och ett annat debattklimat om vi ska få en konstruktiv debatt i fortsättningen. Annars får landskapsregeringen och jag personligen lämna fram ett förslag och bara konstatera att det här blir väl sågat som allt annat och så är det bra med det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Man får ju inte tappa modet. Man måste komma ihåg mina avslutande ord; det är aldrig fel att misslyckas så länge som man försöker.
Jag ville på det här viset faktiskt lyfta fram vikten av att man alltid har sina åländska glasögon med sig glas när man gör saker och när man drar upp planer. Ett regeringsprogram är för mig ett ganska viktigt dokument för det ska hänga med under en rätt lång tid. Av det skälet hade jag nog kanske förväntat mig lite mera arbete i det och lite mera egna visioner.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Talmannen uppmanar ledamöterna att vara noga med tornen så att det inte blir personangrepp på dem som håller anföranden.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Jag vill komma med några förtydliganden.
När man skriver ett regeringsprogram och granskar de tidigare regeringsprogrammen, som jag också gjorde, så ser man att mycket är återanvändning. Man lämnar över en stafettpinne. Vi gör ju inte något slags palatsrevolution nu, man fortsätter en hel del av det goda arbetet som tidigare landskapsregeringar har gjort, så också den här gången.
Det skulle vara intressant att veta vad ltl Pettersson förväntar sig av den här regeringen. Vad är det som ska vara så radikalt annorlunda? Vi har fått veta här att det är helt åt skogen att vi tänker nytt när det gäller jordförvärv, demokrati och vallagstiftningen, vilka har varit nya inslagna linjer.
Om Pettersson granskar regeringsprogrammet en gång till så kommer han att hitta bekanta ordsvängningar från moderaterna, från socialdemokraterna och han har hittat bekanta ord från liberalernas sida. Det är också en del av liberalernas eget partiprogram och valprogram. Vad är det för fel att skriva att ”utbildning bryta barriärer”? Vad har detta med ideologi att göra? Det är närmast allmängiltiga sanningar som man säger. Västliga ideologier bygger till stor del på liberalism, det vet vi alla idag, fast liberala värden är satt under hård press i hela Europa och i hela Norden.
Pettersson saknar sakpolitiken. Vad har det med Svenska folkpartiet att göra? Vi ska reformera ÅMHM, vi måste få sociallagstiftningen på gång, vi ska ta fram en klimat- och energistrategi och vi vill få ordning på ekonomin, som centern inte med ett ord har nämnt i varken gruppanförandet eller i Petterssons anförande.
Vi ska skriva en helt ny grundskolelag, vi ska bolagisera högskolan och vad har detta att göra med allmängiltiga liberala skrivningar? Tittar Pettersson på liberalernas valprogram så ser han inte bara spår av folkpartiet i Sverige, liberalerna, han kommer också att se spår av Svenska folkpartiet eller Radikala Venstre från Danmark. Det har man om man bottnar i en egen ideologi och inte bara vinglar hit och dit och inte har en rak linje i sin politik. Detta är att vara liberal och ha en liberal kompass. Tack.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att lantrådet på nytt kan läsa centerns gruppanförande, vilket jag hoppas att lantrådet gör. Jag tror att det finns en hel del där som kanske kan vara vägledande framåt och kan vara till hjälp för framtiden. Det finns även skrivningar om ekonomin och också ett stöd till landskapsregeringens arbete för ekonomin. Där hade lantrådet lyssnat lite slarvigt.
Lantrådet nämnde nu inte kvinnors företagande men däremot företagandet och ekonomin. I veckan fick jag ett samtal av en kvinna som står precis i beråd att starta ett tjänsteföretag. Hon frågade mig vad landskapsregeringen menar med starthjälp särskilt till kvinnliga företag. Ska jag börja nu eller ska jag vänta? Jag sade att jag inte visste vad jag skulle svara. Kanske lantrådet nu kan ge ett besked om kvinnan ska starta sitt företag eller kommer hon att ångra sig och missa någonting?
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag har mycket nogsamt lyssnat på gruppanförandena. Jag brukar hävda att det finns en orsak till att en politiker har två öron och en mun. Jag tycker att det har funnits mycket konstruktivt och goda idéer som jag har tagit till mig. Men nog är jag väldigt besviken på hur centergruppen har inlett sin oppositionspolitik både i gruppanförandet och hur man nu går tillväga. Kom med konstruktiva förslag så ska vi väldigt, väldigt gärna lyssna!
När det gäller kvinnligt företagande så är det en fråga som jag har brunnit väldigt länge för. Vi har tydliga och klara skrivningar i regeringsprogrammet. Vi vill lyfta fram kvinnliga, unga och seniorer som entreprenörer. Exakt hur stödsystemen ska se ut, det är orimligt att begära svar av mig. Jag ber att näringsminister ska få återkomma till det. Tjänste- och serviceföretag är en del av framtiden, jag ser att vi ska kunna lyfta dem under den här regeringsperioden.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag har inte haft några ambitioner att kräva klara regelverk för hur detta kommer att ske. Men eftersom det står här att det kommer starthjälp till nya företag, och man också nämner det i debatten, så finns det tydligen frågetecken bland befolkningen. Jag tycker att det är bra att vi talar om det så att ni vet om det. Nu råder det en osäkerhet, åtminstone hos den här kvinnan, om hon ska starta företag nu eller skjuta upp det.
Även när det gäller idéer, fru lantråd, så finns det idéer i vårt gruppanförande. Jag och flera ledamöter kommer med flera anföranden om alternativ, beröm och kritik till regeringsprogrammet.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Den här landskapsregeringen har suttit i fyra arbetsdagar. Lite rim och reson får det väl vara i kraven! Vi är helt beredda på att jobba hårt och svara på alla frågor som kommer. Men allt är inte fullständigt glasklart, lika lite som det har varit glasklart under tidigare perioder. Jag ber att vi ska få återkomma till frågeställningarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack lantrådet, det är smickrande att få så stor uppmärksamhet så här tidigt på lagtingsåret.
Jag nämnde ingenting om vare sig demokratireformen eller jordförvärvsförslaget. Det är egna förslag, det kan man inte säga något om, sedan får man tycka vad man vill om dem. Det är regeringens egna förslag, jag nämnde dem inte.
Det som jag ifrågasatte och som jag lyfte fram var det ett faktum att det Svenska folkpartiets valmanifest i väldigt hög grad tycks ha inspirerat den nu sittande regeringen. Det tycker jag att är viktigt för folk att veta.
Det är sin sak att bara läsa och få inspiration, men att ta hela meningar rätt upp och ner utan att ange källa, det är ganska ovanligt för att uttrycka det försiktigt.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Som jag sade tidigare så är liberalerna ett liberalt parti. Vi har kontakt med övriga partier. Vi läser tidskrifter som ”Liberal idédebatt”. Det finns en liberal kompass.
Ltl Pettersson försöker förespegla att det skulle vara några slags radikala idéer som inte har något med Åland att göra. Tänk efter vad ltl Pettersson citerade; ”en utbildning som bryter barriärer, valfrihet och egen makt i äldreomsorgen”. Hur kan vi utgå ifrån detta? Det är ju alldeles utmärkt! Det är ett utmärkt förhållningssätt att ha till utbildning, att utbildning bryter barriärer och att man har jämställda livschanser. Utbildning är fantastiskt och otroligt viktigt och även valfrihet och egen makt i äldreomsorgen. Är det så kontroversiellt? Nej, det är viktiga grundläggande liberala värderingar. Och Pettersson kommer absolut att hitta flera liberala skrivningar, precis på samma vis som han kommer att hitta skrivningar från moderaterna och från socialdemokraterna. Det här är en regnbågsregering. Skillnaden nu är att det inte finns mycket mer liberala tankegångar i regeringsprogrammet och konstigt skulle det väl vara annars, eller hur?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Det var av allt att döma en öm tå som jag trampade på. Jag lyfte fram liberalismen som en rätt god tanke på ett övergripande sätt. Den har skapat väldigt mycket fint. Svenska folkpartiet i Sverige har faktiskt gått från vänster till höger vilket är rätt bra.
Menar faktiskt lantrådet att den liberala kompassen tycker att det är helt okej att kopiera ur ett valmanifest i Sverige av storstadspartiet folkpartiet och sätta det i ett sammanhang som ska styra Åland under de kommande fyra åren? Vilka signaler skickar det till våra elever ut i skolorna? Att det är fritt fram att kopiera så mycket som man vill, så länge man tycker att man något så när håller med om det? Det är inte det som är själva idén med att författa texter och skriva program. Det är att man ska lyfta fram sina egna idéer utifrån våra förhållanden och inte ta andras.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vet inte heller exakt vad ltl Pettersson och centerpartiet tänker när det gäller politisk ideologi. Det finns oerhört mycket klyschor kan man tycka. Jag anser att det är en bas i det politiska arbetet. Hur många gånger har vi inte pratat om människors lika värde? Men att göra det, det är också en grundläggande liberal idé.
Som sagt var, det finns både liberalism, socialdemokrati och moderat politik i regeringsprogrammet och det kommer det att fortsätta att finans. Det är helt på sin plats.
Ltl Pettersson kommer också att hitta formuleringar från ledartexter som moderata företrädare, socialdemokrater eller liberaler har skrivit. Är det så konstigt att det är detta som är basen i programmet? Det är de här tre partiernas ideologier.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag noterar att lantrådet är lätt upprörd. Jag drar den slutsatsen att det beror på det inlägg som kollegan, ltl Jörgen Pettersson, just framförde. Mina tankar går till Runeberg: ”Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli. Den kulan visste var den tog, den visste mer än vi.” Jag tycker att lantrådet inte ska ösa sin frustration över kollegan Pettersson. Vad Pettersson i huvudsak lyfte fram var inte det substantiella innehållet i ert regeringsprogram, utan han lyfte att vissa delar av programmet var plagierat. Under diskussionen som har förekommit i salen har jag nu förstått att det är helt okej. Där kan vi tycka lite olika, det är möjligt, men rent substantiellt så noterar jag ingenting i det anförande som skulle göra lantrådet så otroligt upprörd.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är kanske dags att sätta upp en stor spegel. Vill man ha diskussion om innehållet i regeringsprogrammet eller inte?
Regeringsprogrammet bygger på de olika partiernas valprogram som jag har påpekat flera gånger. Även i liberalernas partiprogram finns det svängningar och skrivningar som i grunden är liberala. När vi tog fram vårt valprogram så tittade vi på en uppsjö av olika partiprogram. Vi läste ”Liberal idédebatt” så man kommer att känna igen flera av ordsvängningarna. Så är det.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag betvivlar inte alls de goda intentionerna som landskapsregeringen har. Jag betvivlar inte alls det hårda arbetet som ligger bakom skrivningarna i regeringsprogrammet, allting annat vore mig främmande. Jag känner lantrådet Sjögren och vet att hon är en arbetsmyra, om uttrycket tillåts.
Men från oppositionsbänken så väljer vi faktiskt själva vad vi lyfter fram, i hur stor utsträckning och vad vi diskuterar. Vi har inget krav på oss ifrån oppositionsbänken att tala om vad vi tycker är bra eller dåligt i regeringsprogrammet. Vi har en frihet att välja själva, den friheten har också ltl Jörgen Pettersson och för det ska han inte behöva bli utskälld från talarstolen.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Till lagtingets rätt hör att debattera det man finner viktigt. Till landskapsregeringens rätt hör också att försvara sig och förklara sig och det gör vi.
När det gäller regeringsprogrammet så ska man komma ihåg att samtliga partier har varit med och godkänt samtliga skrivningar. Man får tycka vad man vill men det finns en klar majoritet för skrivningarna i regeringsprogrammet om sedan vissa ordsvängningar är socialdemokratiska, moderata eller liberala. Så kommer det att vara fortsättningsvis.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tage Silander
Tack, fru talman! När man som jag kommer från en helt annan verksamhetsmiljö är det lätt att förundra sig över den här processen.
Det kunde ju räcka, kan man tycka, att regeringsprogrammet antecknas till kännedom, eftersom regeringsprogrammet ligger fast och inte kommer att ändras till följd av debatten.
Trots det ser jag nu ändå processen som positiv i den meningen att den är ett bra tillfälle för landskapsregeringen att informera om och förklara det som eventuellt kan vara svårt att förstå eller otydligt. Men även för att fånga upp goda tankar att ta vara på inför det fortsatta arbetet.
Fru talman! Regeringens program för de kommande fyra åren, innehållande ambitioner som sträcker sig över en mycket längre tidsperiod än så, är en vägbeskrivning som i stora drag visar vart vi är på väg, vad vi vill åstadkomma. Men mera en beskrivning av vart vi vill komma än exakt vilken väg vi ska ta.
Det finns många fokusområden i regeringsprogrammet. Av programmet kan man utläsa att näringslivets förutsättningar också i fortsättningen tas på största allvar. Ett lönsamt näringsliv är själva grundförutsättningen för allt annat. För samhället vi lever i betyder det framför allt tillgång till attraktiva arbetsplatser för oss som bor och lever här, och förstås för inflyttare eller återflyttare. Det betyder också skatteinkomster som är nödvändiga för samhällets gemensamma behov.
Det finns två andra väldigt viktiga huvudpunkter i programmet. Den ena huvudpunkten är hållbarhet. Det är ett ord och ett uttryck som används i väldigt många sammanhang. Jag väljer här och nu att se det som ett i huvudsak natur- och miljöinriktat begrepp, eftersom vi alla vet att nuvarande sätt att sköta vår natur, vår miljö, måste förbättras.
Det här kommer att kräva en stor arbetsinsats där behovet av kunskap och attitydförändringar blir huvudingredienser, tillsammans med utvärderingar och konsekvensanalyser och därtill åtgärdsprogram som behövs för att möta upp mot de berättigade kraven.
Den andra huvudpunkten jag gärna nämner är landskapets ekonomiska situation och utveckling.
Vi kan ha vilka positiva ambitioner som helst. Men vi måste se till att dessa ambitioner ryms inom våra ekonomiska ramar. Vi kan alltså inte över tid använda mer pengar för driftsverksamheten än vad vi får in på inkomstsidan i form av skatter och avgifter, och uthållig avkastning från dotter- och intressebolag. Det här beskrivs mycket bra i regeringsprogrammet och jag är övertygad om att vi är många i salen som ser problemställningarna precis på det här sättet.
Det som är viktigt är att vi nu, genom många enskilda och väl övervägda åtgärder, ser till att målsättningarna förverkligas. Det här är förvisso inte bara ett ansvar som ligger på regeringen och på regeringspartierna, utan också alla andra torde ha intresse, och därtill rätt och skyldighet, att vara med och påverka i rätt riktning.
Vi har för vår del i Moderat Samling uttalat en ambition att vi också i fortsättningen ska lyssna aktivt på alla som har någonting att tillföra diskussionen. Vi vill också ta vara på goda idéer och råd, oavsett det handlar om avbyråkratisering, servicenivåer eller omprioriteringar.
Fru talman! Regeringsprogrammet utgör en mycket bra grund för det fortsatta arbetet. Jag önskar regeringen och alla övriga inblandade intressenter lycka till i det viktiga fortsatta arbetet.
Men, fru talman, trots de utmaningar som vi oundvikligen står inför har vi tillräcklig anledning att kunna vara optimistiska inför framtiden. Vi har nämligen väldigt mycket gott att bygga på och vi har många möjligheter att utforska och utveckla.
Avslutningsvis, fru talman, i det politiska livet säger vi oss inför kommande beslut ta ställning till tänkta konsekvenser för jämställdhet, ekonomi och miljö. Bra så. Det står inte specifikt om detta i regeringsprogrammet, och det är knappast heller nödvändigt, eftersom detta numera kan ses som självklarheter.
Inför valet ville många av oss tillföra ännu en faktor inför beslutsfattandet, nämligen barnperspektivet. Inte att förglömma.
Fru talman! Jag vill att vi ytterligare inför kommande beslut även beaktar konsekvenserna för byråkratibelastningen och för näringslivets verksamhetsförutsättningar när vi fattar våra beslut. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Bästa kollega Silander, verkligheten som ledamoten upplevde för någon vecka tillbaka kan ju vara brutal. Men den har ju ett gott syfte eller hur? Tanken med den process vi nu alla tvingas genomlida, regeringsblock och opposition, är bl.a. att oppositionen får sin beskärda del. Vi har vacklat tidigare, vi är huggormar osv. och vi får ta till oss och fundera vad vi har gjort eftersom vi är så hemska. Det syftar också till att den nya regeringen vet vad som är möjligt att åstadkomma politiskt.
Om vi tar exemplet med att experimentera med det åländska jordskyddet. På basen av de inledande diskussionerna vet regeringsblocket redan nu att de inte kommer, trots stöd av 18 ledamöter i lagtinget, att kunna genomföra en sådan reform av jordförvärvsskyddet. Det är ett viktigt besked som regeringsblocket kan ge, som ett exempel på varför vi gör den här processen.
Ltl Tage Silander, replik
Jag började med att beskriva mina känslor inför den här processen. Men jag fortsatte sedan med att säga att jag ser fördelarna med att vi kan ta till oss goda idéer och även andra idéer. Det tar vi till oss.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Silander, det var mycket glädjande och skönt att få höra att det finns ett intresse av att ta tillvara goda idéer som finns bland oss här i salen.
Jag tycker också att det är mycket fint att man ska beakta barnperspektivet i allt beslutsfattande. Jag tycker också att det är klokt om man även skulle föra in, som Silander föreslog, att göra en konsekvensanalys vad gäller byråkratiseringen.
Något som jag har efterlyst, både i stan och i landskapet men inte fått igenom för att man tycker att det är för svårt, är att man skulle göra en hållbarhetsanalys av alla beslut. Ett beslut kanske betyder något positivt för ekonomin men det kan innebära negativt för miljön och positivt socialt osv. Hur ställer sig Silander till en sådan tankegång?
Ltl Tage Silander, replik
Exakt hur procedurerna ska göras inför varje beslut, när man tar ställning till alla de här variablerna som jag just räknade upp och ltl Britt Lundberg tillförde just en till variabel, vet jag inte. Jag tror att det är väldigt viktigt att man tänker på alla de här sakerna. Den sistnämnda variabeln tror jag att vi alla vid det här laget mer eller mindre börja arbeta in så att vi inför våra beslut också tar ställning till annat än skär ekonomi till exempel. Vi försöker också se vilka konsekvenserna är inom de andra fälten.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag kan ske goda exempel på hur man gör detta kommunalt. Man gör ett spindeldiagram för varje beslut för att se. Ibland är en del väldigt positiva för ekonomin men kanske inte så positiva för miljön. Sedan kanske nästa beslut är väldigt bra för miljön men inte så bra för ekonomin. Det skulle vara en väldigt bra grund för att ha en bild över helheten av ekonomin. Alla de här diagrammen kan sedan sättas på varandra. Då kan man se om man borde göra större insatser för miljön, eller för ekonomin eller om vi borde satsa på det sociala. Jag tycker att det skulle vara ett utmärkt sätt att jobba på eftersom man också sätter en så stor tyngd vid hållbar utveckling i det här programmet. Jag skulle bli oerhört glad om jag skulle få se ett sådant arbete komma igång.
Ltl Tage Silander, replik
Jag tror att de tankar som framförs är positiva. Vi ska se hur man kan hantera det. Jag misstänker att man kommer att ha lite olika hantering beroende på beslutens dignitet. Jag tror inte att det gäller för alla beslut i alla sammanhang, men så fort beslutet har en betydelse där det åtminstone finns lite större riktlinjer. Det är bättre ju längre ner vi kan arbeta, där vi även i de små besluten tänker så här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Debatten har varit väldigt lång för ett regeringsprogram som inte omfattar alldeles för många sidor, men det är ändå ett regeringsprogram.
Man har fått den uppfattningen att regeringspartiernas ledamöter här i salen är väldigt ivriga att förstärka hur bra det här programmet är. Det är visserligen fritt fram, men debatten förväntas oftast mera ifrån oppositionen. Jag vet inte om vi från oppositionen har varit för lugna. Jag tycker att talturerna blir alldeles för många för ett regeringsprogram som regeringspartiernas ledamöter borde ha varit med och jobbat fram.
Programmet är en vision och inte så mycket konkret. Jag förväntar mig att det konkreta ska komma i tilläggsbudgeten när partierna har jobbat fram de konkreta förslag som ska förändra framförallt ekonomin. Det förväntar jag mig. Därför har jag en viss förståelse för att man inte konkretiserar alla punkter i programmet utan man har visioner i stora drag på vilket sätt man tänker jobba.
Jag har läst det här programmet ganska noga. Jag har gallrat bort mycket av mitt anförande för det blir så mycket upprepningar. Jag har några punkter som jag ändå vill få förtydligade och även punkter där jag vill ge ett visst beröm. Vissa visioner här i regeringsprogrammet kanske till och med överensstämmer med motioner som vi från Ålands Framtid har haft under åren.
I det politiska spelet lägger oppositionspartier ofta motioner på motioner och alla hamnar i papperskorgen, utskotten ger avslag och man får väldigt lite gehör. Men i det långa loppet kanske någon tar någonting åt sig av det man har framfört och lyfter fram. Vi ser att det finns vissa saker i regeringsprogrammet som vi har argumenterat för.
Jag har lite frågeställningar. Jag citerar: ”Landskapsregeringen utvecklar och stärker det åländska inflytandet i de olika EU-processerna. Av särskild betydelse är beredningsprocessernas tidiga stadier. Landskapet tar initiativ samt utarbetar positioner i centrala frågor för Åland.” Är det EU-enheten här på landskapsregeringen som ska förstärkas eller syftar man på förstärkning i Bryssel? Det skulle vara roligt att veta hur tankegångarna går. Vad tänker man sätta resurserna på? Jag hoppas att någon minister eller någon annan kan förklara regeringens tankegångar.
När det gäller integration så har man en vision i andra punkten. ”Tidig inklusion i samhället och på arbetsmarknaden och tillgång till det svenska språket är den bästa garantin för en lyckad integration samt nya medborgare som snabbt kan bidra till det åländska samhället med arbetskraft och kreativitet.” I våra anföranden, motioner och till och med i våra skriftliga frågor har vi ifrågasatt varför man inte kan ordna kurser i svenska språket för dem som kommer hit och har ett arbete och där man som arbetstagare inte måste betala för att få svenskspråkiga kurser på kvällstid? Det är fortfarande olöst. Regeringen borde jobba vidare med den frågan. Det har att göra med hela integrationen. Anpassningen i samhället är att man lär sig det svenska språket så fort som möjligt, vilket också regeringen skriver. Man måste titta på alla möjligheter för hur snabbt dessa nya människor kan integreras i samhället.
När det gäller den omtalade ekonomin så har vi ett budgetförslag med ett negativt resultat på 17,5-18 miljoner. Det fordrar faktiskt, som det står, en kraftsamling. I en replik förra gången vi debatterade här sade jag att de första fyra punkterna som är uppräknade här är så självklara att man egentligen inte borde sätta dit dem. Jag förstår ändå att man vill belysa värdet av att punkterna finns där.
När jag tittade på programmet fastnade jag för; ”uttag ur landskapets bolag ska ske på en nivå som inte äventyrar bolagens lönsamhets och utvecklingsmöjligheter”. Då ställde jag frågan; på vilket sätt tänker man garantera uttagen så att man inte, som man gör nu i det här budgetförslaget som ligger, tar ut hela den beräknade vinsten från PAF för att få siffrorna åtminstone lite mera rätt? Det gäller även uttagen ur pensionsfonden. Jag ställde frågan; betyder det här att man tänker fondera pengarna som man tar ut eftersom man inte tänker ta ut hela vinsten? Hur är det? Jag såg att finansministern markerade så han kommer säkert att svara på den här frågeställningen.
Det är viktiga frågor. Jag tror inte att det är hållbart i längden om vi börjar ta ut 100 procent av den vinst som de här olika bolagen ger, då kommer det att sluta med en katastrof för dem. Nog för att PAF har en stor kassa men ska man gå in och nalla i den så bör man ha klara spelregler för hur man ska hantera det.
Sedan kan man tycka att punkten; ”justering av avräkningsgrunden i enlighet med den nuvarande självstyrelselagens stadganden eftersträvas, är vagt skriven. Ambitionen verkar inte vara väldigt hög. Jag vet att det har pågått diskussioner och man har inte kommit till något resultat. Ambitionsnivån borde kanske vara lite högre.
Nyckeltal lyfts också fram, vilket jag hade ett replikskifte om med ltl Petri Carlsson förra gången. Jag ifrågasatte på vilket sätt man nu kommer att uppnå de här ambitionerna i regeringsprogrammet när man inte uppnådde dem förra gången? Det gällde nyckeltal, bl.a. i de ekonomiska aspekterna har moderaterna, som har suttit med i regeringen, haft möjlighet att vara med och påverka och lyft in dem i budgeten. Man brukar tala om fyra-fem nyckeltal och sådana tydliga nyckeltal finns inte i den här budgeten som ligger idag i varje fall. Jag hoppas att nyckeltalen kan komma i framtiden.
Det står att utmanarrätter ska prövas och det hoppas jag att blir en verklighet i den här regeringen. Jag vet inte vad som bromsade förra gången. Jag tror att den minister som skulle ha lyft upp utmanarrätter var i det fallet från moderaterna, så jag vet inte.
Jag har en fråga till som jag kanske kan få en förklaring på, det gäller punkten; ”utfärda bestämmelser i lag om samarbete för landskapets och kommunernas tjänstemän”. Vad betyder det egentligen? Ett förtydligande borde vara på sin plats. Ska man lagstifta för att de ska bedriva samarbete? Vad är tanken bakom? Det står ganska tydligt så, men kanske jag tolkar detta fel?
Vi vet alla att näringslivet är motorn i samhället. Ett livskraftigt näringsliv är grundförutsättningarna för att vi ska ha social trygghet. Det är bra att det står: ”En avbyråkratiseringsprocess inleds, i syfte att förenkla regelverk för en mer kostnadseffektiv förvaltning.” Det har efterfrågats under många perioder. Det har mest blivit ord på papper och verkligheten har blivit något helt annat. Vi vet att det finns en viss frustration återkopplat med EU-direktiv.
Destinationsmarknadsföring, jag har en motion om detta så jag ids inte orda om detta något mera. Den motionen ligger i utskottet, den talar för sig själv och jag hoppas att ni ser värdet av destinationsmarknadsföring. Jag tycker att det är bra att man lyfter upp turistnäringen på Åland som en basnäring.
När det gäller primärnäringarna så skrivs under Kraftsamlingar: ”Landskapsregeringen avser utveckla upphandlingsreglerna för att stöda det åländska livsmedelsklustrets nytänkande och satsningar på ekologisk produktion.” Här lyfter man överhuvudtaget inte närproducerat. Är det meningen att man skjuter närproducerat åt sidan och bara tänker inrikta sig på ekologisk odling? Då tycker jag att det är beklämmande för då borde man också ha klara utredningar och regler på hur övergången ska bli och ta konsekvenserna av vad det innebär. Vi har ett LBU-program som rullar på idag och vi är låsta i det fram till år 2021. Under den tiden kommer inte stöden att förändras. Men om man nu tänker lyfta upp den ekologiska odlingen speciellt så borde man kanske också tala om det. Jag är förvånad över att man förbigår närproducerat här.
Jag ser att min tid har tagit slut. Tiden går alltid fort när man pratar. Jag tänker inte gå upp och tala mera när det gäller det här regeringsprogrammet så jag går över någon sekund.
Regeringen lyfter upp skogsprogrammet som en åtgärd som man ska vidta. Äntligen! Sedan år 2006 har vi inte haft ett uppdaterat skogsprogram och det borde Åland ha om vi ska följa med utvecklingen. Vi borde veta hur vi vill ha skogsbruket och hur det ska bedrivas.
När det gäller skrivningarna angående kortruttssystemet och satsningar på nytt tonnage så är jag glad att man tänker titta på alternativet med totalentreprenad så att man ser på alla lösningar för framtiden. Det är viktigast att få ned kostnaderna.
Det är samma sak när det gäller bokningssystemet. Vi från Ålands Framtid har många gånger nojsat om varför det inte kan finnas ett fungerande bokningssystem på Åland när det förekommer system runt om i hela världen. Hur kan det vara så väldigt svårt att få ett bokningssystem att fungera?
Jag tänker också prata om kommunstrukturerna och de planerna. Liberalerna har många gånger i oppositionsställning sagt att de vill ge stöd för samarbetsformer och de kanske inte har lyft upp sammanslagningar så stort, utan mer samarbetsformer för kommunerna.
I det här regeringsprogrammet inriktar man sig mera på sammanslagningar. Man säger att Åland i framtiden i princip inte kan bestå av 16 kommuner. Så kan det vara. Men det ska inte ske med lagstiftning som kommunerna bara får ta del av. Det måste finnas ett samarbete. Det är kommunerna som egentligen ska bestämma om de vill gå samman eller inte. Jag är skeptisk till skrivningarna här när det gäller kommunernas framtid. I sådana fall borde en dialog i ett tidigt skede ske med kommunerna, så att de inte blir överkörda och de bara får konstatera att det kommer ett lagförslag på remiss. Kommunerna måste få en chans att uttala sig, men det finns ändå en majoritet i lagtinget som kommer att driva igenom det här.
Det finns en arbetsgrupp som har påbörjat arbetet med landskapsandelarna. Jag vet inte om den arbetsgruppen kommer att fortsätta eller om det ska tillsättas en ny arbetsgrupp. Det är väl landskapsregeringen som ska avgöra det. Ett förarbete har påbörjats. Det står ju klart och tydligt här att man tänker sänka landskapsandelarna till kommunerna. Det är väl ett sätt att finansiera underskottet och det har jag en viss förståelse för, men man måste också ta hänsyn till kommunens fortsatta existens om man tänker dra ner landskapsandelarna. Det blir ett dolt tvång, man tvingar in kommunerna i större enheter.
Landskapsregeringen borde ta fram mallar och, kalkyler som visar vad vi tjänar på att slå ihop kommunerna. Det förekommer så mycket uttalanden här; man ska rationalisera och tjäna så mycket pengar och all service blir mycket bättre. Men ingen kalkyl har presenterats. Hur ska logistiken med servicen se ut i framtiden om den centraliseras? Ska det förekomma pendling ut till randkommunerna? Är det randkommunernas äldreboenden och daghem som ska existera eller hur är det tänkt?
Eftersom ett nollalternativ också är med i de här tankarna så hoppas jag nu att man gör en ordentlig översikt och analys av hur man vill ha det, vad man tjänar på det och hur logistiken ska se ut så att kommunerna vet vad de ska ta ställning till i framtiden.
Hittills när det gäller KST åtminstone så har okunskapen varit ganska stor. Tack, fru talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Brage Eklund påstod i början av sitt anförande att det här regeringsprogrammet inte har något konkret i sig och det verkar vara någon form av generell uppfattning framförallt hos oppositionen. Jag vill bara påminna om att det finns en massa deklarationer som pekar ut riktningen för vad den här regeringen vill göra. Det finns 12 stycken kraftsamlingar som är konkreta. Det finns 62 punkter i det här regeringsprogrammet som är konkreta. Sedan kan man diskutera om man tycker att de punkterna är bra eller inte och om de ger tillräckliga svar.
Sedan kommer det ytterligare information i tilläggsbudgeten om hur allting ska genomföras, precis som är brukligt.
Jag tycker ändå inte att regeringsprogrammet är så himla icke konkret. Det finns faktiskt 62 punkter. Jag rekommenderar ledamoten att läsa dem ordentligt. Det finns ändå 62 konkreta punkter där man vill någonting.
Ytterligare tog ledamoten upp bolagen och uttagen och där måste en individuell analys göras för respektive bolag. Det går inte att göra en generell analys för alla bolag har lite olika verksamhetsförutsättningar. Själva formen är ju öppen fortfarande.
Ltl Brage Eklund, replik
Ltl Petri Carlsson vet säkert lika bra som jag att vårt beroende av bolagens finansiering till den nuvarande budgeten, som har förekommit en tid tillbaka, är inte hållbart i längden. Det är helt klart.
När det gäller de konkreta förslagen i programmet så inte är det så många kraftsamlingar direkt konkret. Man visar mera visionärt. Programmet visar inte konkret hur man ska utföra de här sakerna.
Som jag sade i mitt anförande så förväntar jag mig att tilläggsbudgeten ska visa mera konkret.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Uttagen får man återkomma till när man har gjort den här analysen som vi säger i regeringsprogrammet. Själva formen, om det blir en fond eller något annat, är fortfarande öppet. Ingenting är ännu uteslutet, men just den delen är heller inte konkretiserad.
Ltl Brage Eklund nämnde kommunernas antal och om man ska slå ihop kommuner. Ledamoten motsätter sig ganska starkt. Lagtinget och landskapsregeringen ska överhuvudtaget inte ha en dialog med kommunerna. Självklart ska man ha en dialog med kommunerna och det kommer man att ha också.
Vem ska ta tag i frågan om helheten på Åland om inte Ålands lagting? Vem kan ta tag i frågan när det gäller kommunstrukturen? Är det Eckerö kommun, Mariehamns kommun eller vem är det om inte Ålands lagting? Det är självklart att vi måste ta tag i den frågan.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag säger inte att det är fel att Ålands lagting eller landskapsregeringen tar tag i frågan, men det måste vara på ett sådant sätt så att kommunerna vet vad de tar ställning till. Nu har det mest diskuterats i termer att det blir bättre med en kommun eller med tre kommuner. Kommunerna borde få konkretiserat vad de tjänar på det. Var blir t.ex. servicepunkterna för randkommunerna? Det vill man veta ute i randkommunerna om man ska driva det här.
Om landskapsregeringen tar på sig kostymen som huvudman så måste det ske i samarbete med kommunerna. Det kan inte komma ett konstaterade lagförslag där man kör över kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Frågan om vinstuttagen ur landskapets bolag är en av de mer väsentliga frågorna, anser jag själv i varje fall, som vi berör i det här regeringsprogrammet. Det är ett obeskrivligt faktum att den landskapsregering som har avgått valde att lyfta ut ungefär hundra procent av den prognos för vinsten som penningautomatförening PAF har för att skapa mer likviditet i landskapets ekonomi och delvis förbättra resultatet. På lång sikt håller inte det här. Ett bolag kan inte utvecklas om man lyfter ut precis alla vinstmedel. Någonting måste bli kvar. Därför har vi sagt att vi ska se på det här.
Vad gäller PAFs kassa så innan landskapsregeringen tar ställning till den frågan så måste vi höra efter bolagets planer för framtida utveckling. Det är ett arbete som vi ska inleda med det snaraste.
Ltl Brage Eklund, replik
I det här fallet har jag tilltro till Mats Perämaas förmåga, för han har varit kritisk tidigare, åtminstone från liberalt håll, att uttagen har varit för stora från PAF.
Liberalerna har också drivit frågan att man vill skapa en fond för just de här uttagen så att man ska ha regelverk som styr hur man hanterar de här pengarna.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Min uppfattning är inte den att kassan bara ska finnas som en kassa på ett bankkonto någonstans. Antingen ska pengarna komma till användning via landskapsregeringen och lagtinget för hållbar tillväxt och skapa arbetsplatser i det privata näringslivet eller så ska pengarna utnyttjas inom verksamheten för att skapa tillväxt där.
De bolag vi pratar om, Posten Åland AB och Ålands penningautomatförening, sysselsätter tillsammans hundratals personer. Det finns potential att ytterligare utöka så vi kan inte bara diskutera den här frågan som en fråga som kan reparera budget- och bokslutssiffror för landskapet.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag tror att vi från Ålands Framtid och minister Mats Perämaa i huvudsak är ganska överens om uttagen ur bolagen. Vi från Ålands Framtid har också sagt att när man använder dessa pengar så borde man i huvudsak använda dem så att de skapar mera arbetsplatser och kanske inte direkt in i driften för landskapets verksamhet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag vill bara ge mitt understöd till ltl Brage Eklund när det kommer till vikten av att hitta lösningar att kunna läsa svenska samtidigt som man arbetar. Det har varit en av mina hjärtefrågor, jag har stor förhoppning och jag vet att det jobbas vidare med att hitta nya lösningar. De SFI-kurser som nu hålls dagtid ordnas av AMS och det är Medis som håller i kurserna. Nu gäller det hitta nya lösningar för att kunna ordna dessa svenska kurser så att man även kan jobba samtidigt som man lär sig svenska. Jag vill bara visa mitt understöd.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag får tacka för det stödet. Jag vet att ltl Holmberg-Jansson och jag har haft samma åsikt om SFI-kurserna när vi har suttit i finansutskottet tillsammans. Vi har båda två påtalat det här problemet, men någon lösning har till dags dato inte kommit. Jag har en förhoppning om att det blir löst.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, fru talman! Det har skett en del förändringar under den här mandatperioden. Antagningstillfällena har blivit två gånger per år från att ha varit en gång per år tidigare, vilket är dubbelt bättre. Det har också blivit möjlighet att ordna kurser på arbetsplatser. Men, som ltl Eklund tog upp i anförandet, det blir en kostnad för företagen.
Jag vet att arbetet fortsätter så vi får hoppas att det blir dubbelt bättre under den här mandatperioden.
Ltl Brage Eklund, replik
Vi är ganska överens. Vi får hoppas att det blir som ltl Holmberg-Jansson sade att det fortfarande ska gå framåt. Det är okej om den här landskapsregeringen försöker med det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Ltl Eklund tog upp totalentreprenad och bokningssystem. Det föranleder mig att säga att den här utredningen, som finns med här i regeringsprogrammet, hoppas jag mycket på. Jag hoppas att utredningen ska visa ett helhetsgrepp på hur det har gått med driftsprivatiseringen, trafikomläggningen som har skett när man har gjort om turlistor och samtidigt också både bokning, biljettering och fakturering och ledning av färj- och kollektivtrafiken samt synkroniseringen av kollektivtrafiken i förhållande till färjetrafiken. Jag tror att det är bra. Sedan kan man fatta beslut när man har fakta som underlag. Det är bra att utreda det här.
Ltl Brage Eklund, replik
Ibland är man överens. Vi har suttit i opposition i fyra år så vi har diskuterat många saker ihop. I det här fallet har vi drivit samma fråga; att man borde utreda totalentreprenad före man skaffar nya färjor.
Likadant när det gäller bokningssystemet, man har alltid varit lite förvånad och förundrad över att det ska vara så stora problem här på Åland att lösa de här sakerna när hela världen går runt med olika bokningssystem idag när man flyttar sig från plats till plats. Men på Åland tycks det vara ett större problem. Vi får ha förhoppningar att vår nya infrastrukturminister kommer att lösa det här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Göte Winé
Fru talman! Ett regeringsprogram som står för kraftsamling för stabilitet och förändring. Jag satt och funderade ett tag vad den rubriken säger? Stabilitet står för trygghet, en politik där våra medborgare ska känna sig trygga.
Så som jag ser det så kommer vi att jobba med en förändring med tryggheten i bas för den enskilde invånaren.
Ska vi lyckas med det krävs fortsättningsvis en ekonomisk styrning. Därför måste vi nu se vad vi vill göra för förändringar. Vi kan inte fortsätta att ha det med det märkliga system vi har idag där landskapet måste se över sina kostnader och tvingas till att sätta kostnadstak på sina verksamheter, samtidigt får man ibland höra från salen här att när man pratar om avdrag så är skattesänkningar bra.
Fru talman! Jag vill, som jag sade i budgetdebatten, poängtera att vi måste se Åland som en helhet. Vi har ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med och att vi känner att vi jobbar för hela Åland.
Fru talman! Jag vill ge eloge till förra finansministern som har tagit ansvar för ekonomin men också tagit ett stort ekonomiskt ansvar för den enskilde individen. Det är en politik som jag stöder och fortsättningsvis vill se att besluten ska kunna garantera den åländska välfärden på en hög nivå.
Nu, fru talman, går jag mer in i själva regeringsprogrammet.
På sidan 6 så ser jag kraftsamlingen för de unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi ska jobba för att minska marginaliseringen. Det är många år som jag sagt att vi måste se hur vi får fler i sysselsättning än att de bara är hemma.
Visst är det så att vi har en låg arbetslöshet om vi ser internationellt. Men vi kan göra och vara så mycket bättre än hur det är idag.
Jag har pratat om de som är långtidsarbetslösa och kan behöva stödåtgärder från samhället. Vet vi hur många de är och vilka resurser de behöver?
Förra regeringen tog en landskapslag om ändrad arbetsmarknadslagstiftning som borde gå i laga kraft här precis nu. Där har vi lagen om den sysselsättningsfrämjande utbildningen ska i huvudsak främja yrkesfärdigheterna.
En allmänbildande utbildning på såväl grundskolenivå som gymnasienivå kan ordnas som sysselsättningsfrämjandeutbildning. Den sysselsättningsfrämjande utbildningen kan även innehålla lärande i arbete och praktik, vilket jag tycker att är otroligt viktigt.
Fru talman! Det är en bra text som nu ska fungera nere i verksamheten dvs. hos AMS. Här krävs nu nya tag för att få det att fungera. Vad krävs nu att komma från lagen till att få det att fungera i praktiken?
Det är lagen som ger möjligheten med sedan måste det sättas igång och då krävs ett ledarskap att sätta igång det.
Vad jag har erfarit under valkampanjen tidigare så lyfte föreningen Ung resurs upp att vi har runt 200 unga under 30 år som inte är i sysselsättning eller utbildning. Nu gäller det att vi ser att det finns resurser att nå dessa som bara är hemma och få in dem in i en sysselsättning.
Ska vi ha hjälpa kommunerna ekonomiskt så ska vi hjälpa dem med att få så stark skattekraft som möjligt. Därför måste vi hjälpa alla att få en möjlighet att bli goda skattebetalare.
Som det står under kraftsamling på sid 10 så är hög sysselsättningsgrad en viktig grund för en hållbar ekonomisk tillväxt, för att hålla den åländska välfärden på en fortsättningsvis hög nivå.
Fru talman! Det viktiga för vår politik är att vi nu vågar se långsiktigt, se efter 2020 och inte bara valet 2019.
Det jag tänker på då är bl.a. vår utbildningspolitik där vi måste se långsiktigt och gå in med tidiga resurser för att spara långsiktigt och se långsiktiga resultat. Där följer jag med ett stort intresse minister Asumaas arbete. Utbildningsfrågor är för mig viktiga och angelägna som jag följer med stort engagemang. En bra text under utbildning som jag ser fram emot att åtgärdas.
Bland annat: Rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning tydliggörs.
Kunskapslyft om mobbing, kunskapen finns men finns intresset och framförallt resurserna finns de i skolan idag?
Ser vi på gymnasialutbildningen så är det bra att antagningssystemet förnyas och utbildningsutbudet breddas för en studieplats för alla. Men viktigt sedan att det finns jobb efter utbildningen. Vi får inte bredda utbildningen för att man ska slippa in i gymnasialutbildningen och sedan uppfyller det inte näringslivets framtida behov. Så det är bra att man ser över behoven för de studerande i behov av särskilt stöd. Men se först om de är i behov av resurser eller om det är ett breddat utbildningsutbud som behövs.
Det är inte så att de som har anpassad lärokurs måste missgynnas som de görs idag. De fungerar nog i gymnasialutbildningen med rätt sorts stöd.
Fru talman! När man lägger in läroavtal som ett alternativ för gymnasialutbildning så brukar jag vara lite kritisk. Vilka vill man nå då? För mig är ett läroavtal ett skriftligt arbetsavtal på viss tid mellan arbetstagare och arbetsgivare. Jag ser inte lärovatal som ett alternativ som ska riktas till våra unga i gymnasieåldern. Här skulle jag vilja att man ser över möjligheten att få in lärlingsutbildning för de som inte passar in i vårt skolsystem. Det är definitivt ett bättre alternativ än ett läroavtal.
Engagemanget om utbilningspolitiken har jag, uthålligheten jobbar jag på, så nu hoppas jag att minister Asumaa har tålamodet med mig.
Även utförandet av idrottspolitiska programmet kommer jag att följa med stort intresse.
Fru talman! Jag ser fram emot att det fortsättningsvis jobbas vidare med det familjepolitiska programmet som fick en bra start av tidigare minister Aaltonen. Jag tycker det är bra att man nu har en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.
Här är det viktigt att man ser på resurserna och vilka resurser som måste sättas in på vilket ställe. Här är det bra att man ser det tvärsektoriella arbetet som ytterst viktiga så att man kommer in med tidiga resurser på rätta ställena.
Även kommuner och landskapet måste samarbeta för våra barn bästa. Det står ju under hälso- och sjukvård att ”barns- och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras” vilket är bra. Här måste vi verkligen se hur vi ska göra för att man ska få rätt hjälp på rätt nivå. Då måste det tvärsektoriella arbetet fungera utan prestige mellan alla för våra barns bästa i fokus.
Fru talman! Jag tycker detta regeringsprogram är ett regeringsprogram som står för stabilitet och förändring. Det är ett program som är en stabilitet för de unga som behöver stöd från samhället medan de som kan och orkar stå på egna ben ekonomiskt bör vara med och ta ett större ansvar. Det tas kraftsamling för unga som idag saknar rätt förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden för att vi ska få fler att få vara med att jobba och bidra till behålla den åländska välfärden vi har idag.
Det blir en förändring när antagningssystemet förnyas och ett nytt idrottspolitiskt program tas fram. Det är en trygghet för de vuxna med barn som är i behov av extra stöd. Det är en trygghet för många idag som känner att det är rätt det vi nu ska göra när det blir en särskild prioritering på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa.
Slutligen, fru talman, vi har idag den åländska välfärden på en hög nivå och det ska den fortsättningsvis vara med detta regeringsprogram som bas för de närmaste fyra årens politik. Tack.
Minister Wille Valve, replik
Ltl Göte Winé signalerar med innehåll, ton och kroppsspråk ansvarstagande och långsiktighet. Det stärker mig i min uppfattning att detta är tre ansvarstagande partier som har iklätt sig rollen som regeringsbildare. Jag ser fram emot att jobba vidare med ltl Winé för att uppnå det mål som vi har satt i regeringsprogrammet.
Jag instämmer med ledamoten om familjepolitiska programmets betydelse. Här handlar det framförallt om att ta tillvara den kunskap som har upparbetats under den föregående regeringen i och med utarbetandet av det föregående familjepolitiska programmet som faktiskt var bra. Det finns en beklagansvärd tendens till polarisering i dagens debatt om att antingen var allt dåligt under den föregående mandatperioden eller att allting har blivit dåligt i och med det här regeringsprogrammet. Ltl Göte Winés anförande är ett väldigt fräscht inslag och balanserar den här polariseringen som vi har upplevt idag så här långt.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Tack minister Wille Valve, ska vi jobba framåt och ska vi göra det bästa då behöver vi visa respekt för varandra, oberoende vad man kallar varandra eller om man säger att någon far fram med osanning, det kommer vi ingenstans med. Det viktigaste är att vi tillsammans försöker ta tillvara på varandras idéer och jobba vidare för Ålands bästa. Det är detta som vi har valts in för, det är detta som våra väljare vill och det jobbar vi vidare med. Det är jag säker på att den här regeringen gör och oppositionen kommer att följa med, men då ska vi respektera varandra som partier med olika ideologier men också som personer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för ett väldigt fint anförande. Jag tycker det är skönt när gamla mark håller streck. Med det menar jag att ltl Winés sociala patos alltid lyser igenom i debatten. Det är glädjande att det finns så starkt.
Jag håller helt med om att elever med anpassade läroplaner inte bör missgynnas. Deras utbud av utbildning idag är tämligen marginell. Det finns förbättringsmöjligheter att göra. Det skulle vara intressant med en lärlingsutbildning. Jag tycker att det är bra att man satsar på ungdomar psykisk ohälsa. Men det som inte alls framkommer i ledamotens anförande är vad som ska prioriteras ner eftersom regeringen har varit väldigt tydlig med att de ekonomiska ramarna vad gäller driften har varit för vida och nu ska 20 miljoner sparas. Jag vill gärna ha en reflektion kring det.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Vi behöver alla vara med, som jag sade tidigare. Jag menar inte att kommunerna ska vara med och betala alla 20 miljoner. Vi från landskapet har en viktig roll att stärka skattekraften då blir kommunerna starkare. I framtiden ska vi också kunna spara in och ta ner på landskapsandelar, där har vi en viss del. Vi kommer inte att kunna ta in allting, men vi kommer att se vilka andra kostnader som vi behöver jobba med. Som jag sade i mitt anförande, de som kan och har råd bör vara med och hjälpa till i vårt samhälle.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Det är befriande med den ärlighet ltl Winé står upp för i talarstolen i Ålands lagting. Det som Winé säger är att kommunerna måste ta ett större ansvar för utbildningen. Det är sant. Landskapsandelarna ska dras ner. Den ekvationen blir något svår tolkbar, men i all fall, samt att man uppenbarligen kommer att föra på någon form av ny skatt till dem som har ekonomi och kan betala mera för sig. Det är det som ledamoten säger. Det är i så fall den politik som den här regeringen vill föra.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det är tur att gamla ränder sitter i. Man tolkar vad den andra inte har sagt och man vill gärna få det att låta. Detta fortsätter ltl Thörnroos med. Jag har inte pratat om någon ny skatt. Jag har sagt att vi måste se på det här. Det är inte jag personligen som kommer att styra den ekonomiska politiken för landskapet, det behöver inte ltl Thörnroos var orolig för.
Jag kommer fortsättningsvis att jobba för att vi har rätt resurser på rätt plats och det är min prioritering. Vi kommer att jobba vidare. Det finns flera som kommer att ha åsikter om hur landskapets ekonomi ska skötas. Ltl Thörnroos kommer nog att få svar under dagen ännu.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Winé presenterade ett sakligt, respektfullt och framförallt framåtsyftande anförande, vilket jag uppskattade stort.
Vad gäller min möjlighet att stå ut med ltl Winé så kan jag berätta att det kommer jag att göra. Jag har stått ut med ltl Winé i fyra år tidigare, då spelade vi i olika lag och nu råkar vi vara i samma gäng. Det spelar ingen roll vilken sida man står på för det viktigaste är ändå att vi gör det bästa för våra ungdomar och våra studerande. Vi gör det bästa för idrotten för att våra ungdomar ska må bra. Vi har lite samma intressen; både ungdomar och idrott och inte att förglömma ungdomspolitiken, där tror jag att ltl Göte Winé kan vara ett riktigt bra bollplank gentemot mig.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ja, minister Asumaa, jag nämnde tålamod. Nog vet jag att ministern står ut med mig, han har inget val. Han får ha tålamod när jag kommer och tjatar lite och vill vara det där bollplanket. Jag hade en lite skämtsam ton. Jag vet att det här kommer att bli riktigt bra.
Vi har fått ett regeringsprogram som står först stabilitet för våra unga. Det här kommer att gå riktigt bra i framtiden. Det här känns som ett bra avstamp.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Det tror jag också. Ltl Winé nämnde barn som behöver särskilt stöd. Tidigare har vi hört att vissa är smartare än andra men jag tror nog att alla är smarta på sitt sätt och därför behöver vi också stöda dem så att alla ska ha möjligheter här i livet att få sin utbildning och komma ut i arbetslivet och sitt vanliga liv efter studierna. Vi måste göra en stark insats för att förbereda livet som väntar dem efter studierna. Vi kan göra skillnad.
Ltl Göte Winé, replik
Det är som minister Asumaa säger; barn föds egentligen utan begränsningar på det sättet. Det är vi vuxna som ofta styr och begränsar deras utveckling. Skulle vi våga låta barnen gå sin väg så skulle det hända så mycket mer, men det är vi vuxna som försöker styra in barnen i olika fack. Vi behöver våga se barnen och möjligheterna och inte styra in dem i begränsningar. Barnen ska inte komma in i den lilla rutan som vi alltför ofta försöker sätta in dem i, utan de ska våga vara sig själva, då känner de också en större trygghet om de får vara sin egen personlighet och jobba vidare därifrån.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! All respekt för föregående talare, ltl Göte Winé. Det håller vi från oppositionen med om.
Fru talman! För drygt en månad sedan valdes cirka 250 ledamöter till fullmäktige i Ålands alla kommuner, 181 av dem representerar landsbygden och skärgården.
I debatten här i måndags ansåg landskapsregeringen att alla dessa 181 ledamöter var knutpatriotister och idkade bypolitik. Det var bara byfånar som fattades så skulle regeringens uppfattning om de som bor utanför rondellerna vara komplett.
Nej landskapsregeringen, nu får det vara nog med att klassa ner 19 000 ålänningar.
I regeringsprogrammet skriver landskapsregeringen bland annat att ”vi behöver god dialog med ålänningarna och kommunerna”. Hur menar regeringen att detta ska uppnås när man bara efter en vecka i regeringsställning kallar landsbygdens och skärgårdens politiker för både knutpatriotister och bypolitiker? Samtidigt så omyndigförklarar man ju 19 000 ålänningar.
Nej, fru talman, vad Åland behöver är samarbete, samförstånd och respekt för varandra. Här kräver jag en förklaring av lantrådet och kanske också en ursäkt.
För övrigt vill jag säga att kommunerna kommer definitivt att ta sitt ansvar och vara med att förhandla, men då ska också regeringen bjuda in på lika villkor och vara respektfull med motparten.
Fru talman! Sedan till själva regeringsprogrammet. Det finns mycket vackra formuleringar som vi alla kan hålla med om i regeringsprogrammet. Vi får se i kommande budgetar och lagframställningar om de här formuleringarna också verkställs i praktiken. Om det görs kommer naturligtvis också oppositionen att stöda dessa.
Fru talman! Regeringen har i sitt regeringsprogram valt att ”måla med breda penslar” enligt lantrådet. För hur ska en koalitionsregering bestående av socialister, moderater och liberaler kunna samsas egentligen? Om de ska kunna samsas så måste ett regeringsprogram skrivas där man får in alla synpunkter.
Vid närmare läsning visar det sig att punkt efter punkt är sönderförhandlad; pliktskyldigt nämns allt mellan jämställdhet och avbyråkratisering. Man nämner i mycket allmänna ordalag vad man vill göra.
Fru talman! Det finns en del konkreta saker som jag väljer att ge min syn på.
Låt oss titta närmare på diskussionen kring jämställdhet. Regeringens målsättning är att lönerna ska vara jämställda år 2020. Förutom tidsramarna håller jag med i sak. Personligen anser jag att ett delmål bör vara att löneskillnaderna halveras till år 2018. Vi vet emellertid om att nästa val äger rum hösten 2019. Så årtalet 2020 och jämställda löner är inte i första hand valt för att man själv tror på det, utan snarare för att oppositionen inte ska kunna kräva ansvar från regeringen. Att smita undan ansvaret på detta vis skapar inte förtroende. Här behövs verkligen nya tag!
Regeringen kommer att arbeta för en avbyråkratiseringsprocess. Det är bra, både jag och centern stöder detta initiativ. Vad som emellertid talar emot en avbyråkratisering är planerna på en landskapsövergripande samhällsplanering. Alltså en form av centraliserad regionplanering där planeringen handhas av en regionplanebyrå på landskapsnivå.
Fru talman! Vi som är lite på den äldre sidan så kommer väl ihåg när ett förslag på regionplanering gjordes på 80-talet. Förslaget var byggförbud på stora delar av sjönära fastigheter och i övrigt fanns det svåruppnåeliga bestämmelser. Resultatet då blev att regionplanen inklusive regionplanebyrån lades ner.
Nu vill regeringen igen ta upp regionplan och antagligen anställa ett antal personer och bilda en ny byrå. Det är, fru talman, inte att minska byråkratin, man ökar byråkratin.
En regionplan medför stagnation och byggförbud i landsbygden och i skärgården. Den kommer även att i hög grad vara kostnadsdrivande, för att inte tala om den ökade mängden byråkrati den kommer att skapa.
Regeringens regionalpolitik tycks inledningsvis gå ut på att inskränka det kommunala självstyret, för att slutligen knäcka kommunerna.
Fru talman! ”Revideringen av ett nytt landskapsandelssystem ska slutföras” skriver regeringen i sitt program. Detta understöder jag. Systemet bör revideras med cirka 5-10 års mellanrum för att gå i takt med tiden och där är vi nu.
Sedan skriver regeringen att andelarna till kommunerna ska sänkas och då håller jag inte med längre. Vi vet att andelarna till kommunerna, kombinerat med kommunernas uppburna kommunalskatter, bekostar grundskola, barndagvård och äldreomsorg. Sänkta kommunandelar betyder högre kommunalskatter och sämre service inom skola, barnomsorg och äldrevård. Detta är inte en utveckling jag vill se.
Speciellt orolig blir jag av regeringens sjukvårdspolitik. Här vill regeringen i skyndsam ordning avskaffa den så kallade ”guldkanten”. Vad man menar med guldkant vet jag inte, men jag vet vad de som behöver vård behöver.
Vidare ska regeringen delvis montera ner den offentliga sjukvården och istället öka på den privata sjukvården samt att detta kombineras med högre avgifter för patienterna. I denna fråga är det märkligt tyst från liberalerna och socialdemokraterna. Är det så att man har kompromissat bort medborgarnas väl och ve?
Som en parantes, eftersom jag sitter med i ÅHS styrelse, vill jag informera lagtinget att sjukvårdskostnaderna på Åland har ökat med endast 2 procent per år mellan åren 2009-2015 samt att personalstyrkan under samma period minskat från 884 till 876 tjänster.
Under samma period har den externa sjukvården, alltså den specialistvård som köps från Åbo och Uppsala, ökat ganska mycket, med cirka 2 miljoner. Detta beror uteslutande på att man år från år kan bota och lindra mer och mer. En del av de sjukdomar som man tidigare dog av kan man idag bota.
Fru talman! Att göra människor friska kostar pengar.
Regeringen vill alltså nu spara på de mest utsatta, men de nya besparingarna har redan intecknats i nya utgifter.
Under mandatperioden ämnar regeringen prioritera en kortrutt för Kökarstrafiken via östra Föglö och vidare en kortrutt mellan Föglö och Svinö. De är ett projekt på minst 50 miljoner euro med en försumbar driftsbesparing, vill jag påstå.
För att summera; ålänningarna kan under de kommande fyra åren se fram emot högre skatter och sämre samhällsservice. Som tack får de två nya färjfästen, en bro och några nya vägar och en mer eller mindre söndersprängd natur på Föglö.
Nej, fru talman, det är inte på det här sättet som vi ska föra Åland framåt.
Jag nämnde kortrutt och delvis skärgårdstrafiken. Jag tycker i stället att nuvarande linjesystem antagligen är det mest förmånliga, speciellt om man under sommarhalvåret kan ersätta en del av den tunga båttrafiken med en lättare båttrafik. Dessutom så måste nog kravet vara att trafiken till Osnäs och Galtby åtminstone till 50 procent borde bekostas av staten. Det kan inte vara Ålands angelägenhet att ha en trafik som går till riket. Om så inte är möjligt så borde den trafiken mer eller mindre läggas ner och man skulle istället förbättra trafiken västerut.
Nej, bästa regering, denna politik bygger inte Åland. Denna politik rustar inte Åland för framtiden. Ålänningarna förtjänar bättre.
Till sist, fru talman, önskar jag att regeringen ska komma med ett meddelande till lagtinget om hur och vilken sjukvård som ska bedrivas i offentlig regi, om någon sjukvård ska bedrivas i privat regi samt vilken avgiftspolitik man anser borde införas. Detta, fru talman, anser jag att lagtinget borde få före regeringen kommer med tilläggsbudgeten i mars. Tack, fru talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Runar Karlsson tog upp frågan om knutpatriotism som en enskild minister förde fram i en replikväxling till en enskild lagtingsledamot, möjligen riktad mot en grupp, inte mot alla ålänningar och alla kommuner på Åland. Jag uppfattade åtminstone saken så. Jag har inte tagit det som kritik mot mig.
Ltl Runar Karlsson gav sken av att alla 19 000 skulle bli överkörda när det gäller kommunstrukturen. Alla kommuner, kommuninvånare och alla invånare utanför staden egentligen, om jag förstod ledamoten rätt, skulle bli överkörda. Hur är det möjligt när man i regeringsprogrammet skriver; ”då faktabaserade alternativ finns att ta ställning till genomförs en folkomröstning under mandatperioden”. Alltså man frågar folket! Det är väl inte att köra över? Det är ju att fråga vad de tycker.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag kan garantera ltl Carlsson att kommunerna kommer definitivt att vara med i den här förhandlingen bara man bjuds in på ett respektfullt sätt. Att en minister här i salen kallar oss och de som jobbar kommunalt för knutpatriotister och bypolitiker tycker jag att är under all värdighet. Det kan bero på oförstånd förstås, men ändå. Som jag sade så tycker jag att lantrådet borde göra någonting. Kommunerna kommer definitivt att vara med.
Angående folkomröstningen, har vi förstått detta nu? Det står ingenting till pappers att det ska vara helåländskt, alltså att kommunerna inte specifikt för sig ska få besluta hur de vill ha det. Det betyder att i praktiken bestämmer en stor kommun över en liten kommun eftersom de har så mycket mera röstetal. Det är inte demokrati, ltl Carlsson!
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Nu har vi konstaterat att man inte kör över alla 19 000 som ltl Runar Karlsson sade i sitt anförande. Det var felaktigt. Man frågar ju hela Ålands befolkning. Jag kan inte se felet i att alla får tycka till om den struktur vi som helhet har. Varför ska västra Saltvik få tycka till om östra Saltviks frågor? Varför är det så? Varför ska man få ta ställning till det? Tror du att man vill dela upp det i tre så att de inte ska få tycka till om varandra? Man måste kunna se Åland som en helhet, kunna tycka till i den frågan och det tror jag faktiskt att ålänningarna klarar av. Kom inte här och påstå att man kör över alla ålänningar! Det är ju tvärtom, vi ska fråga alla ålänningar vad de tycker i den här frågan.
Talmannen
Talmannen påminner om titulaturen.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det var inte speciellt seriöst det här med östra och västra Saltvik och Haraldsby.
Kommunerna är självständiga och självstyrda. Enligt grundlagen består Finland av självstyrda och självständiga kommuner och det är det som vi måste rätta oss efter och fråga invånarna hur de vill ha sin vardag. Hur vill invånarna har sin närservice osv? Inte kan man i Jomala eller på Kökar veta vilken närservice man vill ha i Saltvik eller Sund. Låt var och en bestämma över sig själv.
Jag är fullständigt övertygad om att kommunerna kommer att vara med i det här arbetet bara man blir inbjuden på ett sådant sätt att ingenting är klart från början. Vi har hört från regeringen att det i princip är klart att kommunerna ska gå ihop. Det finns inget alternativ. Det står till och med i regeringsprogrammet och man har sagt det ifrån stolarna där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Talman! Först en ordningsfråga. Det är häpnadsväckande att ltl Karlsson kan angripa min frånvarande ministerkollega för något som hon sade igår. Jag tycker att det är ytterst anmärkningsvärt att sådant kan förekomma i ett parlament.
Vad gäller sjukvårdspolitiken så har vi ett sparbeting på 20 miljoner euro framför oss. Det kommer att påverka hela den offentliga sektorn. Vi har också en modernisering av sjukvården framför oss. Moderniseringen kommer att gå ut på att vi ska ta tillvara den fulla kraften och potentialen som finns både inom den privata sektorn och inom den tredje sektorn i samverkan så som har beskrivits i regeringsprogrammet.
I regeringsprogrammet stakas det också tydligt ut att patientavgifterna ska ses över. Det är bra, generellt sett, att med jämna mellanrum se över system av det här slaget så att det slår ut rätt i befolkningen.
Slutligen vad gäller ltl Karlssons kommentar om jämställda löner så vill jag påminna om att det var ltl Karlssons gamla regering som faktiskt skrev under avtalet om jämställda löner år 2020. Jag hoppas att det fortfarande gäller.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Nu är det detta regeringsprogram som ligger på bordet som gäller. Vi debatterar regeringsprogrammet som den här regeringen har gjort upp. Det som har varit har varit.
Angående mina kommentarer till den eventuella ministern som eventuellt är borta, ja, det är möjligt, regeringen pratar i samma röst, det som en regeringsledamot säger är regeringens åsikt. Man kan inte fly undan det. Ytterst är det lantrådets ansvar.
Minister Wille Valve, replik
Egentligen borde jag avböja att kommentera det sistnämnda. Till allmän parlamentariskt hyfs hör nog att man riktar sin replik åt den som sade det.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! För det första nämnde jag inte ens ministerns namn. Det kanske var minister Valve som menade att jag nämnde den personen. Det kan ju ha sin förklaring.
Jag är förtvivlat trött på det här bytänkandet. Så fort någon säger någonting så är det bypolitik och knutpatriotism osv. Vi måste respektera hela Åland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Det var ett bra avslut på föregående replik för det är just hela Åland som jag vill diskutera. Ltl Karlsson nämnde problematiken med regional planering och även i samma veva att man vill behålla kommungränserna. Djuren som behöver gröna korridorer för att kunna ta sig fram känner inte till några kommungränser, inte heller grundvattentäkterna och inte andra vattendrag. Idag har vi en situation där alla kommuner vill locka invånare till sig och exploaterar mark på privat eller kommunal nivå. Det betyder att mycket av de naturvärden vi har går till spillo eftersom de här tomterna är väldigt svårsålda i många kommuner. Samtidigt har vi haft en konsensus kring turismen och hur viktig turismen är och just vattendrag och vår naturskönhet kanske är det viktigaste. Hur ser ledamoten på det?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är klart att naturen ska skyddas och det kan man göra redan idag.
När det gäller regionplanering och att skydda större områden så är det lättare sagt än gjort. Det är inte möjligt enligt grundlagen att göra det utan att expropriera, alltså inlösa det. Man är tvungen att ersätta markägaren när markägarens väsentliga nytta inte kan erhållas. Om man vill skydda stora områden på Åland så krävs det ersättning, exakt så som man gjorde med Ålands Vattens skyddstäkter. Man gick in för att ha en förrättning och betalade en liden skada till markägaren för att han t.ex. inte fick odla på sin mark. Det är möjligt. Men ska man börja med stora områden så kostar mycket pengar. Framförallt blir man skräckslagen på landsbygden och i skärgården att stora områden blir fridlysta.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag ser inte en direkt koppling mellan att fridlysa områden och att ha en smart regional planering. Jag ser inte den konflikten däremellan. Snarare ser jag att vi behöver verka för att hela Åland ska må bra där turismen kanske är särskilt viktig för landsbygden och skärgården och där en exploatering kanske skadar mest de intäktsmöjligheterna. Regional planering handlar ju inte enbart om att fridlysa. Det kan vara en del av processen. Det handlar framförallt om att ta tillvara de styrkor man har och försörja de svagheter man har.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vet inte exakt vad man menar och var man ska spara. Åland har rätt så mycket natur redan och rätt så mycket stränder. Jordförvärvslagstiftningen gör ju att det inte blir maximal exploatering. Visserligen vill regeringen nu mer eller mindre avskaffa jordförvärvsrätten och göra det mera fritt och då är det klart att planeringsbilden kommer in. Det är inte lätt att planera. Det är en massiv byråkratisk kvarn om man ska göra planering av ett större område på Åland och lite mera. Det blir en ny byrå med ett mantal byråkrater som ska sitta där i praktiken och bestämma vem som får bygga och inte får bygga. Så blir det ju. Tjänstemannastyret är ju ganska starkt Åland, vi vet ju det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Den politik som ltl Karlsson för tänker jag inte kommentera. Men jag är lite förvånad att den tidigare trafikministern nu igen redan kommer andra gången, under den här mandatperioden där vi har avverkat fyra veckor, och ska skrota skärgårdstrafiken mer eller mindre. Jag tycker att det är bakåtsträvande. Jag skulle gärna vilja veta om det här är centern samlade politik att kortrutten inte ska byggas? Var finns då de konstruktiva framåtsyftande förslagen som borde komma fram i en sådan här debatt?
Vi debatterar ett regeringsprogram. Vad är bra och vad är inte bra? Kom med sådana förslag som kan ge lite matnyttigt i debatten och inte såga allt på det här viset. Jag är väldigt förvånad.
Är det centerns samlade linje nu att man ska skrota kortrutten? I så fall vet jag inte vad jag ska säga efter det här.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Enligt lagtingsordningen har jag här idag gått fram och sagt min åsikt om regeringsprogrammet. Det här är min åsikt och säkert faller åtminstone det mesta inom centerns ideologi, om allt gör det kan inte svara på.
Fru talman! Det är inte skärgårdsfientligt. Jag är villig att satsa, som vi har gjort hittills, 12-15 miljoner per år på skärgårdstrafiken för ungefär 1 000 personer som bor i de här fyra utskärskommunerna. Det tycker jag inte är så dåligt. Problemet är ju att medan Mariehamn och landsbygden växer med ett antal tusen personer de senaste 10-15 åren så har skärgården minskat med 200-300 personer. Någon gång måste man börja ta en diskussion om det verkligen lönar sig att satsa 50 miljoner på den här etappen som man pratar om och kanske ytterligare 50 miljoner i framtiden? Lönar det sig att satsa? Är det på det viset som vi ska satsa pengar när vi samtidigt ska skära i sjukvården som minister Valve sade här för en stund sedan?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Av detta förstår jag att om skärgårdsbefolkningen minskar lite så måste detta vara konsekvenserna av en dålig regionalpolitik under många år. Vem har varit med och regerat i 40 år? Vi kan ju fundera på den saken. Vill centern släcka lamporna i skärgården på det här viset och inte ge skärgården den möjligheten som behövs för att kunna utvecklas? Hela kommunstrukturen, hela samarbetet och allting beror på att vi bygger ut kortrutten så att vi kan få förbindelserna där emellan så att vi kan hantera samhällena tillsammans.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Just nu minskar befolkningen i alla fall i de fyra skärgårdskommunerna mest än de någonsin har gjort, kanske sedan sextiotalet. Det här är förstås ett problem. Ingen har kunnat rå på detta. Det ser ut så här i hela världen, alla ska in till städerna och centrum mer eller mindre.
Åland har lyckats, på ett mycket föredömligt sätt, att hålla landsbygden levande. Landsbygdens befolkning har ökat med 2 300 personer sedan år 2000, stadens befolkning har ökat med 1 000 personer medan skärgårdens befolkning har minskat. Att befolkningen på landsbygden till och med har ökat mera än i Mariehamn har berott på fantastisk regionalpolitik som ingen annan har lyckats med.
Hur mycket ska man sedan satsa på någonting som kanske inte lönar sig? Kanske hela Åland får problem med sin service? Det är klart att det är lätt att säga så där, men ta fram pengarna!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tak, fru talman! Ltl Runar Karlsson läser nog in en helt annan text i regeringsprogrammet än vad jag har framför mig, i synnerhet under avsnittet om hälso- och sjukvård. Det står ingenstans att guldkanterna ska bort från ÅHS. Jag betvivlar att det finns guldkanter idag. Inte heller står det någonstans att de mest utsatta och sjuka ska drabbas, snarare tvärtom. Det står uttryckligen att just de här grupperna ska skyddas.
Att nu måla upp svarta hotbilder, handlar inte detta mest om att centern inte längre sitter i regeringsställning? Läser man regeringsprogrammet så ser man att de hotbilder som ltl Karlsson målar upp inte finns.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag hoppas att ltl Aaltonens åsikt är stark inom regeringspartierna. Om det är på det viset så är jag jätteglad. Jag läser vad jag läser både i regeringsprogrammet och i tidningarna. Man skriver och antyder t.ex. guldkanterna ska bort och det säger ju någonting i alla fall. Man pratar om ekonomin och att man måste titta på den och det håller jag med om. Men vi måste komma ihåg vem det drabbar. Vi måste ta bort andra utgifter istället som inte drabbar alla 29 000 invånare. Varenda en ålänning måste en dag uppsöka sjukhuset, om det sedan är vid vaccinering eller vid svåra sjukdomar men varenda en ålänning behöver hjälp från sjukhuset. Vi ska inte försämra vården. Vi måste förbättra!
Ltl Carina Aaltonen, replik
Talman! Vi har ju fått höra var ltl Karlsson vill försämra i alla fall. Kökar-Galtby trafiken ska bort säger han. Är detta hela centerns åsikt eller bara ltl Runar Karlssons åsikt? Min erfarenhet är att den här linjen är livsviktig för dem som bor på Kökar för att de ska kunna överleva och ta emot besökare och kunna driva näringsliv. De kan också besöka sjukhus på fastlandet om det behövs. Jag tycker att ltl Karlsson nu måste försöka ta ett helhetsgrepp och inte ställa grupper och personer mot varandra.
Vi ska försöka göra det bästa vi kan av de här fyra åren framöver. Vi behöver också ltl Karlssons hjälp i den här situationen.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! På de här minuterna som jag står här uppe kan jag inte ta ett helhetsgrepp på hela regeringsprogrammet och de kommande budgetarna. Det är absolut omöjligt. Det är att kräva för mycket.
Regeringen kritiserar ofta oppositionen för att inte komma med besparingsförslag när man vill ha ökade anslag för något. Jag kommer med ett förslag och det är mitt förslag. Jag vill att vi ska behålla sjukvården, jag vill att vi ska behålla äldreomsorgen, barndagvården och skolorna, men jag vet att vi inte har råd att behålla allt om vi inte gör inbesparingar. Det här var mitt förslag till besparingar. Antagligen går väl inte det förslaget igenom för det finns väl ingen majoritet för att sätta stopp för detta 50 miljoners projekt i Föglö heller? Istället kommer man antagligen att hyvla, hyvla och hyvla på dem som behöver mest hjälp. Det här är mitt förslag, varsågod och ta emot det! Jag vet att förslaget inte omfattas, men det är mitt förslag och jag står för det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Det är lätt att sympatisera med tankegångarna att vi framöver, i den här kärva ekonomiska tiderna, ska prioritera det som är samhällets kärnverksamhet som sjukvård, äldreomsorg och annat som ltl Karlsson räknade upp. Samtidigt vet vi de facto att sjukvården är en betydande del av vår budget i dagsläget. Tror ltl Karlsson att det går att spara de här 20 miljonerna som man behöver spara för att få en budget i balans utan att röra sjukvården?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är i princip en omöjlig fråga. Det återstår att se när man kommer med tilläggsbudgeten i mars. Jag tror egentligen inte att det går. Om man ska behålla nuvarande krav på sjukvården så måste man antagligen finansiera den genom ökade intäkter genom ökade avgifter. Det är antagligen så.
Om vi ytterligare ska ge oss in på äventyr med kortrutt, i det här fallet med 50 miljoner, då måste vi ju spara ännu mera.
Vi vet ju allihop att läkarvetenskapen från dag till dag går framåt. Det som man inte kunde bota för fem år sedan kan man bota idag. Hur botar man dem? Ja, man skickar dem med helikopter till Åbo eller Uppsala och det är inte billigt. Men den som är sjuk bryr sig inte om det, den vill bli frisk.
Ltl Axel Jonsson, replik
Ja, det är sant, sjukvården ska vara ett prioriterat område, det tror jag att de flesta av oss här är överens om.
Ltl Karlsson sade också i sitt anförande att sjukvårdskostnaderna bara hade stigit med ungefär 2 procent per år. Men tittar man de facto i budgeten där siffrorna presenteras så visar de en kostnadsökning på 29 procent sedan 2010. Slår man ut detta per år så borde man landa någonstans strax över 4 procent per år, samtidigt som vi har haft en inflation under 2 procent under samma tidsperiod. Nog finns det ju en utveckling inom ÅHS som vi inte har råd att fortsätta med. Nog måste vi ändå vara överens om det om vi ska nå en budget i balans en vacker dag.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ltl Jonssons siffror är inte sanna. Jag har papper framför mig från ÅHS ledning om hur verkligheten ser ut. Det är klart att man kan säga att kostnaderna har stigit mycket mera, men det beror bl.a. på att år 2011 togs helikopteravtalet med inom ÅHS budget. Tidigare finansierades helikopteravtalet som ett skilt moment inom social- och miljöavdelningen här i huset.
Tehystrejken kostade också en del och det finns andra saker som visar att kostnaderna stiger. Som jag sade, externvården har stigit med 2 miljoner vilket är mycket procentuellt och det beror på att man kan bota flera personer idag än tidigare. Externvården sköts i Uppsala och Åbo, patienterna körs dit med helikopter och den vården är inte billig. Men vad ska vi göra? Ska vi låta människor dö då eller hur ska vi göra? Nej, vi måste försöka ha en debatt om detta. Det kan hända att en del av den vård som inte är livsuppehållande, som den offentliga sjukvården sköter idag, kanske måste skötas av de privata. Det är möjligt, men man måste ta den diskussionen.
Talmannen
Tiden är ute! Replikväxlingarna är avslutade.
Ltl Mikael Staffas
Talman! Bästa kollegor och TV-tittare, äntligen får jag säga detta efter en månad på tröskeln till detta parlament.
Skulle någon frågat mig för ett år sedan; kommer du sitta i vårt lagting och delta i plenumdebatterna senhösten 2015, är jag rädd att svaret blivit, vad tror du, det är ju som att sticka in huvudet i ett ormbo.
Nu vet jag att fler än jag trodde på möjligheten och till det är jag mycket tacksam.
Många har förväntningar, att genom min plats kommer skärgårdsfrågor som berör hela regionen att lyftas. Jag har som säkert många noterat varit tydlig med att lyfta fram behovet av att använda våra resurser på ett konstruktivt sätt och låta flera ta del av dem.
Ett led i att öka användandet är att föra in bokningssystemet i 2000-talet. Vi behöver ett system som kan utvecklas efter hand som nya digitala och tekniska innovationer dyker upp.
Fru talman! När vi nu har ett nytt regeringsprogram framför oss, inser förhoppningsvis alla att det är ett tomt bord vi utgår ifrån. Verktygen finns men placeringen och bristen på desamma är uppenbar, och de måste omfördelas. I kortruttens förstudie 2012-13 framgår: ”Kortare turer ger mer flexibilitet för dispositionen av färjorna och öppnar framtida möjligheter för mindre snabbare passbåtar”.
Menyn skall ge något åt alla, fast det är ansträngt sett till ingredienserna. Vi ska inte behöva gå så långt som till simpsoppa, som förövrigt ska vara mycket gott men sällan serverat. Det kan hända att vi använda resterna från lilla julgröten till Ålands pannkaka.
För många ter sig utvecklingen av skärgårdstrafiken som en ända pannkaka, välgräddad i ena ändan och uttunnad i den andra ändan.
Vi tar istället över en skärgårdstrafik som blivit som en pytt i panna. Man har satt alla ingredienser i en och samma pytts och ruskat om och hoppas att det kommer ut något välsmakande. På utsidan ser den ut som tidigare, men ingredienserna känns inte igen.
Tidigare regering valde att ta in utländska ingredienser istället för att handla lokalt. Hur den smakar är beroende på var man inmundigar den. Den del som serverats i södra skärgården har varit besk. Nu hoppas man att den beska smaken ska bytas till en smakligare framtid.
Under den förr förra mandatperioden beslöt man att ta fram ett nytt recept för skärgårdstrafiken som skulle användas som underlag för den framtida trafikplaneringen. Receptet togs fram men har blivit oanvänt till största delen under den förra regeringen. Däremot ser vi att i det nya regeringsprogrammet skymtar förstudien tydligare fram.
Det är med glädje jag kan säga att: Nu tar vi den. Starten av kortruttsutbyggnaden kommer att starta på allvar för hela den åländska skärgården.
Kortrutt är ett verktyg till den åländska skärgårdens framtid, för den åländska skärgårdens expansion. Det ska vara möjligt att pendla mellan de olika öarna, bo på den ena och arbeta på den andra. Detta möjliggör ökade samarbeten såväl inom den kommunala sektorn som inom den privata sektorn.
I dagarna fattades det beslut på Kökar, att inleda byggnationen av ytterligare radhuslägenheter för uthyrning i det kommunalägda bolaget Horsklint. Behovet av hantverkare i skärgården är stor men genom de begränsade marknaderna, pga. av dagens trafik system, är svåra att fylla. Detta belyser det resursslöseri som dagens och gårdagens trafikpolitik skapar. Man ser med tillförsikt på framtiden återigen i skärgården efter att den nya regeringen stuvar om ingredienserna som finns att tillgå.
Talman! Under senare tid har även närliggande områden börjat se över sina möjligheter som finns i sin skärgård. Minister Berner, som är center, har tydligt sagt att hon förespråkar en fast förbindelse mellan Pargas och Nagu för att stöda den Åboländska skärgården. Takten är högt uppskruvad, vilket kan tolkas som att det är en väsentlig del i arbetet för att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar i ett hårt pressat läge i Finland.
Är vi nu från åländsk sida på hugget, hoppar vi på tåget och kompletterar med fast förbindelse mellan Västra Föglö och fasta Åland och söker om ”extra anslag” från Finland. Kan detta ge samma ekonomiska fördelar eller större för vårt Åland, som ministern anser att det gör för Finland, så är vi vinnare.
Talman! Genom att flytta ut den yttre hamnen till norra och östra Föglö skapar vi helt plötsligt möjligheter för familjen exempelvis familjen Saarinen, som bokat en stuga i Geta att besöka en vald del av den åländska skärgården under dagen. Äta frukosten i Geta, lunchen på Kumlinge, middagen på Sottunga och hinna tillbaks till sängen i Geta till kvällen. Vi har en tillgång i vår skärgård som vi inte ger de turister som väljer stuga på fasta Åland att ta del av.
När vi ser de tidigare nämnda fasta förbindelserna genomförda öppnar sig ännu större trafikmöjligheter mellan Åland och Finland. Våra turister österifrån har ökade möjligheter att anlända till Åland medan det fortfarande är ljust ute och butikerna är öppna. Idag bjuds mest ett mörker när du kommer österifrån till Åland. Åland behöver få en ökning av turistströmmarna och det är de turister som kommer österifrån som handlar flitigast i våra butiker. Detta bekräftas av utredningar från ÅSUB.
Talman! Jag deltog senaste vecka i det seminarium på den finländska ambassaden i Stockholm där vikten av snabba kommunikationer och fasta förbindelser är ett viktigt verktyg in i framtiden. Det framhölls av samtliga närvarande, ska regionen vara med så måste vi öka tillgängligheten.
Effekterna av en framtida spår eller tunnel förbindelse mellan Sverige och Finland har förutsättningar att ge Åland nya möjligheter att nå ut till nya marknader. Vi ska vara stolta över våra tillgångar och inte gömma dem bakom föråldrat tänkande när det gäller kommunikationer. Vi behöver ta till oss ny information och använda den nya tekniken i hela vårt samhälle.
Jag ser fram emot de närmaste åren med tillförsikt vad det gäller förbättrade möjligheter för den åländska- och de kringliggande skärgårdarna. Vi har inte råd att vänta på bättre tider utan det är nu som vi måste göra de lönsamma investeringar som reducerar driftskostnaderna men samtidigt inte försämrar samhällsekonomin och fortsätter att släcka lampor i skärgården. Vi måste ge befolkningen tydliga signaler om en vilja att ge förutsättningar för en levande skärgård.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill komplettera ledamotens anförande vad gäller bokningssystemet. I budgeten för 2015 fanns en summa på 450 000 euro avsatt, men på grund av brist på personella resurser har det inte verkställs i den utsträckning som vore önskvärt.
Jag ser gärna en komplettering vad gäller kortrutten. Ledamoten sade, jag citerar; ”nu kommer kortrutten att starta på allvar”. Min fråga blir då; var kommer kortrutten att starta? Vi vet att liberalerna och moderat samling inte är helt eniga om var den här starten ska ske. Det vore då intressant att få veta var starten kommer att bli.
Jag är förvånad över att man nu vill bygga en tunnel till Föglö när liberalerna för sex månader sedan inte kunde tänka sig att stöda det som regeringen Gunell ville i frågan om extra anslag, fast det ska naturligtvis inte ltl Staffans anklagas för.
Ltl Mikael Staffas, replik
Bara för att man har budgeterat medel för bokningssystemet så räcker det inte. Man måste ha en vilja att verkligen förnya systemet.
Min önskan är att kortrutten ska starta i östra Föglö. Sedan är det upp till ministern att besluta.
Jag har inte pratat om en tunnel mellan västra Föglö och fasta Åland.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Vidare vad gäller kortrutten östra Föglö, västra Föglö och var man ska börja och inte börja, så skulle det nu vara intressant att ta del av hur ledamoten ser på de utredningar som har presenterats, speciellt vad gäller vägplanen. Jag utgår ifrån att ledamoten har hunnit sätta sig in i den eftersom ni har ett intresse av kortrutten och sedan gärna var ledamoten själv skulle önska att byggnationsplatsen var på östra Föglö.
Ltl Mikael Staffas, replik
Ja, precis som jag sade så har jag en önskan men det är ministern som beslutar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Grattis till ett fylligt inledningsanförande.
Jag fick intrycket där någonstans i mitten att ltl Staffas ifrågasatte lämpligheten av att man hade så kallade utländska arbetstagare ombord på skärgårdsfärjorna. Jag skulle gärna höra lite mera om det. Av vilket skäl är det sämre att ha utländska arbetstagare än åländska? Blir konsekvensen av detta att vi också ska sluta skicka åländska sjömän utomlands för att jobba? Hur ser ledamoten på den privatisering som har genomförts i skärgårdstrafiken?
Ltl Mikael Staffas, replik
Jag har själv ingenting emot utländsk arbetskraft överhuvudtaget. Men samhällsekonomiskt är det inte försvarbart att ge arbetsplatserna till dem som är bosatta i Estland. Det gagnar inte Åland.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Menar då ltl Staffas att det gagnar Åland att betala sådana löner och kostnader för skärgårdstrafiken att vi tvingas dra ner på turtätheten för att man ska kunna balansera upp resten av Åland också? Effekten blir nämligen den att om man inte kan sänka kostnaderna så måste man göra någonting annat. Alternativet kunde ha varit att dra ner på trafiken vilket möjligen ledamoten inte skulle ha velat.
Min fråga var hur ledamoten ser på privatiseringen av skärgårdstrafiken. Var den bra eller dålig? Hur ser ledamoten på införandet av passageraravgifter för alla personer som åker i skärgårdstrafiken? Det var två väldigt tydliga och enkla frågor.
Ltl Mikael Staffas, replik
Jag är inte emot privatiseringen. Däremot är jag emot att man inte skrev det så att arbetsplatserna kunde fortsätta att vara avlönade med finska avtal. Nu har man öppnat upp för estniska avtal och det innebär också vi har flyttat på arbetsplatserna.
Jag är helt inne på att vi behöver göra en förändring av biljettsystemet och det innehåller också personbiljetter, men det måste göras ihop med att man bygger om hela boknings- och biljettsystemet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Britt Lundberg, replik
Det var ett intressant anförande, jag får tacka för det. Jag hoppas på och ser fram emot ett gott samarbete med ltl Mikael Staffas. Jag tror att det kommer att bildas ett team Kökar här i lagtinget.
Det skulle vara intressant att höra hur ltl Staffas ser på det här regeringsprogrammet. Hur faller det ut när det gäller framförallt vår södra skärgård? Kommer vi med det här programmet att få flera lampor att lysa i vår åländska skärgård och framförallt i södra skärgården som kanske har det största behovet av en uppryckning just nu?
I regeringsprogrammet står det att man ska bygga ut östra/västra Föglö när det gäller kortrutten. Finns det en redan tagen prioritering? Vilken är i så fall Staffas prioritering? Jag tycker att det finns en ganska stor skillnad däremellan.
Ltl Mikael Staffas, replik
Kortrutten är verktyget som kan skapa möjligheterna för att vi börjar tända lampor.
Kökars kommun, som jag känner till bäst, ska satsa pengar på att bygga uthyrningsbostäder så det kommer att bli inflyttning. Sedan finns det två privata initiativ där man planerar att bygga runt 20-25 bostäder på vartdera området. Kortrutten är en väldigt väsentlig del av detta.
Sedan känner jag inte till någon prioritering.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Vi som är lagtingsledamöter behöver ju ha en fråga att driva och därför frågar jag efter Mikael Staffas prioritering. Vad blir bäst för den södra skärgården, östra eller västra Föglö eller ska vi klara av båda två på en gång?
Ltl Mikael Staffas, replik
Då är det väldigt enkelt för mig att säga det; det är klart att vi ska dra igång trafiken på östra Föglö, för det är där vi sparar pengar snabbast.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Det är inte meningen att jag ska pratar mest, men jag känner att jag behöver komma med några klargöranden och förtydliganden ytterligare. Jag vill tacka för intressanta och lovvärda inlägg.
Grundtanken med programmet var inte att upprepa självklarheter. Vi kan konstatera att programmet är kortare än gängse program, kanske ungefär fem sidor.
Målsättningen har varit att inte lova sådant som inte går att hålla. Tittar man tillbaka på tidigare program så kan man konstatera att det finns lagstiftning, som har funnits i två program tillbaka, som inte fullföljts ännu. Det har varit en absolut målsättning att inte lova det som man inte kan fullfölja.
Jag tror att det var ltl Petri Carlsson som påpekade att det i programmet finns 62 punkter som är konkreta. Det som är kursiv stil är konkreta åtgärder och de större punkterna kallar vi för kraftsamlingar. Det ligger i betraktarens öga om man betraktar det här programmet som ambitiöst eller inte. Jag har respekt för att man inte betraktar programmet som ambitiöst. Vi som har skrivit programmet anser att programmet är väldigt ambitiöst. Det gäller hela ÅMHMs lagstiftning, socialvårdslagstiftningen och vi ska ha en klimat- och energistrategi. Vi ska ha en ny grundskolelag, vi ska bolagisera högskolan och som grädde på moset så måste vi också hålla i ekonomin och göra åtgärder där.
Det har kommit frågeställningen kring självstyrelsepolitiken och där vill jag också komma med några förtydliganden. Jag delar den uppfattningen, som har framkommit i debatten, att man inte kan sätta självstyrelsepolitiken under en våt filt och hänskjuta allt till Ålandskommittén. Det gäller att också vara på tåspetsarna när det gäller den nuvarande aktiva självstyrelsepolitiken.
Språkrådet tänker jag fortsättningsvis vara ordförande för. Språkrådet har mer och mer funnit sina former har jag förstått när jag har hört mig för. Man har nu kontakter till utbildningen, vården och till näringslivet. Det tidigare språkrådet har gett i uppdrag att ÅSUB ska kartlägga språkbehovet i det åländska näringslivet. Det blir också en väldig viktig sak att arbeta efter. Vi kan analysera den utredningen och anpassa utbildningen i det åländska samhället efter de önskemål och krav som finns.
Justeringen av avräkningsgrunden är ett jobb som ska fortsätta. Vi vet alla att det är envishet som gäller där. Det ska bli intressant att se vilka konsekvenserna blir av omorganiseringen av vårdområdena på rikssidan och om det öppnar möjligheter att diskutera avräkningsgrunden.
Vi har velat höja blicken och tala om att självstyrelsen inte bara är självstyrelselagsrevisionen utan det är också att ha en offensiv rekrytering när det gäller landskapsförvaltningen. Självstyrelsen finns till för människorna och det är människorna som förverkligar självstyrelsen.
”Kravet på en åländsk parlamentsplats i EU-parlamentet kvarstår”, så lakoniskt var det formulerat i det förra regeringsprogrammet och det fortsätter också. Där har självstyrelsepolitiska nämnden gjort ett gediget arbete och man följer det mycket nogsamt. Det här är en envis kamp på samma sätt som det har varit för oss ålänningar när vi ville ha en egen flagga och egna frimärken. Det fanns en tilltro till den så kallade Duff-rapporten och det blev lite av ett platt fall. Nu vet jag att frågan behöver lösas i Helsingfors. Det har också öppnat sig möjligheter att trycka på inom den regionala självstyrelsen och sätta press den vägen.
För övrigt, samma Andrew Duff som skrev rapporten om parlamentsfördelningen i EU-parlamentet jobbar också väldigt hårt för att sänka rösträttsåldern i EU. Inom flera områden i EU, till exempel i Tyskland och i Österrike, har man sänkt rösträttsåldern i regionala val till sextonåringar. Det här är faktiskt ett aktivt ställningstagande. Man säger att man vill ha en barnkonsekvensanalys, det applåderar man, men man vill ändå inte ge reell makt och inflytande till unga människor. Jag ser fram emot att man med öppet sinne ska kunna diskutera det. Här på Åland bestämmer man; nej, absolut inte före man överhuvudtaget har fått vända på alla stenar och analysera för- och nackdelar.
Samma sak har vi fått höra från oppositionen, man vill överhuvudtaget inte se på jordförvärvsreglerna. Man vill inte liberalisera dem. Då blir min fråga; är det mera byråkrati och mera kontroller man vill ha? Är det detta som är meningen med att revidera jordförvärvslagstiftningen? Hur ska vi göra med aktiebolagen? Vi vet att det inte fungerar tillfredsställande idag. Vi måste se vilka positioner vi har. Kan man tänka sig en modernisering eller är det bara ökad byråkrati, ökad kontroll och signerad lagstiftning som man vill ha?
Jag tror att vi alla vinner på att jobba tillsammans i den parlamentariska kommittén som ska tillsättas.
När det gäller kommunerna så finns det en absolut ambition att ha en nära och intim dialog med kommunerna och kommunrepresentanterna. Nu på fredag har den nya landskapsregeringen sin första kontakt med kommunerna för att diskutera. Vi har sagt att vi ska reformera landskapsandelssystemet, vi ska ta fram en utredning där vi ser på olika former av kommunsammangående och sedan ska vi folkomrösta.
Jag kan heller inte se något fel i att man skulle fråga ålänningarna, Åland är ett, Åland är en helhet. Om vi skulle ha kommunvisa folkomröstningar, vad ska vi göra om 8 kommuner säger ja och 8 kommuner säger nej? Det bor nästan 12 000 människor i Mariehamn, resten bor i skärgården och på landsbygden. Jag ogillar genuint den här polariseringen, jag tycker att den är bedrövlig rent ut sagt. Åland är ett! Som många Mariehamnare har jag mina rötter och fötter i skärgården och på landsbygden. Jag tror att det är att underskatta ålänningarna. Jag tror att vi skulle komma en bra bit på väg om vi skulle ha en allmän folkomröstning.
Det har kommit vissa frågetecken kring turismen och att det fanns för lakoniska skrivningar kring turismen, men där finns det system redan som vi ska skruva upp och som vi ska utnyttja. Vi ska se över avtalet med Visit Åland, vi ska följa turismstrategin och prioritera i den och vi ska utöka samarbetet och kontaktytorna mellan landskapsregeringen och Visit Åland. Det är en sak som man är nöjd med, man har frågat efter det här. Jag tror inte heller att det är omöjligt att det låter sig göras.
När det gäller näringspolitiken så finns det ett nytänkande också där. Vi sätter fast näring och miljö och vi vill ha en grönare ekonomi på Åland.
ÅHS, för det första så tycker jag att det blir olyckligt om man jämför investeringar med driftkostnader i landskapets budget. Jag tycker också att det nästan blir en ohederlig diskussion. ÅHS är en stor del av landskapets budgetkaka. Det handlar inte alltid om att ge mera pengar utan det handlar om att jobba annorlunda och det kan man också läsa i regeringsprogrammet.
Obundnas representant, Bert Häggblom, tog upp personalen och det ser jag också som väldigt centralt när det gäller de stora posterna i landskapets budget. Man ska få med personalen, man ska lyssna på de idéer som finns och jag är, likt Häggblom, helt övertygad om att det finns goda idéer.
Man behöver analysera pensionsavgångarna. Finns det saker som går att privatisera, det handlar inte om att någon ideologi här, och finns det saker som blir bättre och slipper ÅHS göra investeringar och kan vi få det billigare? Det är inte något självändamål att privatisera, men samarbete är en röd tråd i hela regeringsprogrammet. Jag ser inte varför man inte skulle kunna samarbeta med det privata näringslivet om det faktiskt lönar sig.
Det förebyggande folkhälsoarbetet, som efterfrågas väldigt tydligt, finns också i programmet. Vi diskuterar kring ett hälsopolitiskt program. Kanske man ska sätta ihop det hälsopolitiska programmet med det idrottspolitiska programmet? Vi skar revidera risk- och missbruksprogrammet som är väldigt, väldigt bra och konkret och vi ska fortsätta att ha det på det viset.
Vi ska ta en kraftsamling när det gäller psykisk ohälsa och där har man också stora möjligheter att minska kostnaderna.
Får vi den geriatriska kliniken äntligen byggd och att fungera så betyder det ett stort kliv framåt för äldreomsorgen. Då kanske man kan gå direkt till den geriatriska kliniken utan att t.ex. passera besöka akuten. Det skulle vara mycket bra för de äldre och det skulle också spara resurser inom delar av specialsjukvården.
Vi skulle också komma väldigt mycket framåt i äldreomsorgen om vi skulle samarbeta bättre mellan kommunerna och ÅHS. Det handlar om att utveckla hemvården, hemsjukvården, rehabiliteringen och den avancerade hemsjukvården. Här finns det mycket att göra som både förbättrar för patienterna men som också i det långa loppet sparar pengar.
Dessutom kan digitaliseringen betyda oanade möjligheter för vården. Man kan få psykoterapi genom sin dator om man bor ute på Kökar, man kan få äldreomsorg och vi ska utveckla e-tjänsterna på ÅHS.
Man diskuterar också nya former av själva vården. Man har börjat mynta ett uttryck som heter vårdcoacher för dem som är multisjuka. Multisjuka äldre kan få egen sjuksköterska och ett helt annat system som kan hjälpa och lotsa patienterna genom vårdkedjan, vilket också sparar pengar.
Slutligen några ord om kulturen. Det är med kulturen som med näringspolitiken, politiker gärna vill ta åt sig äran om man har låg arbetslöshet eller om näringslivet går bra och på samma vis är det med kulturen. Men både för kulturpolitiken och näringspolitiken så handlar det om att ge ramar, stöd och förutsättningar. Någon har sagt att det handlar om att hosta upp stålarna.
Jag vände mig också mot den debatten som har förekommit delvis i media och här i salen att man har en liten von oben attityd när det gäller kultur. Det är definitivt inte en liberal inställning. Man struntar i om man läser Fantomen eller om man läser Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj. Kulturpolitiken är hela landskapsregeringens politik, precis som näringspolitiken var hela förra landskapsregeringens politik. Jag tror aldrig att det har funnits en landskapsregering tidigare som har varit så initierad i kulturfältet. Det är en läsande, sjungande, skrivande, musicerande, vernissage besökande och teater besökande landskapsregering. Jag kan garantera att alla ministrar kommer att bevaka kulturen. Tack.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag undrar om lantrådet är villig att fortsätta att diskutera och arbeta i onödan med jordförvärvslagen eftersom man inte får kvalificerad majoritet att experimentera och göra provområden som det står i regeringsprogrammet?
Sedan skulle jag vilja få en förklaring angående diskussion om att det skulle vara problem med aktiebolagen idag. Det finns ju ett helt klart regelverk. Vad är problemet? Förklara vad problemen är före ni ska börja revidera någonting! Vad är problemet idag med jordförvärvslagen? Vad är problemet som gör att samhället inte utvecklas i den utsträckningen som regeringen vill? Förklara det för mig! Jag begriper inte vad ni vill.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Hela det här arbetet bygger på den parlamentariska rapporten från 2009 eller 2010. Man ansåg att jordförvärvslagen behöver klargöras. Det fanns otydligheter i jordförvärvslagstiftningen. Inom vissa delar i samhällsdiskussionerna har det uppfattats som det kan finnas bulvaner i aktiebolagen och det har funnits otydligheter. Det har också funnits, delvis här i salen men också i samhället, krav på utökad kontroll.
Landskapsregeringen behöver kvalificerad majoritet. Landskapsregeringen behöver forma sig mera exakt vad vi önskar så får vi se om det finns förutsättningar överhuvudtaget. Jag ber ändå innan man stänger alla dörrar att man lyssnar på vad landskapsregeringen vill göra. Det finns också en tydlig beställning från skärgården. Man pratar om att släcka lampor, skärgården skulle också vilja se på ett sådant här försök.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Alla ålänningar skulle helst vilja att det inte skulle vara jordförvärv om man skulle vilja göra ekonomisk vinning av självstyrelsen, men det vill inte ålänningarna och därför har vi haft jordförvärvsregler. Vi vill skydda det vi har och det är grunden för hela självstyrelsen. Vad vill ni göra? Ni säger att ni vill utreda, men en regering måste veta vad den vill göra om en opposition ska kunna ta ställning vad ni vill göra. Att börja med ett provområde för att sälja ut åländsk mark betyder att hela portarna öppnas då för det. Det går inte att göra på det sättet! Säg om jag har fel i mitt påstående till den delen!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
I regeringsprogrammet står att man vill sätta fokus på planering. Man kunde också tänka sig att en kommun, t.ex. Kökar, planerar ett bostadsområde med tio tomter. Är det då möjligt att två av dessa tio tomter kan vara för människor som inte har fast bosättning på Åland? Alltså en kontrollerad, strukturerad form av jordförvärvslagstiftning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Tack för de förtydligandena vad gäller självstyrelsepolitiken.
En fråga som jag gärna skulle diskutera mera är vårt förhållningssätt till att driva frågan om en EU-parlamentsplats. Lantrådet hänvisade till Duff-rapporten och det arbete som har pågått på EU-nivå. De erfarenheterna som vi har haft av det spåret hittills har visat ganska tydligt att EU-spåret är fast och att all kraft måste läggas på Helsingfors, som till och med själva har erkänt att det är ett konstitutionellt berättigat krav med en åländsk EU-parlamentsplats. Men ändå vägrar Helsingfors att diskutera frågan och komma till mötes. Parallellt med det arbetet som drivs i Ålandskommittén behöver vi en regering som driver den här frågan med kraft mot Helsingfors. Jag hoppas att vi kan lägga bort EU-spåret. Att få en förändring i EU-parlamentet vad gäller vallagstiftningen är ungefär lika sannolikt som att få igenom en motion i lagtinget i dagsläget.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Så är det. Lösningen finns nog i Helsingfors. Det är som ltl Axel Jonsson påpekade och till och med grundlagsutskottet har ju skrivit att det är berättigade krav från åländsk sida. Vi ska fortsätta att hävda vår rätt med den kraft vi har att hävda vår rätt när det gäller EU-parlamentsplats. Men vi kan också försöka med de andra vägarna som vi har. Det handlar om regionalkommittén och de diskussioner som förekommer på regional nivå i EU och hur man ska säkra det regionala inflytandet i parlamentet. Det finns flera spår som vi kan arbeta efter.
Ltl Axel Jonsson, replik
Visst finns det flera spår. Problemet är ju lite att vi själva förpassar oss till att vara en region i Europa istället för att vara den autonomi och den självstyrelse vi faktiskt eftersträvar att vara.
Min andra fråga gäller jordförvärvsrätten och de experiment som man nu föreslår och som har diskuterats mycket. I den parlamentariska kommittén, som lade grunden för hela det reformarbetet som inleddes under den förra mandatperioden och som nu ska fortsätta, så var vi alla partier överens om några rekommendationer vad gäller jordförvärvsrätten. Man räknade bland annat upp två förslag; ”att man i samband med behandlingen av juridiska personers ansökningar om jordförvärvstillstånd ska fastställa klara villkor som syftar till att förhindra överlåtelser av aktier eller andelar som står i strid med jordförvärvslagens syfte”. Nu kommer regeringen och lägger fram ett förslag trots att alla partier som satt med i den här arbetsgruppen var överens om att man snarare skulle begränsa istället för att släppa det friare. Nog måste väl ändå lantrådet och regeringen ha en viss förståelse för att vi ifrån oppositionens sida är lätt förvånade över det här förslaget.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det som man kan konstatera är att det börjar bli en del år sedan rapporten skrevs och att det kommer nya infallsvinklar.
Vi vill också understryka att det här är ingenting som landskapsregeringen tar själva. Vi har sagt, efter uttryckliga önskemål, att det ska vara en parlamentarisk kommitté. Vi såg också att det inte var lätt att se över grundfundamenten i självstyrelselagen. Det är lite som att öppna Pandoras ask. Detta såg vi med hembygdsrättslagstiftningen också. Man ville förenkla men det visade sig att det krävdes ytterligare byråkratiska insatser. Vad blir det med jordförvärvslagstiftningen? Det som vi vet idag är att det här inte heller bli en enkel fråga.
Jag vill än en gång be oppositionen att tänka efter och ha ett litet öppet sinnelag. Vi ska försöka diskutera oss fram till en bred lösning. Är det så att det inte finns kvalificerad majoritet så faller det i alla fall. Men ha ett litet öppet sinne i alla fall!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Lantrådet, jag är bekymrad över att det blir en polariseringsdebatt om kommunstrukturen. Det ligger i sakens natur att det blir det i och med att tanken är att centralorten inte ska bli av med någon skola eller något daghem. Det blir förstås så att glesbygden får ge vika för sin skola att sitt daghem eftersom besluten tas centralt. Det är därför som man är livrädd ute i glesbygden på landsbygden för projektet att Åland ska bestå av tre kommuner. Då blir man av med den närservice som man nu har jobbat fram under många, många år och strävat efter. Det blir automatiskt en polariseringsdebatt på grund av att man har fört fram det på det här sättet.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! En uttalad målsättning för den här landskapsregeringen är att hela Åland ska leva på riktigt, också skärgården och landsbygden.
Inte kan man ju helt blunda för hur försörjningsbördan börjar se ut och hur den kommer att se ut om 10-15 år. Vi vet också hur ekonomin ser ut. Lite mera lösningsinriktning skulle jag också önska. Vad är alternativet?
Man vill inte titta på landskapsandelssystemet och man vill inte titta på ÅHS. Hur kommer det att bli om tio år? Ja, det betyder att landskapsandelarna går till de absolut svagaste regionerna. Mariehamn får inte några landskapsandelar, Jomala kanske inte får några landskapsandelar, inte Lemland och inte Saltvik. Då måste ju landskapsandelssystemet utvecklas till att stöda de absolut svagaste regionerna.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! ÅSUB har gjort många utredningar. Man kan titta på kostnaderna för de mindre och de större kommunerna. Det är inte alltid så att de större kommunerna är billigare.
Det blir en smal diskussion precis på det här sättet. Man måste också se värdet i att hålla en levande landsbygd som i sig ger arbetsplatser och inspiration och energi från invånarna. Man måste se det totala. Nu ser man lite socialdemokratiskt, allt ska vara centralt, samhället ska besluta och den enskilda människan och den tredje sektorn ska inte få så mycket att säga till om. Så blir det.
Skulle norra Ålands sju kommuner slås ihop så skulle Finström och Saltvik ha en kvalificerad majoritet i det fullmäktige. Vem tror att de skulle jobba för Vårdö, Brändö och Kumlinge då? De jobbar förstås för sin närregion där de har fått sina röster. Det blir en demokratisk konsekvens att det blir en centralisering. Men om det är det ni vill, så säg det då!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det kommer vi aldrig någonsin att säga för det är inte det som vi vill. Jag tror att vi har samma målsättning och det är faktiskt att hela Åland ska leva. Det ska finnas barnomsorg, äldreomsorg och grundskolor regionalt spritt på Åland.
Problemet som kommer emot är ju som sagt var försörjningsbördan och ekonomin; 20 miljoner i underskott i landskapets budget. Ltl Runar Karlsson hade en snabb lösning här och det var att sluta göra investeringar. Det kan ju också vara en möjlighet, men jag tror inte heller att det är speciellt framåtsyftande att föra en sådan politik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Lantrådet menade att man inte ska ta pengar för investeringar för att minska på driftskostnaderna. Det var klarsynt av lantrådet. Jag noterar att det ibland här förs fram i debatten, t.ex. idag, att man skulle ta miljoner att investera i en infrastruktur för att sänka våra driftskostnader. Att ta sådana pengar för att minska driftskostnaderna på någon annan verksamhet, det går inte att göra sådana jämförelser. Det är inte bara ohederligt utan det är också väldigt populistiskt. Jag vill tacka lantrådet för den klarsynta noteringen. Det är mycket viktigt att belysa det varje gång vi hör det nu.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Jag tycker det är en väldigt bra princip. Jag kan inte förstå att någon skulle ha något emot det. Att man investerar där vi kan minska driftskostnaderna borde vara alldeles självklart. Nu har vi fått höra under budgetdebatten att det kommer an på den här nytillträdda landskapsregeringen att göra prioriteringar i investeringar som är högt över det som vi överhuvudtaget kommer att ha råd med. Vi har ett jobb att göra där också men det ska vi göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Lantrådet nämnde självstyrelsepolitiken. När parlamentarismen infördes på Åland hade den många fördelar men också vissa nackdelar. En av nackdelarna som jag har upplevt är att vi har blivit svagare i vår externpolitik och i självstyrelsepolitiken gentemot Helsingfors. De brukar ofta tyvärr vara så att landskapsregeringens representanter, tjänstemän, åker till Helsingfors och gör ett så gott jobb man kan, kommer en bit på vägen men inte fullt ut för motsidan sätter stopp. Våra representanter kommer hem och blir sågade av hälarna av oppositionen i lagtinget och debatten här blir väldigt negativ. I Helsingfors sitter man med armarna i kors och se hur oppositionen gör jobbet här hemma mot den egna regeringen.
Vi från den här oppositionen, åtminstone centern, kommer att föra en helt annan politik. Varje tjänsteman, varje politiker och varje regeringsmedlem som far till Helsingfors för att förhandla i goda åländska ärenden kommer att ha fullt stöd från oss. Vi kommer att rikta vår kritik mot dem som inte tillgodoser de rättmätiga önskemålen och förhandlingsmålen som man sätter upp. Både tjänstemän och politiker kan vara lugna, ni har vårt fulla stöd hela vägen gentemot Helsingfors i våra förhandlingsmål och i era strävanden att försvara det svenska språket.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det var väl kanske det mest positiva vi har hört från oppositionen under den här debatten. Den utsträckta handen tar jag.
När det gäller självstyrelsepolitiken har vi i stort sett absolut samma målsättningar och samma krav. Vi vill att det ska ordna sig för vindkraften, vi vill att det svenska språket ska vara starkt, vi vill att EU-parlamentsplatsen ska ordna sig och vi vill ha en ny självstyrelselagsreform på plats. Det är inga småsaker och vi vet att flera av de här sakerna inte låter sig göras i en handvändning. Jag ser med tillförsikt fram emot stöd och hjälp från den nytillträdda självstyrelsepolitiska nämnden.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Vi som har suttit i regeringen ett antal år och till och med många år har sett hur svårigheterna har ökat hela tiden i förhandlingarna gentemot Helsingfors. När det gäller språket har det blivit rent praktiskt lite svårare att förstå varandra, men också kunskaperna om självstyrelsen har blivit mindre och mindre för varje år och för varje regering som tillträder vilket medför att arbetet härifrån åländsk sida blir svårare och svårare både för tjänstemän och för politiker. Vi har full förståelse för vi har suttit på insidan och sett den här förändringen. Vi vet att vi alla ålänningar måste hjälpas åt, både regeringspartier och oppositionspartier, för att vara så starka som möjligt i de många förhandlingar som vi har framför oss; självstyrelselagen men också andra både större och mindre förhandlingar. Det förekommer ju dagliga kontakter mellan landskapet och statsmakten.
Många tjänstemän gör ett jättebra arbete. Jag vill uttala vårt absoluta stöd, vi kommer att stöda alla ansträngningar som främjar självstyrelsen och våra angelägenheter. Det är ingen risk för kritik från vårt håll.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Det hör till att en autonomi testar sina gränser. Åland är en av de äldsta autonomierna i världen. Skulle man önska någonting från rikssidan så skulle det faktiskt vara lite genuin och uppriktig nyfikenhet och en förståelse för hur unikt Åland är. Självfallet har vi alla förståelse för Finlands svåra situation med ekonomin och sysselsättningen.
Jag tror att med lite nyfikenhet och respekt så skulle vi komma ganska långt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vill tacka lantrådet för det förtydligandet. Det framgår att regeringsprogrammet är av övergripande natur och kommer att konkretiseras genom ett arbetsprogram. I och med att det saknas konkreta mål, vilket jag också har förståelse för, gör att man själv får fylla i där det finns luckor. Det var ett mycket bra förtydligande.
Är det lantrådets avsikt att den folkomröstning som kommer att hållas ska vara av rådgivande karaktär eller av beslutande karaktär?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Avsikten är att ha en folkomröstning över hela Åland, den ska vara av rådgivande karaktär och vi ska ställa de olika alternativen så glasklara som möjligt.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag har svårt att förstå varför man ordnar en folkomröstning om det som rör kommunala angelägenheter. Jag har svårt att förstå hur en stor kommun ska tycka att en liten kommun ska skötas. Skillnaden i en folkomröstning i t.ex. en EU-fråga eller i en kommunal fråga är att alla vardagsbestyr som skola, dagis, omvårdnad av de äldre och plogningen av vägar sköts av kommunen. Det är detta som man ska ta ställning till, om man vill ha en försämring eller om man vill att någon annan ska göra det. Jag förstår faktiskt inte ärligt och uppriktigt varför man ska ha en folkomröstning över hela Åland hur Åland ska organiseras.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Överlag så har man folkomröstningar. Det kan vara i frågor som man uppfattar som övergripande natur. Det är på det viset att det i allra högsta grad berör det dagliga livet vare sig man röstar om att man ska gå med i EU-gemenskapen, om man ska ha euro, om man ska ha högertrafik eller om man ska gå med i Nato. Det finns ju ett värde i att alla säger sitt gemensamt. Vad ska vi göra om vi har folkomröstningar i 16 kommuner och 8 kommuner säger ja, vi tycker att samgående är en bra sak och 8 kommuner säger nej? Majoritetsbeslut är ju vanligt i demokratier, så är det. Vi tror att det finns ett värde.
Före omröstningen ska den här utredningen tas fram, det ska förankras och det ska diskuteras med kommuninvånare och kommunalpolitiker. Men också här behöver man ha ett öppet sinne och inte säga nej direkt, såsom det till exempel var med den utredning som initierades på norra Åland där det tyvärr jobbades emot med näbbar och klor från flera håll och kanter. Nu har vi ett faktaunderlag. Det är bra om man kan fatta beslut på fakta istället för att ha ett allmänt tyckande och skrämselpropaganda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack, fru talman! Lantrådet nämnde nya lagar. I programmet finns en ny socialvårdslag och en ny äldreomsorgslag. Det är två lagar som påverkar många människor. När är det arbetet tänkt att starta och när beräknar man att få det slutfört?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller socialvårdslagarna kan vi konstatera att det har blivit olyckligt. Vi hade lagar som inte fasade i varandra. Vi har olika behörighetsfördelningar när det gäller socialvårdslagstiftningen. Vi förstår att det här kräver ett stort arbete och det kommer att kräva mycket lagberedningsresurser. Vi hoppas att vi ska kunna få hela det här paketet under den här mandatperioden. Det handlar också om handikappservicelag, specialomsorgslag, barnskyddslag och också om äldreomsorgslag. Målsättningen är mycket hög och vi är beredda att tilldela resurser. Det kan hända att inte hela socialvårdspaketet hinner bli färdigt under den här mandatperioden. Det är lite för svårt att säga, men ambitionen finns där.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Talman! I vårt regeringsprogram kan man läsa att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska kunna känna sig trygga och säkra vilket är så bra.
I oktober deltog jag i en heldagskonferens, som ordnades av Ålands landskapsregering på sjöfartsmuseet, om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En tung dag som gav mig mycket mera kunskap än den jag hade förut. Vi fick under dagen se en film som fastnade kvar i mitt medvetande länge. Det var en film om en kvinna som var synskadad och som bodde med sin man. Det var hemskt att se hur mannen i filmen kontrollerade och bestraffade kvinnan så fort hon försökte göra något som var utanför hans kontrollerade värld.
En person med funktionsnedsättning är ju även i ett beroendeförhållande till sin partner om denne sköter om dem, om det sedan dessutom utsätts för våld av samma person är steget än större att komma loss och bort från ett destruktivt förhållande. Vi fick ta del av siffror under dagen som talar sitt tydliga språk; 33 procent kvinnor med funktionsnedsättning blir någon gång utsatta för våld eller sexuellt utnyttjande under sitt liv. 33 procent!
När vi diskuterade budgeten för två veckor sedan så lyftes tidiga insatser inom bland annat vård och skola. Jag tror även här att vi behöver tidigt lyfta människors lika värde i skolan. Det går att läsa i regeringsprogrammet att Åland strävar efter att ha en mobbningsfri skola och att det kommer att satsas på ett kunskapslyft om mobbning och könstrakasserier med lärare och skolpersonal. Det ska även utredas om möjlighet till lagstiftning mot mobbning. Barn och ungdomar ska skyddas mot våldets effekter står det också i regeringsprogrammet. För att dessutom tydliggöra barns och ungdomars rättigheter kommer barnkonsekvens analys att användas i beslutsfattandet. Det är bra!
Jag hoppas även att det kommer att sättas in kunskapshöjande insatser när det gäller att belysa psykisk misshandel i nära relationer. Jag har lyft det tidigare här i salen men det är av största vikt att vi beslutsfattare ser till att alla i vårt samhälle har tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa dessa sargade själar att ta sig upp ur sin avgrund de befinner sig i. Utan den kunskapen är det svårt att förstå att de är fulla av blåmärken i dess själ och att deras självförtroende och självkänsla är bortblåsta.
Genom uppskattning har 40 procent av de åländska kvinnorna någon gång utsatts för någon form av psykisk eller fysisk misshandel i en nära relation. 40 procent!
Talman! Vi ålänningar blir äldre och färre ska ta hand om fler. Så ser pusslet ut just nu. I vårt regeringsprogram kan vi läsa att äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och även underlätta för de äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Många av våra äldre invånare är pigga och krya och vill gärna ha något meningsfullt att fylla sina vardagar med, samtidigt som bl.a. äldreomsorgen gärna vill ha extra personresurser. Personer som kan sitta och läsa högt för de vars ögon inte längre kan läsa. Personer som kan vara extra stödben på en promenad eller kanske bara någon som kan prata en liten stund utan att den som är boende på ett hem kan känna att den som sitter bredvid dem verkligen har tid att sitta där.
Jag tror vi har många pigga äldre i våra stugor som gärna vill och kan hjälpa till på t.ex. våra äldreboende bara de vet att de behövs. Vi ska uppmärksamma ensamhet bland äldre står det i regeringsprogrammet och det är bra. Om vi dessutom kan slå två flugor i en smäll är väl det toppen, att få känna sig behövd på samma gång som du får sällskap. Jag menar inte att alla pigga pensionärer är ensamma inte alls tvärtom, men vi får inte glömma bort denna viktiga grupp av äldre och pigga pensionärer. Vi måste försöka se till att de får vara fortsatt friska.
I programmet sätts nu fokus på de äldres rätt till förebyggande hälso- och sjukvård. Det kommer att undersökas möjligheter till samarbete med privata aktörer.
Inom äldreomsorgen har man som mål att 90 procent av de som fyllt 75 år skall bo i eget hem. Den 31.12.2011 bodde 2 377 personer hemma, år 2040 är beräkningarna att 4 676 personer kommer att bo hemma.
Nu är det dags att ta nya tag och se till att alla de som bor hemma ska få alla förutsättningar till att kunna få bo hemma så länge som de bara kan. Då behöver de olika vårdinstanserna i samhället bli lite bättre att prata med varandra. Skyddsnäten, avlastningen och rehabiliteringen är några saker som jag anser måste bli lite säkrare och tryggare för dem som behöver den.
Det kan inte vara rätt att skicka hem äldre nyopererade till deras lika gamla anhöriga hemma samma dag som de har opererats. Jag blir så förtvivlad när jag får höra sådana historier! Det kommer bara att sluta med att två personer snart inte längre klarar av att bo hemma. Hade man istället sett till att den nyopererade äldre personen fått vila ut, rehabiliterats med professionell personal runt om sig så hade två personer sluppit en mängd umbäranden.
Talman! Vi måste bli bättre att tänka nytt. Vi har inte längre råd att låta bli.
Vtm Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Det är oerhört viktig med hemsjukvården. Hemsjukvården kommer att behöva ytterligare resurser för att utvecklas. Alla kommunala diskussioner är intressanta, t.ex. just hemsjukvården tycker att Mariehamn är en för stor enhet. Det kan man också behöva ta med i avvägningarna och fundera på hur man ska få saker och ting att fungera optimalt.
Det är också intressant att höra att ltl Holmberg-Jansson sade att man opereras en dag och sedan skickas man hem till kommunen. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att ÅHS har hand om sjukhusvården, medan kommunerna har hand om sjukvården och det är två väldigt skilda saker.
När det handlar om våld i hemmet så är det förtjänstfullt att det lyfts från… Nu är det så stökigt här i salen så jag måste få återkomma.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! När det gjordes om så har kommunerna även idag en viss skyldighet att uträtta sjukvård, om jag inte har helt fel. Jag håller med om att det kommer att behövas mycket, mycket, större resurser inom hemsjukvården och hemvården om vi ska klara av att ha 4 600 personer att bo hemma i sina hem. Jag kan bli väldigt frustrerad när jag ser hur de som jobbar inom hemsjukvården åker ensamma i sina små bilar ut på landet när de inte vet vem de kan möta i hemmet, om det är en person som är psykiskt instabil eller väldigt sjuk. Medan när det gäller mera tekniska arbeten då är man alltid två när man gör ett arbete.
Vtm Britt Lundberg, replik
Det som är viktigt att notera just nu i vår vårdkedja är att de som är psykiskt sjuka över 70 år inte hör hemma någonstans idag. Det är jätteviktigt att vi försöker hitta en lösning på det.
Det var mycket förtjänstfullt att ltl Holmberg-Jansson lyfte våld i hemmet. Det är ju så att hemmet är den allra farligaste platsen. Det bör man fundera på från många olika håll, även med attitydskapande arbete och man måste se till att kvinnor känner sig fria.
Jag går gärna på gym och där träffar jag väldigt många kvinnor i min ålder och lite äldre. Den fråga som kvinnor ofta lyfter är oron över sina framtida pensioner. Det är framförallt väldigt många som talar om att de är inte ekonomiskt oberoende och vilken situation de än är i där hemma så är de tvungna att vara kvar för de har inte ens råd att hyra en etta. Så det finns väldigt mycket att göra för våra kvinnor.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Absolut, jag är den första att hålla med vtm Britt Lundberg. Därför är det väldigt bra att vi nu i det här regeringsprogrammet lyfter jämställdheten och ser över lönenivåerna så att kvinnor och män kan få likvärdiga löner. Vi måste börja någonstans och jag anser att det är ett bra ställe att börja på.
Jag har förstått att det kommer en uppföljning på det seminariet som jag tog del av i början på oktober och då finns det världens möjligheter för lagtingsledamöterna här i salen att gå och lyssna på det. Det var en otroligt givande dag. Vi måste få upp kunskapen betydligt mycket mera. Psykisk misshandel syns inte på dig, det gör verkligen inte det. Det kan hända att det inte heller syns om man blir fysiskt misshandlad för man är väldigt bra på att dölja sina blåmärken. Vi måste bli bättre på att ta hand om dessa kvinnor för det är främst kvinnor som råkar ut för det, men det finns också barn i många av dessa familjer.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är bra att ltl Holmberg-Jansson tar upp äldrevården. Man pratar ofta om att äldrevården är så dyr, men vi måste komma ihåg att det är den här årgången som byggde upp vårt fantastiska samhälle. Det är vår absoluta plikt att se till att det finns tillräckligt med resurser. I regeringsprogrammet står det tyvärr att landskapsandelarna ska minska till kommunerna. Det betyder att det blir problematiskt att ta hand om de äldre på bästa sätt.
Men framsteg har gjorts, hemsjukvården och hemvården samarbetar idag, alla kommuner utom en är med i det samarbetet. Jag har själv varit med och försökt göra mitt att kommunerna måste gå med, vilket är bra.
Det är klart att det är sjukhusets ansvar att rehabilitera så länge det är sjukvård och det gör man också på geriatriska idag. Det är efter rehabiliteringen som kommunerna måste träda till.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Ja, i den bästa av världar så sköter sjukhuset om rehabiliteringen. Jag vet fall där en nyopererad åttioårig man har skickats hem samma dag som han har opererats på grund av att det inte fanns tillräckligt med plats.
Jag tror att vi behöver bli bättre på att samarbeta. Jag tror att kommunerna behöver hjälpas åt speciellt inom äldreomsorgen. Jag vet att ltl Runar Karlsson ser rött när jag pratar om samarbete, men jag tror att vi inte kommer att klara av att ta hand om alla våra gamla och sjuka om vi inte börjar samarbeta. Vi klarar av att samarbeta inom ÅHS, vi klarar av det inom hemsjukvården så varför ska vi inte klara av det inom äldreomsorgen?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Återigen, om det gäller sjukvård så är det ÅHS ansvar. Blir man opererad, till exempel en höftoperation, och det krävs rehabilitering som klassas som sjukvård så ska sjukhuset ta hand om det, så säger lagstiftningen. Problemen är redan nu att ÅHS har tight med pengar, det finns inte tillräckligt mycket pengar. Nu pratar regeringen igen om att här ska det strypas åt. Det handlar alltid om pengar. Det kostar pengar för det är någon som ska göra rehabiliteringen oberoende om den äldre människan ska rehabiliteras hemma, på kommunal institution eller på sjukhus. Den som ska göra rehabiliteringen ska också tilldelas pengar. Här är problemet.
Visserligen om samarbete är en dellösning så applåderar vi. Men återigen, det handlar om resurser.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag kanske inte riktigt har hittat någonstans i regeringsprogrammet att det står att pengarna ska strypas åt. Däremot ska man försöka hitta nya smarta lösningar och använda sig mera av ideella föreningar som kan producera nya sociala tjänster. Man kan titta på det frivilliga föreningslivet och där kunna använda sig av alla dessa pigga äldre som gärna vill göra någonting meningsfullt. Jag tror att vi ska sluta se på alla gamla som gamla som inte kan göra någonting. Jag vet många som gärna vill hjälpa till, de vet bara inte hur de ska hjälpa till.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack fru talman! Det står i regeringsprogrammet att det ska vara möjligt att genomföra reformer som förbättrar samhället utan att de är kostnadsdrivande. Men det kan ju inte enbart vara det ekonomiska som styr om en nödvändig reform ska genomföras, om den på sikt gör samhället bättre så kan det vara värt att kosta på sig den i början. Det är ju det vårt parti alltid har sagt, det preventiva arbetet är viktigast av allt. Det gäller även samhällsreformer. Man måste ju se på saken lite längre än ett år eller fyra år. Det handlar ofta om generationer.
Det står också att vi kommer att se över och följa upp utredningen om den ekonomiska utsattheten och sociala tryggheten på Åland. Det kan nog behövas för det går åt fel håll. Klyftorna ökar och lönerna för de som har det sämst ställt står stilla, samtidigt som kostnaderna i samhället ökar. Vi har en situation utan motstycke i historien just nu. De äldre blir friskare och de unga allt sjukare.
En folkhälsoundersökning i Sverige visade att var tredje kvinna mellan tjugo år tjugonio år är stressad, har sömnbesvär och har ”nedsatt psykiskt välbefinnande”.
Ungdomar idag är fattigare, sjukare, mindre politiskt representerade och får samtidigt höra att de är den bortskämda generationen. Etableringsåldern, det vill säga den ålder när tre fjärdedelar av en årskull har arbeten, är numera runt 27-28, i början av 90-talet var den 20. Vi får alltså en förlängd ungdomstid, eftersom det är omöjligt att etablera sig utan fast bostad och det får man inte utan ett jobb och det är svårare för ungdomar att få fast jobb numera.
Idén om ett medborgarskap, en del av samhället, är rätt fast kopplad till bostad och jobb, och får man inte det så är man utanför samhället och utanförskap tär på en person. Det är också tärande på samhällsekonomin.
Här är landskapets bolag inte oskyldiga. Posten har på nästan varje skift fyra till fem människor från bemanningsföretag. I en situation där samhället är i ekonomisk svacka borde åtminstone de offentliga bolagen dra sitt strå till stacken och se till samhällets bästa genom att ge människor fasta jobb så de kan skaffa bostäder och bilda familjer. För utan den grundtryggheten som ett fast jobb innebär så kommer man inte in i samhället på samma sätt.
Därför välkomnar jag att det i regeringsprogrammet står att offentlighetslagstiftningen ska revideras och hoppas på en liknande insyn som de förtroendevalda i Mariehamn har tagit fram för stadens bolag. Då skulle vi få möjlighet till en sann transparens i landskapets ekonomi också.
Fru talman! Låt mig knyta ihop allt jag talat om genom att gå till regeringens risk- och missbruksprogram. Jag anser att det är dags att sluta utreda situationer, vi vet att det finns problem och vi vet också vad som behöver göras. Dags att göra, inte utreda.
Vi vet att det finns verktyg som kan användas för att hitta barn i riskzonen för social utslagning. Dessa är evidensbaserade och de kan användas av alla; barnmorskor, dagispersonal, socialtjänstemän, lärare och till och med av personer i barns sociala krets.
Får man tag på ett barn i riskzonen innan barnet har börjat skolan så finns alla möjligheter att reda upp livssituationen innan det blir ett problem i högstadiet eller senare. Och tecknen finns där, ibland redan på BB, definitivt på daghemmen. Man borde senast i ettan eller tvåan identifierat och stött dessa barn för att motverka utanförskapet. Man ska komma ihåg att varje person som hamnar i utanförskap kommer att kosta samhället runt en miljon euro vid trettio års ålder.
Det handlar om att man i utanförskap inte har ett jobb, alltså betalar man inte skatt. Det är en ren samhällsekonomisk förlust. Man kan lägga till advokater, försäkringspersonal, vårdare, poliser, åklagare och ambulanspersonal så fattar man snabbt att människor i utanförskap kostar samhället en mängd pengar.
Så, med denna facit i hand så ser jag det som en billig investering att man utbildar offentligt anställda i TIBIR, Tidiga Insatser för Barn i Riskzonen. Detta är något att ta med sig när man börjar implementera regeringsprogrammet.
Det är dags att börja tänka lite längre och i förlängningen spara samhället en massa pengar. Men framförallt, sparar det många människor en massa personligt lidande. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ekonomisk utsatthet, social trygghet och de rapporter som har gjorts på de områdena är förstås bra. Det är bra att man tänker fortsätta med det. Jag tackar för att ltl Igge Holmberg lyfte upp det.
På basen av de utredningar som har gjorts det senaste året vet vi att den enda gruppen där de här problemen ökar, vilket ltl Igge Holmberg lyfte fram, är barnfamiljer och framförallt ensamförsörjande. Men trots detta har socialdemokraterna tidigare inte varit beredda att rösta för de förslag som vi från Ålands Framtid har lagt för att fördubbla ensamförsörjartillägget för den enda gruppen där problematiken ökar. Hur kan man förklara det? Måste man utreda den här frågan ytterligare? Kan man nu när man har en ny regering försöka driva frågan i regeringen för att göra någonting för den gruppen som faktiskt är den mest utsatta i vårt samhälle?
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det är väldigt enkelt att svara på den frågan. Ålands Framtids förslag om 50 euro mera till varje ensamförsörjande var alldeles för populistiskt utformat för att det ska kunna göras rent praktiskt. Vem ska definiera gränserna för det här? Vad händer om dessa 50 euro puffar en människa över en ekonomisk inkomstgräns så att de blir av med bostadsbidraget? Vad händer om det påverkar andra bidrag som man får? Det går inte att säga att en viss grupp ska få det här bidraget utan att se hur det slår ut över hela gruppen.
Vill man verkligen hjälpa ensamstående och framförallt barnfamiljer då ska man gå in för att ta bort avgifterna på ÅHS för barn och unga. Där finns det en direkt funktion som faktiskt gör det enklare för barnfamiljer.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Jag ska citera en av slutsatserna från rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2015:2”, som presenterades här tidigare i vår. Så här skriver man om den förändring som gjorde bland annat i ensamförsörjartillägget mellan 2008 och 2012. ”Rapporten drar slutsatsen att förändringarna i den delen av bidragssystemet som faller under åländsk behörighet (barnbidrag, ensamförsörjartillägg och utkomststöd) och som genomfördes 2008-2012 sammantaget får ses som ändamålsenliga”. Man ger alltså stöd för att åtgärder på det här området är ändamålsenliga för att lyfta grupper över fattigdomsgränserna. Trots detta kallar ltl Igge Holmberg mitt förslag för populism, nog är det ju lite märkligt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det gör jag för jag ser det som att man ger en viss summa till några människor istället för att en generell ökning. Om man till exempel tar bort avgiften på ÅHS för barn upp till 20 år så hjälper det alla i hela samhället som har barn, inklusive de som har de lägsta inkomsterna.
Avgifter, i vilken form de än är, slår alltid hårdast mot dem som har minst pengar, om det så gäller 9 euro på Mariebad. 9 euro är jättemycket pengar för en familj med tre barn som kanske lever på en lön. Man skulle kunna subventionera och sänka de avgifterna. Det skulle vara betydligt bättre än att ge de här människorna 50 euro mera i månaden som skulle räcka till ett besök på Mariebad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Igge Holmberg nämner posten i åländsk ägo som ett problem när det gäller anlitade av bemanningsföretag. En arbetsgivare som har ungefär 200 anställda är ju oerhört beroende av att med kort varsel kunna få tag i ersättande personal, särskilt i influensatider. Jag undrar varför ledamoten ser bemanningsföretag som ett bekymmer? Är det inte mera så att det offentliga inte borde anlita bemanningsföretag som tillämpar så kallade nollavtal? Det vill säga att personer får sitta och vänta dag efter dag och ingenting händer. Är det inte mera den kritik som ledamoten är ute efter? Annars blir jag förvånad med tanke på att den här nya regeringen i sitt program andas en vilja att privatisera. Den nya regeringen har till och med fört in utmanarrätter i sin politik. Utmanarrätter betyder att det offentliga ska ersättas med de privata, lika med behov av bemanningsföretag.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ja, skulle det enbart handla om ersättande personer så skulle jag inte ha något problem med det. Nu vet jag om människor som är så gott som inskrivna på listor och man räknar med att de här människorna kommer dagligen. Det handlar om fyra-fem personer vid varje skift, så uppenbarligen finns det ett behov för de här människorna. Om det behovet finns, varför inte anställa tre av dessa fem och ta in två eller tre personer från ett bemanningsföretag? Man skulle ge tre andra människor en chans att starta sitt liv med ett fast jobb, möjligheter att få lån till hus och möjlighet att bilda familj. Som det är nu så får man en senare start i livet, vilket påverkar hela samhället negativt.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Nu har ledamoten möjlighet att som en del av regeringsblocket gå ut med nya ägardirektiv till bland annat Posten Åland och meddela att man inte ska tillämpa en modern arbetsgivarpolitik. Posten ser att de tillfälligt, som jag förmodar att det är, har behov av extra anställda och då rekryterar de via bemanningsföretag. Bästa ledamoten, bemanningsföretagen spelar en viktig roll när det gäller att skapa personaltillgång i vissa situationer.
När det gäller offentlighet och offentliga bolag, var snäll bästa ltl Holmberg och ta inte in landskapet i den situation som Mariehamns stad har skapat via ett stadsfullmäktigebeslut om att tillämpa offentlighetslagen parallellt med aktiebolagslagen etc. Läs fullmäktigeledamoten Lennarts Isakssons mycket goda insändare där han förklarar problematiken som ni kommer att utsätta stadsborna för.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Först och främst så tror jag inte att det är någon större hemlighet att jag och ledamot Isaksson har lite olika syn på samhällets stödfunktioner överhuvudtaget och speciellt i det här fallet. Jag ser inget problem att vi har en offentlighet i samhället så att alla människor får veta vad som händer.
Vad gäller bemanningsföretaget på posten så var hela min tes att detta inte är tillfälligt. Posten har flera människor som de kontinuerligt tar in för att jobba. Människor går i princip på timlistor men de får inte den grundtrygghet som ett fast jobb innebär. Det är där som problemet ligger. Personligen anser jag att bemanningsföretag inte är bra överhuvudtaget. Jag tycker att man hellre ska ge människor fasta jobb och gärna heltidsjobb för jag tror på en full sysselsättningsgrad i samhället.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Fru talman! Lagtingskollegor, trots ett väldigt tufft ekonomiskt läge har lantrådet Sjögren och hennes regering arbetat fram ett visionärt, modernt, hållbart och företagarvänligt regeringsprogram som andas framtidstro.
Vardagen för speciellt småföretagare kantas av vardagsbyråkrati som tar allt mer av deras produktiva tid i anspråk. Här kommer avbyråkratiseringspaketet att göra mycket nytta. Det kommer att leda till högre kostnadseffektivitet och lösgöra tid och energi för utveckling, försäljning och andra mer produktiva saker. Det är en stor positiv vitamininjektion eller ”en roligare vardag för alla”.
ÅMHM kommer att ses över gällande bl.a. tillsyner, intensiteter och kostnader av dessa. Även detta sänder positiva signaler till de åländska företagarna. Det ger ytterligare en stor dos vitamin rakt ut i det åländska näringslivet.
Skärgårdsnämnden utvecklas och får in nya representanter i form av företagare, förhoppningsvis kvinnliga företagare. Det kommer att utveckla nämndens arbete och målfokusering där även samarbetet med Företagsam skärgård kommer att skapa ett driv för inflyttning och företagande.
Vi vet att befolkningstillväxten har planat ut, i alla fall tillfälligt. Vi vet att ålderskvoterna stiger och att arbetsdeltagandegraden minskar. Därför är det viktigt att Åland har inflyttning. Vi behöver fler och nya entreprenörer. Vi behöver fler kompetenser. Här kommer en god integrations- och inflyttningspolitik att vara en av nycklarna för ökad tillväxt och kompetensförsörjning.
Att entreprenörskap, IT och ökad rörelse och motorik i skolan kommer att få mer fokus i den åländska skolan känns även det framåtsträvande och förebyggande.
Att pröva utmanarrätter sänder goda impulser till företag och ger möjlighet till nya entreprenörer. Åland är uppbyggt av entreprenörskap och detta är en tydlig signal om att regeringsprogrammet är företagarvänligt.
Hållbarhet är en ledstjärna och genomsyrar regeringsprogrammet. Hållbar ekonomi, hållbart näringsliv, hållbar infrastruktur och hållbar skola osv. Vi lever bokstavligen talat över våra tillgångar, både när det gäller miljön, men även ekonomiskt. Sämre tider gör de tvunget att stanna upp, att prioritera, att tänka 3-4 gånger extra innan man bestämmer sig för något. Fördelen med det är att man lär sig prioritera, slentriankostnader försvinner, enkla sätt att effektivera och utveckla kommer på köpet, att hushålla och vara smart.
Hållbarhetsarbetet kommer bl.a. att ge oss fler affärsmöjligheter. Hållbarhetstanken har idag blivit ett konkurrensverktyg inom näringslivet, där hållbara upphandlingar och de på kommande direktiven kring hållbarhetsbokslut gör att företag ser hållbarhet som en möjlighet och inte en begränsning. Här har vi redan åländska företag att vara stolta över och de kommer att bli många fler.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta upp turismen som är en av våra basnäringar och som kommer att skapa många nya arbetsplatser över hela Åland.
Jag vill kort ta upp ett exempel från Sverige. Det är bra att man lyfter blicken ibland och ser hur världen ser ut utanför Åland.
Åre låg i augusti på 3:e plats över dyra hotellorter i Sverige. Deras hotellpriser steg i augusti med nästan 50 procent jämfört med 2014. I Åre är man duktiga på att skapa säsong utanför den egentliga högsäsongen. Precis som andra vinterorter vill de skapa längre säsonger och spännande produkter som inte behöver snö. Här pratar vi verkligen att tänka utanför boxen. Smart och modernt. Det betyder att de renodlade sommardestinationerna, nu även konkurrerar med vinterorter. Åre kommun är även ett bra exempel på ökad tillväxt i glesbygden. Kommunen är företagstät, bra på integration och befolkningen ökar. Enligt kommunens chefer är strategiskt arbete, framgångsrika nätverk och en positiv attityd bland Åreborna några av hemligheterna bakom succén. När jag hör detta tänker jag på Åland och våra utmaningar men speciellt våra möjligheter. Vi har en turismstrategi inom vilken vi nu ska börja prioritera tydligare.
Vi har redan en samordningsgrupp, som var tänkt att arbeta med turismstrategin. Samordningsgruppen skulle vara navet i samarbete med branschen och näringslivet. Att utveckla samordningsgruppen och samtidigt implementera det så viktiga turisttänket inom förvaltningen är inget kostnadsdrivande. En nystart och utveckling av samordningsgruppen är ett praktexempel på hur smarta lösningar inte alltid kostar pengar. Verktygen finns, vi ska se till att använda dem rätt och få ut en bättre verkningsgrad och effekt av varje euro.
Nystarten av samordningsgruppen, kommer att skapa nya fantastiska möjligheter för destinationsutveckling, fler evenemang, nya produkter och jag är övertygad om att det viktiga ordet samarbete kommer att vinna mark. En på alla sätt hållbar turism med andra ord.
Fru talman! Jag tror det är svårt att nå fram eller lyckas om inte målbilden är tydlig, oberoende vad vi talar om. När vi fått igång samordningsgruppen igen tycker jag att vi så fort som möjligt sätter tydliga mål som vi vill nå i form av övernattningar, nya evenemang och produkter m.m. Det vill säga fler säsonger, fler jobb och ett mer levande Åland.
Fru talman! Det här regeringsprogrammet andas framtidstro. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack till ltl Holmberg för ännu ett inspirerande föredrag när det gäller särskilt turism. Jag tror att ledamoten är medveten om, som han också antydde, att det finns en stor utmaning. Här ber man besöksnäringen, turistbranschen att vara med och satsa mycket av sin dyrbara tid på att bygga upp en hållbar turismstrategi. När den strategin är klar händer ingenting från det offentliga, inte ett möte hålls. Man får alltså inte ens till stånd ett möte för att diskutera hur vi ska förverkliga denna strategi som mödosamt är framtagen.
Nog har ju ledamoten sannerligen någonting att ta tag i här nu. När man hör ledamoten så beklagar man ju nästan av besöksnäringen har tappat en entreprenör tillfälligt.
Ltl John Holmberg, replik
Fru talman! Tack ltl Jansson för de värmande orden.
Som jag sade i mitt anförande så kommer samordningsgruppen att vara nyckeln till att få igång turismen riktigt ordentligt på Åland igen. Jag är mycket positiv till att vi kommer att lyckas med det.
Det finns en samsyn här i salen om vad turismen betyder för Åland och vad den kommer att betyda. Jag är helt övertygad om att här finns det en stor samsyn även fast man idag har dryftat olika saker.
Turismen är något att samarbeta kring och kan vara startskottet på ett bra samarbete fyra år framåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström
Fru talman! Jag ska prata lite om utbildning som ett litet komplement till min partibroder Göte Winés utmärkt anförande tidigare.
Ålands läroplan är från 1995. Fram till idag har Finland hunnit få två nya läroplaner varav den senaste sjösätts nästa höst. Man behöver knappt säga att vi ligger hopplöst efter. Men, glädjande nog är vi nu på rätt väg.
I det senaste utbildningspolitiska programmet från i somras har man tagit intryck från våra närregioner och EU rörande synen på utbildning. Utifrån det ska nu våra läroplaner revideras. Äntligen!
I regeringsprogrammet skriver man att fokus sätts på jämställdhet, kreativitet, entreprenörskap, rörelsemotorik och IT.
Kristian Smedlund, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen i Helsingfors har sagt så här: ”För framtidens lärande räcker det inte med kunskap i enskilda ämnen, utan det måste till en bredare kompetens. Eleverna måste fostras i att lösa problem, tänka själva och vara kreativa.” Det ligger mycket i det tror jag. I dagens lärande försöker man jobba än mer ämnesövergripande.
I den finska skolan läser elever t.ex. ämnet omgivningslära från årsskiftet som inkluderar fysik, kemi, biologi, hälsokunskap och geografi. I matematik tydliggörs nyttan i samhället, digital kompetens och mycket mer grupparbeten. Arkitekterna bakom den nya finska läroplanen säger att detta är sista steget bort från traditionell katederundervisning.
Jag håller det inte för omöjligt att även den psykiska ohälsan kommer att sjunka när undervisningen moderniseras och kreativiteten och flexibiliteten får ett större spelrum.
För egen del hoppas jag också att mycket tyngd ges åt att skolan ska vara jämlik och inkluderande. Dolda kostnader måste tas bort så långt det är möjligt och läxor ska vara väl förberedda, lagom mängd och inte kräva vuxenhjälp. För den hjälpen finns inte i alla familjer.
Tillgänglighet är en annan viktig fråga i utbildningssammanhang. Olika typer av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar ska inte vara ett hinder för att en ungdom ska kunna klara sig genom skolan hela vägen till gymnasieexamen.
Regeringsprogrammet lyfter också upp att Åland är ett multikulturellt samhälle med elever från hela världen. Även här ska vi lära oss av vår omvärld och använda metoder och arbetssätt som visat sig fungera. Här är användandet av hemspråket en viktig beståndsdel, som tidigare varit alltför kostsamt i och med att det talas över 70 språk på Åland. Men med nätbaserad undervisning öppnas massor med möjligheter upp.
Nu tar jag upp integration. Jag är övertygad om att den bästa sortens integration sker när man har både tillgång till sin egen kultur och språk och undervisning i svenska.
Men den verkliga integrationen sker genom umgänge barn och ungdomar emellan bland annat på ett socialt, kulturellt och idrottsligt plan. Här skulle jag gärna se projekt, workshops och temadagar med elever från olika skolor och kommuner på Åland. Detta även för att stävja utanförskap och främlingsfientlighet.
Fru talman! Att vara barn och ung idag är inte lätt. Världen är en skrämmande plats och vi vuxna bidrar tyvärr ofta till att spä på oron. När jag var ung var vi rädda för bl.a. miljöförstöringen, kärnvapen och radioaktivitet. Dessa hot finns kvar och fler har tillkommit. Det är vår uppgift att göra skolan till en plats att växa på individuellt och tillsammans.
Det här regeringsprogrammet ser jag som en vägkarta som stakar ut vägen för att lyckas med det.
Jag vill också prata lite om public service.
Fru talman! För att låna liberalernas uttryck så känns det hoppfullt att man nu tar nya tag gällande public service, alltså Ålands Radio och TV.
I regeringsprogrammet kan man läsa att ”Public service är en viktig del av självstyrelsen och det demokratiska systemet, och att en oberoende public service är viktig i ett litet samhälle.”
Men är inte tidningshusen oberoende då? Ska inte journalisterna jobba enligt pressetiska regler och låta etiken och yrkesstoltheten stå som garant för ett väl utfört arbete? Ja, så tycker åtminstone delar av centern och radions styrelse, vars ordförande går ännu längre och ser ingen skillnad på om finansieringen sker med offentliga medel eller privata. De här åsikterna, på den här nivån, är minst sagt uppseendeväckande!
Oberoende handlar inte om frånvaron av korrupta eller dåliga journalister. Tvärtom gör journalistkåren på Åland ett mycket bra jobb. Nej, oberoende handlar om trovärdighet. Den trovärdigheten ska medborgarna bedöma. Det ska inte ens finnas en enda om att nyheter förvanskas, förhärligas, gynnar någon eller lika illa sopas under mattan.
Hur kritisk vågar man vara när det kommer till kritan när det gäller att skriva om storägare eller stora annonsörer?
Public service är viktigare än många tror. Det är viktigt framöver att ägaren, landskapsregeringen, talar samma språk och har samma mål som styrelsen för Ålands Radio och TV. Tyvärr har så inte varit fallet de senaste åren.
Lika som i 2011 års regeringsprogram står det att distributionen ska separeras från produktionen i skilda bolag och att separata styrelser tillsätts. Sedan de här idéerna väcktes har mycket hänt och inom en snar framtid står Ålands Radio och TV troligtvis ensam för TV-produktion på Åland. I ljuset av detta kanske inte separering är prioritet ett?
Däremot är det av högsta vikt att Smedsböle uppgraderas till den nya generationens utrustning, och att den man har används optimalt. Som exempel väljer man att inte sända ut kanalen YLE Teema, en kanal med bland annat många utländska konserter, serier, filmer och dokumentärer, även fast den är gratis och man har en ledig kanal för ändamålet. Det är inte optimalt.
Fru talman! Det är glädjande att man äntligen vill göra sig av med systemet med TV-avgift, som är hopplöst föråldrat och dessutom extremt orättvist. Med en finansieringslösning över skattsedeln i form av en mediaskatt är alla med och betalar. Vi socialdemokrater ser gärna att skatten blir progressiv så att de med små inkomster betalar minst.
Ur demokratisynpunkt är det mycket bra att lagtingsdebatter TV-sänds. Här i höst sänder man på prov genom tidningsaktiebolaget Nya Ålands kanal Åland 24. Man kan också följa sändningarna via lagtingets hemsida.
När nu Nya Åland meddelat att man lägger ner Åland 24 anser jag att det vore naturligt om Ålands Radio och TV tog sig an detta uppdrag. Även i andra nordiska länder är det landets public servicebolag som ansvarar för utsändningar från parlamentens plenum.
Fru talman! Avslutningsvis, även bland oss folkvalda politiker finns många journalister. De flesta av oss har lagt vårt tidigare värv på hyllan, i mitt fall för gott. Ja, så är det faktiskt.
Inom public service är det inte okej att sända programmet Firarmix eller sköta ljud eller musikarkiv när man en gång ”bekänt färg” så att säga. Det tycker jag är helt i sin ordning och belyser det som public service handlar om. Det ska inte ens finnas en enda misstanke om kopplingar, beroenden eller partiskhet. Public service är en av vårt samhälles grundbultar, och det ska vi vara rädda om. Tack.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag vill få ett klargörande. Socialdemokraterna sade att de var för progressiv mediaskatt. Är det korrekt uppfattat av mig att liberaler och moderater är för progressiv mediaskatt? Eller är det ltl Wikströms personliga åsikt?
Ltl Tony Wikström, replik
Fru talman! Jag tror att jag vågar tala för hela gruppen när jag säger att progressiv skatt är att föredra. Jag kan ana mig till att en av orsakerna till att det fallerade sist var att man gick in för en platt variant.
Ltl Bert Häggblom, replik
Det skulle vara intressant att få veta hur stor skatten ska vara, när den börjar och hur den ska gå ner i progressivitet? Alla medborgare bör få veta det. Jag uppfattade då att hela regeringen är inne för detta.
Ltl Tony Wikström, replik
Det här kommer säkert att utredas naturligtvis. Jag tycker att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt utan vi kan med fördel se hur Finland har gjort i den här frågan. Det är en ganska lagom nivå att titta på i ett första skede.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! En ny regering med nya visioner, höga ambitioner och en gemensam plattform har precis just installerat sig. Förväntningarna är som vanligt stora och det ska de vara.
Åland behöver ett fortsatt gott och tydligt ledarskap. Det kommer att fortsätta under lantrådet Katrin Sjögren. Vi behöver mer framtidstro, mer stabilitet och ett utökat samarbete hos alla, oavsett om man arbetar inom det offentliga, det privata, finns i civilsamhället, oavsett om man precis står på tröskeln till vuxenlivet eller njuter av tillvaron som pensionär.
Vi behöver positiva tankar om att en bättre värld är möjlig och att vi kan nå nästan vart vi vill om vi samverkar och hjälper varandra istället för motsatsen.
Vi ska bjuda in och välkomna människor till Åland. Ett öppet, nyfiket och engagerat örike har större framgång än ett som sluter sig mot omvärlden.
Jag är övertygad om att den nya regeringen kommer att vara precis den vitamininjektion och den lysande fyr som behövs nu när världen är lite mörk och dyster.
Jag är oerhört glad och stolt över att denna regering har hållbarhet som främsta ledord. 58 gånger nämns ordet hållbar på regeringsprogrammets 16 sidor. Jag måste nästan nypa mig i armen för att tro att det är sant. Det är fantastiskt att det arbete som jag och många fler inledde under den förra regeringsperioden, där en hållbarhetsstrategi togs fram, där ett enigt lagting beslöt att år 2051 ska Åland vara helt och hållet hållbart, det arbetet går nu vidare och med kraft.
Den förra regeringen var den första som började arbetet, denna regering är den andra av de totalt nio regeringar som kommer att styra Åland fram till år 2051.
En reflektion är att det är nödvändigt att vi behöver tala samma språk om vi tillsammans ska jobba mot samma mål. Därför ser jag fram emot fortsatt utbildning, både för lagtinget, för regeringen, för tjänstemän och för människor ute i samhället om vad hållbarhetsbegreppet innebär och hur man jobbar i praktiken med back-casting processer. Hur kan vi omsätta ordet hållbarhet i praktiken inom alla olika områden som regeringsprogrammet omfattar? Framförallt handlar hållbarhet i hög grad om ekonomi och att använda resurserna på ett långsiktigt sätt, både de miljömässiga och de sociala.
Enligt Svensk Handel har 95 procent av de största företagen i Sverige hållbarhet inbakade i sina affärsplaner idag, det är en överlevnadsfråga helt enkelt.
Precis som vicelantrådet Gunell sade i måndags så är det näringslivet inte det offentliga som går före i hållbarhetsarbetet. I synnerhet de företag som är familjeägda och inte styrda av kvartalsrapporter är långt framme.
Vår tidigare näringsminister Fredrik Karlström konstaterade efter fyra år i regeringen att Åland inte är eller kan skötas som ett aktiebolag. Åland är snarare en familj och bör skötas på samma sätt. Vi måste ha ett långsiktigt perspektiv i det vi gör och fattar beslut om.
Det samma gäller människorna på Åland. Vi är benägna att lägga mer och mer pengar på ren sjukvård än på att förhindra att människor blir sjuka. Här måste vi bryta trenden. Vi känner till vikten av det förebyggande arbetet. Nu ska vi inte bara prata, nu ska vi också göra det.
ÅHS är vår gemensamt finansierade hälso- och sjukvård på Åland. Men det är inte den enda, därtill kommer också en stor andel hälso- och sjukvård som betalas av FPA, av företag som är arbetsgivare och av försäkringsbolag men också av ålänningarna själva, i synnerhet alla de som går till privata tandläkare.
När man diskuterar offentlig kontra privat hälso- och sjukvård glömmer man ofta bort att vi redan har en mycket stor andel privat vård. Och en stor andel av den åländska vården sköts utanför Åland idag. 10 miljoner, eller 9 procent av ÅHS budget går till vård utanför Åland.
Socialdemokraterna har ingenting emot privat vård eller privata vårdgivare, tvärtom. Om det privata erbjuder bättre och billigare tjänster än vad det offentliga kan ge så ska vi naturligtvis använda oss av det. Men att med skattepengar betala för privatvård enbart av ideologiska skäl det går vi inte med på. Vi värnar om och vill att de offentliga pengarna ska användas så bra som möjligt.
Vi vill fortsätta det arbete som har inletts inom ÅHS; att bromsa kostnadsutvecklingen, hitta samordningsvinster och minska dubbelarbetet. Det är viktigt.
Det övergripande målet för denna regering är att garantera en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan.
Det innebär att alla ålänningar ska ha möjlighet att kunna uppsöka vård. Det är viktigt att sjukvårdskostnaderna för den enskilde, det handlar både om patientavgifter men även mediciner, inte får bli avgörande för om man söker vård eller inte. Det står uttryckligen i programmet att man ska ta hänsyn till de mest utsatta och till barn och ungdomars tillgång till vård. Jag tänker även på kassörskan på Kantarellen. Den stora grupp som jobbar i låglöneyrken ska också har råd att kunna gå till läkare.
Risk- och missbruk är ett område som måste jobbas vidare med på många sätt. Det är minsann förebyggande arbete om något. Om man lyckas förhindra att missbruk uppstår är det en stor mänsklig men också samhällsekonomisk vinst. Det här gäller allt från alkohol, droger, spel, tobak, doping och så vidare. Det finns många områden där man kan hamna in i missbruk idag. Det är förödande inte bara för den som drabbas utan även för omgivningen, som brukar kallas tredje part.
Något som den förra regeringen fick till stånd var projektet Ansvarsfull alkoholservering, ett samarbete mellan krogarna, polisen, ÅMHM och landskapsregeringen. Många utbildningar har hållits för serveringspersonal, taxichaffisar, poliser, dörrvakter och andra som i sitt arbete möter berusade och påverkade människor. Regelbundna möten har hållits mellan de olika aktörerna och genom konstruktiva diskussioner finns idag en större förståelse för varandras arbete och varför vi ska ha ordning och reda på krogen men också på gator och torg efter stängningsdags. Jag är beredd att hävda att projektet ansvarsfull alkoholservering har lett till mindre misshandel och bus på stan. Enligt polisen så innebär en enda misshandel flera dagars arbete. Kan man förhindra det så är det bra för alla. Jag hoppas alltså att regeringen fortsätter detta arbete i någon form under de kommande fyra åren.
Det är också bra att tillgänglighetsprogrammet revideras. Det är glädjande att fokus nu läggs på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, och här tycker jag att landskapsregeringen kunde vara mycket bättre på att anställa personer med särskilda behov. Det åländska näringslivet har en helt annan inställning och där är det inte alls lika svårt att få praktikplatser eller riktiga jobb.
Det familjepolitiska programmet ska genomföras stegvis, det är jag också mycket stolt och glad över. Den parlamentariska arbetsgrupp som tog fram programmet var eniga om prioriteringarna. Det ska vara möjligt att förena familjeliv med arbetsliv, barnet ska ha rätt till båda föräldrarna – vi måste jobba mer med jämställt föräldraskap och särskilt få papporna mer aktiva från det att barnen är riktigt små. Vi måste ge både generella och riktade stöd till barnfamiljer, samt se till att resursfördelningen görs för att säkerställa en både generell välfärd och möjliggöra riktade insatser.
En viktig fråga är den så kallade barnfattigdomen eller dvs. föräldrar med låga inkomster. I programmet säger vi att man bör se över tillämpningsanvisningarna för förebyggande och kompletterande utkomststöd så att det ska ha ett aktivt barnperspektiv med målet att stötta barnet och dess utveckling. Gör det!
Ett hållbart Åland börjar och slutar med att människorna mår bra, känner livskvalitet och trivs med livet och tillvaron. Det är människorna på Åland, humankapitalet, som är vår viktigaste resurs. Att investera i människor är det de viktigaste som ett samhälle kan göra. Alla ska med!
Ett stort lycka till åt regeringen med ert viktiga arbete för hela Ålands bästa. Tack.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Talman! För ett engagerat anförande. Ltl Carina Aaltonen påtalade själv att ordet hållbarhet skrivs 58 gånger i regeringsprogrammet. Till saken hör att det hjälps ju inte fast det skulle skrivas 258 gånger, om man inte genomför det.
Jag har ett konkret exempel kopplat till näringslivet. Jag talar om ytterskärgården där vår lagstiftning idag är sådana att det inte möjliggör en utveckling av vissa delar av näringslivet. Jag tänker speciellt på fiskodlingarna. I det här fallet tvingas eller lockas fiskodlingarna över till den finska sidan där man erbjuds etableringsmöjligheter, stöd och rådgivning. Fiskodlingarna tas aktivt emot. Tycker ltl Carina Aaltonen att det är hållbart om man tänker både ekonomiskt, miljömässigt och socialt? Man dränerar en åländsk kommun för att vår lagstiftning, som ledamoten för övrigt har varit ansvarig för när det gäller vattenlagstiftningen, omöjliggör näringslivets utveckling i skärgården.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag kan med glädje se hur den så kallade stopp paragrafen i den åländska vattenlagen, som för övrigt centern var med och tog fram på 90-talet, också har lett till någonting helt annat; nämligen en fiskfabrik på land. Jag tror att fiskfabriken kommer att ha stora möjligheter framöver. Det ska bli väldigt spännande att följa den utvecklingen. Detta visar att saker och ting som man kanske inte kan fortsätta med längre, för att de inte är bra för miljön, kan få andra lösningar.
Jag tror att vi också ska se långsiktigt på det här. Kortsiktigt kanske det skulle kunna vara fint att utöka fiskodlingarna på Åland, men vilka konsekvenser får det för Östersjön och de kommande generationerna?
Jag tror att vi verkligen behöver utbildning i hållbarhet och lära oss se helheten.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Det är sant att centern hade näringsministerposten någon gång på 1990-talet. Men de fyra senaste åren så är det ju ltl Carina Aaltonen som har innehaft möjligheten att påverka vattenlagstiftningen. Man kan inte riktigt skylla allt på centern, vad de har gjort och vad de inte har gjort.
Jag noterade nu att i det hållbarhetstänk, som presenterades här, där ingår inte möjligheter för skärgården att utvecklas. Det är tydligen på det viset, vilket jag har varit rädd för, att det är miljöaspekten som väger tyngst. Vad ekonomin anbelangar och vad det betyder socialt verkar vara av underliggande betydelse. Jag är den första att beklaga det.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Under min ledning har ett arbete med revideringen av vattenlagen påbörjats.
Det är synd att ltl Veronica Thörnroos missade alla de utbildningar som den förra landskapsregeringen hade i hållbar utveckling, för då kanske hon också hade haft en större förståelse att man inte bara kan plocka ut vissa områden; det ekonomiska eller det sociala. Man måste ha ett helhetstänkande och ta de här delarna tillsammans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Jag vill fråga om ÅHS. Kan man utläsa i regeringsprogrammet att det blir effektivare för enskilda medborgare om man vill besöka hälsocentralen? När man bor på södra Åland, kan man besöka Godby hälsocentral och när man på norra Åland, kan man besöka hälsocentralen i Mariehamn? Idag är det omöjligt för våra medborgare. Man ska köra kors och tvärs. Om man jobbar i stan och bor på norra Åland då måste man fara tillbaka till Godby. Om man bor på södra Åland och jobbar på norra Åland så måste man åka till stan om man ska besöka hälsocentralen. Är det ett sådant system ett effektivt handlande från landskapsregeringen? När ska det bli en ändring på det? Det har inte hänt någonting i de tidigare regeringarna.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag tror att det här är en fråga som är på väldigt hög detaljerad nivå. Det står mycket klart och tydligt i regeringsprogrammet att hälso- och sjukvården på Åland ska garantera en god tillgänglighet. Jag tror att det här är något som den nya hälsoministern får titta vidare på, tillsammans med styrelsen och ledningen för ÅHS, så att man kan leva upp till tillgänglighetsbegreppet.
Ltl Bert Häggblom, replik
Det här är sådant som berör medborgarna. Skyll inte på att det är för detaljrikt! Ni vill ju sammanslå kommunerna och då måste ju medborgarna veta hur det blir i framtiden. Måste man åka kors och tvärs på Åland fast det är samma organisation? Det accepteras inte att man får utnyttja den servicen överallt.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Man ska komma ihåg att vi på Åland har en väldigt god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Man får ofta komma väldigt snabbt till läkare. Många som flyttar till Åland säger att vi vet inte riktigt hur bra vi har det om man jämför med hur man får sitta och vänta i långa, långa köer, tiotals timmar, på akutmottagningar t.ex. i Stockholmsregionen. Jag tror faktiskt att vi ändå måste sätta det här i relation till att vi har en bra tillgänglighet. Man får faktisk komma ganska snabbt till läkare idag. Vi har inte alldeles för långa köer, i alla fall inte till de flesta avdelningarna på ÅHS.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Britt Lundberg
Fru talman! Jag ska inledningsvis uppehålla mig vid hållbar tillväxt som är ett populärt uttryck i regeringens handlingsprogram.
För att uppnå en hållbar ekonomi vill regeringen att tillväxt sker inom ramen för ett medvetet helhetstänkande kring kompetensförsörjning, samhällsplanering och kunskap om hållbarhet i affärsutveckling. För att uppnå detta krävs en utvecklad digitalisering för att öppna fler möjligheter till kontakter och handelsförbindelser med omvärlden. Gott så.
Samtidigt säger regeringen att den också ska se över uttagsnivåerna i landskapets bolag. Uttagen ska användas för tillväxt och utveckling. Goda villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb, vilket i sin tur säkrar den generella välfärden. En gemensam kraftsamling för tillväxt görs tillsammans med näringslivets och arbetsmarknadens parter i syfte att skapa nya arbetsplatser, fler företag med fokus på tillväxtbranscher.
Från de som jobbar med hållbar utveckling så framförs ofta kritik mot fenomenet tillväxt. Detta eftersom tillväxt i produktion och som följd av det, ökad konsumtion kräver mer och mer naturresurser. Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning, inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart. De som framhåller hållbarhetsperspektivet brukar istället framhålla nolltillväxt som det acceptabla. Här finns ett vägval so regeringen behöver göra till tilläggsbudgeten.
Fru talman! Vad är det som mäter om ett samhälle är framgångsrikt? Är det bruttonationalprodukten som ger sanningen? Är det om budgeten är i balans? Är det något annat? Hur mäter man välfärden?
1968 sade presidentkandidaten Robert F Kennedy i USA att ekonomisk tillväxt mäter allt utom sådant som gör livet värt att leva. Kanske vi borde mäta sysselsättning, skuldfrihet, befolkningsutveckling, antalet sjukskrivna, inkomstnivå, jämställdhet, delaktighet, medellivslängd, demokrati, trygghet, hushållens sparande. Det vore oerhört intressant att ta fram nycklar som tillsammans skulle mäta hur vårt samhälle mår för att kunna avgöra i vilken riktning vi för vårt samhälle.
I vilken riktning bedömer vi att mätningen kommer att gå med det föreliggande handlingsprogrammet? Det kan vi ge ett säkrare svar på i mars då förhoppningsvis en tydligare tilläggsbudget har valt väg i många av de frågor som i programmet har lämnats öppna.
Men generellt andas programmet en ökad centralisering, en koncentration av makten och ett längre avstånd mellan människan och besluten.
Förenklar vi så tror jag att vi människor behöver tre saker. För det första; att bli sedda, att vara en del av samhället som räknas och som är delaktig. För det andra; att få en meningsfull uppgift, ett jobb och därmed ha drägliga inkomster så att man klarar sig och känner viss frihet. Och för det tredje; att få göra lite skillnad, det kan vara genom att dela med sig av sin kärlek och sina känslor lika väl som att hjälpa andra eller miljön.
Hur kan vi bidra till att få fler att känna sig sedda och inkluderade? Hur ska vi arbeta för att få fler att känna samhörighet och för att känna ansvar inte bara för sig själv utan också för sin omgivning? Jag tror det är viktigt att ha en känsla av sammanhang. Barn får inte en känsla av att livet är hanterligt, begripligt och meningsfullt om det inte finns vuxna som hjälper dem att göra vardagen sammanhängande.
Barn behöver andra vuxna när deras föräldrar inte förmår bära sitt föräldraansvar. Barn behöver veta att det finns ett nätverk av medmänskor runt dem som ingriper då arbetslöshet, sjukdom, missbruk, skilsmässor, ekonomiska trångmål och andra påfrestningar belastar deras föräldrar.
Barn behöver naturligtvis veta att det finns andra vuxna att lita på också en alldeles vanlig vardag då Anna missade bussen och behövde skjuts till skolan eller då Evert hade samlat allt sitt mod för att berätta att någon i klassen utsätts för mobbning.
Ett välbekant afrikanskt ordspråk lyder ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”. Jag tror på ett samhälle som består av välfungerande – låt oss kalla dem byar, där vi finns till för varandra och också känner ett engagemang för varandra. Ingen ska behöva dö bortglömd i en anonym tillvaro. Det ska finnas talkoanda som gör det extra som inte samhället räcker till för. Vi sköter om varandra. Vi ser varandra. Det behöver inte vara en by på landet – det kan mycket väl vara ett kvarter i en stad. Vi borde skapa den globala byn. Ska vi ha storskaliga lösningar så behöver de bygga på små enheter som fungerar.
I större enheter har vi utmaningar med ansvarsfrågan. Inom landskapet har vi exempelvis ÅHS som omsluter en budget på 89 miljoner men upptar endast en tredjedels sida i handlingsprogrammet. Vi har fått veta att ÅHS kommer att få se om sin kostym. Det är sant att kostnaderna har ökat på ÅHS. Men det finns ingen kolumn som visar hur mycket man inte behöver lägga ut tack vare förebyggande åtgärder som vidtagits. De senaste åtminstone fem åren har inte ett enda fall av sjunkande blodsocker kommit in med ambulans eller lagts in på bäddavdelning tack vare att medicinska polikliniken satsat och utvecklat verksamheten för åländska diabetiker och satsat på finare mätinstrument.
På samma sätt kommer inga akutfall in med besvär av sin astma. Satsningarna på sömnapné och snarkning förebygger stroke. Idag kan urologi-patienterna skötas på ÅHS annars skulle de skickas till Åbo, lika som de patienter som får en pacemaker in transplanterad.
ÅHS är oerhört komplext och så gott som varje del av enheten hänger ihop med en annan. Mycket är logistik idag inom sjukvården. Tar vi en operation som exempel så av hela vårdkedjan som patienten genomgår så är den där läkaren opererar ungefär 5 procent. Resten är förberedelser, instrumentskötsel och eftervård. Opererar man ska det finnas plats på bäddavdelningen och utrymme hos fysioterapin för att ge rehabilitering.
Finns det tankar inom landskapsregeringen hur man kunde sköta våra externa enheter och hur ansvarsfrågan ska hanteras? Den som minskar på anslagen borde också rimligen vara med och ta ansvar för vilka följderna blir.
På liknande sätt har vi ÅMHM som omsluter 16 miljoner euro, hur avser man ansvara för de inbesparingarna som ska göras där? Hur ska man hantera Ålands gymnasium, Högskolan på Åland osv?
En liknande frågeställning uppkommer naturligt om ambitionerna att öka uttagen ur våra bolag. Det finns ett samband mellan motivationen för att driva ett företag mot framgångar och få vinster ur satsningarna. Nämligen att kunna använda dessa vinster för ytterligare utveckling. Tas den moroten bort finns förstås en överhängande risk att motivationen minskar vilket i sin tur påverkar intäkterna. Om det ryms inom vad vi benämner hållbar utveckling kan man fundera på.
Det känns bra att ge vägkost inför regeringens kommande arbete med tilläggsbudgeten, särskilt med tanke på att regeringens ambition inte bara är att få kvalificerad majoritet utan jobba för att lagtinget ska vara överens helt och hållet i stora frågor.
Fru talman! Regeringen vill utreda möjligheten att instifta en lag mot mobbing och har tagit modell från Sverige. I Sverige använder man brottsbalken. Du kan motivera att mobbing som en brottshandling som kan leda till åtal enligt brottsbalken. Om mobbing polisanmäls så kan det rubriceras som misshandel, olaga hot, olaga tvång eller ärekränkning och leda till åtal. Så vill Ålands regering gå samma väg så behöver självstyrelselagen först ses över.
Jag har ytterligare två saker. Igår fattades totalt nio beslut i landskapsregeringen. I regeringsprogrammet står att barnkonsekvensanalys ska användas i beslutsfattandet. Barnkonsekvensanalyser fanns inte med i de här besluten ännu. Det skulle vara intressant att veta när man tar med analysen och vilken ambition landskapsregeringen kommer att ha med den barnkonsekvensanalys som har fått ett ganska stort utrymme i den här diskussionen. Det finns skäl att tala om tidpunkten. Är det från 1 december, från 1 januari eller när ska samtliga beslut ha genomgått en barnkonsekvensanalys? Då vet vi vad vi kan vänta oss och så att kritiken bli rimlig.
Fru talman! Det finns ett motstånd mot en äldreomsorgslag i vårt samhälle. Äldre går inte att sätta in i ett fack. De är inte en grupp utan alla äldre är individer - människor. En del är friska andra sjuka precis som alla andra människor. Ett problem som däremot borde få fokus omedelbart är de psykiskt sjuka som är över 70 år. Var hör de hemma inom vården? Ingenstans idag! Det är akut, riktigt akut!
Fru talman! Centergruppen kommer att rösta emot handlingsprogrammet. Det finns frågor i programmet som vi inte kan stöda och dessutom på tok för många frågor som vi inte har fått svar på och därför inte fått klarhet i hur regeringen egentligen ställer sig. Vi ser fram emot tilläggsbudgeten och hoppas att vägvalen är gjorda då. Tack, fru talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Vtm Lundberg tar upp viktiga frågor som rör hållbarhet, tillväxt och framförallt hur människor ska bli sedda, känna sig behövda, ha uppgifter och göra skillnad. Hon pratade väldigt mycket om talkoandan. Den andan vill jag gärna vara med och utveckla i vårt samhälle.
Om det här anförandet är ett försvar för att behålla kommunstrukturen då är inte jag med. Jag tycker att vi gott kan ha flera byalag, mera kvarterssamverkan och mera sådant, men färre administrativa kommunala enheter. Jag ser ingen motsättning i detta. Hur ser centerns förslag ut när det gäller att utveckla byaandan och stärka talkoarbetet ute i bygderna?
Vtm Britt Lundberg, replik
Det viktiga är att man lägger kanske de största ansträngningarna på just de här frågorna. Ltl Annette Holmberg-Jansson lyfte förtjänstfullt fram kvinnorna här, att vi faktiskt är så nära varandra så att vi känner varandra och våga ingripa när vi ser kvinnor som far illa. Vi ser varandra och vi ser när någon är för sjuk för att söka sig till vården. Man kan hjälpa någon granne eller någon annan att få vardagen att gå ihop.
Jag skulle vilja att man lägger den största ambitionen på den här delen, att sätta människan först, istället för att titta på antalet kommunkanslier. En väldigt stor del av utredningsarbetet borde gå på djupet med detta. Man borde undersöka och se med ett öppet sinne hur det har gått där man har gjort något osv. utan att vara så prestigefylld och fundera på de här gränserna så mycket.
Vår vägkost är att faktiskt sätta människan först!
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Men det här resonemanget skulle vi då kanske behöva 50 nya kommuner för att verkligen lära känna våra grannar och få det här kontaktnätet. Dagens kommuner klarar ju inte av det. Jag tror att vi måste jobba med helt andra metoder. Att minska en del kommungränser tror jag inte har någonting med den här frågan att göra.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det är precis det som jag tycker. Jag har väldigt svårt att gå igång på antal kommuner, antal kommunkanslier och var besluten ska fattas. Viktigast borde vara att titta på hur vi får behålla det allra bästa samhället. Man behöver inte konstatera att man för den sakens skull behöver ha flera fullmäktigen för att människor ska komma nära varandra. Nu har regeringen lovat att alla skolor kommer att vara kvar, alla daghem kommer att vara kvar och alla äldreboenden kommer att vara kvar, så det är ett väldigt viktigt besked som vi redan har fått. Det är en utgångspunkt.
Vad är viktigast för människan? Vad har hänt där man från ovan har beslutat om någonting? Vad har hänt med de här frågorna? Titta förutsättningslöst på detta! Tala om för oss vad ni kommer fram till era utredningar och sedan diskuterar vi vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Vtm Lundberg sade i sitt anförande att många i samhället inte vill ha en äldreomsorgslag för att alla är olika individer. Vad baserar vtm Lundberg detta på? Är det inte så nu att när vi nu kommer att föra in vårdtyngdsmätning så kommer vi att eliminera en massa problem med att många gamla hamnar på fel plats i vårdkedjan? Är det inte bra att vi verkligen ser till nu att det här görs en gång för alla?
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! En äldreomsorgslag och att man inför en vårdtyngdsmätning ser jag som två ganska separata saker. Vårdtyngdsmätningen kan man införa i verksamheten och det skulle särskilt behövas inom specialomsorgen för där är det väldigt svårt att mäta och jämföra hur mycket belastning en enskild person behöver.
Begreppet äldre och att sätta alla äldre under en lagstiftning och tala om var gränsen går för vad man har rätt till och vad man inte har rätt till, det är ingen bra idé, den vägkosten har vi åtminstone fått med oss. Det är ingen bra idé att ha en generell äldreomsorgslag. Jag är säker på att moderaterna också har gjort studiebesök till flera olika instanser som jobbar med äldreomsorgsfrågor.
Vi är förstås intresserade av att få reda på vad målsättningen är med en äldreomsorgslag, tidtabellen för den och vad man har tänkt. Det står ingenstans vad man vill uppnå med en äldreomsorgslag. Jag hoppas att det kommer med mätbara mål i tilläggsbudgeten, då är det mycket lättare att ta ställning till om det är någonting som man tycker att är bra eller inte.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag har, i motsats till vtm Britt Lundberg, en uppfattning som är precis tvärtom. Det skriks efter en äldreomsorgslag så att man ska veta vad som är rätt och vad man har rätt till.
Vtm Britt Lundberg nämner den psykiska vården för de som är över 70 år. Jag tror faktiskt att vi behöver sätta in insatser där och titta mycket på den psykiska vården. Det finns många idag som inte riktigt hör hemma någonstans. Jag anser att det är förkastligt att sätta en person som är 45-50 år på ett äldreboende. Det är inte mänskligt och det handlar inte bara om de som är psykiskt sjuka. Många under 65 år hör idag inte hemma någonstans.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Ltl Holmberg-Jansson kommer att få räkna med ett starkt stöd från vår sida när de här skrivningarna och målsättningarna tydligt finns med tilläggsbudgeten. Det är oerhört viktiga frågor som nästan så fort som möjligt behöver bli åtgärdade, särskilt dessa äldre sjuttioåringar. Det har jag inte vetat om, jag fick veta det kanske bara för en månad sedan att de faktiskt inte hör hemma någonstans. Jag tycker att det är hemskt att vi har en hel grupp av människor på Åland som ingenstans hör hemma. Vi kanske har flera grupper bara vi lyfter upp dem. Just därför är närvaron i samhället så viktig så att man hinner plocka upp och fånga upp där det finns brister.
Överhuvudtaget, nolltoleransen mot självmord och våld har ju börjat redan och den är också väldigt, väldigt viktig och då kan vi inte ha människor med psykos att vänta i 3-4 veckor före man får komma till behandling. Där behövs också nu snabbt åtgärder.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det fanns viss bra färdkost för den här regeringen att ta med sig från vtm Lundbergs anförande.
Var står center när det gäller kriminalisering av mobbingen? Vtm Lundberg tog upp vad landskapsregeringen bör tänka på om vi går vidare angående kriminalisering. Var står centern i den frågan? Kan jag få ett förtydligande för jag missade när vtm Lundberg sade var centern står.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag kan upplysa ltl Winé att det står i handlingsprogrammet att man vill utreda möjligheterna att skapa en lag mot mobbing. I debatten har det hänvisats till Sverige och att det finns en mobbinglag i Sverige, vilket förstås väckte intresse. Om man tittar på hur lagstiftningen ser ut i Sverige så är det brottsbalken som möjliggör att man kan polisanmäla och väcka åtal mot någonting. Man kan hävda att ett mobbingfall är misshandel, ärekränkning eller något liknande. Vi i den åländska självstyrelsen har inte kompetens för det som motsvarar brottsbalken. Vill vi ha en lag om motsvarande den som finns i Sverige så måste vi börja med att ändra självstyrelselagen. Det var detta som jag sade. Frågan är om det inte skulle vara viktigare att lägga resurserna på att var och en aktivt börjar arbeta mot mobbing och att se till att det finns kunskap ute i samhället för att motverka mobbing på alla fronter. Jag tror att det kanske är effektivare än att ta över den här delen i självstyrelsen i första skedet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Då vet jag att ni inte är för den delen. Jag vet att det finns med i regeringsprogrammet, det har jag själv varit med och sett. Jag har mina funderingar på vad som är bäst och hur arbetet blir mest effektivt.
Vtm Lundberg nämnde att det behövs mera kunskap och mer agerande inom skolorna. Jag upplever att de försöker. KIVA-programmet finns och det får man tycka vad man vill om. Jag tycker att skolorna har kunskaperna redan, men man kan fundera på hur man ska jobba med programmet i skolorna och verkligen våga ta tag i mobbingen. Känns det som om man har de rätta redskap idag? Kunskapen finns. Jag funderar på om vi har verktygen? Jag är själv lite fundersam om vi har de rätta verktygen att verkligen ta itu med detta? Lagen kan vara en möjlighet, men där förstår jag att centern inte är med då.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag skulle gärna höra i ett anförande hur ltl Winé har tänkt genomföra den här lagstiftningen. Finns det möjlighet att stifta en egen lagstiftning mot mobbing på Åland så är vi säkert med.
När det gäller arbetet med mobbingfrågor så på alla nivåer så länge det finns någon i vårt samhälle som upplever att de känner sig mobbade så är det ett misslyckande. Vi har alla ett arbete att göra där. Ingen människa ska börja känna sig mobbad. Gör man det så har vi inte heller klarat av nolltoleransen mot våld och mot självmord som kan bli den yttersta konsekvensen av mobbing. Detta arbete är otroligt viktigt och måste absolut ha en enorm prioritet. Till den delen det fortfarande finns mobbing efter de program man har haft så tror jag att man får konstatera att man behöver mera, kanske göra på ett annat sätt eller prova nya former.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talman! Fru lantråd är ute i korridoren tror jag. Fru minister Fellman är tyvärr i sjuksängen har jag förstått.
Ärade ledamöter. Det är dags att fortsätta mitt anförande. Det går långsamt fram, det är många som vill tala. Ni andra partier håller gruppanföranden och individuella anföranden. Jag har istället ett längre anförande som jag delar in i tre delar, så ni förstår mitt upplägg.
I den första delen ställde jag några frågor, men jag fick inte svar, utan mest repliker på saker som jag inte tog upp, så därför upprepar jag de frågorna.
För det första noterade jag att ordet ”hållbarhet” fanns 57 gånger i regeringsprogrammet, men idag framkom att ordet nämns 58 gånger.
Sipilä-regeringen talade hela tiden om ”konkurrenskraft” eller kostnadsnivå. Det ordet hittade jag överhuvudtaget inte. Då upprepar jag min fråga: Varför talar regeringen överhuvudtaget inte om den saken?
Det andra var att ni var också positivt inställd till projektet lika lön för likvärdigt arbete. Jag frågade vad det kommer att kosta och jag upprepar frågan; vad kommer det att kosta? Det finns olika vägar att nå dit, antingen att höja de löner som anses vara för låga, sänka de löner som är för höga eller någonting där mittemellan. Jag undrar vilken väg regeringen har tänkt gå där?
Fru talman! Ett område som intresserar Åländsk demokrati mer än många andra avsnitt är begreppet hållbar demokrati. Det talas om jämlikhet och trygghet, bland annat i enlighet med Istanbulkonventionen. En underrubrik till hållbar demokrati är integration och flyktingmottagande. Enligt den första punkten där så ska det integrationspolitiska programmet revideras, vilket vi tycker att är väldigt bra. Jag har framför det i debatten redan tidigare att även om programmet är väldigt nytt så borde det förändras eftersom vi har sett på annat håll vad som har hänt. Jag har någonstans karikerat skrivit att det borde vara 53 gånger bättre, så vi ställer oss mycket positiva till den saken. Optimist som jag är så tror jag att ni kanske har lyssnat eller så har ni lyssnat på någonting annat. Det må vara hur det är.
I den andra punkten betonar regeringen betydelsen av en lyckad integration, vilket också har talats om här tidigare. Detta är väl kanske något som alla kan ställa upp på. Åländsk Demokrati har ingenting emot en lyckad integration.
Vi har vi talat om invandring, jag kanske kan påpeka att det är lättare med integrationen när vi talar om arbetskraftsinvandring än om flyktinginvandring. Samma sak när det gäller invandring från Sverige. Vi inom Ålands Demokrati får varje vecka förfrågningar från folk från Sverige som vill flytta bort från Sverige och som vi skämtsamt kallar för flyktingar men självklart är de inte flyktingar. De är väldigt lätt att integrera, de kan språket, de har utbildning och många pendlar redan har jag förstått.
Regeringen talar om flyktingsituationen som både är en flykting- och migrantsituation och att Åland ska ta sitt ansvar, ”globala ansvar som Åland måste ta”. Det kan göras på många olika sätt.
Häromveckan försökte jag även få till stånd ett donationsavdrag för gåvor till flyktingorganisationer. Det är ett sätt.
Så långt är de flesta överens. Det här regeringsprogrammet är ju på ett ganska allmänt plan när det gäller att ta vår del av ansvaret. Jag ser inget större problem.
Fru talman! I helgen när jag var på ett café på väg till arbetsrummet så bläddrade jag i Husis. Jag hittade en sida med korta notiser där två våldsbrott nämndes. En man hade dömts för våldtäkt av sin före detta flickvän. Han hade också blivit dömd för frihetsberövande och för att han till sist även hade dödat henne. Han brände henne helt enkelt levande. Ett av de mest grymma mord i Finland på länge. Hans namn minns jag faktiskt inte, men jag läste tidigare någonstans att han var från Afghanistan.
Den andra notisen berörde en man som häktats som misstänkt för en våldtäkt. Nationalitet framkom inte, men någonstans läste jag att det var från ett så kallat högriskland. Våldtäkten skedde i Kempele som ni kanske har läst om. Kempele är den ort som statsminister Sipilä kommer ifrån. Där finns ett asylboende som öppnade lite efter det att vi öppnade lagtinget här i höst.
Senaste vecka hade regeringen i Helsingfors krismöte. Man ville snabbt ta reda på hur många våldtäkter det hade skett i närheten av asylboendet. Jag läste en notis om att man ville se till att alla asylboenden skulle vara högst 20 kilometer från en polisstation. Det har hänt väldigt mycket på väldigt kort tid i Finland.
Det tyder på att de rykten som jag hörde, faktiskt samma kväll redan, kanske stämmer, att offret i Kempele är en mycket nära släkting till Sipilä. Det spelar ingen roll men mycket har hänt.
Jag tror att vi är uppenbart överens om att vi behöver ett mycket bättre integrationsprogram så att integrationen fungerar och fungerar väldigt snabbt.
Jag noterar att den tillträdande regeringen på Åland har en mycket stor fördel i dagens situation. De har facit över utvecklingen i Sverige och den kan se de snabba förändringarna i Finland.
Häromdagen läste jag att Sverige nu förväntas betala 700 miljoner kronor till flyktinglägren i Turkiet, vilket bara för någon månad sedan kallades för ett rasistiskt förslag att hjälpa flyktingar närmare deras hem. Det kanske blir politik i Sverige om några dagar.
Vinden har nog svängt i de här frågorna. Ni kan göra en grimas om ni vill, men jag tror inte att det är någon risk för att vinden svänger tillbaka.
Jag hoppas att allt detta avspeglar sig i vår regerings konkreta handlande på detta område i framtiden. Tack, för ordet.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag ska fatta mig ganska kort. De våldsbrott som här nämndes är avskyvärda och ska på allt sätt beivras. Vi får hoppas att förövarna får de rättsvårdande myndigheterna efter sig så att de får sitt straff så småningom.
För att inte jag här i talarstolen i framtiden ska hamna i den situationen att jag måste peka ut ltl Toivonen som någon som ser på olika befolkningsgrupper på olika sätt så ber jag att ltl Toivonen tar för vana att ur talarstolen räkna upp alla våldsbrott som begås i det här landet av alla personer oberoende av vilken befolkningsgrupp de tillhör.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Vi har ju begränsningar i hur lång tid vi får tala så att jag tror att det är ganska omöjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Att vara emot våld och grov brottslighet kan alla här i salen skriva under på när som helst.
Om vi tittar på antalet mord som har begåtts i Sverige under fjolåret så är det ungefär 0,7 per 100 000 invånare. I Finland är motsvarande siffra 1,6 per 100 000 invånare. Jag har i diskussionen uppfattat tidigare att Åländsk Demokrati anser att Sverige har misslyckats väldigt långt med integrationen. Nu kopplade ledamoten våldsbrotten också till integration. Hur ser ltl Toivonen på den här typen av siffror? Finland har mer än dubbelt så mycket morddömda personer än vad Sverige har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Vi känner igen retoriken från ltl Toivonens valrörelse. Jag är lite nyfiken på om han håller kvar vid åsikten att det är skillnad på var man kommer ifrån och vad man är benägen att göra med sina liv?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Jag uppfattade inte frågan.
Ltl Tony Wikström, replik
Jag får be om ursäkt om jag var otydlig. Det har talats om människor från högriskländer och att vissa fysiska attribut som färg på hår, ögon och hud skulle ha någonting att göra med om man är farlig eller inte. Jag är lite nyfiken på hur ltl Toivonen ser på det.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Det är nog ett missförstånd. Jag har nog aldrig någonsin sagt att färg på hår och ögon har någonting med det att göra. Hud har jag överhuvudtaget aldrig nämnt någonstans, det har ingenting med det att göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tror att det är första gången som jag får ge replik på ett anförande som innehåller rykten där någonting har hörts från någonstans.
Jag vill börja med att förklara för ltl Toivonen att i Finland är det 1 av 1 000 misstänkta våldtäktsfall som begås av asylsökande, de andra 999 fallen begås av helt vanliga finska män.
Ltl Toivonen talar om hur vi ska hjälpa människor på plats. I förrgår drunknade sex barn under fem år på Medelhavet när de försökte komma till Europa. Vad är Åländsk Demokratis lösning för att hjälpa människor som redan är på väg?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Jag tror inte att vi här kan göra någonting åt det, tyvärr.
Ltl Igge Holmberg, replik
Ändrar ltl Toivonens inställning till asylsökande när det gäller det faktum att de flesta våldtäktsmål i Finland inte har någonting att göra med asylsökande överhuvudtaget?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Det var avslutningen av repliken som jag syftade på, inte början dvs. barnen som nämndes.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Ledamoten räknade upp en massa händelser som man kan ta del av i massmedia, våldtäkter och andra saker som har kommit fram. Jag finner att uppräkningen som ledamoten gör i sammanhanget innehåller en människosyn som jag inte kan omfatta. Våld och brott ska förstås beivras och fördömas, men att man sätter detta i samband med en integrationsdebatt som vi har här i samband med regeringsprogrammet tycker jag att är förkastligt.
Tänk på det faktum att Finland nu ska ta mot cirka 30 000 invandrare, asylsökanden och på Åland bor det 29 000 invånare. Jag vågar nästan påstå att brottsligheterna som pågår här är mer än väl det som dessa 30 000 invandrare eventuellt har gjort sig skyldiga till. Jag tycker att den här jämförelsen är osmaklig.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Jag vill bara exemplifiera det som jag av en händelse råkade se i en enda tidning.
Ltl Roger Eriksson, replik
Det var just exemplifierandet som jag tyckte att var osmakligt, att peka ut en hel grupp bara för att vissa har gjort sig skyldiga till i och för sig väldigt beklagliga brott. Faktum kvarstår, de flesta, kanske nästan alla, är inte på det viset som Toivonen i alla fall indirekt försökte göra gällande.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Talman! Ärade kolleger, i debattens slutskede, efter drygt nio timmars debatt, ska även jag också passa på att säga några ord om regeringsprogrammet.
Naturligtvis innehåller programmet en hel del lovvärt och jag kommer att beröra lite kort det som jag tycker att är extra viktigt.
Det är sannerligen en utmaning att författa ett regeringsprogram som ska vara hållbart i fyra år framöver, oavsett om man i vissa delar inspireras av andra ideologisk närstående eller inte.
Begreppet hållbarhet är ett centralt tema i regeringsprogrammet. Jag ska beröra några av de punkter som jag tycker att är mindre lyckade med tanke på regeringens Sjögrens ambitioner.
Jag vill börja med det som högst troligen väntar oss under de kommande fyra åren. Det finns forskare och andra som påstår att vi redan befinner oss i det som kan benämnas för omställningens tid, en tid som efter hand kommer att karaktäriseras av en ständigt växande kamp om resurser, i första hand vatten men även olika former av råvaror.
Det är talande exempel när vi nästan varje vecka nu kan ta del om besked om att tågen på svenska sidan stannar med jämna mellanrum och det beror på en så enkel sak att man har rensat rälserna på allt koppar. Då förstår vi nog att vi har knapphetens och girighetens tidevarv runt hörnet.
Även vi på Åland kommer förstås att påverkas i högsta grad av det som sker i världen. Vi kan alla bara hoppas att det stora klimatmötet i Paris blir framgångsrikt. Jorden har inte råd med ännu ett misslyckat resultat. Vi människor har definitivt inte råd med misslyckanden.
Inom centern välkomnar vi sannerligen regeringsprogrammets tydliga besked om att vi ålänningar ska minska vårt beroende av fossila bränslen. Den här frågan är så pass viktig så att jag nu under eftermiddagen, när jag läst ytterligare lite om klimathotet, vill drista mig till att lantrådet Sjögren ska överväga att tillsätta en parlamentarisk grupp. Den parlamentariska gruppen, uppbackade av sakkunniga naturligtvis, skulle ta sig an frågan om de bästa långsiktiga satsningarna när det gäller att nå det utstakade målet, dvs. minska det fossila beroendet så mycket som bara är möjligt så fort som möjligt.
Här har vi någonting som kräver långsiktighet och därmed krävs det beslut över alla olika gränser av politisk natur och av annan natur. I och med att programmet saknar inslag av just parlamentarisk samverkan, utöver jordförvärvslagstiftningen, så tycker jag också att klimatfrågan skulle vara värd ett parlamentariskt grepp.
Jag tycker nog att tillsättandet av en åländsk klimatkommitté till och med skulle vara viktigare än att förverkliga planerna på ett så kallat digitaliseringsråd. I det sistnämnda fallet har vi redan skapat Åda, Ålands digitala agenda som ska stå för våra tekniska framsteg så att vi kan ta del av en allt mer datoriserad värld, ålänningarna till fromma, på olika sätt och i olika miljöer inte minst inom det offentliga.
För att förverkliga regeringsprogrammets ambitioner så kommer det att krävas åtskilliga miljoner inte minst när det gäller förhoppningarna om jämställda löner redan 2020. Hur många miljoner det kommer att handla om vågar vi bara gissa oss till. Skulle 6 miljoner räcka? Det tror jag inte personligen, vi kommer att behöva ett större belopp som årligen behöver tillföras offentlig sektors lönekuvert.
Samtidigt är vi i högsta grad kopplade till utvecklingen i en finsk statsekonomi. Vi vet att utsikterna är långt ifrån de bästa särskilt inte efter beskedet idag om att den centrala löneuppgörelsen har kollapsat. Man får inte till stånd det omtalade samhällsfördraget. Det förblev en dröm.
Nu väntar ett betydligt hårdare samhällsklimat i Finland. De utlovade tvångslagarna ska in i bilden nu på allvar efter att ha varit ute på remiss redan ett antal veckor. Man ska ta över via lagstiftning det som hittills skötts av arbetsgivare och arbetstagare tillsammans. Jag tror att alla i den här salen förstår konflikten att Finlands ekonomiska framtid är på väg att nå ett läge där samhällsfreden är direkt äventyrad.
Jag skulle påstå att Sipilä-regeringen har nog ett elddop framför sig som jag tror att de inte riktigt heller i den här frågan har förstått. Hur ska man t.ex. klara av EU-rättens mycket starka krav på föreningsfrihet och rätten att sluta kollektivavtal? Finland är ju också en del av ILO, den internationella arbetsmarknadsorganisationen, som också den ställer krav på rätt till slutande av kollektiva avtal. Här har man nog inlett en resa som kommer att stöta på både grundlagsenliga och internationella rättsproblem.
Talman! Jag tillhör dem som länge och starkt har tvivlat på Finlands förmåga att genom ett så kallat inre devalveringsförfarande klara av att rätta till sin bristande konkurrenskraft som en del av euro-zonen.
Island brukar nämnas som ett strålande färskt exempel som ett land som på några år har gått från en närmast bokstavligen ruin till stark ekonomisk tillväxt. Men, bästa kolleger, det beror till avgörande del på existensen av en egen valuta och naturligtvis uppoffringar som hittills har visat sig att de centrala finska arbetsmarknadsaktörerna inte ens är beredda att ta del av på något sätt; två världar, två ekonomier, två olika valutasystem. Så ju tidigare Finland tar steget ur EMO och lämnar euron så desto bättre även för Åland. Allt detta kommer att påverka Åland på ett eller annat sätt. Oavsett om man under Sipilä-regeringens regi försöker haka sig fast vid EMU, euro-zonen, med allt vad den innebär så blir det betydande konsekvenser.
Ålänningarna kommer att få bereda sig på att få lägre i lön, lönekuvertet kommer att minska. Kanske en del kommer att säga att vi alla kan leva med det, men naturligtvis kommer allting att ställas på sin spets. Reducerad semesterpenning och så vidare kan väl de flesta klara av. Men det finns också ingredienser som kanske är mindre trevliga att leva med.
Även självstyrelsen kommer i hög grad att påverkas. Jag tror personligen inte att vi kommer att behöva uppleva, bästa finansminister Perämaa, en dykning när det gäller klumpsummans storlek därför att Finland sannerligen kommer att behöva varje skatteeuro man kan pressa ur ekonomin i övrigt. Följderna som nation och följderna för Åland kommer ändå att bli omfattande.
Talman! Den här utvikningen tog jag mig friheten till för att visa hur svårt det är att leva upp till begreppet hållbar politik. Jag förstår sannerligen det dilemma som finns när man ska formulera vissa av regeringsprogrammets skrivningar.
När det gäller programmet i övrigt så har centern, via gruppanförandet och andra inlägg, gett vår syn på det som vi tycker att borde ha varit tydligare formulerat och det som kunde ha varit borta från programmet helt hållet. Jag beklagar avsaknaden av tydliga skrivningar om en plats i EU-parlamentet med mera.
Rösträtt för sextonåringar i kommunalval kommer vi inte att stöda.
Planerna för hur man ska ta sig an den kommunala strukturen är väl ingenting som vi direkt kommer att hylla och inte heller experimentet med utförsäljning av mark i skärgårdsområden till icke fastboende, vi pratar i princip på fritidsboende.
Personligen uppmanar jag regeringsblocket att testa hållbarheten i de här projekten innan man går vidare. Som vi nämnde redan i måndags i ett replikskifte med kollegan Axel Jonsson, varför inte testa det här i självstyrelsepolitiska nämnden till den del det berör självstyrelsens grundläggande fundament, se hur landet ligger och vad som är möjligt att föra vidare.
Jag hoppas bästa lantråd på en lyhördhet från regeringsblockets sida och lantrådet i synnerhet när det gäller de synpunkter som har kommit fram.
När det gäller externpolitiken så ansluter jag mig till fullo till min centerkollega Roger Nordlunds lyckönskningar och löften om att vi sannerligen kommer att backa upp landskapsregeringen när det gäller externpolitiken och i synnerhet relationerna till Finland. Vi vet vilken utmaning vi har där. Vi som jobbar inom Ålandskommittén vet hur svårt det är. Den tidigare kansliministern Wille Valve har fått uppleva hur det är att vara del av en centralstat när det gäller Europarådet och Ålands tilltänkta representation på lokal nivå. Det är sådant som vi få leva med och därför gäller det att vara eniga så långt som det är möjligt.
Nu är inte en näring- och miljöminister Gunell här, men jag skulle vilja säga; skippa Paris trots klimatfrågans otroligt stora vikt, satsa den tiden istället på Helsingfors och rädda vindkraftsstödet. Kanske finansminister Perämaa har tänkt sig att täcka upp även i den här frågan, det vet inte jag? Det är i Helsingfors som det nu behöver föras ett mycket djuplodande lobbyarbete för att klara den här frågan. Det har gjorts ett otroligt bra grundläggande jobb av infrastrukturminister Thörnroos under hennes tid, biträdd av tjänstemän. Nu gäller det att faktiskt ligga på i Helsingfors korridorer för att rädda uppgörelsen som till och med har lagform i riksdagen.
Jag vet inte om jag har missat svaret, men även jag skulle vilja ha en liten förklaring på den fråga som ltl Brage Eklund ställde tidigare idag; vad menar regeringen med en lag om samarbete mellan landskapsregeringens och kommunernas tjänstemän? Har regeringen verkligen tänkt sig att lagtinget skulle trampa in på det kommunala området på det viset så att vi skulle reglera hur kommunerna ska ställa sina tjänstemän till förfogande, både primärkommunerna men även sekundärkommunerna, dvs. kommunalförbunden? Det var intressant nyhet för mig att man på det viset tänker inkludera det offentliga i en enda samarbetsmodell.
I övrigt önskar jag landskapsregeringen lycka till. Vi är alla oerhört beroende av att ni lyckas i ert uppdrag. Tack, talman!
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Harry Jansson sade är det var onödigt med digitaliseringsrådet eftersom vi har Åda. Man ska komma ihåg att Ådas uppdrag egentligen är tvådelat. För det första är det är numera ägarnas, det vill säga det offentliga Ålands IT-avdelning. Åda sköter driften. För det andra ska man upphandla IT-lösningar utgående ifrån ägarnas behov och önskemål. Detta medför att digitaliseringsrådet behövs, det ska fungera som en samordning mellan Åda, myndigheter, kommuner, landskapet och näringslivet för att utveckla Åland mot ett e-samhälle. Det ska tas fram den digitala agenda som ska uppdateras med mera konkreta mål och prioriteringar. Det måste finnas någon som också ser till att de här behoven och önskemålen konkretiseras till Åda Ab.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Nu gör ltl Carlsson mig rejält förvirrad. Har faktiskt regeringsblocket tänkt gå in och ge råd till näringslivet, hur näringslivet ska ägna sig att digitaliseringen? Det påstod just ledamoten. Snälla ledamoten, här handlar det om den offentliga sektorn och hur den bäst ska ta tillvara de tekniska förutsättningarna som finns idag. Åda har skapats. Inte kan ju ett digitaliseringsråd säga vilka modeller ÅHS behöver för att hantera morgondagens patienter. Inte kan ju ett digitaliseringsråd sätta sig över ÅHS styrelsen och deras sakkunniga när det gäller upphandlingar och än mindre säga åt en viss kommun hur den kommunen ska göra. Det behövs ett förtydligande här från regeringsblocket som vi säkert kommer att få. Har man tänkt sig att ta över näringslivets roll som digital utvecklare?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson nämnde att Island har lyckats med en framgångssaga enbart på grund av att de har en egen valuta. Då måste han ha missat alla de ekonomer som säger att Islands sätt att hantera banksituationen har varit mest anmärkningsvärd i motsats till resten av Europa. De lät bankerna gå omkull. Island har nu bankdirektörer som sitter i fängelse på grund av att de har misskött människors ekonomier. De lät bankerna omkull men säkrade medborgarnas egna pengar och medel. De såg till att människorna fick sina pengar så att de kunde fortsätta att investera och satsa på samhället.
Att Island har en egen valuta har absolut inte mycket med saken att göra.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Det verkar som om ltl Holmberg och jag som vanligt läser olika litteratur och andra källor på helt olika sätt.
Det stämmer att Island har låtit bankerna gå omkull. Island hade ett bankväsende som då var tillsammans var åtta gånger större än Islands samlade ekonomi. Man bestämde sig i ett tidigt skede att den enskilde inte skulle behöva lida för att bankdirektörerna fick ”hjärnsläpp” på olagliga saker. Till och med centralbankchefen har fått tillbringa en viss tid bakom lås och bom. Det är ju bra att de straffas.
Island hade alltså modet, tvärtemot alla andra, att säga att de britter med flera som har förlitat sig på det isländska banksystemet, de länderna fick själva ta hand om sina drygt 40 000 kunder som trodde att man kunde tjäna pengar på ett banksystem som inte var tillförlitligt. Lite frihet under ansvar. Jag tycker att det var starkt av Island att visa att man har råg i ryggen även som en liten nation.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Jansson nämnde att vi behöver prioritera och att det skulle vara skäl att prioritera bort digitaliseringsrådet eftersom vi redan har Åda. Jag håller med ltl Carlsson att ltl Jansson har fått det här om bakfoten.
Åda i sig är ett offentligt ägt aktiebolag som idag fungerar som ett support- och driftsbolag för sina ägare i allra högsta grad.
Ett digitaliseringsråd är ett strategiskt forum där man samlar kompetenser från den offentliga sektorn, från offentligägda bolag och från privatägda bolag där man helt enkelt diskuterar framtidens Åland och framtidens e-samhälle för att utveckla Åland, för en hållbar tillväxt och för ett effektivt och produktivt samhälle. Ett digitaliseringsråd har en rådgivande funktion och fungerar som ett forum för en strategisk diskussion mellan de olika parterna, både offentliga och privata.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Det är bra att IT-ministern Asumaa blandar sig i det här. I tidigare replikskiften hörde vi att regeringsblocket hade tänkt sig att digitaliseringsrådet också ska agera beställare. Vi fick uttryckligen det beskedet; beställare, var ordet som användes. Då ställer jag frågan till IT-ministern; ska man faktiskt blanda sig i vad näringslivet ska ha för digitaliseringsverktyg i morgondagens Åland? Är det inte som så att Åda var tänkt att samordna hela den offentliga sidan? Det är därför som alla kommuner är med som ägare, det är därför som ÅHS är med osv. och därför har man överlåtit personal till Åda för att den här samordningen ska ske. Hur har man tänkt sig att ett digitaliseringsråd ska gå in och ta över Ådas verksamhet på den principiella nivån?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, talman! Om jag hörde riktigt rätt så pratade ltl Carlsson om en samordnande roll och det är kanske lite annat än det som nu nämndes.
Jag måste upprepa en gång till; digitaliseringsrådet är ett forum för en strategisk diskussion mellan den offentliga delen och de privata områdena på Åland för att kunna utveckla Åland vidare. Digitaliseringsrådet ska inte bedriva drift av servrar. Man samlar den bästa kompetensen som finns inom IT-området på Åland för att föra Åland vidare in i framtiden och för att ge råd hur man ska uppdatera den digitala agendan. Det är ett strategiskt forum. Man måste komma ihåg att det också finns annat än offentlig sektor på Åland. Vi har även en privat sektor som jobbar inom IT-världen. Vi har stora IT-bolag både inom bank- och spelindustrin som helt har egna förutsättningar och de kompetenserna vill vi också strategiskt ta vara på.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Som det har konstaterats tidigare under de här två dagarnas debatt är allting i regeringsprogrammet inte kristallklart utan långt därifrån. Tydligen vill den nya landskapsregeringen skapa någonting nytt viligt som var kännetecknande i början på tjugohundratalet när man samlade näringslivet för att se vad vi kunde göra för Åland som IT-nation. Det är jättebra, men blanda inte in det i den operativa sidan. Ni ska framförallt absolut inte gå till något företag inom näringslivet och säga att nu ska ni vara med och jobba för att Åland ska bli mera IT-inriktat. Det man hör från näringslivet är ganska tydligt. Låt näringslivet fungerar på sina villkor, blanda er i så lite som möjligt! Det är en uppmaning som landskapsregeringen bör följa också när det gäller IT-sidan.
Det här låter lite som ett omyndigförklarande av Åda faktiskt, att Åda inte är på väg att uppfylla det som var tänkt från början, det är fullt möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Jansson bekymrar sig över den finska ekonomin och det är lätt att hålla med i den analysen på många plan. Han räknade upp vindkraftsfrågan som fortfarande inte har en lösning, tyvärr. Han räknade upp oförmågan att balansera den finska statsekonomin. Fackförbund strider och har t.o.m. planer på att inskränka avtalsfriheten för kollektivavtalen som har dryftats i debatten samt inte minst den vägran som finns att diskutera en justering av avräkningsgrunden trots att vi har goda skäl till att så ska ske. Visar inte allt detta på att det så snabbt som möjligt har blivit dags för oss att på allvar frikoppla oss från den finska offentliga ekonomin?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ja, absolut ltl Axel Jonsson. Med tanke på det scenario vi har framför oss så nog önskar man att vårt beroende av den finska statsekonomin skulle vara betydligt mindre än vad den är idag. Men nu sitter vi fast vid nuvarande system ett antal år till.
När det gäller hållbarheten i regeringsprogrammet så blir det sannerligen en utmaning att få till stånd en ändring av avräkningens grunder, likaså för oss i Ålandskommittén att få en förståelse för behovet av förändringar i ljuset av att man med finansministeriet som främsta uppbackare kommer att titta på pengarna. Nog blir det sannerligen en utmaning, som redan nämnts under debatten tidigare dessa dagar, att få extra anslag för någon form av satsning som vi vill göra här på Åland även om vi sannerligen har goda grunder. Vi kan ju peka på en klumpsumma som har varit fel i kanske 15 år. Det är egentligen innestående pengar som vi borde kunna få tillbaka via extra anslag. Utmaningarna blir enorma till den här delen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är sant, det är säkert en stor utmaning. De politiska diskussionerna som pågår i Helsingfors och som i allra högsta grad påverkar oss och vår ekonomiska debatt här hemma visar på orimligheterna med det system som vi lever med idag. Kan man t.o.m. dra den slutsatsen att vi som sitter i Ålandskommittén inte kan lämna förhandlingsbordet utan att vi har reella möjligheter att ta makten över vår egen ekonomi?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ja, bästa ltl Jonsson, jag tror att när det gäller makten över ekonomin så kommer det att vara en av de detaljer som vi kommer att uppleva de kommande åren inom Ålandskommittén. Vi har ju märkt att det finns en del saker som blir extra svåra, ganska väntat. Den ekonomiska delen tillhör ju sannerligen den delen.
Att få till stånd ett nytt avräkningssystem i en situation där vi inte har en egen beskattning år 2022 när det nya självstyrelselagen träder ikraft och som är anpassat i en förstärkning till detta parlaments lagstiftningskompetens, redan där kommer vi att få en mycket svår diskussion. Hoppas att våra kollegor från riksdagen kommer att ha tid med oss i större utsträckning under 2016.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Harry Jansson. Jag vill ta miljö- och näringsministern i försvar. Paris öppnar nya dörrar även till Helsingfors, det har ju ledamoten själv erfarenhet av via Nordiska rådet där vi har kämpat för en ordinarie plats inom Nordforsk istället för det något udda rotationssystemet som vi har idag mellan de självstyrande områdena.
Angående BSPC, där har vi under den föregående mandatperioden lyckats inspirera den finländska delegationen.
Jag tror verkligen att en aktiv externpolitik är jätteviktig. Det gagnar våra långsiktiga syften. Jag kan bekräfta att en aktiv EU-politik kommer att fortsätta. Vi kommer att fortsätta att kämpa för åländska platser.
Jag vill dessutom ge beröm för ledamotens konstruktiva hållning i externpolitiken. Det har varit en del njugghet idag på grund av att det inte funnits så hemskt mycket konkreta motförslag från centerns sida. Jag vill ge beröm eftersom jag från både ltl Janssons och ltl Nordlunds mun hört att i externpolitiken är vi ett utåt. Det är en jättebra hållning för vi är ett utåt vare sig vi vill det eller inte.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack för det, minister Valve. När det gäller Ålandskommitténs självstyrelseprojekt så tycker jag att det är ett gott exempel på hur vi kan jobba från åländsk sida, trots att vi har ett läge på hemmaplan med opposition och majoritet. Från centerns sida är vi helt inställda på att det ska fortsätta även i externpolitiken i stort och i synnerhet när det gäller självstyrelselagsprojektet.
När det gäller klimatmötet och minister Gunells val att satsa tid och kraft i Paris så visst är det bra med otaliga kontakter på internationell nivå. Men nu pratar vi om en engångsföreteelse, ett stort möte som samlar 40 000 deltagare och där inte ens ledande politiker kommer att få tillgång till den största salen med 1 300 deltagare. Den åländska representanten kommer att spela en mycket undanskymd roll. Jag ser inte att det kan tillföra Åland något som man inte kan ta tillvara på annat sätt.
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Wille Valve, replik
Jag tror att man ska se det så här, ltl Jansson; en tydlig och konstruktiv hållning gagnar Åland, och särskilt när man är en liten aktör i stort sammanhang så har man allt att vinna på att dels vara tydlig och dels att vara konstruktiv. Det är bra för vår externpolitik.
Vad gäller kritiken i övrigt så vill jag klargöra från landskapsregeringens sida att vi är standby, vilket även gäller vicelantrådet, dvs. landskapsregeringen har beredskap att snabbt fara till Helsingfors om så skulle behövas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Beträffande vindkraftsstödet så står vi nu i en sådan faktisk situation att ett ministerutskott i Finlands regering där statsministern, näringsministern, finansministrar och utrikesministern tillsammans har fattat ett beslut som i praktiken omöjliggör ett vindkraftstöd. Det torde vara första gången som vi har ett beslut som går emot stödet. Uppförsbacken är minsann stor. Jag känner ändå via ltl Janssons anförande här att det fortfarande finns ett brett stöd för att vi ska försöka få frågan i hamn. Jag vet att vicelantrådet, tillika näringsministern, driver frågan tillsammans med lantrådet. För vår del har det förts upp på högsta politiska nivå. Givetvis kommer också lantrådet och finansminister att delta i arbetet om lantrådet finner det nödvändigt.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag kan bara önska landskapsregeringen lycka till. Den här situationen är komplicerad, minst sagt direkt besvärlig sett ur ministerutskottets beslut att inom februari månad nästa månad lyckas åstadkomma det paket som man begär. Därför kopplade jag lite in näringsminister Gunell här. Det skulle vara viktigt att faktiskt ägna den här tiden i Helsingfors och ligga på där istället för i Paris. Det är ju en ständig närvaro som behövs. Vi från åländsk sida dyker upp när det verkligen bränner till, men det är bättre att jobba förebyggande och ha framförhållning än att komma när det är dags för beslut. Jag rekommenderar ett samtal till riksdagsledamoten Mats Löfström och så mycket som möjligt samordna den åländska insatsen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är självklart det som just pågår. Samordningen sker mellan riksdagsledamoten och landskapsregeringen. Landskapsregeringen har full beredskap att genast, då tillfället yppar sig, diskutera frågan på högsta politiska nivå mellan regeringarna. Landskapsregeringen kommer att se till att vi hörsammar en sådan inbjudan. Vi kommer att se till att vår delegation bemannas på ett korrekt sätt.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Vårt bekymmer som lagstiftare och budgetmakare kommer det ögonblick som landskapsregeringen lägger fram någon form av fullmakt att verkställa vår ursprungliga vindkraftslag, den egna som vi har skapat, för att kunna ge ut ett vindkraftstöd i den omfattning vi nu pratar om, drygt 80 miljoner. Då gäller det sannerligen att vi från regeringen Sipilä har fått försäkringar att man kan lämna uppgörelsen efter det att den har startat. I lagstiftningen står det mycket tydligt, bästa kollegor, att det är vi på Åland som sist och slutligen bär ansvar för dessa 80 miljoner. Landskapsregeringen har ett mycket viktigt uppdrag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack, fru talman! På sidan 8 i regeringsprogrammet sägs det hur viktigt det är att uppmuntra ungdomar att läsa mer. När man inte kan läsa eller om man inte förstår till fullo det man läser är man utanför. De vittnar många av de unga som upplever att de inte kan. Man är inte dum men man är utanför. Det är svårt att knäcka koden för läsande utan hjälp.
Det krävs en hel omvärld för att skapa en läsare. Det krävs en nära kontakt med en lärare som inte ger sig, det krävs ett bibliotek och det krävs vuxna läsare som visar att de själva är engagerade läsare.
Ju längre ifrån bokstäverna man kommer desto kargare blir språket för känslor, beskrivningar och äventyr. Det livslånga lärandet som kommer med förmågan att läsa blir tomma ord för den som inte kan.
Men det finns hjälp att få. Enkel hjälp egentligen. En skolbibliotekarie som dagligen möter eleverna för samtal om böckerna, en stund av högläsning och att få umgås med boktravar, serietidningar och att få vara där böckerna är.
Det är en fördel om man har böcker i varje klassrum där böckerna är omsorgsfullt synliggjorda och tillgängliga för att bläddra i och välja ur.
Det krävs att det finns vuxna som visar att de läser. På platser där barn och unga är ska också vuxna läsare vara.
När jag jobbade som elevassistent hade jag alltid en bok med mig, i handen eller fickan. Jag hittade mina gamla skolkataloger med klassfoton när jag städade ur en gammal byrå. I varje klassfoto har jag en bok i handen. Jag gav bort lättlästa böcker till elever som verkade intresserade. Jag fick höra från vissa att det såg illa ut att jag läste på rasterna när jag borde haft uppsikt över vad som hände. De glömde bort att jag hade uppsikt över bokens kant, men också att vad jag egentligen gjorde var visade att vuxna män läser böcker.
På samma sätt som man inte kan säga åt en ungdom ”drick inte alkohol” samtidigt som man själv tar öl till middagen och dricker vin på fredag så kan man inte säga åt ett barn att ”du borde läsa mer” utan att själv visa att det är vad vuxna också gör.
Det behövs läsare. Det är bra för människor att man läser. När man kommer i puberteten och saker börjar hända för första gången, första kärleken, första besvikelsen, första föräldrafria festen och första frigörelsen från vuxenvärlden, tänk så mycket lättare allt detta blir om man samtidigt eller tidigare har läst om människor med samma problematik och lärt sig hur andra har gjort och känt. Det får man inte från filmer på samma sätt, böcker är mer kreativa och de tar människors känsloliv på allvar.
Därför är det bra att det i regeringsprogrammet finns ett uttalat syfte att uppmuntra till mera läsande.
Till sist vill jag uppmana alla att också läsa mera för skojs skull.
Som Lars Forsell skrev: ”Tänk er kaptenen på en galeas, en hukarejakt, en skonare, en brigantin, en fregatt, en korvett, en snau med molnet av segelduk över sig: gaffel- och bomsegel, toppsegel, stagsegel, skothorn, fallhorn, halshorn. När det blåser till storm kan han väl inte bara peka med handen och ropa: Ta ner dom där! Det skulle se ut.
Snickaren har en låda med fackord, muraren sina och den som skall styra en stat kan väl inte bara gasta i stormen: Dom där sitter fel! Reva dom där! Jag måste använda ord när jag talar till er Ni måste lära er ord”. Tack.
Ltl Stefan Toivonen
Fru talman! Fru lantråd, ärade ledamöter, det var ett intressant anförande om läsande som vi fick höra av ltl Holmberg. Jag blev lite förvånande när jag läste att unga män hade svårt att läsa. Läsning har länge varit mitt intresse och jag kunde faktiskt läsa före jag började skolan. Den varianten finns också.
För en stund sedan var jag upp här och ställde några frågor som jag faktisk inte fick något svar på. Jag upprepar frågan kring det som ltl Jansson var inne på; hållbarhet och konkurrenskraft. Varför finns det inte någonting omnämnt om detta i regeringsprogrammet?
Det har framkommit siffror här vad reformen med likvärdig lön för likvärdigt arbete skulle kosta. Men jag är väldigt intresserad att veta vad regeringen uppskattar att den reformen skulle kosta. Vilken väg tänker regeringen gå; belasta budgeten helt och hållet eller försöka hitta andra alternativ? Jag upprepar de frågorna.
Den här gången har jag tänkt börja med helheten. Ltl Pettersson höll ett mycket intressant anförande här tidigare idag. Det anförandet var verkligen ett debattanförande.
Jag skissade på de här allmänna termerna. Vi vill ha service på ett mer kostnadseffektivt sätt. Vi ska ha ett modernt ledarskap. Vi ska utveckla externa relationer. Vi ska inleda en avbyråkratiseringsprocess. Äldrevården ska vara serviceorienterad och så vidare och så vidare. Även om det finns 64 konkreta punkter så finns det många väldigt allmänna punkter som jag tror att vem som helst egentligen kan omfatta, och som man inte ens kan se om socialdemokraterna, moderaterna eller vem som skrivit in det.
Jag tittade på hållbar demokrati tidigare. Det finns ett avsnitt i slutet av programmet som heter ”En hållbar regionalpolitik.” Det gäller helheten och delarna, Åland och kommunerna.
Där noterade jag, kanske lite motsats till hur jag uppfattade valkampanjen, att regeringen verkligen vill göra en utredning av de olika möjligheter till kommunsammangående, olika antal kommuner och t.o.m. också ett nollalternativ, vilket kanske förvånade och gladde mig också att det alternativet finns med i alla fall.
Vad som var ännu mer intressant för mig som representerar Åländsk Demokrati är att regeringen vill utreda möjligheterna till en rådgivande folkomrösting i ärendet. Där har regeringen och jag liknande åsikter, att man ska ha en folkomrösting för viktiga frågor istället för att politikerna ska tala om för folket vad de egentligen vill.
Jag har själv försökt få Mariehamns stad att gå med i medborgarinitiativ.fi för att medborgarna på ett enkelt sätt ska kunna framföra sina åsikter till staden och kommunerna. Mariehamns stad behandlade snabbt ärendet och sände det vidare till ÅDA, alltså ÅDA inte ÅD.
ÅD är en liten, snabb, flexibel organisation och ÅDA verkar inte vara det. Jag har av andra orsaker haft kontakt med ÅDA några gånger och jag har inte ens lyckats hitta personen som har hand om det här ärendet men jag ska kämpa vidare.
Jag försökte som privatperson kontakta medborgarinitiativ.fi men det gick inte den vägen. Jag förstod att det var en ganska enkel anhållan. De flesta kommuner i Finland är med, men ingenting har hänt här.
Jag hoppas att minister Valve, som är första ersättare till ansvarig minister Fellman, kan framföra de åsikterna.
Argumenten för en folkomröstning när det gäller kommunerna är exakt samma som vi har framfört från ÅD tidigare när det gäller flyktingmottagningar, dvs. att man ska fråga folket hur stor andel vi vill ha. Om det är 60 procent som vill ha flyktingmottagningar, so what? I ett val finns det så många olika frågor, man kan inte säga att nu har man bestämt något när det gäller kommunerna och man har bestämt angående flyktingar för frågorna går in i varandra.
Jag hoppas verkligen att regeringen både kan fråga folket angående kommunerna och även angående flyktinginvandring innan regeringen inleder något som jag har kallat för sociologiskt experiment.
ÅD och regeringen har nog olika åsikter i sak, gissar jag, inte på det allmänna planet som finns i programmet för de är väldigt allmänna punkter som nästan alla kan hålla med om. Just hur man ska gå tillväga i den demokratiska processen där har vi nog väldigt liknande åsikter. Kanske det ändå inte är så stor skillnad mellan hållbar demokrati och Åländsk Demokrati? Tack för ordet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Toivonen var förvånad över att nollalternativet fanns med som ett alternativ i utredningen när det gäller kommunfrågan. Jag skulle snarare säga att det är ganska viktigt att nollalternativet finns med. Ofta när man jämför kommunsammanslagningar på annat håll så jämför man inte med hur det skulle ha blivit med det gamla antalet kommuner, den gamla kommunstrukturen. Man jämför med någonting helt annat som man inte vet någonting om, vilket gör att det blir ett problem med alla jämförelser som görs om man inte har med hur det skulle se ut om vi fortsatte med dagens ohållbara situation. Därför är det viktigt att också ha med nollalternativet. Man ska inte vara så förvånad. Nollalternativet bör snarare vara med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Toivonen, det förblir lite oklart för undertecknad vad ledamoten avser med sina inledande ord om hållbarhet och konkurrenskraft. Det kan avse två saker; det ena är avbyråkratiseringsarbetet som nämns i regeringsprogrammet, framförallt när vi jobbar med miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, tillsynen och taxasystemet och andra sidan kan det också ha med hållbarhet och konkurrenskraft att göra. Jag vill ta tillfället i akt och upplysa ledamoten om att den 9 februari kommer det att vara ett stort seminarium, klockan 13 till 16, på ämnet hållbar affärsutveckling med fokus på bl.a. hur de åländska företagens konkurrenskraft kan stärkas genom att ta tillvara olika hållbarhetsstrategier som har till lämpats på annat håll.
Ltl Stefan Toivonen, replik
Fru talman! Tack för svaret.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Tack, fru talman! Ärade ledamöter, det har varit en ganska tuff debatt som visar att det finns kraft hos regeringen men det visar också att det finns minst lika mycket kraft hos oppositionen. På ett sätt kan man tycka att de här debatterna är lite jobbiga, men samtidigt kan det också vara vitaliserande för den åländska politiken att vi har två starka kraftcentra nu i regeringen och i oppositionen.
Sedan gäller det förstås för kloka människor och de som har hand om ledarskapet att se till att krafterna inte alltid slår emot varandra, utan att man i de stora övergripande frågorna ser till att krafterna drar åt samma håll.
För centerns del har jag uttryckt vår absoluta målsättning att när det gäller externpolitiken och när det gäller det gemensamma arbetet gentemot Helsingfors så kommer vi att ställa upp till hundra procent och stöda både politiker och tjänstemän. Fast inte resultatet alltid blir det som eftersträvas så kommer vi att vara solidariska och rikta vår kritik gentemot Helsingfors och inte mot våra egna förhandlare som kommer hem. Jag tror att det är långsiktigt det enda sättet som självstyrelsen kan överleva i den politiska miljö som nu finns i landet, för det är tuffare än vad de flesta förstår här i församlingen nu, inte minst med tanke på det som har skett idag att det så kallade samhällsfördraget har fallit. Vilka konsekvenser det kommer att få omedelbart för Finland och i förlängningen också för Åland känner vi inte till ännu, men vi kan vara helt säkra på att det kommer att bli konsekvenser.
Fru talman! Jag vill för min del faktiskt framföra några positiva saker här i avslutningen. Det gäller några saker som jag har varit engagerad i under den föregående mandatperioden. Det är framförallt KST, kommunernas socialtjänst. Trots att jag vet att det har funnits olika uppfattningar inom partierna som nu bildar regering så är jag väldigt glad att man ändå håller fast vid den lagstiftning som vi tog beslutet om under den föregående perioden och att man försöker föra det projektet i mål. Jag önskar lycka till. På det sätt vi kan vara med och hjälpa till ifrån centerns sida så ska vi göra det. KST är väldigt viktig för de åländska kommunerna och framförallt för de grupper i samhället som är svagast och har de största behoven att samhället faktiskt ställer upp.
Fru talman! Jag är också glad för att ÅDA lever vidare och att man visar engagemang och ambition att satsa på digitaliseringen även i ett större perspektiv. Jag ser att det är det naturliga nästa steg för att Åland ska komma vidare, både den offentliga sektorn, landskapet, kommunerna men också hela det åländska näringslivet. Jag tror att det är bra om vi samarbetar och hittar gemensamma strategier att hjälpa varandra. Det här kommer att kosta en del pengar, men det kommer att vara välinvesterade pengar för att Åland ska följa med utvecklingen och kanske t.o.m. ta ledningen inom vissa områden.
Digitaliseringen är faktiskt nyckeln och lösningen på många av de problem som vi pratar om här på Åland när det gäller kommunstrukturer och små och stora sammanhang osv. Debatten däremot utgår lite grann ifrån den situation vi har haft på 80-talet och 90-talet. Vi måste vara medvetna om att idag är vi på väg in en digital värld. Vi ska skapa ett välfungerande Åda och en bra digitaliseringsmiljö.
Här kommer lite kritik; jag hittar ingenting om ett servicecenter i regeringsprogrammet och det tycker jag att är lite tråkigt. Jag hoppas ändå att det arbetet går vidare. Arbetet är påbörjat inom finansavdelningen. Det är viktigt i första hand för landskapets egna förvaltningar och myndigheter att man skapar så mycket samordning och kostnadsaktivitet som möjligt i förlängningen och sedan också att man kan inkludera kommuner och kommunalförbund i ett gemensamt servicecenter. Då får vi specialkunskaper, allt det som behövs och då behöver småskaligheten i det sammanhanget inte vara någon nackdel. Alla, oberoende om man är stor eller liten, har tillgång till samma kunskap och samma rationella lösningar.
Jag tror att man kan skapa en bättre förståelse för att det kanske inte är själva kommunstrukturen, de 16 kommunerna, som är problemet.
Vi ska göra allt vad vi kan. Vi ska från centerns sida vara med och hjälpa till att vi får administrationen så kostnadseffektiv och rationell som möjligt, däremot vill vi bevara det som är fint och unikt med det åländska samhället. Vi har en fantastisk närdemokrati, vi har det engagemang som fortfarande finns och det identitetsskapandet som våra kommuner har och det är de facto en styrka. Men visst ska vi vara medvetna om att vi också har utmaningar att lösa. Jag tror att den digitala världen som vi nu är på väg in i kommer att lösa en del av detta, inte allt men det är ett hjälpmedel.
Vi ska tänka modernt. Vi i centern brukar ofta bli anklagade av våra motståndare att vi är konservativa. Ja, vi är värdekonservativa, det som är bra ska vi behålla, men vi ska också starkt driva på utvecklingen och ta vara på de möjligheter som den tekniska utvecklingen och all annan utveckling ger möjligheter till. Det är det enda sättet som det åländska samhället kan vara starkt i förlängningen. En viss värdekonservatism, men också en stark satsning på utveckling och samordning i det åländska samhället.
Fru talman! Med de orden önskar jag regeringen lycka till. Vi kommer att leverera tuff batalj i de interna åländska frågorna, men vi kommer att vara minst lika starka att stötta upp i de externa frågorna.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack för det ledarskap som ltl Roger Nordlund visar, att man har beredskap att stötta regeringen i externa frågor och att ledamoten väljer att aktivt förstå istället för att missförstå när det gäller digitaliseringsrådet, till skillnad från de centerledamöter som har varit upp tidigare. Det är nog viktigt att centern gemensamt levererar de förslag man har. Jag ser fram emot det. Vi får se om hela centern står bakom att lägga ner trafiken på Galtby. Vi får se om hela centern står bakom att lägga ner hela kortrutten. Är det centerns gemensamma förslag eller hur ser man på det här tillsammans? Det är viktigt. Jag hoppas att också ltl Roger Nordlund visar det ledarskapet här och för fram vad centern gemensamt tycker i de här frågorna, för det har varit lite oklart under den här debatten. Tack för det ledarskap som Nordlund visar här i slutskedet av debatten i att också stötta regeringen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Alla vi 30 som har blivit invalda här i Ålands lagting har ett gemensamt ansvar att se till att det går så bra som möjligt för vårt Åland. Vi lever just nu i en tuff miljö och en orolig omvärld. Som ledande politiker, både i regeringen och i oppositionen, har vi ett ansvar att skapa en trygghet i vårt samhälle och visa vägen framåt.
Vi har olika roller. Regeringen ska lägga fram de konkreta förslagen. Det finns för- och nackdelar med att vara i opposition. En av fördelarna är att man kanske kan ha lite större frihet, allting behöver inte precis vara stöpt i samma mall. Den friheten hoppas jag att Petri Carlsson också tillåter vårt parti att ha, som jag vet att andra partier har tillåtits att ha, inte minst ltl Carlsson själv har tillåtit sig.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Frihet är säkert en viktig sak. Jag har förstås inte suttit i opposition ännu så jag har än så länge svårt att sätta mig in i den rollen att ha fullständig frihet från partiet. Jag skulle inte ha det då heller. Jag tror att man skulle jobba för gruppen, särskilt i viktiga frågor.
Jag tycker ändå det är positivt att ltl Nordlund visade att han aktivt tänker stötta regeringen i externpolitiska frågor. Samtidigt sade ltl Nordlund att vi har att vänta oss bataljer i interna åländska frågor och det förstår jag, men då hoppas jag att man har en gemensam linje. Jag tycker också det är bra om man kan stötta regeringen ibland i de interna frågorna som nu ltl Nordlund gjorde i frågan om digitaliseringen. Det vore viktigt att också hela centergruppen diskuterade ihop sig så att vi har ett starkt stöd också från centern som ändå är ett ganska stort parti fortfarande, även om de inte är störst.
Ltl Roger Nordlund, replik
Tack för den passningen ltl Petri Carlsson. Jag måste ju ge en passning tillbaka. Ltl Petri Carlsson har inte behövt vara i opposition för att kunna ha en egen linje. Han har också kunnat ha en egen linje när han har varit i majoritetsställning har jag märkt.
Skämt åsido, fru talman, vi ska vara allvarliga nu. Vi ska hjälpa till både i externa frågor och i interna frågor. Det ankommer på ledarskapet att man från regeringens sida också involverar oppositionspartierna på ett konstruktivt sätt och i tillräcklig tid så att man kan vara med och påverka. Det underlättar då betydligt för att vi tillsammans ska finna konstruktiva lösningar. Jag hoppas att den här regeringen är så klok så att den försöker eftersträva breda lösningar, speciellt när det gäller de stora frågorna, så att vi kan ha långsiktighet och hållbarhet också över kommande val.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Nu har det råkat sig så ltl Nordlund och jag har fått bemanna samma position i landskapsregeringen lite turvis nu. Det har lett till att vi har fört de här diskussionerna väldigt ofta, speciellt om de ekonomiska frågorna i förhållande till Helsingfors.
Jag hoppas att de framgick tydligt under den förra mandatperioden i omvända roller att jag flera gånger önskade landskapsregeringen lycka till i frågan om avräkningsgrunden och även betonade att det är svårt att nå resultat. Det är bara när man har suttit i landskapsregeringens korridor som man hör hur starka krav det ställs på framgång här i denna sal. Man får lära sig hur svårt det är att i praktiken nå framgång i de frågorna. Därför tycker jag att det är väldigt bra att centern nu betonar enighet i de här frågorna, för det är det som krävs för att vi ska nå framgång.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det här blir kanske lite filosofiskt. Min erfarenhet av 20 år i landskapsregeringen är att ibland så är förväntningarna i den här salen kanske inte helt realistiska i förhållande till vad man förväntar sig att förhandlare, lantråd och andra som åker till Helsingfors, ska uppnå. Så ärliga måste vi vara. Jag kan säga det eftersom jag nu sitter i salen själv. Det har varit en svår situation att förhandla med Helsingfors. Parlamentariseringen av makten har gjort att självstyrelsen har blivit mer och mer marginaliserad, svenska språket minskar och kunskapen om självstyrelsen Minskar. Detta gör att det har blivit svårare att nå framgång med de åländska frågorna. Nu har vi dessutom en väldigt svår ekonomisk situation i landet som helhet och det gör det ännu svårare att komma fram med de åländska frågorna. Vi ska inte ha för stora förväntningar. Vi ska se till att vi jobbar tillsammans och försöker åstadkomma resultat för Ålands bästa.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om jag för min del får precisera lite så tycker jag att lagtinget ska ha stora förväntningar men också kunna ta del av resultaten på ett realistiskt sätt och bedöma dem så.
En liten detalj i anförandet, frågan om ett ekonomiskt servicecenter lever kvar. Det står om det i budgetförslaget. När vi skrev regeringsprogrammet så kom vi överens om att vi inte nämner alla saker som är på gång och som vi tänker fortsätta att arbeta med.
Frågan om ett ekonomiskt servicecenter har funnits länge, den har haft andra namn tidigare. Men ltl Nordlund och jag har insett att vi måste ha våra egna system i skick innan vi kan ordna till ett ekonomiskt servicecenter. Det betyder inte centralisering av funktionerna, tvärtom, det kan betyda att man kan utföra de uppgifterna var som helst på Åland när vi har kommit i mål.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Den här diskussionen visar att vi har samma ambitioner i den här frågan. Jag önskar lycka till.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Enligt lagtingsordningens 25 § ska lagtingets behandling av meddelandet avslutas med en omröstning vid vilken det för godkännande av regeringens program krävs mer än hälften av de avgivna rösterna.
Omröstning vidtar.
Talmannen beslutar i enlighet med arbetsordningen 80 § att en öppen omröstning ska förrättas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att regeringens program ska godkännas antas röstar ja och de som röstar för att programmet inte ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ledamöterna Pernilla Söderlund och Roger Nordlund att biträda rösträkningen.
Upprop.
Omröstningsresultatet har resulterat i 18 ja-röster, 9 nej-röster och 3 var frånvarande.
Eftersom mer än hälften av de avgivna rösterna är ja-röster har lagtinget beslutat godkänna regeringens program. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
4 Förlängning av bostadssparpremiesystemet
Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Wille Valve
Talman! Detta ärende är ett sladdbarn. Det är egentligen den förra regeringens arbete eftersom det hänger ihop intimt med budgeten för 2016, närmare bestämt formuleringarna på sidan 138 i detaljmotiveringen. Det rör bostadssparpremierna på 3 000 euro per deponent som utbetalts ifrån landskapets sida.
Från den nya regeringen vill vi vara tydliga med att inte heller detta område är fredat när vi kommer att göra en helhetsanalys inför läggandet av vår tilläggsbudget. Det är skäl att med jämna mellanrum se över system av det här slaget. Tack för ordet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag klockan 19.20. Plenum är avslutat.