Motion för kännedom
Förslag till budget för år 2019 BF 1/2018-2019
Utdrag ur protokollet
1 Reform av kommunstrukturen på Åland
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018
2 Fördelning av kompensation till kommunerna 2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019
4 Om skyldighet att anmäla viltolycka
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018
Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019
6 Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018
Föredras från tilläggslista för kännedom
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2018-2019
8 Mot allt våld i nära relationer
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2018-2019
9 Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2018-2019
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2018-2019
11 Landskapsandelar och stöd till kommunerna
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2018-2019
12 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2018-2019
13 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2018-2019
14 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 8/2018-2019
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 9/2018-2019
16 Understöd för varutransporter i skärgården
Ltl Mikael Lindholms budgetmotion BM 10/2018-2019
17 Inkomster från inbetalning av lån
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 11/2018-2019
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 12/2018-2019
19 Utökade landskapsandelar till kommunerna
Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 13/2018-2019
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 14/2018-2019
21 Upphandling av sjötrafik-alternativt tunnel till Föglö
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 15/2018-2019
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 16/2018-2019
23 Understöd för varutransporter i Skärgården
Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 17/2018-2019
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 18/2018-2019
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 19/2018-2019
26 Tillsättande av språkpolitisk kommitté
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 20/2018-2019
27 Självstyrelsepolitiska åtgärder
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 21/2018-2019
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 22/2018-2019
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 23/2018-2019
30 Tryggad hälso- och sjukvård på Norra Åland
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 24/2018-2019
31 Konkurrensutsatt drift av det allmänna vägnätet
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 25/2018-2019
32 Fortsatt god närservice på hela Åland
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 26/2018-2019
33 Infrastruktur- och transportpolitik
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 27/2018-2019
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 28/2018-2019
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 29/2018-2019
36 Landskapsstöd till nytt vattenreningsverk och nya råvattentäkter
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 30/2018-2019
Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 31/2018-2019
38 Rådgivning för extern finansiering
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 32/2018-2019
39 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 33/2018-2019
40 Nystart av Ålandskontoret i Stockholm
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 34/2018-2019
41 En ny och mer effektiv budgetprocess
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2018-2019
42 Strykning av olycklig formulering
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2018-2019
43 Bolagisera högskolan på Åland
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 37/2018-2019
44 Självlysande cykelbanor och vägmarkeringar
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 38/2018-2019
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 39/2018-2019
46 Bygg en rondell i centrum av Godby
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 40/2018-2019
47 Praktikplatser inom självstyrelsen
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 41/2018-2019
48 Studerandebostäder för Ålands gymnasiums studerande från skärgården, randkommuner och utifrån
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 42/2018-2019
49 En utbildningsinsats för barn med autismdiagnos
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 43/2018-2019
50 Uppsamlingsstöd för fjällfisk
Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 44/2018-2019
51 Ålands intressen till grund för framtidens självstyrelse
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 45/2018-2019
52 Återinrätta Ålandskontoret i Stockholm
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 46/2018-2019
53 Stärk kunskapen om självstyrelsen och Ålands rättigheter enligt folkrätten
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 47/2018-2019
54 Verkställande och tidigare parlamentariska förslag om näringsrätt och jordförvärv
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 48/2018-2019
55 Informationsinsamling av Finlands bristande hantering av språkliga rättigheter
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 49/2018-2019
56 Slopande av politiska jippon
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 50/2018-2019
57 Åländska böter till Ålandskassan
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 51/2018-2019
58 Generellt företräde för barnkonventionen i åländsk lagstiftning
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 52/2018-2019
59 Lyft för ekonomiskt utsatt barnfamiljer
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 53/2018-2019
60 Föräldraringar för ett gott föräldraskap
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 54/2018-2019
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 55/2018-2019
62 Att fånga upp barn och unga i utanförskap
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 56/2018-2019
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 57/2018-2019
64 Ökade resurser till NPF-barn
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 58/2018-2019
65 Stöd för förverkligande av kommunernas socialtjänst
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 59/2018-2019
66 Matbankens långsiktiga verksamhetsförutsättningar
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 60/2018-2019
67 Skattelättnader för ekonomiskt utsatta äldre kvinnor
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 61/2018-2019
68 Slopa planerna på anskaffning av tandvårdsbil
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 62/2018-2019
69 Satsningar på naturturism och vandringsleder
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 63/2018-2019
70 Utveckling och förädling av åländskt biobränsle
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 64/2018-2019
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 65/2018-2019
72 Värna den fria konkurrensen på IT-marknaden
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 66/2018-2019
73 Långsiktigt stöd till jordbruken
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 67/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om frånvaro från dagens och morgondagens plenum på grund av deltagande i möte i BSPC:s Standing Committee.
Lagtingsledamoten Johan Ehn anmäler från dagens plenum på grund av sjukdom.
Lagtingsledamoten Mikael Lindholm anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
26 ledamöter är närvarande.
Antecknas.
Fortsatt första behandling
1 Reform av kommunstrukturen på Åland
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018
Diskussionen avbröts vid plenum 7.11.2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Ingrid Johansson
Tack talman! Jag vill börja med att konstatera att vi lever i en rättsstat där vi genom lag reglerar samhället. Samtliga i samhället, individer och myndigheter så som kommuner, förväntas följa lagen. Jag tycker att det är upprörande att höra resonemang om att ledandande tjänstemän inte ska följa lagen för att ett fullmäktige är av annan åsikt. Vi bor inte i Schweiz, vi styrs inte av folkomröstningar. Jag skulle önska att åtminstone den lagstiftande församlingen skulle undvika att uppvigla till att inte följa lagen. Om någon vill att vi ska justera vårt demokratiska system så är nog det en betydligt större fråga än kommunreformen. Jag konstaterar att denna lag, liksom alla andra lagar, stiftas i sedvanlig demokratisk ordning och den ska följas, det borde vi kunna vara överens om.
Men talman, jag tänkte tala om finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fördjupat oss i kommunreformen ifrån två perspektiv nämligen finans och näring. Föga förvånande.
När det gäller finansfrågorna, eller rättare sagt, kommunernas framtida förmåga att klara ekonomin kan det konstateras att det i initialfasen troligtvis blir dyrare men att det finns fördelar på sikt. I kommunutredningen för Finström, Sund och Geta konstateras det att: ”i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.”
Vi liberaler tror på ett rejält utökat samarbete kommunerna emellan men ser att det idag finns hinder för att smidigt arbeta tillsammans, ska myndighetsuppgifter skötas av annan part så måste förstås också delegeringsbeslut finnas. Det är alltså en omfattande byråkrati som byggs runt samarbetena. Helt i onödan.
Kommunsammanslagningarna skapar också utrymme för specialisering, något som skapar utrymme för effektivering. Idag läggs tid på att ständigt söka information om hur olika saker och ärenden kan skötas, vi behöver mer spetskompetens för att hantera allt svårare ärenden. Slutligen så är det förstås de nya kommunerna som avgör hur de ekonomiska utfallen blir.
När det gäller näringspolitiken så har jag inte hört debatt om att kommunreformen skulle skada. Må hända att vissa hävdar att det inte gör någon skillnad men många menar att det finns betydande fördelar. Däribland kan nämnas en harmonisering av regelverk, gemensam planering av infrastruktur och färre parter att föra dialog med. Också specialiseringen av personalen är näringslivet till nytta och borde leda till effektivare och mer rättssäkra processer.
Därutöver kan det konstateras att vi har en liten arbetskraftsreserv på Åland och att näringslivet är i behov av kompetent personal. Färre kommuner skapar utrymme för en mer effektiv förvaltning av den totala arbetskraften på Åland.
Slutligen talman, för att Åland ska kunna vara bärkraftigt och konkurrenskraftigt så måste kommunerna orka med en framåtsyftande politik som arbetar för mer inflyttning, mer företagande, mer turism och mer förebyggande. Konklusionen är enkel, kommunreformen behövs!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Redan 1991 gav Ålands lagting sitt bifall till europeiska stadgan om kommunal självstyrelse. I den står det att kommunerna ska utöva den kommunala självstyrelsen. Det som ltl Johansson nu framför strider mot detta, att man inte genom folkomröstning och annat ska bestämma sin egen väg. Att det skulle vara något klandervärt även om man ändrar lagen efter ett kommande val, om framförvarande lagtinget beslutar det. Det är demokratiskt i sådana fall.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Man har på många håll i världen och Europa, Schweiz är kanske det mest omtalade exemplet, där man styr samhället genom folkomröstningar. Ett sådant system känns vi inte vid på Åland. Frågan om kommunernas självstyrelse och de deklareringar som ltl Häggblom hänvisar till har tittats på och det menas att det här inte faller i strid med dem. Om det skulle vara på det sättet, att ltl Häggblom har rätt, då kommer lagen i sedvanlig ordning att falla i granskningsprocessen. Det som ltl Häggblom håller på med är som att blanda äpplen och päron.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Nej, det är en grundläggande syn. Vi har helt olika syn på vad som är kommunal självstyrelse. Jag menar att man ska beakta vad kommunerna säger, det är inte kommunerna som bestämmer utan det är invånarna i kommunerna som har självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen. Varför ska man då inte beakta folkomröstningarna? Om kommuninvånarna anser att man ska slå ihop kommuner så är det upp till kommuninvånarna. Varför är Liberalerna emot det?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! På ett mycket seriöst sätt utförde ÅSUB en undersökning över vad de åländska invånarna ansåg. Den visar på en tydlig riktning, ålänningarna vill ha förändring. En kommun utförde nyss en enkät till sina invånare, det fanns inte en majoritet för att fortsätta som den kommun man är idag.
Vi stiftar lagar här, jag är inte beredd att byta ut vårt demokratiska system till ett folkomröstningssystem. Om ltl Häggblom är det så får ledamoten driva den frågan i allmänhet och inte i en explicit fråga som jag ser det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! ”Hållbarhet” är ett ord som används väldigt ofta i det politiska livet idag. Både på Åland och utanför. Det som är ofattbart i den här processen är det faktum att från regeringens sida välja att med lag genomföra det som borde ske genom en demokratisk process, nämligen att de självstyrande kommunerna skulle diskutera ihop sig till lösningar som man är överens om och som det finns en bred politisk uppvaktning både från kommunsektorns och lagtingets sida. Då skulle man skapa en hållbar lösning för det åländska samhället som skulle föra vårt samhälle framåt. Nu har den här regeringen valt att med tvingande lagstiftning genomföra den här politiska processen med minsta möjliga majoritet i lagtinget. Det gör att nästa lagting kan ändra på den lagen och bygga ett annat samhälle. Det är inte en hållbar politik, det är maktpolitik.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag skulle vilja hänge mig åt en liten del av vad ltl Nordlund sa gällande tvingande lagstiftning. Jag skulle gärna vilja höra från ltl Nordlund sida vilken typ av lagstiftning som inte är tvingande.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det ska jag gärna göra. All lagstiftning är i princip tvingande. Det vi har kritiserat är att man vill göra det med lag, det borde vara en politisk process som man ska ha i ett normalt västerländskt demokratiskt samhälle. Här på Åland har vi varit vana att vi tillsammans diskuterar oss fram till bra lösningar.
Jag måste även säga att jag blev upprörd, inte så mycket av det ltl Johansson sagt, utan att man börjar jämföra det här med barnmisshandel osv. för att det finns människor ute i kommunerna som kanske tycker att om man har ett fullmäktige bakom sig och en majoritet på 80 % av befolkningen så ska man kämpa för sin sak, men då jämförs man istället som barnmisshandlare, det var ett lågvattenmärke i den här debatten.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Den typen av jämförelse hörde inte jag under den tidigare debatten att någon från regeringsblocket skulle ha påstått. Men det är klart att det bästa skulle vara, vilket jag tror att alla i den här salen tycker, att kommunerna gemensamt skulle hitta en bra väg framåt. Det har dock visat sig att trots de kraftiga samarbetsstöd som finns i nuvarande lagstiftning så har intresse inte funnits. Samtidigt har vi i Ålands lagting ansvar över helheten, över hela Åland. Vi har ansvar för de kommuner som det går sämre för. Det krävs två för att dansa tango, och nu har det visat sig att de starkare kommunerna inte är intresserade av någon dans.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Johansson. Ledamoten och jag har ganska lika uppfattning om behovet av en kommunreform. Jag vill ändå lyfta ett par frågeställningar som jag vet att ltl Johansson har god insikt i och det gäller det som även togs upp i anförandet. Skulle ledamoten kunna utveckla kring ”specialiseringen” och ”kompetensutnyttjandet”?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Vi kan konstatera att det pågår en hel del olika lagstiftning som påverkar vårt samhälle på många olika sätt. Vi stiftar lagar för människors bästa, vilket jag tycker vi ska komma ihåg när man pratar om att samhället blir mer byråkratiskt. I de allra flesta fall handlar det om att skydda invånarna. Det kräver en högre kompetens. Att sitta där som ensam tjänsteman i en kommun, t.ex. som ensam teknisk ingenjör på kommunen, du ska då klara av att hantera vattenfrågor, avfall, elnät, byggnadsplanering, generell översiktsplanering – det är en omöjlig uppgift att kunna göra det bra. Personalen tenderar även att må bättre om man få göra det som man är bra på. Våra högskoleutbildningar riktar in sig mycket mer på specialiseringar idag än vad de har gjort tidigare. Den gamla typens generalister är svåra att få tag på. Det blir därmed en mycket svår uppgift för kommunerna att fortsätta jobba som man har gjort tills idag.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack för det ltl Johansson. Ett steg till i samma frågeställning angående kompetensutnyttjandet. Tanken att varje tjänsteman eller person gör det som den är specialist på eller dedikerad för och därmed drar full nytta av en tjänst, upplever ltl Johansson att så är fallet idag eller kan vi på Åland bli bättre på det?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag känner mycket väl till, som min tidigare roll som specialiserad tjänsteman i ett kommunalförbund, hur tjänstemän som inte var med i samarbete ofta ringde angående uppgifter som undvek från det normala arbetet och inte hade någon aning om hur ärendet skulle skötas. Det är ett problem när det gäller effektivitet, ett problem att man inte orkar och klarar av att jobba framåtsyftande i de projekten, men det är också ett problem för rättssäkerheten, vilket jag vill understryka.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag delar ltl Johanssons syn på att det är mycket olyckligt att politiker insinuerar att kommundirektörer och ledande tjänstemän inte kommer att följa lagen efter att lagen trätt i kraft. Det tror jag inte på, jag tror att de kommer att följa lagen precis som de gör med alla andra lagar. Folkomröstningar är rådgivande, men lagen måste de följa och det kommer de att göra. De kan och ska lägga förslag som följer lagstiftningen. dan kan de alltid reservera sig om politikerna tar ett annat beslut, de är också skyldiga att göra de om man inte följer lagen. Jag kan inte se att våra kompetenta kommundirektörer skulle göra någonting annat än att följa lagen. Att påstå något annat är olyckligt.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Visst är det så, talman. Det är otroligt olyckligt. Jag tolkar inte förra veckans debatt som något annat än att man berättade från oppositionens sida att man i praktiken kommer att försöka få direktörer att inte följa lagen. Det är vad jag tolkar att man sade, rent ut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Som tur var missade jag debattens inledning förra veckan, lika bra med tanke på de heta tongångarna som säkert ännu skulle ha påverkat mitt humör. Det är bra att jag får starta från en ny position, som utskottsordförande i lag- och kulturutskottet. Bästa ltl Johansson, inte drömmer ni väl fortfarande om att tvångslagen kommer att se dagens ljus? Jag kommer att återkomma till det här i mitt anförande, så det är onödigt att skapa hysteri runt ”emot eller för lag” då det här kommer aldrig att se dagens ljus.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det var skönt att höra en lite mer nyanserad replik från oppositionen. Idag har diskussionen kanske inte varit lika agiterad som den var förra veckan. Bästa ltl Jansson, jag utgår från att den här lagen kommer att hanteras som all annan lagstiftning och jag tror att den kommer att gå igenom.
Ltl Harry Jansson, replik
Med tanke på att det är kyrkoval snart vill jag passa på att säga att ”var och en är salig, i sin egen tro”. När det gäller de allmänna frågeställningarna så lyfter ltl Johansson näringslivsaspekterna. Är det inte lite oroande, sett ur ledamotens perspektiv, att det är i staden - där vi har stadspartierna som styr dagens Åland – som vi hittar problem när det gäller näringslivsfrågan? Medan Jomala, Finström, Saltvik, alla har kunnat svara till näringslivets behov. De har sett till att det finns planlagda områden etc. för att gynna näringslivet medan stan har trampat vatten i decennier när det gäller näringslivsutvecklingen.
Slutligen, bästa ltl Johansson, det tillhör inte automatiskt en kommuns allmänna kompetens att gynna näringslivet, utan det handlar rent generellt om helt allmänna åtgärder för att främja samhället i stort.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Jansson vet att vi inte ska diskutera kommunpolitik här och ändå bygger ni upp er replik till att göra det och jag tänker inte stiga in i den fällan.
Jag kan konstatera att hela Åland behöver jobba mera tillsammans för ett starkare Åland. Olika kommuner har olika förutsättningar. I vissa kommuner kanske man har ont om mark, det är trångt och man har mycket gamla bebyggelser som önskas bevaras. Andra kommuner har problem med sämre planerade infrastrukturer och en tredje kommun har problem med att man ligger lite långt borta från övriga industrikluster. Jag tycker den här diskussionen och striden mellan stad och landsbygd är onödig. Den är till och med destruktiv. Jag vill att vi går bort från den och ser hur hela Åland kan bli bättre.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talman, ärade ledamöter av Ålands Lagting. Detta är egentligen mitt gruppanförande, även om det kom lite sent av tekniska orsaker.
Vi har debatterat kommunstrukturreformen fyra timmar den här gången. Vi hade också några dagars remissdebatt tidigare så de flesta har väl hunnit uttala sig, både en och två gånger.
I mitt anförande som reservant, så tog jag upp avsaknaden av kalkyler i motiveringarna till lagförslaget. Jag påpekade ett fel i den enda kalkyl som presenterades. Jag nämnde några kalkyler som borde ha gjorts och jag återkommer till dessa i ett senare anförande.
Jag kommer, av utrymmesbrist, inte att nämna eller upprepa all den kritik som framförts mot lagförslaget utan konstaterar att jag tryckt ”gilla” på de flesta anföranden och förslag från oppositionen.
Som jag ser är det bättre att vi framför olika slag av kritik och olika slag av förslag. Analyserna är det område som jag helst har som utgångspunkt, eller pengar.
Fru talman. I vår remissversion av det nya partiprogrammet skriver vi inte mer om kommunsammanslagningen än följande: ”Vi ser sexton åländska kommunerna som en del av vår kulturella identitet, men stöder frivilliga sammanslagningar.”
Behöver man säga mer? Inte egentligen, men jag tänkte utveckla tankarna lite här. Anser vi att 16 kommuner är det optimala för Åland? Nej, men vi har ingen åsikt om vad som är det optimala. Vi har en åsikt om att det ska vara frivilligt. Vi nämner också kommunsammanslagning som ett exempel på lämpliga frågor för kommunala folkomröstningar. Vi har haft några och kommer troligen ha fler.
Fru talman! Vi har hört i debatten att man talar om tvångslag och man säger att inget annat hjälper, d.v.s. att en majoritet från Mariehamn ska stifta en lag och rita om kommunkartan. Från regeringshåll upprepar man ”vi har ju sett att ingenting har hänt och det händer ingenting någonstans”.
Ja, ni kanske har rätt i att ingenting har hänt - tittar man på kartan ser den ut som för 50 år sedan - men det har börjat röra på sig.
Man brukar säga att om man inte har försökt med pengar, så har man inte försökt tillräckligt på frivillig väg. Det gäller när det handlar om att få folk att använda elbilar eller solpaneler osv.
Åländsk Demokrati accepterade platsen i den så kallade parlamentariska gruppen kring kommunsammanslagningarna, d.v.s. det är Åländsk Demokrati och regeringspartierna som sitter där.
Redan på mitt första möte så påpekade jag hur stödbeloppet för samgång mellan kommuner ser ut och hur det kunde vara. Som vi kan se i landskapslagen så har vi en paragraf som förklarar precis hur stort understödet ska vara. Det är skrivet som ett understöd per invånare och ju större kommunen är desto mindre blir understödet per individ. Antalet innevånare är alltså den enda parametern. Jag förstår inte varför man inte kan eller ska beakta kommunens ekonomiska ställning eller kommunens skattekraft.
Om en kommun går samman med en annan kommun som har sämre ekonomisk ställning eller sämre skattekraft så borde rimligen ett större stödbelopp utbetalas. Stödet kanske även kunde betalas ut under längre tid beroende på vilken faktor man beaktar. Olika faktorer kan vara av olika betydelser, vissa kan vara av tillfällig natur.
En annan sak är stödbeloppets storlek. Om man skulle beakta fler faktorer, betala ut stöd under flera år och därmed ge totalt sett ett större stödbelopp, så är jag övertygad om att, på basen av de diskussioner som nu förekommit, det kan och kunde bli sammanslagningar utan denna tvångslag.
Fru Talman! När jag lyssnade till gruppanförandena senast så kunde jag höra att socialdemokraterna talade sig varma för denna tvångslag. De har även gått till val för den frågan och deras egen minister är den som driver frågan.
Men jag förstår inte riktigt varför ett alternativ med frivillighet och större morötter inte skulle kunna tilltala t.ex. den moderata väljarkåren. Brukar inte moderaterna betona just frivilligheten, valfriheten och hur ni nu brukar uttrycka er.
Jag noterade i måndags att det var ltl Ehn som höll moderaternas gruppanförande eftersom gruppordförandes stol var tom den dagen. Under en kaffepaus kunde jag se på Facebook att moderaternas ordförande lycktas få en selfie med Ebba Busch-Thor, och det är förstås lite mer spännande än att sitta här. Idag har vi ordföranden här. Jag drog mig även till minnes att då vi debatterade kommunreformen i våras så krockade debatten med en privatresa och då var det ltl Silander som framförde moderaternas syner.
Så vi har faktiskt ännu inte fått höra vad ordförande för regeringens tredje hjul har för åsikt i den här frågan. Är hon för tvångslag eller för frivillighet? Kanske frivillighet med större morot. Jag ser på talarlistan att ltl Holmberg-Jansson har begärt ordet senare, så det ska bli mycket spännande att få höra er personliga åsikt i den här frågan. Tack för ordet fru talman.
Ltl Göte Winé, replik
Tack ltl Toivonen! Jag tror att ltl Toivonen antydde ”ge fyrk till kommunerna bara, då slår de ihop sig”. Det har funnits ekonomiskt understöd och man har försökt samarbeta. Men ärligt talat, ltl Toivonen, så har de åländska kommunerna så pass bra ställt at de inte är beroende av de här pengarna. Framför mig har jag olika samarbeten som man har försökt lyfta från vår kommun: gemensam byggnadsinspektion, det blev nej. Gemensam löneräkning, det blev nej. Gemensam äldreomsorgsledare, det blev nej. På grund av att de andra kommunerna inte har samma behov. Det är inte pengarna som är problemet utan det egentliga problemet är vad man har för behov nu och då.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Mitt anförande gällde kommunsammanslagningen inte samarbeten, även om jag också är för samarbete. Som jag sa tror jag att den här processen har gjort att det nu kanske finns större möjligheter för kommunsammanslagningar vilket det här ärendet handlar om.
Ltl Göte Winé, replik
Tack! Då kan vi gå vidare med att det nyss var en frivillig process där tre kommuner, Finström, Geta och Sund skulle gå ihop. Det var mycket pengar man sa nej till då man beslöt sig för att inte gå ihop. De fortsatte inte ens utredningen. Det fanns en hel del ekonomiskt understöd som man skulle kunna ha fått. Det ekonomiska finns där men det är känslomässigt och det måste finnas vilja för att gå vidare. Man ser hur man har jobbat emot frivilliga kommunsammanslagningar från partier, så det är mer känslor än att det skulle vara pengar som är den ekonomiska moroten som man vill ha. Det säger jag, ltl Toivonen, att det bör finnas en ledning som bestämmer vart man ska gå annars kommer det fortsättningsvis vara oerhört spretigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Toivonen. Ltl Toivonen lyfter i sitt anförande tanken kring frivillighet och jag tänker fortsätta där ltl Winé slutade; jag tror inte på frivillighet. Bland våra 16 kommuner kan vi säkert hitta lösningar där hälften går ihop med varandra, vi kanske får 8 frivilliga kommunsammanslagningar, men resten då? Det vi skapar blir som ett fläckigt område där minsta gemensamma likhet är ojämlikheten. För vem kommer att vilja gå ihop med de 8 sista kommunerna? Vi kan dra frivilligheten till sin spets, till en viss gräns – men sen då? Är det vad vi vill uppnå? När det gäller det ekonomiska så har det funnits pengar länge och det finns bra med pengar just nu. Jag tror inte att det är det som är orsaken till att kommunreformen inte har blivit av.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Självklart är det väldigt svårt att veta vad ännu mer pengar skulle innebära, om det skulle underlätta. Jag tror att det kan göra det lättare för kommunsammanslagningen. Det intressanta som ltl Holmberg säger att ”med frivillighet kommer vi inte längre än till åtta kommuner”, vad är det för problem med att halvera antalet kommuner och gör det på frivillig väg? Jag ser det inte som något problem utan jag ser det som den realistiska möjligheten man skulle kunna ha på frivillig väg. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det var bra att ltl Toivonen lyfte den aspekten för det är precis just det som är problemet. Skapar vi en frivillighet rakt av där vi får ett antal kommuner som ingen vill gå tillsammans med så får vi ett A- och ett B-lag på Åland. Den utvecklingen vill inte jag se. Där man har en servicenivå och välfärd på ett sätt på halva Åland och andra halvan har näsan just ovanför vattenytan. Det är inte bra för Åland på något sätt, varken kort- eller långsiktigt. Jag tog åtta kommuner som ett exempel, jag tror ungefär det är där man kan landa om man rent generellt skulle gå efter frivilligheten. Det jag tror att de flesta kommuner ser är den ekonomiska vinningen sett över tid om man skulle samarbeta och ta bort kommungränser. Det är då man kan tjäna de stora pengarna och istället kan lägga pengarna på välfärd och stärka allt det som vi ålänningar är värda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Jag försökte följa med i vad ledamoten sa och jag uppfattade det som så att ledamoten börjar acceptera att vi verkligen ska göra något åt kommunernas antal och strukturen kring hur vi ska ha kommunindelningen. Vägen dit var lite oklar men den skulle ske på frivillig basis. Jag undrar vad ltl Toivonen önskar att det ska bli för resultat av sammanslagningen? Är det bara antalet som är avgörande eller är det grundförutsättningarna för de nya kommunerna att ha bättre förutsättningar för att kunna ge service i framtiden?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag ser inte något självändamål i att det ska vara fyra, åtta eller sex kommuner. Frivilligheten är det viktigaste. Det som jag nämnde kanske är ett sätt att få fram frivilligheten, inte den tvångslag som det talas om.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack! Det var ju inget svar på frågan egentligen. Vad är det man vill åstadkomma när man vill förändra kommunantalet? Är det att det att det ska blir två, fyra eller åtta stycken eller är det att man ska skapa förutsättningar för de nya kommunerna att verkligen verka och ge den servicen som det är tänkt? Antalet kommuner är i sig rätt ointressant. Det viktiga är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för kommunerna att kunna ge en framtida service till invånarna. Har ltl Toivonen en annan åsikt?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman. Tittar man på de förslag som regeringen har med fyra kommuner så är det väldigt svårt att få kommuner som har större skillnad i skattekraft än det som ni föreslår. Om man får det frivilligt så är det bättre i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag tycker att ltl Toivonen skulle kunna vara lite försiktig i sin kritik över att någon annan ledamot är borta under en plenidag. Vårt lagtingsarbete består inte bara av plenum utan vi har även utskottsveckor som är ungefär en tredjedel i förhållande till plenidagar. Så länge man systematiskt är borta från de dagarna så tycker jag inte att det passar att kritisera någon annan för en dags frånvaro.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman. Jag tror att ltl Johansson ska räkna lite noggrannare. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Jag tror faktiskt inte det. De gula veckorna, utskottsveckorna, är ungefär 11 veckor i året och pleniveckorna är ungefär 27 stycken. Utskottsveckorna är ungefär en tredjedel. Det är även allmän erkänt att det är i utskottens om det egentliga arbetet utförs. Det är där man förkovrar sig, det är där man kan införa sin politik som oppositionspolitiker. Ltl Toivonen är bara intresserad av arbetet som är synligt för media och jag tycker att det är en sorglig hantering av det förtroendeuppdrag man har fått.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Det är intressant att ltl Toivonen tycks ha ett tvångsmässigt behov av att ha kontroll över oss kvinnor här i vår lagstiftande församling. Jag känner mig väldigt trygg med att ltl Ehn, som var ytterst insatt och väldigt kunnig i området, förde vårt partis talan under diskussionen som medlem i lag- och kulturutskottet - som var utskottet som betänkandet kom ifrån. Där kan man säga att det finns en fördel med att det finns flera i ett parti, där flera kan hålla anföranden och man kan välja den person som man tycker att är mest insatt i ämnet.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag förstår självklart att ni har ett stort förtroende för ltl Ehn som dessutom har varit er företrädare på platsen som partiordförande.
Jag är nyfiken på att vet vad ni personligen tycker frågorna angående tvång och frivillighet, som är saker som ni har talat om väldigt mycket. Jag skulle vilja och jag hoppas att få höra er personliga åsikt i frågan senare. Tack.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Om sju talare kommer jag att säga min åsikt och det är inte som att det är någon nyhet. Jag har uttalat mig många gånger i media om vad vi ifrån Moderat samling står för när det gäller den här saken. Precis som ltl Johansson var inne på tidigare så är det faktiskt så att det man säger här i salen är en sak men det arbete som sker utanför salen är vad som är det riktigt arbetet. Här presenteras det man har kommit fram till. Jag har faktiskt så stort förtroende för mina medlemmar i vår lagtingsgrupp så det spelar ingen roll om det jag eller någon annan som för vår talan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Toivonen försöker fortsätta sprida idén att det skulle vara en majoritet från Mariehamn som tar beslut hela tiden, framförallt vad det gäller förslaget om kommunreformen. I andra sammanhang nämner man aldrig att det också är mariehamnare som tar positiva beslut för landsbygd och skärgård. Vi är invalda för att representera hela Åland. Det är ingen här som är invald för att representera Mariehamn, varenda en av oss sitter här för hela Åland. Det är faktiskt så att hälften av ledamöterna i lagtinget inte är från Mariehamn, hälften av de som sitter i regeringsblocket tillsammans med regeringen inte heller är från Mariehamn. Hur får ltl Toivonen ihop matematiken, att majoriteten skulle vara från Mariehamn då det är 15 – 15 i lagtinget just nu? Majoriteten tillsammans med landskapsregeringen, över hälften av ledamöterna är inte från Mariehamn.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag får göra en kontrollräkning, ltl Carlsson. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman. Jo, det går bra att kontrollräkna. Nästan hälften av ledamöterna i oppositionen är från Mariehamn också, som information till ltl Toivonen. Jag tror inte att de kommer vara med och godkänna den här lagstiftningen. Är det bara oppositionen som är invald för Ålands bästa? Är det så ltl Toivonen menar, att det bara är ledamöter i opposition som är invalda för hela Åland, resten är invalda för sin egen kommun?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Nej, jag utgår från att alla, liksom jag, är valda för Ålands bästa.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Det unika med Åland är att det är unikt på riktigt. Blott 30 000 innevånare förfogar över en självstyrelse som motsvarar ett eget land till 70 %. Vi har egen regering och parlament som stiftar egna lagar och gör en egen budget. Regeringen och parlamentet inrymmas i denna självstyrelsegård som också inrymmer ca 200 tjänsteinnehavare. Kostnaden för upprätthållande av självstyrelsen i denna självstyrelsegård uppgår till ca 40 miljoner euro per år. Skulle vi inte ha en självstyrelse så kunde det sparas 30 till 40 miljoner per år genom besluten istället skulle tas i Helsingfors. Alternativt kunde dessa miljoner istället satsas på sjukvård, äldreomsorg och skolor.
Nu vet vi alla att självstyrelsen, trots dessa höga administrationskostnader, är totalt sett förmånligare för ålänningarna än om vi inte hade självstyrelse. Förmånligare gällande bättre sjukvård, bättre skolor, bättre barnomsorg, bättre äldreomsorg, lägre skatter, lägre arbetslöshet än vad man t.ex. har i riket.
Exakt på samma sätt har vi de med kommunstrukturen på Åland. Tack vare den kommunala självstyrelsen och självbestämmandet har vi en bra välfärd nära ålänningarna. Våra barn har nära till sitt daghem och till sin skola. Äldreomsorgen är till stora delar i de hemknutar som de äldre ofta bott hela sitt liv. Runtomkring oss har det gjorts en stor kommunreform. Vilket har betytt att när servicen försvunnit har skolor och daghem stängts och mycket görs centralt. Det är tyvärr en utveckling som regeringen på Åland nu också vill kopiera från vad man exempelvis gjort i riket.
Nu vill landskapsregeringen behandla landsbygden och skärgården på samma sätt som Helsingfors behandlar självstyrelse. Man hör inte, man lyssnar inte och man ser inte vad de berörda vill och tycker. Allt ska nu styras av de, som tidigare nämnts, politiker - som de allra flesta är politiker i Mariehamn. Man vill gärna att landsbygden, ”de andra”, ska slås ihop, men själv sitter man i orört bo. Dessutom har man sätt till att man får både Järsö och Nåtö till sin kommun. Järsö och Nåtös service som skattebetalarna Lemland har betalat, ska nu gratis tillfalla nya skattebetalare.
För att uppnå sin vilja att slå ihop landsbygdens och skärgårdens kommuner så är man beredd att ta till en tvångslag med hjälp av en handfull konsulter från Stockholm och från riket. Som de skulle förstå det unika med Åland. Nej, de förstår lika lite det unika med Ålands närdemokrati som Helsingfors förstår det unika med självstyrelsen. Man är t.o.m. beredd att en dag kanske ställa ungefär 200 fullmäktige ledamöter inför rätta för att inte följa denna tvångslag. Det är faktiskt förvånande, och man blir faktiskt bestört. Dessutom så framförde Moderat samling i sitt gruppanförande att om inte dessa landsbygd- och skärgårdspolitiker får gehör och gör något åt den här lagstiftningen så är man beredd att stjäla i landskapsandelarna, man vill alltså svälta in dem i en reform. Det här är inte förenligt med den demokrati och det sättet man har byggt upp samhället. Lagtinget har beslutat om skyldigheter för kommunerna att upprätthålla skolor, daghem och äldreomsorg – det är lagen. Tillika har samma lagting gett kommunerna beskattningsbehörighet, rätt att ta avgifter och man ger landskapsandelar för att bestrida kostnaderna för den lagstadgade servicen. Att man nu ska stjäla i landskapsandelarna på ett sådant sätt att man inte har möjlighet att utföra detta, är definitivt lagvridet och inte förenligt med en normal demokrati. Det skulle betyda att en del kommuner skulle måsta ta 100 % i skatt. Lägger man ihop det med statsbeskattningen så blir det lite ”pomperipossa” över alltihop. Nej, fru talman, på det här sättet kan vi inte driva självstyrelsen på Åland.
Med den här politiken har landskapsregeringens partier lyckats med det olyckliga att dela upp Åland i ungefär lika stora delar, för och emot. Jag är själv född, uppvuxen och har jobbat samt varit politiker i en kommun på norra Åland. Jag har varit tjänsteman i 20 år och kommunpolitiker i 20 år - i 40 år har jag verkat nära kommunens invånare och varit i kontakt med de andra på norra Åland. Därmed vet jag, ursäkta fru talman, hur förbannad man är på den här lagen. Man uttrycker sig på ett sådant sätt som jag inte hört förut om politikerna i den här salen. Det här är olyckligt. I en tid där vi måste komma tillsammans och försöka göra något tillsammans så väljer man ”ni och vi”. Nej, fru Talman, det är inte på detta sätt jag vill jobba i detta parlament.
Vi befinner oss i en tid som det är viktigare än någonsin att tillsammans välja väg i stora och avgörande frågor för ålänningarna.
Centern har gång efter annan sagt att vi inte är emot en kommunstruktur men den måste ske på respektive kommuns invånares vilja. Vi kan inte tro att kommuninvånarna, som man vill påstå, är dumma och inte begriper sitt eget bästa. Det är klart de gör det och de vill vara involverade och vara med och bestämma – precis som vi vill göra med självstyrelsen i denna sal. Som vi inte vill att Helsingfors ska lägga sig i.
Centerns uppfattning är, och det har ett antal rådgivande omröstningar visat, att man inte vill ha den kommunstruktur som landskapsregeringen föreslår genom denna tvångslag. Jag tror att skulle man idag göra en undersökning så skulle den visa ungefär 50/50. Det är illa nog. Det måste finnas en större acceptans.
Istället bör man testa kommuninvånarnas vilja och istället göra mindre kommunstrukturförändringar. För att ta ett exempel: om Geta och Finström vill gå ihop och dess politiker tycker att det finns fördelar för invånarna att gå ihop, så gör man en folkomröstning om det. Säger man ja, så finns det grund för att genomföra det.
Lika lite som landskapsregeringen velat lyssna och diskutera med centern om landskapsandelssystemet, kortrutt och andra för ålänningarna stora frågor, lika lite har landskapsregeringen velat lyssna och diskutera med centern hur en framtida kommunstruktur kunde se ut och hur vägen dit kunde gå.
Jag önskar att landskapsregeringen kunde ha samma sympatiska syn som Lagtingets talman hade i sitt tal vid invigningen av det nya lagtingsåret. Talet andades en vilja om att göra något tillsammans.
I vilket fall som helst blir kommunstrukturen en het valfråga om ett år och där kommer det bestämmas, i praktiken, om en kommunstruktur skall genomföras och på vilket sätt. Tack, fru talman.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ltl Karlsson är upprörd över att det finns ett ”för- och ett emotläger” bland ålänningarna för den här kommunreformen. Jag vill fråga, med anledning av ltl Karlssons uttalande om ”pomperipossa-skatter” och ”totalt köra över”. Att ingen skulle ha lyssnat på någon trots de enkäter som har lämnats ut, trots workshops och trots att centern fick en inbjudan till den parlamentariska gruppen, hur ser ltl Karlsson på sin egen roll i den uppfattade splittringen som råder i det åländska samhället?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag har personligen varit på workshops som stockholmskonsulterna hade runtom på Åland. Jag måste säga att de var något av det sämsta jag har sett. Det fanns inte en tillstymmelse av att man försökte få ut något resonemang om varför man borde slå ihop kommunerna eller inte. Det var istället några post-it lappar ”för och emot” osv. och sedan kom det ett förslag att vi skulle ha sju kommuner på Åland.
Jag har också pratat med folk som är i branschen, som har ett modernare sätt att se på det, vilka har sagt att man inte bör göra det på det där sättet. Jag har varit med på dessa och det har varit ett dåligt upplägg. Man har inte blivit involverad på det sätt som man borde bli.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det är säkert andra som lyfter den frågan vidare men jag blev otroligt intresserad då ltl Karlsson i början pratade om att det finns en överstor administration här i självstyrelsegården, att den kostar - och ni nickar nu instämmande. Nu är budgetmotionerna inlämnade från oppositionens sida och därmed vill jag ge ltl Karlsson tillfälle i akt att berätta vilka typer av administrativa tjänster som ledamoten anser kan försvinna från självstyrelsegården. Vilka inbesparingar föreslår ltl Karlsson själv att ska göras?
Talmannen
Talmannen vill påminna att replikväxlingen ska föra sig till huvudanförandet, vilket inte de nämnda motionerna har någonting har med att göra.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vill också påpeka att ltl Johansson kanske kan lyssna på mitt anförande. Jag kritiserade inte administrationskostnaderna utan jag konstaterade att de finns administrationskostnaderna när man har en självstyrelse eller ett självbestämmande. En konsekvens av att ha självstyrelse är att det visserligen kostar men det ger så mycket mer i andra ändan. Det blir ett stort plus. Precis på samma sätt är det med kommunernas administrationskostnader, visserligen kostar det men i slutändan är det ett plus för invånarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman och tack ltl Karlsson. Det är exakt sådana här anföranden som skapar ”vi och dem”. En vulgär debatt. Som att kommunstrukturen skulle vara ett sätt att rycka bort självstyrelsen från Åland. Det är befängt. Ltl Karlsson pratar om gamla tider, hur det är på Åland och hur glansbilden är. Frågan är, hur ser glansbilden ut om 20 eller 30 år om vi inte börjar göra någonting?
Jag tror även att ltl Karlsson är överoptimistisk när de gäller Åland sett till våra närregioner. Menar ltl Karlsson att våra företag inom energi, avfall etc. har en konkurrenskraft som kan konkurrera på lika villkor som våra närregioner idag? Det tror inte jag. Kommunalskatterna, betalar ålänningarna mindre kommunalskatt än vad man gör i närregioner? Det tror inte jag. Våra barn och ungdomar, rör de på sig mer än de gör i våra närregioner? Tyvärr, det gör de inte. Vår äldrevård, är den mer specialiserad här på Åland än i våra närregioner? Nej, det är den inte. Det finns väldigt mycket arbete att göra ltl Karlsson.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är ingen överraskning att ltl Holmberg är av helt annan åsikt i de här frågorna. Jag anser att vi har en fantastisk service som få kan mäta sig med. Vi har en kommunalskatt som ligger på netto någonstans mellan 10 och 12 procent. I riket har man betydligt högre netto efter avdrag. Vi kan visa fördelar efter fördelar. Visst måste det vara en fördel att besluten tas så nära invånarna som möjligt. Vi måste väl tro på människan och att det inte ska skötas av några få centralt i kommunerna, som det blir om det blir fyra kommuner. Det är som att man inte tror på ålänningarnas förmåga. Jag tror och litar mycket på ålänningarna och det kan bevisas genom att titta på hur det är och hur det har varit.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag förstår att ltl Karlsson är emot kommunreformen då kommunpolitiker som grupp har visat sig vara mest kritiska till en kommunreform, inte bara här på Åland utan även där kommunreformer har genomförts. Detta på grund av olika orsaker, varav ett är att man är rädd om sitt eget mandat. När det gäller ålänningarna och deras intresse för en kommunreform så har väl alla enkäter visat ett ganska tydlig positiv inställning till färre kommuner. Det ligger väl närmare två tredjedelar som vill se en kommunreform och vill se den ganska snabbt. När det gäller hur bra vi har det på Åland idag har inget att göra med kommunreformen, det är hur vi ska ha det om ett antal år som är det viktiga.
När det gäller kommunalskatten håller jag inte alls med ltl Karlsson. Lägg på ÅHS och gymnasiet som har en kostnadsmassa på ca 90, 95 miljoner euro så ska vi se hur kommunalskatten drabbas.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Tyvärr räcker inte en minut för att motbevisa det sistnämnda, men det går att motbevisa. Rädd om eget mandat? Det påståendet är inte seriöst, varför skulle man vara rädd om sitt eget mandat? Personligen har jag själv stigit av kommunstyrelsen i Saltvik frivilligt efter två år för att jag tycker att det ska in nya och yngre krafter, vilket det gjorde. Att man är rädd om sitt eget mandat och för att jobba gratis åt en kommun – nej, det handlar inte om det. Det handlar om att när man pratar med kommuninvånarna, de som väljer, så hör man vad de säger. Som sagt har jag varit tjänsteman i 20 år, kommunpolitiker i 20 år, nog har jag någon form av insikt i vad som är bra för invånarna eller inte. Det här är min övertygelse och jag har många med mig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ltl Runar Karlsson måste ha hört fel när han lyssnade på Moderat samlings gruppanförande. Ingenstans i handlingarna påstås det att moderat samling skulle vara för att svälta ut kommunerna på landskapsandelarna. Tvärtom har vi i vårt utlåtande från finans- och näringsutskottet, vilket Moderat samling står bakom, att ”totalnivån ska bibehållas i reformens genomförande”, dvs. totalnivån av landskapsandelarna.
Däremot svarades det under en replik att när landskapsandelar ska delas ut så betalas dessa ut till kommuner. Det görs enligt den lagstiftning om vilka kommuner som finns på Åland. En konsekvens av en kommunreform blir att landskapsandelar måste betalas ut till de kommuner som finns enligt lag, eller vilken lag tycker ltl Karlsson att man ska följa om inte de som är i kraft på Åland?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Nu är inte respektive ledamot här så jag tänker inte gå i polemik med vad som sades och vad jag uppfattade. I och med det har jag inte flera kommentarer.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det räcker att konstatera för min del att ltl Ehn svarade på en replik i gruppanförandet när det gällde huruvida landskapsandelssystemet kommer att på verkas av en kommunreform. Vilket den naturligt måste göra när man ska betala ut landskapsandelar så småningom.
Sedan sa ltl Karlsson i sitt anförande att vi kan spara miljoner i administration genom att överlåta självstyrelsen till Helsingfors och jämförde detta med kommunreformen. Det är ingenting som vi har föreslagit från regeringssidan utan snarare tvärtom, vi vill i sådana fall spara de miljonerna på kommunsektorn. Jag hoppas att ltl Karlsson också tycker att det är en bättre idé att göra det än att överlåta självstyrelsen till Helsingfors. Ltl Karlsson har ofta ett perspektiv enbart utifrån kommunen men vem, enligt ltl Karlsson, företräder hela Åland när det gäller att hitta den bästa kommunstrukturen på Åland? Vilket folkvalt organ har det? För mig är det lagtinget.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är klart att det är lagtinget - där alla förstås är färgade av sin hembygd. Det har vi sett på de lagförslag som har kommit på olika sätt. Hållet det bär åt är en centralisering utan dess like men det är klart att det är lagtinget som beslutar. Men alla från sina regioner ser till att hela Åland ska leva, inte bara centralorten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack fru talman! Tror ltl Karlsson att vi från regeringspartierna på riktigt kommer att gå in för att stänga dagis och skolor i första hand? Är det inte så att man borde nyttja det man har smartare än att bygga nytt? Som man nu planerar att göra på vissa ställen på Åland när det redan finns skolor som man kan använda. Varför skrämmer ltl Karlsson med sådan retorik? Kan ltl Karlsson berätta för mig hur man har tänkt att pengarna ska räcka till ute i de små kommunerna om man inte gör en kommunsammanslagning? Är det inte då en risk att skolor får lägga ner?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är så att man skrämmer folk då man säger att man kommer att stänga vid en kommunsammanslagning. Hur kan då den andra sidan säga att allt blir kvar och lova det? Det är lika orimligt i sådana fall. Jag vet hur man resonerar ute i kommunerna, den dag en skola eller ett daghem måste byggas till eller få en grundrenovering av något slag. Det kommer genast upp på dagordningen, är det verkligen lönt att behålla t.ex. Geta skola för 25 elever eller kan man placera om dem till Ödkarby skola, Källboskola eller Rangsby skola, i befintliga lokaler och därmed spara massa pengar? Ja, förmodligen tänker man så och gör så. Vilket i sin tur betyder att bygden dör ut. Det blir säkert en besparing på momentet men samhället förlorar på det i längden. Vi har som sagt facit på hur det är på Åland, landsbygden växer och vi har god ekonomi osv.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag har läst i media att vissa små kommuner har problem och går minus. Jag känner därmed en oro över hur man ska klara av att upprätthålla det som man lagpliktigt måste göra i kommunerna om man inte har pengar. Ska man då leka ”svälta räv” och be dem komma till landskapsregeringen och be om pengar när de inte klarar sig? Är det inte mer hållbart att se över strukturerna som man gör precis överallt i Europa idag? Se över hur man ska arbeta smartare och hur man ska kunna få saker mera modernt skött. Det är kanske inte det ultimata att ha administration ute i varje kommun, kanske man kan göra det tillsammans - få arbetskamrater som man jobbar ihop med, diskuterar med och lösa saker tillsammans med.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Åland har hittills gjort en utveckling stegvis och det har varit mycket lyckosamt. Gymnasialskolorna är under landskapet, där har vi en kommun. ÅHS flyttas till landskapet, där har vi en kommun. Högstadiedistrikten har slagits ihop, där har vi två eller tre kommuner – förutom i skärgården. Barnskydd har samarbetat, nu är KST på gång där det förhoppningsvis blir ett. Det är dessa steg som har varit väldigt lyckosamma. Man har inte tagit det stora klivet som många andra har gjort som har betytt att servicen praktiskt taget har försvunnit när skolor har stängts och man har kunnat läsa i tidningarna hur långt alla har till sin service. Centern vill fortsätta göra det bättre, men göra det stegvis.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Som politiker boende i Mariehamn så får jag ta och berätta, för att repliken ska ha någon form av legitimitet, att jag har rötter i Haraldsby, Saltvik och i Torp, Jomala.
Kommuninvånarna vill och vet sitt eget bästa, men i den här frågan kan det bli att man lite egocentriskt ser på just Saltvik eller Finström eller Jomala. Man klarar sig ganska bra men det handlar också att se till hela Åland. Hur vi klarar oss solidariskt och gemensamt så att hela Åland klarar sig bra. Det är det som det handlar om. Vad är egentligen en kommun? Är det just de här gränserna i skogarna eller är det invånarna som har rätt till en service? Lagen är ganska tydlig på den här punkten. Det handlar om rätt till service idag och även om 20 år.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är klart att lagtingsuppdraget är lite både och. Många ser till sin bygd och även till hela Åland, själv har jag i alla fall försökt på mitt sätt och varit med och förverkliga IT-byn om alla drar sig till minnes om den följetång som var i tidningarna då och hur man var hotad. Samma sak med tunneln till Föglö, inte fick jag så många poäng men jag tyckte det var viktigt för regionen precis som jag tyckte IT-byn var viktig för Mariehamn och hela Åland. Det gäller att göra både och tror jag. Det är klart man är här för hela Åland men man vet var de flesta här har sitt hjärta.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson, som absolut ska ha en hel del cred för vad han gjort genom åren för hela Ålands bästa. Det ska ingen ta ifrån honom. Jag vill ändå komma in på att centern ämnar göra detta till en valfråga och nu får vi höra det från ltl Karlsson också. Jag tycker det är ganska intressant att Centern dels målar in sig i ett hörn och dels skapar en blockpolitik på Åland på det här viset. Faktum är att vi har moderater, liberaler och socialdemokrater som inte kommer att riva upp det här beslutet vilket skapar ett nytt block. Hur tänker sig ltl Karlsson att nästa regering ska se ut? Är det just Ålands Framtid och Åländsk Demokrati som ska rymmas i den nya regeringen om man tänker sig få en majoritet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Ja, fru talman. Det är omöjligt att sia och det är bara väljarna som kan avgöra hur det ska se ut. Jag har sagt det förut men kan säga det igen, är man med i lagtinget, folkvald, och invånarna vill ha en kommunsammanslagning på sättet som regeringen föreslår, eller på annat sätt, så kommer man naturligtvis att jobba för det. Då blir det så mycket enklare. Som det ser ut nu, utgående från de omröstningar som har varit, så vill man inte ha det som regeringen föreslår. Jag läser det som så att man kan tänka sig mindre strukturförändringar, dock efter separata kommunomröstningar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman. Jag tycker det är tråkigt att ltl Karlsson för en så pass hård retorik, det gör så att det blir svårt att argumentera. Att börja hota med 100 procent i skatt och ”pomperipossa” tycker jag inte är riktigt realistiskt. Jag är snarare intresserad av vad Centern anser att en hållbar kommun är. Hur stor procent i landskapsandel ska en kommun ha för att vara bärkraftig?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman. Visst kan man hålla en hård retorik men det här är en oerhört viktig fråga, kanske den största frågan någonsin i självstyrelsens historia där man är beredd att göra en våldsam strukturförändring. Därför måste det ges rum till att ha retorik och diskussion. Hur mycket skatteinkomster och landskapsandelar i förhållande är omöjligt att säga. Hittills har landskapsregeringen givit landskapsandelar till kommunerna så att man kan upprätthålla den service som lagtinget har beslutat att kommunen måste göra. Där får vi svaret, så mycket ska landskapsandelarna vara och det är så systemet är. Att det skulle bli mindre kostnader för att man slår ihop det totalt sätt, det tror jag inte på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman. Nu tycker jag att Centern inte riktigt följer sin egen linje, förra mandatperioden leddes det, av tidigare finansminister Roger Nordlund, ett nytt landskapsandelssystem där vi tillsammans med ltl Runar Karlsson satt och diskuterade den här frågan. Då konstaterade vi tillsammans med våra höranden och experter att en bärkraftig kommun ska ha max 50 % i landskapsandel. Det är inte många kommuner i vår periferi som klarar sig på 50 % landskapsandel och resten skattepengar. Är det rimligt? Sen kritiserar man Mariehamns stad, väldigt hårt, som ligger på 17 % landskapsandel. Jag tycker att den här diskussionen måste sättas i rim och reson. Vårt parti är inte villiga att till 100 % börja finansiera kommuner bara för att ha en gräns kvar.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är också en hård retorik att säga att man ska få 100 % i landskapsandelar, det är det inte frågan om. Inte heller 50 % tror jag, utan man måste också kunna beviljas större andel. Det blir förstås en mindre andel landskapsandelar om man gör mindre kommunsammanslagningar som vi tror att befolkningen kanske är beredda att göra så småningom. Men låt det ta den tid det tar, det är ingen panik egentligen.
Vi vet att landskapet har fått in över 27 miljoner mer i skatteintäkter den här perioden så det finns ett gott utrymme att backa bandet och ge landskapsandelar enligt det gamla systemet, om inte landskapsregeringen tänker göra sig av med dessa 27 miljoner på något annat sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Ltl Karlssons anförande var tyvärr ett skolexempel på negativ kritik och destruktivitet, inte uppbyggande. Ltl Karlsson byggde upp ett motsatsförhållande mellan Mariehamn och landsbygden. Jag tycker inte det är värdigt att man ska göra sådana negativa jämförelser och bygga på mera känslor. Det är när argumenten tryter som man börjar spela på känslor, det är inte konstruktivt.
Ltl Karlsson framförde också att regeringen inte lyssnat på kommunerna, på medborgarna. Om vi läser i framställningen så framgår det att PwC inledde sitt arbete 2016 med workshops där ltl Karlsson själv deltog. När man sen kom ut med kommunutredningen, som redogjordes i februari 2017, hade landskapsregeringen ett meddelande med kommunernas yttranden, man beaktade yttranden. Landskapsregeringen var ut i kommunerna och hade öppna möten och tog del av invånarnas tankar, så nog har man faktiskt gjort sig mödan att lyssna på invånarna och kommunfältet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Fast man har haft dessa workshops, och allt vad det nu heter, så har de kommuninvånare som har röstat – röstat emot. Det är väl utgående från den information man har fått från workshoppen antagligen. Angående negativa känslor, jo – visst är det negativa känslor, det är mycket negativa känslor ute på landsbygden idag. Det har inte oppositionen åstadkommit, det har regeringen åstadkommit och det är förödande för vårt samhälle.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Jag kommer att beröra mitt anförande här. Bland annat nämndes att ÅSUB hade en undersökning där det framkom att flertalet ålänningar vill ha en förändring i kommunstrukturen. Omröstningarna som hållits, man kan diskutera upplägg och kvalité – men instrumentet finns kvar. Hittills med det frivilliga systemet har det inte blivit en enda förändring. Södra Åland försökte, det gick inte och norra Åland förföll på någonting. Någon måste ta ett helhetsansvar, då är det bara lagsystemet som är kvar. Demokratin är i sin spets här, lagtinget är demokratiskt vald. Vi ska ha ansvar över hela Åland.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det beror precis på hur du ställer en fråga. Om du frågar ålänningarna ”vill ni ha en förändring?” då tror jag alla svarar ja, oberoende vad det handlar om. Vill du ha en förändring i ditt liv? Vill du ha en förändring i det andra? Det är klart man vill ha en förändring. Man blir president i Amerika genom att kandidaten säger att man ska förändra samhället, men ingen vet riktigt hur. Jag tror inte på sådana undersökningar utan jag tror att man mer konkret skulle, t.ex. om Finström och Geta vill gå ihop, komma överens politiskt och ställa frågan samtidigt som man visar för- och nackdelar av att gå ihop. Man kommer överens om den frågeställningen och säger sedan åt folket ”rösta nu, så får vi se”, då skulle man veta vad man röstar på och vad det innebär.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ltl Karlsson säger att landskapsregeringen varken ser eller hör. Tvärtemot ltl Karlsson så anser jag att landskapsregeringen både ser och hör. Landskapsregeringen ser att vi inte kan fortsätta såhär, det måste ske förändringar. Landskapsregeringen hör de ålänningar som vill ha en kommunreform, även på landsbygden. Jag har till och med hört från ltl Karlssons kommun att det finns invånare där som vill se en kommunreform. Man ser också att man behöver ta ett helhetsansvar för att det ska komma någon vart så att alla kommuner kommer med och inte någon lek om vem som vill vara med vem. Här måste man ta ett helhetsansvar för hela Ålands bästa, vilket blev det här. Jag anser att landskapsregeringen både ser och hör.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman, det verkar inte så. Om man skulle se den stora nyttan så skulle väl någon av de 200 fullmäktigeledamöterna i landsbygden och skärgården föra upp det på dagordningen. Det finns inte någon majoritet i någon kommun ännu av landsbygds- och skärgårdskommunerna som anser att det är till nytta att gå ihop. Det är både kloka karlar och kvinnor som sitter med i fullmäktige, så nog vet de vad de vill och vad de tror att är bäst för invånarna. Varför har man inte gjort det då?
Ltl Göte Winé, replik
Tack, ltl Karlsson. Det är väl kanske också ibland så att även om en vill kanske den andra inte vill dansa tango. Man kommer ingen vart utan att de är flera som vill göra det. Det är kanske inte så lätt som svagare kommun att gå vidare när det ofta blir känslomässigt. Ltl Karlssons parti Centern var ganska snabba när det skulle bli en frivillig folkomröstning i Finström, Geta och Sund att skicka ett utskick till kommuninvånare där man skrämde upp dem, ”såhär blir det om man går ihop” - vilket man kan kalla ”fake news”. Det finns ledamöter i fullmäktigen som vill se en förändring men, som jag upplever det, vill inte ltl Karlsson varken höra eller se dem. För de tycker fel enligt ltl Karlsson - och de finns på landsbygden och de finns säkert också t.o.m. i din kommun, ltl Karlsson.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag kommer inte ihåg att jag skulle ha nämnt något utskick eller någon reklam om sådant i det här anförandet. Jag sa att man borde, om man vill göra en strukturförändring och om två, tre eller fler är överens, göra en specifik folkomröstning. Det är lite som en före detta lagtingsledamot och riksdagsledamot sa ”makten till folket”, det är vad det handlar om. Makten till folket genom en folkomröstning, man kommer inte så mycket närmare makten till folket än det. Förutom förstås att gå runt att prata med folk, vilket vi gör dagligen och försöker bilda oss en uppfattning om vad folket vill. Vi är inte här för vår egen skull utan vi representerar folket och har de åsikter som folket har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Jag kommer att upprepa samma fråga som jag ställde tidigare till ltl Toivonen till ltl Karlsson. Ledamoten öppnar med ”visst behövs det sammanslagningar om det är frivilligt”, men vad är det vi ska åstadkomma när vi slår ihop kommuner? Ska vi skapa starkare kommuner som kan ge en bättre och mer jämlik service för våra invånare eller är det något annat? Ska vi bara se siffror förändrade på ett papper, att vi kan säga ”se nu, nu har vi fått ihop Finström och Geta”, fast kanske i en folkomröstning så vill inte Geta men Finström vill, eller vice versa. Ska Finström vilja gå ihop med Geta men getaborna säger ”vi vill inte”, eller andra vägen – Geta vill men inte Finström. Det behövs ledarskap och det måste göras i lagtinget, för det är här vi ser till helheten.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag tror, och Centern tror, på stegvis utveckling som man gör i samklang med kommuninvånarna. Som jag sa, gymnasialskolorna och ÅHS togs över av landskapet en tid, vilket var ett paket som man gjorde då och alla var med på och kommuninvånarna tyckte det var bra. Högstadieskolorna har slagits ihop på frivillig väg, man har barnskydd och jag har själv varit med i KST-projektet ända från start. Då var Barbro Sundback ordförande i den kommittén och gjorde det på ett bra sätt vilket ledde fram det till lagstiftning. Jag har också suttit omsorgsförbundet där alla 16 kommuners representanter var överens att vi skulle ha ett KST på Åland. Nu får vi se, nu finns det några kommuner som bromsar men det blir ett KST en dag.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack. Där belyste ltl Karlsson problemet med frivilligheten. Det går jättebra ända tills ”fem före”, det är då det brister - det är då det behöver finnas ett ledarskap och det är väl så det kommer att bli med KST också.
Sedan lyfter ledamoten fram vikten av folkomröstningar, vilket är jättebra men då måste man också förklara för invånarna vad det är som man röstar emot och vad man röstar för. I de folkomröstningar som nu har hållits på Åland så har man bara kunnat rösta emot, precis som brexit. Vi ser vart brexit håller på att ta vägen och samma sak kommer det att bli här med kunskapen om vad framtiden för med sig utan om vi inte gör förändringar. Frågan är, vad är alternativet till regeringens förslag?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är inte bråttom med att göra om kommunstrukturen. Den måste säkert göras någon gång, men det är inte bråttom. För det är så att det vi förlorar i tid kommer vi att vinna i kvalité i slutändan. Som jag sa tidigare, om det är så att exempelvis kommunpolitikerna i Geta och Finström tycker att de borde gå ihop av vissa orsaker, då ska man gemensamt stolpa upp fördelar och nackdelar till att gå ihop. Sedan går man ut till invånarna och säger ”nu får ni rösta, här har ni fördelarna och nackdelarna” på ett neutralt sätt. När det valet är gjort så får man en acceptans av alla. Jag håller med om att blir det ett val mellan en som försöker skönmåla och en som försöker ”fulmåla” så blir det inte bra. Om man gör det på det här sättet så gör man det på ett milt och bra sätt, det är så jag vill göra det. För det är inte bråttom med den här reformen på något vis i världen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Ltl Runar Karlsson säger att regeringen inte lyssnar. Har ltl Karlsson själv lyssnat och har han läst de remissvar som bl.a. ÅHS, Rädda barnen, Ålands ombudsmannamyndighet och demensföreningen har givit? Det är entydiga svar, en kommunreform behövs. Man ser det som en möjlighet till omfördelning av resurser som ska utgå från den enskilde invånarens behov. I svaren kan man också läsa att man ser med oro på att kommuner verkar låta socialbudgetarna styra beslut istället för klienternas behov och rättigheter. Jag menar att det inte går att få till en frivillig reform som tar små steg framåt. Vi har provat med det och det verkar vara ”niet”.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag delar inte åsikten om att man ska göra det och man ska i alla fall inte göra det på detta vis. Återigen, det är klart att man frågar institutioner och folk om man vill ha en förändring osv. – det är klart man svara ”ja” då, utgående från sitt eget tänk. Åtminstone upplever jag det på landsbygden och speciellt på norra Åland, där jag vistas mycket och pratar med många, att de allra flesta är emot detta. På grund av rädslan att det ska stängas ner och det blir längre till beslutsfattarna och det blir färre beslutsfattare. Det måste man respektera.
Återigen, det är inte bråttom med kommunstrukturerna på något vis, att kommunerna inte skulle klara av sina uppgifter eller att de inte skulle ha pengar till det – det är inte sant.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det är fortfarande bara ”niet, niet, niet” från Centerns ltl Runar Karlsson. Om vi inte ska göra det på det här sättet, vilket sätt ska vi göra det på? Vi vet att det inte går att få till det frivilligt. Vi har provat med KST och jag skulle säga att från regeringspartierna så gör vi inte den här reformen för att de tär roligt eller spännande att rita om kommunkartan. Vi gör det här för att vi måste och för att vi vill att det inte ska vara någon större skillnad på den service som ålänningarna får, speciellt när det handlar om våra äldre i kommunerna. Jag ser det som att vi vill utveckla Åland, inte avveckla. För mig är det här ett solidaritetsprojekt, att alla ska kunna känna trygghet i att kunna ha det bra på ålderns höst och att man ska kunna få den service som man behöver och att det inte är socialbudgeten som styr.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Alla kommuner idag upprätthåller den skyldighet som lagtinget har beslutat vad det gäller service inom socialen och inom skolan osv. det är inte problem. Alla kommuner har för dagen pengar till det. Det finns vissa orosmoln, mycket på grund av att landskapsregeringen har valt att dra ner landskapsandelarna med fyra miljoner trots att man har fått 27 miljoner till i skatteintäkter den här perioden. Jag ser ingen oro.
Det här med lika behandling, det kan också vara lika behandling att man har nära till sin skola, nära till sin barnomsorg osv. Vilket antagligen kommer att bli mycket längre för många medan de som bor i en centralort får nära. Enligt mig är det ingen lika behandling.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det finns mycket i ltl Karlssons anförande som är värt att beakta. Det här ämnet är inte svart eller vitt. Det är dock ett par saker som jag skulle vilja fråga. För det första, när man som mariehamnare tar sig till orda känns det tydligen besvärande för ltl Karlsson att vi har åsikter när Mariehamn inte berörs av förslaget. Jag vill säga att det här är en mycket lång process där man har resonerat igenom en mängd förslag, där mitt förslag har varit att det skulle bli en kommun – eller som ett andrahandsalternativ, Mariehamn och Jomala, då det kanske inte ens skulle ha krävts att något annat hade behövts göras. Men när man har alla de här förslagen måste man till sist diskutera ner dem i tratten och försöka komma till ett gemensamt förslag. Därav får vi finna oss i den gemensamma lösningen som är det närmaste vi kan komma.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag förstår ltl Silanders resonemang att han och flera med honom var av annan åsikt, att det skulle varit ännu färre kommuner – kanske en kommun. Det är ganska lätt att se det här mariehamnsperspektivet också, fast man kanske tycker att man inte får nämna det men det är klart att vi måste få prata fritt, att Mariehamn får Järsö och Nåtö. Vi har sett tidigare när det gäller brandmyndigheten så vill man också tvinga det Mariehamn. Vi har sett en viss tendens att man gärna drar till centralorten och det är så det blir sen om man får färre kommuner – ett automatiskt dragande till centralorten. Det är ofrånkomligt.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, fru talman! Det viktiga är att vi har service där det bor folk eller där folk vill bo. Då kommer jag till min fråga, är det inte så att befolkningen representerade av kommunpolitiker i de nya kommunerna tänker likadant? D.v.s., vågar vi inte lita? Jag litar på alla kommunpolitiker att de ser till att befolkningen får den service man vill ha och behöver. Finns det tveksamheter där, ltl Karlsson?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ja, det finns vissa tveksamheter att man inte väljer att satsa. Om vi tar norra Åland som konkret exempel, blir det kärvt med pengar så kan det vara så att man tänker ”ja, men vi stänger Geta skola och flyttar de eleverna till Ödkarby eller Källbo och kanske inom befintliga utrymmen. Då sparar vi i det momentet och får lite skönare siffror i kommun”. Det betyder i praktiken att bygden dör ut och kanske blir ett minus på sikt. Jag tror faktiskt att det fungerar på det sättet. Det är min tro och det är därför vi tycker att det här inte är riktigt bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack ltl Karlsson för ett intressant anförande. Ledamoten betonade att reformen behövs, det är ingen brådska med det och att det bör göras utgående från frivillighet. Jag tycker att det är ett välkommet inspel att kommentera att reformen behövs. Jag skulle gärna höra ltl Karlsson utveckla sina tankegångar kring varför reformen behövs, varför dessa frivilliga processer bör komma igång om så med lång tidtabell.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Av en orsak, som jag sagt tidigare, vi vet att det inte är så lätt att få tag i personer att ställa upp i de politiska organen: fullmäktige, styrelse och nämnder. Det kan vara en orsak till varför man inser att man måste göra någonting. Det kanske t.o.m. är huvudorsaken. Det kan även vara så att man tycker, som man gjort redan nu inom barnskyddet, att man måste samarbeta mera inom vissa områden. Poängen är att det måste göras tillsammans och tillsammans med invånarna. Vi i centern har upplevt att man inte ens har velat ha centern med, man har inte varit en gång till centergruppen för att diskutera det. Man vill göra det ungefär som man gjorde med landskapsandelsreformen, att centerns åsikt inte kommer fram i förslaget. Det har varit stängda dörrar.
Minister Wille Valve, replik
Tack! Det var bra att ltl Karlsson nämnde det sista. I övrigt av ltl Karlssons anförande så, låt oss vara ärliga. Det mesta är sagt i den här debatten och vi vet ungefär hur det kommer att sluta. Det som jag vänder mig emot är dock det som ledamoten till sist nämnde, att landskapsregeringen inte skulle ha velat lyssna på oppositionen. Vi har flertalet gånger har bjudit in oppositionspartierna till en förutsättningslös diskussion, vilket också våra medier har rapporterat om då ett av oppositionspartierna gick ut och sade ”vi vägrar tas som gisslan i kommunreformen”. Det här är viktigt att nämna för den som läser det här plenarprotokollet att det inte stämmer. Vi vinnlade oss verkligen om en diskussion.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Man ville göra det på samma sätt som man gjorde med landskapsandelsreformen och jag satt själv med i den gruppen från centerns sida. Inte ett komma, inte en punkt fick man med i den förändringen, man sa från regeringen ”såhär ska det vara och såhär ska det bli”. På slutet försökte jag t.o.m. kompromissa emot mitt eget parti för att få någonting igenom, men det var ”nej”. På samma sätt skulle man ha gjort i det här fallet, man får vara med men det ska vara fyra kommuner enligt lagförslaget. Var finns då kompromissviljan och att vilja ha oss med? Sätta oss ner och diskutera om det finns någon medelväg att gå.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Tack talman! Tack, lag- och kulturutskottet för ett bra och tydligt betänkande. ”Varför skall man höra kommuner? Är det inte bara att slå ihop dem?”
”Det är paller det här, gå vidare och visa att det händer någonting”. Det är inte bara en person som sagt det till mig, utan fler. I detta betänkande så tydliggörs det hur lagstiftningen säger och vad grundlagsutskottet säger.Just det här med tvångslagstiftning, visst skulle det vara så bra med en frivillig kommunreform - men är det för hela Ålands bästa i så fall?
Man såg hur t.ex. centern och obundna börja motarbeta när Sund, Finström och Geta utredde, man var livrädda att det skulle börja hända någonting och skickade ut s.k. ”fake news”.
Vad ville kommunerna med den frivilliga reformen? Man ville stärka kommunernas generella skattesats, d.v.s. ta ett större eget ansvar, vara mindre sårbara och mer långsiktigt hållbara. Man ville även bibehålla närservicen och kunna utveckla bl.a. äldreomsorgen genom att kunna få s.k. specialiteter inom bl.a. neurosjukdomar hos äldre. Även demens pratade vi om att utveckla och kunna erbjuda en bättre sådan service. Men nej, Obundna och centern gick ut i ett flygblad och kritiserade att det skulle bli sämre äldreomsorg - så är man för frivilligt. Nu vet vi att inte det blev en frivillig, då känslor tog över.
Jag själv underskatta t.ex. namnet, jag trodde inte att det skulle bli så stor sak som det blev. Tyvärr anser jag att det var partipolitik som sänkte detta. Nu ser jag framåt och det behövs en kommunreform på Åland. En kommunreform som har en översikt på hela Åland. För man måste se helheten. Att det involverar hela Åland och inte sen lämnar en kommun utanför bara för att man inte vill ha den med.
Talman, som jag sade i remissdebatten så är kanske inte just de här kommunindelningarna de som jag tror på. Jag har alltid sagt att jag har en viss oro över att norra Åland kan bli den fattiga kommunen om man jämför med de två andra men det viktiga är att någon tar beslut så att vi kommer framåt. Vi kan inte stå och stampa såhär längre.
Talman! Vi i Finas- och näringsutskottet fick äran att ge ett utlåtande om det ekonomiska men det kan ju ingen svara på för det beror ju på den framtida kommunens beslutsfattare. Man kan spara pengar genom kraftiga centraliseringar och t.ex. gör större undervisningsklasser. Men det tror jag inte man kommer att göra då behovet idag är annorlunda och man har börjat göra mindre klasser som t.ex. de studios som Godby högstadium nu har gått in för att ha.
Däremot tror jag att man utveckla den kommunala äldreomsorgen och utveckla hemservicen i de mindre kommunerna, att inom det få till ett samarbete kommuner emellan verkar vara svårt. Därför ser jag en tvångslagstiftning kommuner emellan är det enda sättet vi kommer vidare med att utveckla äldreomsorgen och hemservicen då vi är så ingrodda i våra kommuner och kommungränser.
Vi har ju pratat om samarbete och visst är det bra när det fungerar och om det fungerar. NÅHD, norra Ålands högstadiedistrikt, tycker jag fungerar relativt bra, men vill vi lika? Vill vi jobba vidare med den frågan?
Ta Oasen t.ex., vissa kommuner vill utveckla äldreomsorgen och demensvården, medan vissa kommuner ser mer pengarna.
Talman! Jag hoppas att vi kommer i mål med denna reform, för den behövs – kanske inte just nu då de åländska kommunerna går relativt starkt ekonomiskt, men inte alla - det är relativt ojämnt. Nu har jag politiskt jobbat i en kommun som har haft en ekonomiskt stark period. Men det var inte många år sedan vi stod med hatten i handen inför finansminister Nordlund och begärde pengar. Det var kanske dit vi måsta gå, för just efter vände det.
Det vände för vår lilla kommun med enskilda personers barnskydd, handikappservice och äldreomsorg. Så sårbara är våra kommuner idag, som är så otroligt bra. Men invånarna ser också hur kommunerna påverkas. Vad gjorde vi till? Mycket omorganisering. Metoder och arbete som en så liten kommun inte skall behöva göra. Vi fick anställa familjearbetare, och flera nattanställda för att kunna hålla dem hemma längre från Oasen, strukturomvandlingar som egentligen en så liten kommun ska behöva göra. Vi anställde betydligt mer personal.
Talman! Vi måste börja se hur vi gemensamt kan utveckla våra kommuner för invånarna. Jag ser inte att man jobbar för det här för att spara in pengar utan man jobbar för att säkerställa den kommunala servicen. Bara för att slå ihop sig med en annan kommun så vill man inte skära ner. De är nog samma ansvarsfulla politiker i den nya kommunen fast de har flera invånare.
Tillsammans blir vi starkare, bästa lagtingskollegor. Idag strider man prestigemässigt kommuner emellan och glömmer bort på våra invånares behov.
Om jag blir invald i den framtida norråländska kommunen, så kommer jag att fortsätta jobba för den nya norråländska kommunen. Jag kommer fortsättningsvis bo i norra Sund, men för mig är den nya kommunen en kommun som erbjuder en bra kvalitativ service. Kanske de som bor bredvid mig får flytta till den skolan som är 6 km bort istället för den som idag är i den egna kommunen fast 10 km bort. En ny större kommun kan också ge möjlighet till en större möjlighet till närservice.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Ltl Winé tog fram folkomröstning i sin hemkommun där han anklaga obunden samling och centern för att skicka ut reklam inför den folkomröstningen där det uppmanades att gå och rösta. Jag tror att det gör till varje politisk grupps ansvar att se till att folk deltar när de faktiskt är folkomröstning. Jag vill säga att man inte ska underskatta folks åsikt när de gör det. Jag kan inte förstå att han kallade det för partipolitik när landskapsregeringen också gjorde utskick, men det sägs det inte ett ord om. Utan det skulle vara klandervärt att andra partier gör det, men inte när de egna gör det – då är det korrekt. Vad är det för sorts demokrati som ltl Winé ger sig till tals för?
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! När jag pratade om att det var partipolitik så menade jag att det var mer partipolitik än invånarnas behov som gjorde vad det blev av kommunreformen. Däremot, det som jag nämnde om centerns och obundna s.k. flygblad så sa jag att de innehöll mera information för att skrämma upp, saker som man redan hade säkra i avtalet gick man förbi. Det är det jag menar, skicka gärna ut – men skicka då också fakta. Jag anser inte att man nådde sitt mål då. Utredningen i januari, 823 röstberättigade, 421 valde att inte ta ställning. April 2018 var det 828 röstberättigade, 431 valde att avstå från att rösta.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Det viktigaste här är, ska man acceptera att en majoritet i en folkomröstning ska beaktas, eller inte? Det är kommuninvånarna och inte kommunala politiker eller några andra politiker som ska bestämma kommunens framtid. Det är det som står i stadgan för kommunal självstyrelse, europeisk, som vi har godkänt här på Åland.
Ltl Göte Winé, replik
Jag håller helt med ltl Häggblom. Det är de förtroendevalda som ska ta ställning och bestämma. Det var vad man gjorde. En väljare ringde till mig och sa ”Göte, jag röstade in dig, jag litar på att du för min talan – det är demokrati”. Jag svarade ”jo, men det är fortfarande en rådgivande omröstning, det är bra att man går och röstar”, ”nej, jag tänker inte göra det, jag har röstat in dig och det här är en fråga jag inte kan svara på”. Vi är folkvalda för att ta de här besluten. Däremot kan man ta en rådgivande folkomröstning om man vill, men det är ltl Häggblom och jag som har blivit invalda för att ta röster.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Winé för ett rakt och ärligt anförande. Ltl Winé har stor erfarenhet av kommunpolitik och vet minsann hur det är att driva en liten kommun med begränsade resurser. Det som först inträffar när ekonomin tryter, enligt mig, är att det lagstadgade får stryka på foten i mångt och mycket och delvis även investeringar. Hur ser ltl Winé, som också har barn- och ungdomsfrågor och föreningsliv som hjärtefråga, att de kan stärkas på t.ex. norra Åland?
Ltl Göte Winé, replik
Tack! För barn och unga, det som inte är lagstadgat, är det bara vinster med att slå ihop kommunerna för att få dem större och starkare. Det är det helt klart. Jag har bl.a. jobbat mycket för en gemensam ungdomsgård på norra Åland och där är det går vi och stampar på stället på grund av att man väntar sig att den ena kommunen ska ta det andra. Det som är intressant i ltl Holmbergs replik är att när man pratar om det lagstadgade, för det är vad man är idag – man är en kommun som utför det lagstadgade och det finns ingenting utanför det som man kan jobba med, för det finns inga pengar. Man är för små för att klara det. Att säga att man jobbar politiskt i en kommun är inte utan att man egentligen är en stämpeldyna då vi utför det lagstadgade. I Sund har vi en ganska stor investeringskultur, visserligen har det gått bättre ekonomiskt ett par år nu, men det är för att man måste samla i ladan för att sedan kunna klara av investeringskulturen som finns. Men det är det som blir så svårt när vi är så sårbara i kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet ska rikta sig till huvudanförande och ytterliga frågor får inte föras in under diskussionen.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman. Ursäkta, jag uppfattade att jag höll mig innanför anförandets gränser. Just när det gäller frivilligheten, ltl Winé tar upp det här med ungdomsverksamhet och gemensam ungdomsgård på norra Åland. Vi hanterar många gånger uppgifter om att barn och ungdomar får sämre förutsättningar att fungera i skolan och sämre förutsättningar till att ha en bra fritidssysselsättning, hur ser ltl Winé på arbetet kring det sett ur en liten kommuns perspektiv?
Ltl Göte Winé, replik
Tack! Skulle kommunsamarbeten fungera så skulle vi också kunna gå vidare där men det blir ofta såhär. Tyvärr är det så att det här inte bara handlar om små och stora kommuner utan det har blivit att ”vi betalar vår kommuns deltagande, inte andras” om man ska ändra. Vilket ändrar ganska mycket och det ser inte jag som en liten eller en stor kommun utan det har blivit att man har ändrat sitt tankesätt i hur man ger bidrag till föreningar. Det är mer för den enskilde utövaren, varifrån den kommer och om man bekostar det. Det har blivit en ganska stor förändring, solidariska kommuner har helt fallit bort och istället har det blivit mer revirtänk. Det vill jag inte se till kommunstorlek utan det tror jag är på grund av den politik som förändrats under de senaste fem, sex åren.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Tack, fru talman! Ltl Winé sa att de är de kommande kommunerna som avgör om det kommer att bli kostnadsinbesparingar eller om det blir ökade kostnader i framtiden och att det är dem som kommer att avgöra om man kommer att centralisera eller inte. Så uppfattade jag anförandet och det tycker jag är ett ärligt och bra sätt att säga det för precis så uppfattar jag det också. Jag har två frågeställningar till ltl Winé. Vilken politik kommer socialdemokraterna att driva i de nya kommunerna, kommer man att driva en centraliserings- eller en decentraliseringspolitik? Och finns det något exempel i våra närområden eller längre bort där den här typen av reformer har lett till annat än centralisering? Jag har i varje fall inte kunna finna ett sådant exempel men skulle gärna lyssna om det finns något.
Ltl Göte Winé, replik
Tack! Vad socialdemokraterna röstar om fyra, fem år kan jag inte lova ltl Nordlund. Jag kan lova vad jag kan jobba för om jag är där. Vill jag t.ex. ha fler boende i randkommunerna, även i den norråländska kommunen som nu är Sund och Geta, så vill jag inte stänga skolorna. Däremot måste vi även se till att vi kan erbjuda en bra och kvalitativ utbildning. Där är det tyvärr storleken som har mer betydelse, inte pengarna. Det viktiga för mig är att vi fortsättningsvis har bra personal som undervisar och arbetar, men även att vi får en bättre regionalplanering i våra nya kommuner så att folk vill flytta dit.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det tycker jag är en respektabel hållning som ltl Winé har och som jag långt kan stöda själv, eftersom jag själv har decentralisering som ideologi och tror att det är det som är det åländska samhällets styrka. Det är därför jag starkt ifrågasätter sättet man driver den här reformen på.
Det här är det största centraliseringsprojektet jag upplevt under min tid här i det åländska samhället. En av drivkrafterna har varit att det ska vara kostnadseffektivt, att det ska spara pengar. Men jag uppfattar av ltl Winé att socialdemokraterna och ltl Winé inte kommer att driva en sådan politik, man kommer att driva en politik där man försöker upprätthålla servicen och det serviceutbud som finns.
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Det tycker vi från vi från Ålands socialdemokrater att vi pratat ganska mycket om. Vi ser inte att den här reformen är till för att spara pengar. Vi ser inte heller så otroligt mycket, om vi ser på den danska utredningen som gjordes tidigare, att det inte sparades in så mycket pengar. Däremot höjdes kvaliteten i flera kommuner vilket är vad vi vill, att skapa en bredare kvalitetshöjning. Vi har många kommuner som har jättebra äldreomsorg idag men även kommuner som är sårbara ekonomiskt. Det här behöver vi jämna ut och även se hur vi klarar av det. Personligen ser jag framledes att vi får kommuner som är tillräckligt stora för t.ex. en utvecklad socialpsykiatri, att man får kommuner som klarar av lite extra – för det gör inte vi i de mindre kommunerna. Då är det många svaga som inte får utrymme och väljer att flytta för att man inte kan erbjuda den servicen i den kommunen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Pernilla Söderlund
Tack, talman! Några ord från liberalerna om social- och miljöutskottets betänkande. Ni minns alla hållbarhetsagendans vision att ”alla ska blomstra i ett bärkraftigt samhälle”, nu är vi på väg ditåt, kommunstrukturreformen är ett steg åt rätt håll. Kraven på social service växer. En kommunstrukturreform behövs. Vi har haft eniga höranden i social- och miljöutskottet. De säger att problem och utmaningar vi har idag försvinner inte med ett KST.
Ni minns utlåtandet från ÅHS, angående kommunstrukturreformen, att de dagliga rutinerna på ÅHS förenklas i och med detta. Det var en enig styrelse i ÅHS som gav det utlåtandet och jag tänker påstå att det som är bra för ÅHS är bra för Åland och det är bra för ålänningarna. Speciellt de sjuka, vårdbehövande och de äldre. Det minskar merarbetet, administrationen och frustration på ÅHS. Färre kommuner kommer att förenkla arbetet, vi får snabbare vårdprocesser och vårdkedjorna blir effektivare. ÅHS pekar också i sitt utlåtande på invånarnas rätt till likabehandling. På ÅHS har de annat och viktigare uppgifter att sköta, än att ödsla tid på samarbete med 16 kommuner.
Jag ser fram emot att vi får en mera samlad hantering av socialvården, och speciellt tänker jag på den förebyggande vården. Att dela upp organisationsansvaret och ansvaret för människors hälsa i många organisationer gynnar ingen. Vi får organisatoriskt starkare enheter med en reform. Då kan vi sätta individen i centrum och arbeta med en individcentrerad vård på ett helt annat sätt. Vi får starkare enheter som kan ta tag i det förebyggande arbetet både på samhälls- och individnivå och då tror och hoppas jag att vi på riktigt kan få en hälsopolitik.
Kommunernas ansvar för de tidiga, förebyggande insatserna kommer att förstärkas och kommunerna får förutsättningar att arbeta förebyggande på riktigt!
Jag vill även passa på att lyfta kompetensförsörjningsproblemet. För det är så att när komplicerade ärenden hanteras och svåra beslut ska fattas, vill människor jobba med andra människor så att man kan få stöd i sina beslut. Vi ser idag många goda och bra samarbeten, men med färre enheter får vi ännu flera, och mer utvecklade samarbeten, och vi kan bättre utnyttja resurserna.
Den som trivs med förändringar skapar framtiden. Jag och liberalerna, vi är med och skapar framtiden! Tack talman!
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Söderlund för det anförandet. Ledamoten lyfte remissvaren vilket jag tyckte var jättebra. Ltl Söderlund lyfte också att det var en enig styrelse för ÅHS, men jag är lite nyfiken på vilka det är som sitter i styrelsen. Visst är det politiska partier som är representerade i den styrelsen?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Precis. Ltl Annette Holmberg-Jansson, ltl Ingrid Johansson, ltl Runar Karlsson, ltl Carina Aaltonen och obundna har en ledamot som jag inte vet namnet på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack, talman! Ltl Söderlund sade att det ska bli så himla bra när det blir kommunsammanslagningar. Anser ledamoten att det inte fungera i dagens kommun?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Tack, talman! Jag ser att det kan fungera mycket bättre än vad det gör idag. Om det fungerar bra så säger man inte att det inte skulle fungera bättre. Det finns många områden som behöver utvecklas och behöver jobba effektivare och bättre och service som inte alla kommuner kan erbjuda som skulle behöva erbjudas.
Ltl Lars Häggblom, replik
Jag tycker att ltl Söderlund borde räkna upp var och vilka kommuner som haltar samt vad som inte fungerar och vad som kan bli bättre – inte bara allmänt. Man bör säga exakt, i detalj, vad är det?
Ltl Pernilla Söderlund, replik
Nu ska vi inte riktigt gå in på vad som exakt sades i social- och miljöutskottet. Namnen på de hörande finns ju här och man kan säkert härleda vilka organisationer som sa vad om jag börjar citera. Som facklig representant var jag ganska ofta med om, tidigare när jag jobbade, att många kommuner inte erbjöd dagvård på helger, kvällar och nätter. Många anställda fick säga upp sig från sina vårdjobb för att det inte fungerade. Större kommuner med större underlag har flera barn som behöver vård på somrarna till exempel.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Fru talman! Bästa ledamöter och kamrater, vi har i två dagar lyssnat på debatten gällande den viktigaste frågan på Åland på många år – och det är snudd på patetiskt. Oppositionen har helt abdikerat sitt ansvar. De avsade sig utskottsarbete och skrev reservationer med en gång. Här i salen har vi bara fått skrämselpropaganda, halvsanningar och absolut inget av substans. Inget om hur man tänker lösa frågan med alltför små kommuner för att ge medborgarna den service som de är berättigade till. Inget om hur man tänker göra med de kommuner som är för små. För små för att få ihop fullmäktigen där människor inte sitter utav bara plikt utan också för att de vill. För små för att få de inkomster de behöver för att ge de svagaste medborgarna den service som de har rätt till. För små för att kunna uppfylla de starkare kraven på service som varje ny lag ställer, snart kommer nya socialvårdslagen.
Inget har oppositionen sagt om att vi oundvikligen går mot en framtid som är mer urbaniserad och där starkare kommuner kan motverka det på grund av våra korta avstånd. Istället kan vi i dagens tidningar, vilka räknas som offentlig handling, läsa hur centerns vice gruppledare Jörgen Pettersson jämför landskapsregeringen med Kinas ledare Xi Jinping – en diktator som begränsar internetet för sina medborgare. Han jämför regeringen med Vladimir Putin, som folkrättsligt invaderar andra länder. Han jämför oss med Turkiets Erdoğan som fängslar och torterar oliktänkande och även med president Trump som splittrar familjer och sätter småbarn i fångläger. Finns det ingen hejd på centers hyperbol? Vad säger det om deras förmåga att hålla sig till sak?
Fru talman! Kommunstrukturreformen har debatterats i tre år, det har varit otaliga kommittéer och allmänna möten. Det har gått fram och tillbaka mellan tjänstemän och forskare. Det finns digra undersökningar som alla visar på behovet av förändring. Det finns undersökningar som också visar på att de flesta vill ha förändring. Vad är oppositionens svar på allt vi har fått veta under dessa tre år? Jo, vi ska inte göra något. Lösningen kommer senare när allting sker på frivillig väg. Men snälla ni, den frivilliga vägen har alltid funnits där och den första kommunen har redan gått i konkurs utan att varken söka eller få någon hjälp på frivillig väg. Det är helt enkelt dags för oppositionen att göra som de säger i det stora landet i väster, ”shut up or put up”. Ge oss era visioner, ge oss era lösningar på problemen men ge oss inte samma skåpmat om att vi måste göra någonting - senare. Det är ingenting, vi ska inte göra någonting. Det går inte, som Pandora så tydligt visade, att sätta tillbaka idéer i lådan när de en gång har sluppit ut. Kommunstrutkuren är en idé vars tid är kommen så ni har nu två val: följ med på tåget eller bli överkörda av historiens don. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Mycket ska man höra innan öronen faller av. Jag tror vi låter ltl Holmberg orera ganska fritt och hota oss i oppositionen med alla andra åtgärder. Vi låter väljarna avgöra i oktober nästa år så får vi se vem som har folkets vilja och stöd på sin sida i den frågan. Jag vill passa på att rätta ltl Holmbergs påstående att oppositionen inte skulle ha tagit sitt ansvar i lag- och kulturutskottet. Ltl Holmberg introducerade att man skulle ha tågat ur. Det är tyvärr så att ledamoten är dåligt informerad. Det här är ett samarbete som vi, över partigränserna och mellan opposition och majoritet, kom överens om att vara det bästa sättet att jobba i den här frågan då utgångspunkterna är totalt olika. Vi i oppositionen respekterar lagstiftning och den kommunala självstyrelsen men det gör inte majoritetspartierna. Därför kom vi överens om, gentlemannamässigt, att vi skulle jobba såhär.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Nej, jag sa inte att ni tågade ut, jag sa att ni motsatte ert arbete tillsammans med varandra och sedan började skriva motioner.
Ltl Harry Jansson, replik
Skrev motioner ja, men det är samma i budgeten – vi skriver motioner så det hör kanske inte till den här sakfrågan. Det viktiga är att vi var helt överens om spelreglerna och där uppmanar jag ltl Holmberg att bättre informera sig hur representanterna från majoriteten i lag- och kulturutskottet resonerade. Jag måste säga att jag har även berömt kollegorna och ordförande för det samarbete vi hade. Vi gjorde det bästa av ett hopplöst lagförslag och med det menar jag att majoriteten i utskottet försökte föra den här lagstiftningen till en anständig nivå med tanke pålatingets anseende. Det tycker jag att de i alla fall har lyckats med och jag kommer att återkomma till det i mitt anförande om några minuter och jag uppmanar då ltl Holmberg att lyssna när det gäller processens kvalité.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag tycker att man gratulera ltl Holmberg och socialdemokraterna till att man har lyckats då det här är ett socialdemokratiskt projekt. Socialdemokraterna uppfattar jag nog som det enda partiet med viss ärlighet bland regeringspartierna. Man har sagt hela tiden att man vill ha en centralisering av kommunsektorn på Åland och även fått mandat för det. Ni har lyckats. Att ni har fått de andra partierna med er på den socialistiska linjen har jag svårt att förstå men det finns säkert någon förklaring till det också. Men ltl Holmberg och flera andra har hela tiden hänvisat till de små kommunerna, att de är dem man ska rädda på det här sättet och att de ska få likvärdig service osv. Hur kan man förklara det? Det är en paradox på något sätt då det absolut största motståndet för kommunreformen finns i de små kommunerna.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tror det mycket ligger i hur man presenterar det för folk och att vi fortfarande har strukturer ute i samhället där man lyssnar på kommunens starke man. Men det är en förändring på gång. Vad det gäller att det här skulle vara ett socialistiskt projekt så tror jag inte riktigt på det. Vi har aldrig sagt att vi vill centralisera saker, socialdemokraternas mål sen det här började har varit att ge en bättre service till medborgarna. Vi anser att kommunerna förtjänar bättre, Åland förtjänar bättre och medborgarna förtjänar bättre än hur det är just nu.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Då måste jag fråga retoriskt, vad är det som gör att ltl Holmberg med kollegor vet bättre vad som är bra för skärgårdskommunerna än de själva vet där ute? Det finns mycket man kan säga om den här reformen men att slå ihop alla skärgårdskommuner till en kommun går över mitt förstånd. Ingen har förklarat logiken i det för mig, hur det skulle bli bättre för dem där ut på det viset.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tror en stor del av det här kan göra att de olika kommunerna kan hjälpas åt för att få människor till sina nämnder och fullmäktigen. Till och med ltl Runar Karlsson höll med om att det är svårt att få folk att ställa upp i fullmäktigen och nämnder. Det finns helt enkelt många kommuner som är för små, där folk sitter mer utav plikt, för att de är de enda människorna som är i rätt ålder, än att verkligen sitta där med vilja för att göra sin kommun bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Eftersom jag sitter som medlem i lag- och kulturutskottet och i anförandet som ltl Holmberg säger att vi i minoritet kulle ha motverkat arbetet, att utskottet arbetar tillsammans. Då har nog ltl Holmberg inte hört vad ltl Ehn anfört och andra i utskottet. Jag hoppas också att socialdemokraternas medlem i utskottet, ltl Wikström, har meddelat ltl Holmberg att det var ett gott samarbete i utskottet. Det visar också resultatet, att man var lyhörd för den kritik som vi framförde i remissen och som också framfördes i utskottet – varför lagen skulle falla om man inte ändrar den. Utskottets majoritet har gått emot landskapsregeringen till den delen också.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack. Jag kan tillägga att jag inte enbart menade lag- och kulturutskottet. De andra utskotten har också arbetat med frågan. Jag vet att, i social- och miljöutskottet, att man lyssnade men man sa från början att man inte tänkte jobba tillsammans med majoriteten utan att oppositionen skulle lyssna och sen skriva sin reservation, och så blev det.
Ltl Bert Häggblom, replik
Om man är av olika åsikt måste man väl också respektera en minoritet som kommer fram till annat? Som sagt, lag- och kulturutskottets majoritet har frångått landskapsregeringens framställning på ett mycket markant sätt. Det här med att två representanter från vardera kommunerna skulle kunna bestämma över kommunen har man tagit bort för man förstod att det inte kommer att hålla, lagen kommer att falla i sådant fall. Det kommer att visa att det är en tvångslag som ändå ska bli frivillig på något vis.
Ltl Igge Holmberg, replik
Det är bra att det slutade bra. Sen måste jag också säga att jag är en smula trött på det här evinnerliga pratet om en tvångslag. Det är lagtingets uppgift att stifta lagar och alla lagar innehåller någon sorts tvång. Som vi har frågat förut, vilka lagar är det som oppositionen vill att vi ska kunna strunta i och vilka ska man följa?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag tycker det är riktigt bra att ltl Holmberg lyfter upp det faktum att frivilligheten har prövats, många gånger om. Vi har Jomala som, för inte alls många år sen, ville gå ihop med Mariehamn och startade en utredning om det när de hade dåligt med pengar. För några år sen ville stadsstyrelsen i Mariehamn fortsätta den diskussionen - men det ville inte Jomala den gången. Vi har haft Jomala som har tagit initiativ till södra Åland, det föll ihop. Finström, Geta och Sund nu – föll ihop. Frivillighetens väg har prövats många gånger om på Åland och det är bra att ltl Holmberg lyfter upp att det har gjorts så många gånger att vägen är prövad och därmed har vi det här att ta ställning till och beakta helheten på Åland. Det är bra att någon belyser någon gång att frivilligheten har prövats många gånger om.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag kan inte mer än att hålla med och säga tack så mycket.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag fastna på det här allierandet igen som vissa partier eller ledamöter har om rättssäkerhet, effektivitet och likvärdig service, att vi inte upprätthåller den i våra randkommuner samt att vi i oppositionen försöker bara driva någon sorts skrämselpropaganda. Hur vet landskapsregeringen att den garanterar oss ute i randkommunerna att vi har servicen kvar? Absolut inte. Det är politikerna i framtiden som kommer att avgöra vilken service som finns. Det finns inga garantier i lagförslaget om att vi har skolan, eller någonting, kvar i Eckerö i framtiden. Min fråga är, garanterar ltl Holmberg och socialdemokraterna att vi kommer att ha en skola i vår region i framtiden?
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Nej, det kan jag inte garantera, av den enkla orsaken att jag knappast sitta i södra Ålands kommunfullmäktige och det är dem som kommer att ta beslutet om Eckerö har en skola eller inte. Men som ltl Winé sa, vill man ha människor att bo kvar i områdena så är det viktigt att man behåller knutpunkter i närsamhället. Men det som jag inte får svar på från oppositionen är vad ni vill göra egentligen. Det kommer inga förslag mer än att ”vi ska vänta och se vad som händer” och sedan lite ”på frivillig väg”, men det händer ingenting på frivillig väg. Vi har försökt otal gånger. Hur vill oppositionen motverka det som kommer? Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Nej, ltl Holmberg kommer kanske inte att sitta i fullmäktige i södra Åland. Ändå så är det så, som jag sagt tidigare, när en stor kommun, som är en liten kommun idag, har bekymmer så kommer man att titta på var man kan spara in. Även om det är en socialdemokrat, liberal eller moderat som sitter där så kommer man att se en inbesparingsmöjlighet; skolan i Eckerö, den är för dyr i förhållande till kostnaden per elev i en centralort. De här garantierna kan varken ni i lagförslaget, ni som sitter här ifrån regeringsställning eller jag som är opposition garantera i framtiden. Det här är oron för oss om vi ska vara verksamma och ha någon befolkningsutveckling i framtiden åt våra regioner.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag förstår din oro och jag förstår den ännu mer om jag ser på Åland och tittar tillbaka 20, 30 år och ser den mängd av skolor som redan lagts ner, ute i periferin. Det finns mängder av små skolor som har lagts ner för att de har helt enkelt inte varit lönsamma. Det är ingenting som kommunerna har kunnat motverka och det är ingenting vi kan göra i fortsättningen om man inte hela kommunen får en bättre ekonomi och lyfter området som det är. Det är dit vi vill komma, vi vill göra starkare och mer bärkraftiga kommuner.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Sakta men säkert närmar vi oss slutet på den första delen av en mycket speciell process. Senaste veckas inledande debatt rörande Lag- och kulturutskottets betänkande om reformen av kommunstrukturen gick enligt ett redan etablerat och invant mönster, något som vi också upplevt här under dagens debatt. Regeringsblocket är på alla sätt fortsatt övertygat om både reformens välsignelser och behovet av att under hot och tvång tvinga samman 15 kommuner till större enheter. Lika övertygade är vi inom oppositionen om att en tvångslösning i kombination med hot om rättsliga åtgärder gör mera skada än nytta och hotar att sätta långvariga negativa spår i det åländska samhället.
Sammantaget debatterar vi nu resultatet av en osedvanligt klantigt skött process. Det är ju alltid bra att det finns visioner och handlingskraft men när detta kombineras med bristande insikter i både juridik och processhantering blir resultatet ofta en smärre katastrof. Trots hundratusentals euro i konsultarvoden till externa utredare – var finns tron på oss ålänningar själva gällande kunskap i självstyrelsen - blev underlaget i det nu debatterade lagförslaget otillräckligt, säkert mycket på den nyckfullhet som präglat hela skeendet. Jag tänker då närmast på hur antalet kommuner varierat från en dag till en annan och där det mest anmärkningsvärda förmodligen var tanken att hänföra Eckerö, och Hammarland ena dagen, till norra Ålands kommun. Betecknande för kvalitén i hela processen.
En annan klumpighet är landskapsregeringens beslut om att i ett alltför sent skede pådyvla kommunerna ett utredningsförfarande vars formella grund kraftigt ifrågasatts på kommunalt håll. Här kommer det att bli intressant att ta del av utgången av den klagan Hammarlands kommun riktat mot att kommunerna inte hörts på det sätt som lagen om kommunindelning förutsätter.
Det allvarliga med denna del av kommunprocessen är dock att detta parlament förväntas klubba förslaget om ny kommunstruktur före de tre utredarna är klara med sina kommunutredningar. Från utredarnas sida har deras oavhängighet i förhållande till landskapsregeringen betonats medan ansvarig minister å sin sida hävdar att upphandlingen och därmed kontraktet kräver att utredningarna endast kan sluta på ett sätt, dvs. att utredningarna visar att tvångslagen kan försvaras utgående från samhällsbehovet och övriga omständigheter.
Lagstiftningen är å andra sidan så utformad att om utredningen visar att kommunindelningen bör ändras, skall utredarna uppgöra ett förslag till ändring i kommunindelningen och till de bestämmelser och beslut som behövs med anledning därav. Uttryckligen är det kommunutredarnas ansvar, inte en lagstiftares, i det här skedet. Här har vi alltså ytterligare en intressant ingrediens i processen: kommer utredarna att rätta sig efter landskapsregeringens pekpinnar eller känner de sig fria nog att göra en oberoende utredning, något som även kan leda till att de förutsätter att det anordnas kommunala folkomröstningar.
Med tanke på lagtingets anseende hoppas jag, även denna gång, att det finns tillräckligt många i regeringsblocket som inser sitt ansvar och medverkar till att tvångslagen i alla fall får vila tills dess att kommunutredningarna är klara den sista december. Bästa regeringsblock, här måste ni visa lite ryggrad och ansvar och inte bara dansa i en viss valsriktning.
Talman! Redan i detta skede vill jag dock understryka att majoriteten i LKU tillsammans med lagtingsdirektören – eller förmodligen främst tack vare sistnämnda – utfört ett riktigt bra jobb med landskapsregeringens lagförslag. Med detta beröm avser jag att majoriteten städat bort de värsta bristerna i lagförslagets tvingande del, den s.k. tvångslagen, och samtidigt förstärkt den i lagförslagets motiveringsdel tidigare alltför svaga argumentation.
Säkert tror någon att vi från minoritetens sida gärna behållit t.ex. den smått horribla tanken om ett medlingsförfarande där två ombud från berörd kommun i juli månad nästa år suttit på makten att avgöra den egna kommunens framtid. Faktum är dock att vi månar mer om lagtingets anseende som lagstiftare än att vinna den typen av politiska kamper.
Jag vill även betona att det sannerligen inte är vice ordförande Roger Erikssons och hans kolleger som ska belastas för att den nu tilltänkta tvångsprocessen nu ställs inför helt nya frågeställningar. I den reservation undertecknad och kollegerna Eklund och Häggblom fogat till betänkandet framgår de starka dubier oppositionen har inför lagförslagets första del. Detta trots utskottsmajoritetens redan omnämnda insatser.
Talman! Den stora elefanten i rummet är fortsatt den samma som då vi första gången debatterade kommunstrukturen utgående från landskapsregeringens meddelande i april 2017 om den planerade reformen. Kan lagtinget direkt via en lag stuva om kommungränserna eller har lagstiftaren utgått från att ändringar i den kommunala indelningen görs genom lag? Skillnaden i dessa två tolkningar kan för den oinvigde vara lite oklar men i sak är utgångspunkterna totalt olika. Hårdrar man tanken om tvångslagar som en möjlighet, kunde vi här och nu likväl ha haft en lag som avskaffar samtliga i den nu aktuella reformens 15 kommuner. Eftersom dagens landskapsregering består av utpräglade stadspartier är väl ett sådant scenario inte helt främmande och förmodligen något en del redan drömmer om i smyg. Inom parentes sagt så bortser jag här medvetet från att det finns en direkt märklig finsk tolkning om att Finlands grundlag förutsätter att det på Åland alltid finns minst två kommuner.
Den som liksom undertecknad tror att det går att rubba den kommunala indelningen enbart genom respekt både för den kommunala statusen och de berörda invånarna, är övertygad om att ändringar ska ske enbart genom att i lag ange grunderna för sammanslagning av kommuner, dvs. de förutsättningar som landskapsregeringen lite halvhjärtat provat på att definiera i lagförslagets andra lags paragraf § 4. Men här tog tydligen orken slut redan i maj i år för det ytterst centrala begreppet kriskommun saknar fortfarande ett innehåll på åländsk mark när kommunstrukturlagen träder ikraft.
Utskottsmajoriteten har, liksom landskapsregeringen, febrilt försökt hitta stöd för att tvångslagar ska vara möjliga instrument när folkviljan motsätter sig den egna kommunens upphörande och samgående. Faktum är att alla de rättsliga sammanhang som åberopats av både landskapsregeringen och utskottsmajoriteten tvärtom stärker bilden av att nya kommunbildningar är möjliga endast om de följer uttalade demokratiska spelregler och där det finns tydliga särskilda skäl för varje enskild reform - dvs. totala motsatsen till det odemokratiska upplägg som landskapsregeringens stödpartier förespråkar.
Talman! Under lag- och kulturutskottets hörande av sakkunniga i denna fråga har ett ord återkommit för att beskriva landskapsregeringens ambitioner om ny kommunstruktur direkt reglerad i lag: Åland är pionjär, d.v.s. tvångssammanslagningar har aldrig prövats förut, inte ens i Finland trots alla ansträngningar att skapa större enheter. Tror någon i detta parlament att en majoritet i Finlands riksdag verkligen skulle ha avstått från att bruka tvångslagar som ett instrument om detta hade varit en hållbar juridisk väg? Jag hoppas vänligen på att någon kommer att utmana mig vad gäller rättsstyrkan i mina påståenden i och med att jag tidigare har vunnit en utmaning där det gällde hållbarheten i ett liknande fall där en ledamot fortfarande ska äta upp sin hatt. Jag avslutar här, tack talman för förståelsen.
Talmannen
Talmannen vill påminna om den rekommenderade taltiden.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ltl Jansson använde hårde ord i retoriken om dumdristigheter och vad det nu var. Hursomhelst, jag begärde replik när det talades om otur i tänkande när man hade Hammarland och Eckerö med i norra Ålands-alternativet. Det var egentligen PwC som föreslog det i en tidigare utredning om hur 5 kommuner kunde ha sett ut. Vilket jag också tycker att var lite ekonomiskt jämnare kommuner. Jag kan erkänna att hade väl den oturen att tänka och tycka att det skulle vara bra. Men man kan säga att landskapsregeringen faktiskt lyssnade på kommunfolket där och ändrade kommunstrukturen. Jag tror även att det kunde blivit lättare nu i samband med stridigheterna ni har i södra Ålands högstadiedistrikt om skolstorlekar, om det skulle blivit den kommunen. Så det fanns ändå en viss tanke med det hela och det är befolkningsmässigt då södra Åland blir rätt så stort.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Om man då totalt bortser från att ny och större kommunal enhet ska fungera i praktiken så kan man resonera som tydligen både konsulterna och ltl Winé gjorde. Visst kan man hålla på och skyffla folk med skolskjutsar och färdtjänster, köra folk dagarna i ända. Men det är ju totalt vanvettigt att ha det som utgångspunkt för en reform som i alla fall på något vis måste visa att man vill uppnå besparingar. För de här nya kommunala enheterna kommer att bli avsevärt dyrare än den kommunala sektorn idag. Det vore väl märkligt om man på förhand också åtog sig extra kostnader, i förhållande med idag, även för de grundläggande geografiska omständigheterna.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag tror att det är den tredje centerledamoten idag som pratar om när det görs centraliseringar. Det är inte socialdemokraterna som idag har nämnt centraliseringar, det är inte moderaterna utan det är centern. Som jag ser det är mycket av kommunerna idag administrativt, som man inte besöker längre. Vi ska fortsättningsvis, snälla ltl Jansson, jobba för bra närservice. Det är centern som vill centralisera och som nämner det ordet – prata istället och erkänn det då. Men ni måste se att när vi gör de här kommunerna så ser man att det inte är så ofta som man besöker kommunkansliet längre utan det är på andra sätt. Så när ltl Jansson pratar om färdtjänst och sådana saker, att det skulle bli beroende på kommunerna, så är det inte till kommunkansliet man har färdtjänst utan det är oftast till äldreboenden i sin närhet.
Ltl Harry Jansson, replik
Talman! Vi har fått höra dagarna i ända att en av de stora och viktiga sakerna med reformen påstås vara att skapa nya, specialiserade enheter som ska vara räddningen ur det kommunala mörkret. Hur har ltl Winé tänkt uppnå det om det inte är just för att den nya kommunala strukturen har större enheter där specialisering är och dit klienter och andra som behöver omsorg och vård kan föras. Det är därför förslaget om norra Åland inklusive Eckerö och Hammarland var ett direkt vanvett från början till slut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Jansson. Två kommentarer varav en kanske är mer juridisk art och en mera politisk. I utskottets betänkande kan man notera ”utredarens uppgifter att ta fram ett beslutsunderlag för sammanslagningen av kommunerna i enlighet med landskapsregeringens förslag till ändring och kommunindelningen på Åland” vilket också ingår i anbudsbegäran som är en offentlig handling, det är överhuvudtaget inget konstigt med det. Så långt juridik, sedan en kort politisk kommentar. Personligen skulle jag ha, vilket jag även tror att övriga landskapsregeringen har, betänkligheter inför att låta alla blommor blomma innan de tre samarbetsområdena. Vi skulle säga att ”varsågod, gör reformer, vi har ingen större skillnad om det blir fyra, fem eller kanske 16 kommuner.” Ett projekt av den här arten förutsätter ändå rimligtvis att vi har en helhetsplan och en riktning, samt att vi har gjort analyser och tar ansvaret för det och de enda aktörerna som kan ta det är landskapsregeringen och lagtinget.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack. Bästa minister Valve, mitt val av ord i anförandet bygger på att ansvarig minister har sagt tydligt i massmedia, som vi hört att är offentlig handling och att vi måste kunna lita på det, att upphandlarna - d.v.s. de tre utredarna – är skyldiga att följa landskapsregeringens påbud. Sedan vad det gäller ansvaret för helheten. Visst, man kan ta ansvar, men då måste man se till att juridiken är på plats innan man gör den största administrativa reformen på åländsk mark och då faktiskt gör det med lite hot om både ekonomiska och andra repressalier ifall kommunerna inte rättar in sig i ledet i tid. Använder man juridiken som straff på förhand måste man också se till att man är på trygg egen juridisk mark, här är landskapsregeringen faktiskt långt ut i skogen och vandrar.
Minister Wille Valve, replik
Vad det gäller ltl Jansson övriga anförande så tackar landskapsregeringen för det mycket väl inlindade berömmet.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag hoppas att ministern kan föra till sina kollegor, som är frånvarande allihop, att kritiken av själva lagförslagets ursprungstext var ganska hård – också inom utskottet. Det är därför lite unikt under den här mandatperioden, för första gången har representanter från regeringsblocket känt att de vågar, vill och kan göra någonting konkret med ett lagförslag som bär nuvarande regeringen Sjögrens signatur. Det som varit en självklarhet under alla tidigare mandatperioder jag har varit i detta hus, ungefär 12 år; att ta ansvaret. Nu först vågar faktiskt regeringsblocket och representanter i Lag- och kulturutskottet ta ett eget ansvar. Det är därför vice ordförande Roger Eriksson och hans kollegor är värda allt beröm.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman och ltl Jansson. Ännu en ledamot, ledande kommunpolitiker, från centern som med näbbar och klor försöker svartmåla denna kommunreform. Återigen, tyvärr, gödslar ltl Jansson en polemik mellan stad och övriga Åland. Det är tråkigt. Den ilska och irritation som ltl Jansson distribuerar visar med all tydlighet hur omöjligt en eventuell frivillig kommunreform, som innefattar alla 16 kommuner, har varit och hur omöjlig den är och någonsin kommer att vara att skapa en sådan reform. Vad gynnas egentligen av den här typen av retorik? Inte samarbete och utveckling, i alla fall inte för hela Åland, men säkert är den till fördel för någon enskild kommunpolitiker. För mig är det obegripligt att i talarstolen, som ordförande i lag- och kulturutskottet, ha en så här hård retorik och svartmåla något som har som syfte att (… taltiden slut).
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Bästa ltl Holmberg, det är faktiskt inte oppositionen eller centern som har kastat den första stenen i den här debatten, överhuvudtaget den här reformen. Vi har från första stund i snart tre års tid, eller ännu längre blir det egentligen, vädjat om att vi förändrar kommunstrukturen tillsammans, vi gör det utgående från de normala demokratiska spelreglerna och vi gör det inte på det sätt som landskapsregeringen och stödpartierna önskar, d.v.s. direkt i lag utan att respektera den kommunala självstyrelsen överhuvudtaget. Det är det som gör att vi måste ta till kraftord när man har missat från landskapsregeringens sida den centrala utgångspunkten i den här typen av reformer. Man ändrar kommunala indelningen genom lag, men man gör det genom att i lag ange hur förutsättningarna och hur beslutsförfaranden ska ske i praktiken inom kommunen.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det som jag säger nu ska inte ltl Jansson ta som personlig kritik utan mer som ett politiskt budskap. Jag tycker att på det sätt som lag- och kulturutskottet tog fram detta betänkande är under all kritik. Jag förstår att majoriteten tycker att arbetet har löpt på bra och att det har varit en ganska behaglig resa fram tills idag men från oppositionens sida vet jag inte riktigt hur man har resonerat. Jag tycker faktiskt att man ska skämmas lite för de väljare som har sett till att man sitter i detta lagting och har en plats i lag- och kulturutskottet. För mig är samarbete och utveckling något man gör kring ett bord, man sitter tillsammans och jobbar farm någonting. Man har olika åsikter, en som har majoritet och en som är opposition, men tillsammans verks saker och ting fram. Ska vi i finans- och näringsutskottet sitta på olika håll och jobba med budgeten som vi tar hand om från och med nästa vecka? Det är orimligt och jag tycker att talar vi om demokrati (… taltiden slut).
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, ltl Holmberg. Ni sätter verkligen fingret på den sjuka punken. Det här har varit en osedvanligt klantig process, det har jag redan sagt i mitt anförande. Det här är ännu ett drag av en absurt politiskt styrd process där man inte har respekterat de utgångspunkter som finns för den här typen av reformer. De ska bygga på lag men man har tagit en genväg. Bästa ltl Holmberg, landskapsregeringen har mörkat den juridiska verkligheten för er inom regeringsblocket. Läs meddelandet från den 1 april 2017, man berättar att tvångslag är okej att utföra och man hänvisar till en fusion mellan en kriskommun och en stad med stark ekonomi. Men man berättar aldrig i samma meddelande att det är något som högsta förvaltningsdomstolen omkullkastade samma år. Det underlät man att berätta för er bara för att ni skulle leva kvar i blå (… taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Jag skulle gärna vilja höra utskottsordförandes analys av vad som sas i utskottet. Tvång nämndes i anförandet, tvångslag. Då det var frågor i högre hörande utskotten råkade jag vara inne och lyssna lite när man bland annat berörde stadsrådet och lagtinget. Det skulle vara roligt att höra skillnaden mellan dem, om något av dem utfärdar något om just tvånget, att kommuner ska gå ihop. Jag vill gärna få en analys över det.
Ltl Harry Jansson, replik
Mycket bra fråga, ltl Sundblom. För att göra det så enkelt som möjligt, grundlagen i Finland säger man att man kan utfärda bestämmelser om förutsättningarna och beslutsförfarandena med en ändring i kommunindelning genom lag. Det är här som landskapsregeringen har gått vilse, man har tolkat det som att man direkt i en lag ska kunna reglera kommunala strukturer, d.v.s. mot kommunernas vilja. Därför är det enda rimliga att tala om en tvångslag för man ger inte kommunerna överhuvudtaget en ärlig chans att försöka i lugn och ro hitta ett samförstånd om hur t.ex. samgångsavtalen ska se ut. Man ger dem en tidspress och en ekonomisk bestraffning om de inte gör den inom utsatt tid, nu har utskottsmajoriteten rättat till de värsta bristerna men det var utgångspunkten för utskottets diskussion.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Jo, men de som har fallit förut där det har varit besvär, om jag förstått det rätt, är sådant som har utfärdats från stadsrådet. Nu är det lagtinget, som är en lagstiftande församling, som gör det. Det borde vara en skillnad, så förstod jag resonemanget från de lärda i den frågan.
Ltl Harry Jansson, replik
Jo, ltl Sundblom, det är på grund av de hörande vi har utfört i utskottet tillsammans vi kunde konstatera att Åland är en pionjär. Jag tolkade det faktiskt som att flera av de sakkunniga vi hörde var ganska snälla i sin bedömning. De lät bli att konstatera att det här är något som faller redan på sin orimlighet att man kan förbigå den kommunala statusen och självstyrelsen på detta sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Talman! Ledamot och tillika ordförande i lag- och kulturutskottet Harry Jansson, det var ingenting nytt under solen med det här anförandet - det var mera som kåseri för det var mer av den karaktären vi fick lyssna till.
Nu har vi en lag framför oss, efter 50 år av snack så blev det verkstad till slut. Vi har hört ledamot efter ledamot i timmar, även då i onsdags när ltl Jansson var frånvarande, säga att det här är en lag som man kanske inte nödvändigtvis inte behöver följa. Man ska lyssna på invånarna och ha en känsla för om dem är emot det här och då kanske man inte alls behöver följa den här lagen. Det skulle det vara intressant att höra er, som lag- och kulturutskottets ordförande, syn på det här och en replik med kommentar kring de här utspelen.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Wikström får ursäkta men jag förstår inte överhuvudtaget inte frågan och jag förstår heller inte utgångspunkterna för ltl Wikströms analys av det jag sagt. Jag hörde inledningsvis att jag har gett kåseri här och det är ju trevligt att juridik, kall juridisk verklighet, det upplever ltl Wikström är lika med kåseri. Det säger väl något om ledamotens verklighetsuppfattning. För det är det som det handlar om här, bästa ledamoten, kan man med lag tvinga ihop kommunerna eller måste man iaktta det som Finlands grundlag säger? Vi är tvungna att göra det, sen må vi tycka illa om att Finlands grundlag styr oss – men den är mycket tydlig vad gäller kommunala självbestämmande. Det har vi fått uppleva i Ålandskommittén 2013–2017, den styr oss på ett sätt som är järnhårt vilket är något som vi, ledamöter i detta parlament, måste respektera och ta till oss. Vi kan inte agera så naivt som ledamoten önskar att vi ska göra.
Ltl Tony Wikström, replik
Nu fick jag inget svar på om man ska respektera den här församlingen och de lagar som vi stiftar. Ska man följa dem? Anser ordförande i lag- och kulturutskottet att det är något som är helt självklart? Sen nämnde ltl Jansson också att det finns ord som sticker ut från våra experthöranden och jag hittade ett ord som återkom gång på gång. ”Ska man göra en sådan här reform så ska den vara av nödvändighet”, nödvändighet är nyckelordet. Jag ser inga tvivel på min himmel om att det verkligen är nödvändigt med den här reformen.
Ltl Harry Jansson, replik
Det där, bästa ltl Wikström, är vad som utskottsmajoriteten och regeringsblocket har haft sin gyllene chans att klä med ord, dessa nödvändighetskriterier för att faktiskt föra ihop kommunerna, även mot deras vilja. Modellen finns, den finns att kopiera i öst och väst, men problemet är att ni har slarvat så oerhört när det gäller att ta fram lagförslaget så ni har missat centrala grundbegrepp som t.ex. ”kriskommun”. Med tanke på att vi har några kommuner som har det kämpigt så skulle det väl sett lite snyggar ut om man kunde förklara varför t.ex. Sottunga, inom en snar framtid, har ett läge där det är okej att landskapsregeringen som kommunövervakare, tillsynsmyndighet gör det som är nödvändigt – med tanke på det som ledamoten och hans kollegor predikar – invånarnas bästa.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack för ordet, fru talman! Det efterfrågas både bland oss ledamöter och från lyssnare, samt åhörare i övrigt, ödmjukhet och konstruktivitet i den här debatten. Jag ska försöka göra ett bidrag till det för jag tycker att det är väldigt centrala begrepp i läget vi befinner oss i.
Vi har fått se utskottet göra ganska stora justeringar av det ursprungliga lagförslaget och det är ytterst dem vi diskuterar här idag. Det står helt klart att det inte är lätt att formulera ett optimalt förslag till en sådan här reform om man ska kunna få den förverkligad. Diskussionen om tvångslagstiftning eller frivillig lagstiftning tycker jag symboliserar det här ganska bra. Man säger från regeringssidan att all lagstiftning är tvångslagstiftning, men så är det ju faktiskt inte. Vi har många exempel på lagstiftning som är frivillig eller till exempel fakultativ eller dispositiv, det finns många olika lagstiftningstekniker att använda.
För några år sedan pratade vi mycket om att vi ville ha en åländsk ramlag för självstyrelsen som skulle sätta de yttre ramarna för framtidens självstyrelse, ett sådant förfarande kunde man mycket väl tillämpa här också. Man antog till exempel en ramlag för utveckling av kommunstrukturen i Finland 2007, där man satt de yttre ramarna för var framtidens kommuner ska vara och hur man går till väga om man vill förverkliga kommunsammanslagningar. Skillnaden här är att landskapsregeringen, i ord och med karta och linjal, ritar upp kommungränserna såsom de själva vill ha dem. Man sätter inte ramarna för framtidens kommuner utan man skriver in i lagen hur man vill att kommungränserna ska dras. Om det inte är tvång så säg, vad är då tvång i jämförelse med de processer som förs runtomkring oss? Den diskussionen tycker jag att man kunde lösa ganska enkelt genom att säga att vi har en obligatorisk lagstiftning som kommunerna ska följa men det betyder inte att man måste tvinga fram gränserna såsom landskapsregeringen själv tycker och anser. Det är det här som jag tycker att kopplar så väl till diskussionen om ödmjukhet i debatten, att landskapsregeringen och majoritetspartierna vet uppenbarligen bäst hur framtida kommungränser ska se ut. Det har man kommit fram till före utredningen är klar, förvisso, men man vet redan nu att såhär ska kommungränserna vara och det är det bästa för Åland framöver. Samtidigt som man inte lyckats övertyga en enda åländsk kommun om att man har rätt. Det säger väl någonting om ödmjukheten från majoritetspartiernas sida i den här debatten. Jag vet inte de optimala kommungränserna framöver på Åland, det är en komplex fråga som kräver utredning, som kräver diskussion och debatt men landskapsregeringspartierna har uppenbarligen kommit fram till hur detta ska organiseras. Det är bara att gratulera landskapsregeringen till att ha ett så omfattande intellekt, att man kan dra en sådan slutsats.
Om vi då ska vara konstruktiva från Ålands framtids sida i debatten så har ni nu ett ändringsförslag på era bord om hur vi kunde göra den här reformen lite mera möjlig att verkställa. Den går ut på att vi inte i lagen skulle skriva in de här samarbetsområdena, eller framtidens kommuner, utan lämna den frågan till kommunerna själva. Att ingå de samgångsavtal som man själv är intresserad av och att lagen om en reform av kommunstrukturen på Åland istället skulle få mera karaktären av en ramlag som berättar hur man kan göra och hur man kan gå till väga och hur det kan gå till. Där man gör lagstiftningen till ett verktyg men inte tvingar fram kommunerna enligt landskapsregeringens huvud. För problemet, och det här vill jag att kollegorna lyssnar noga på, är att med utskottsbetänkandets förslag så kommer man att blockera alla kommunsammanslagningar inom den närmsta framtiden. Låt mig förklara hur det hänger ihop.
Eftersom man har tagit bort möjligheten att tvinga fram samgångsavtal i utskottets betänkande så kan man inte tvinga kommunerna att ingå i de här samgångsavtalen. Det vet var och en av oss att det är väldigt svårt att tvinga någon att skriva på ett avtal, det är frågan om man ens kan kalla det ett avtal om man har skrivit på det under tvång. Alla kommuner har en möjlighet att obstruera den här processen, dels att vägra skriva på avtalet och dels också som man har aviserat – att man anser att överklaga den här typen av beslut där man fastställer kommungränserna framöver. Det har flera kommuner redan diskuterat och redan gjort i avseendet om beslutet om utredningen i kommundebatten.
Möjligheterna är stora för varje kommun att obstruera landskapsregeringens förändringar eftersom det finns en kommun i varje samarbetsområde som tydligt motsätter sig reformen och som har diskuterat detta. Vilket innebär att en enda kommun inom varje samarbetsområde har i praktiken en veto-rätt mot alla sammanslagningar och kan stoppa den här processen så länge den här lagen är i kraft, och den här lagen är i kraft så länge man inte har verkställt alla de förslag till samarbetsområden och nya kommuner som anges i lagen. Så länge man inte har kommit i mål med den här processen så kommer den här tillfälliga lagen vara i kraft och blockera alla andra kombinationer av kommunsammanslagningar framöver. Det betyder att vi har en situation där enskilda kommuner kan stoppa processen framöver. Därför är det klokare att säga att kommunerna själva också kan slås ihop i flera kommuner än de fyra som landskapsregeringen föreslår nu. Då ger man också möjligheter för kommuner som har en egen vilja och en egen kraft att gå ihop att faktiskt göra det. Men godkänner vi lagförslaget som det är enligt utskottsbetänkandet så kan till exempel inte tre kommuner inom något av de föreslagna samarbetsområdena gå vidare med en samgång om den fjärde kommunen obstruerar och väljer att stå utanför. Att godkänna Ålands framtids ändringsförslag är den enda möjligheten att faktiskt få några kommunsammanslagningar verkställda under de kommande åren. Det tycker jag kan vara viktigt för kommunsamgångsivrare som ltl Petri Carlsson och ltl John Holmberg att tänka på när man väljer vilken knapp man ska rösta på här framöver. Fru talman, mot bakgrund av att min taltid är till ända så väljer jag att avsluta mitt anförande där. Tack.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Jag tycker det är viktigt att påminna sig själv om vem en kommunpolitiker egentligen jobbar för där ute i kommunerna, det är kommuninvånarna. Ska man då obstruera, som ltl Johnsson nästan uppmanar till, och därmed till exempel gå miste om upp emot 12,7 miljoner i samgångsstöd? Det är kommuninvånarnas pengar som är till för att göra den här samgången så effektiv och så bra som möjligt. Det om något är väl att obstruera i sådana fall?
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag står inte här och uppmanar kommuner att göra på det ena eller det andra sättet. Jag bara visar på de möjligheter som det här lagförslaget ger och det som kommunerna diskuterar i dagsläget, hur man ska hantera den här frågan. Nog måste vi väl kunna granska dem kritiskt och fråga oss hur kommer kommunerna utifrån den här lagstiftningen, som vi är på väg att möjligen anta, agera? Den diskussionen är väl ytterst väsentlig.
Problemet är att landskapsregeringen tycks närmare strunta i den processen som följer efter det här lagförslaget. Hur ska man faktiskt få kommunerna att skriva de här samgångsavtalen? Vi menar att en väsentlig förutsättning är att man inte skriver dem på näsan genom att rita upp kommungränserna färdigt utan att man för en diskussion med kommunerna och ser till att man har dem med på tåget. Här vill landskapsregeringen stifta en lag, skicka över den till kommunerna och sedan blunda och hoppas på det bästa. Det tror jag är en väldigt, väldigt svår väg att nå framgång på om det faktiskt är det man avser från regeringspartiernas sida.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Just ett scenario där initiativet kom från kommunpolitikerna eller Facebook o.s.v., då hade den här frågan och de här idéerna inte alls fått den här tyngden och den här spridningen och skriverierna på ledarsidorna. Det är just i och med att ledamöter såsom ltl Jonsson för fram och torgför tankar och åsikter som dessa från just lagtingets talarstol som gör att den här åsikten blir normaliserad och nästa legitimerad. Jag ser det, allvarligt talat, som ett hot mot demokratin. Jag tycker inte det är seriöst.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är uppenbart att ltl Wikström har fått någon form av tunnelseende i den här frågan och ser till landskapslagen om reform av kommunstrukturen på Åland, enbart. Det finns massor av lagstiftning och massor av förpliktelser, som kommunpolitiker har på basen av annan lagstiftning, att ta hänsyn till och respektera. Det blir sista slutligen en intresseavvägning för de politikerna om vilken lagstiftning och vilka åtaganden som de värderar högst. Det är det som är politik. Att verkställa den här lagen som landskapsregeringen nu föreslår med alla de konsekvenser det innebär kan mycket väl stå i konflikt med andra skyldigheter enligt annan lagstiftning. Så man behöver se den här lagstiftningen i en helhet, man kan inte bara se på de paragrafer och skrivningar som står i den här lagen. Man måste sätta in det i en bredare kontext och också granska de möjligheter som den här lagen erbjuder kommunerna att ta till för att obstruera reformen, annars är vi bara naiva i den här salen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det var intressant att notera att ltl Jonsson valde att använda ett helt annat ord när ledamoten beskrev Ålands Framtids förslag om tvång, där det också står att kommunerna ska gå samman precis som det går i landskapsregeringens förslag. Ålands Framtids förslag var plötsligt obligatorisk medan landskapsregeringens förslag var tvång. Det är mycket märkligt att man i det fallet väljer att kalla den egna tvångslagen obligatorisk och inte tvång längre. Jag undrar också över Ålands Framtids förslag, det står bara att det ska ingå samarbetsområden - man ska gå samman, men nu vet man inte vilka samarbetsområden och inte vilka kommuner. Vem ska ta det beslutet och vem tar ställning till vilken struktur som är bäst för hela Åland och för alla ålänningar? Vem tar det beslutet enligt Ålands Framtids förslag?
Ltl Axel Jonsson, replik
Beslutet tas av de kommuner som väljer att ingå i samgångsavtal. Det är där vårat förslag skiljer sig från utskottsmajoritetens. Utskottet menar att man vet bäst om hur de här gränserna ska dras och att utskottet och regeringspartierna sitter på den kunskapen. Vi i Ålands Framtid menar att vi inte gör det och därför vill vi inte slå fast gränserna i lag. Vi tror att det bästa för Åland på lång sikt är att ha kommunerna med och att de får vara med och rita upp framtidens gränser.
Ltl Petri Carlsson, replik
Talman! För mig så kan inte ett kommunfullmäktige i någon kommun vara den som företräder alla ålänningar och hela Åland, det är bara Ålands lagting som kan det. En enskild kommun eller två enskilda kommuner på Åland kan inte ta det beslutet – vad som är bäst för hela Åland. Det måste vi göra här i Ålands lagting, så den retoriken förstår jag inte. Vad händer med Ålands Framtids förslag om ingen kommun väljer att gå samman? Det står i lagen att man ska gå samman, det är en tvångslag som Ålands Framtid föreslår, där man med tvång ska gå samman före ett visst datum. Men vad händer om ingen vill gå ihop då?
Ltl Axel Jonsson, replik
Ja, precis samma sak som händer om man antar utskottets förslag. Vad händer om kommunerna inte skriver på samgångsavtalen? Det finns inget svar på den frågan. Det finns inget svar på den frågan varken i utskottets förslag eller i vårat förslag - därför man har tagit bort möjligheten att tvinga fram medling och tvinga fram ett slutligt samgångsavtal. Problematiken är precis densamma och det är mot den bakgrunden som jag menar att godkänner vi utskottets förslag och vi vet att det finns kommuner som kommer att använda de här möjligheterna, att inte sätta sitt namn på ett slutligt samgångsavtal. Ja, då vet vi att vi helt klart inte kommer att få någon förändring av den kommunala kartan under de närmsta åren. Just nu har vi 15 kommuner som motsätter sig den här reformen, d.v.s. alla de kommuner som berörs. Nog finns det mycket jobb för landskapsregeringen att göra om man över huvud taget tror att man ska kunna verkställa den här reformen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman och ltl Jonsson. Jag brukar ofta ge lite beröm till ltl Jonsson, vilket ärende det än är försöker partiet och ledamot Jonsson vara konstruktiva, även denna gång fast jag inte riktigt sväljer betet. Jag skulle förstå och acceptera förslaget om det stod 1992 i kalendern, men det gör inte det. Det har runnit väldigt mycket vatten under broarna sen det fanns en möjlighet till att gå ihop frivilligt. Den här debatten här idag har bevisat hur svårt det är med frivillighet, hur omöjligt det är och hur omöjligt det kommer att vara – tyvärr, det blir ingenting. Jag tror också att vi problematiserar hela ärendet, hela processen med kommunreform. Jag tror inte det är så svårt sista slutligen, det är inte så problematiskt som vi vill tro och som vissa kommunpolitiker försöker måla upp att det är. Det är en ganska lindring reform egentligen som den gemene ålänningen inte egentligen kommer att märka av. Det är nog bara en kulturkrock (… taltiden slut).
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag vet att ltl Holmberg är väldigt mån om att kunna verkställa en kommunreform i en eller annan form under de kommande åren. Jag skulle vilja att ltl Holmberg liksom övriga ställer sig frågan: tror man att förutsättningarna är bättre med att verkställa en reform som inte erbjuder någon form av flexibilitet i hur man ritar gränserna utan slaviskt måste följa landskapsregeringens karta och linjal? Eller tror man att det är mer realistiskt att verkställa en reform som erbjuder lite flexibilitet och erbjuder en möjlighet till diskussion med kommunerna och de som slutligen ska skriva på och ingå i de här samgångsavtalen? Vilket alternativ tror ltl Holmberg att är lättare, rent politiskt, att genomföra på Åland idag?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Skulle man ha delar av Åland i fokus, att målet är att ett par av kommunerna går samman, då skulle givetvis det förslag som ltl Jonsson för fram vara ett alternativ. Men nu försöker vi här från lagtinget, regeringssidan, skapa en reform som tar med hela Åland och stärker Åland i framtiden. Därför ser jag det här som det enda alternativet för att få en sådan process sjösatt.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag är ganska säker på i det här sammanhanget, i varje fall förefaller det sannolikt att det är just det tankesättet som ltl Holmberg representerar, att det ska vara allt eller inget. Vilket gör att den här reformen också kommer att falla slutligen och kommer att få ritas om före den kan verkställas. När man i lag säger att ”det ska vara de här kommunerna, allt eller inget” så tappar man direkt engagemang och vilja hos kommunerna som behövs för förändring. Istället för att man skulle acceptera att man också kan göra en kommunreform med andra kommungränser och under andra förutsättningar än de som landskapsregeringen har funderat ut runt sitt bord. Det är det som jag motsätter mig i den här diskussionen och det är därför vi lägger fram ett ändringsförslag från Ålands Framtids sida – för att ge lite flexibilitet och för att faktiskt skapa möjligheter för en realistisk reform.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Talman! Vad håller ni på med? Förstår ni vad ni ställer till med nu? Skall jag inte få vara sundsbo, saltvikare eller vårdöbo mera? Vad får er att tro att ni vet bäst? Hur vet ni att de kommuner ni föreslår är dem bästa? Under den här mandatperioden har vi tagit fram ett gediget underlag som pekar på att vi måste göra något och det rätt så snabbt. Vi kan inte sitta stilla i båten och tro att det löser sig, det om något är oansvarigt, när allt pekar på något annat.
Jag förstår att det finns en oro bland alla, det är helt naturligt när man går in för att göra en förändring som inte skett tidigare. Konstigt vore det väl annars. Vi får höra att vi kör över ålänningarnas egen vilja och att vi genomför denna lagförändring med tvång. Då glömmer man lätt bort att det var 63 % av ålänningarna som ville ha en förändring 2010 och 69 % 2016. Dessutom är all lagstiftning tvingande, inte frivillig.
Vi från moderat samling gick till val med större och smartare kommuner och det tror vi fortfarande på. Det jag inte förstår är varför man från oppositionens sida bara säger ”nej, nej, nej” men inte kommer med några konkreta verklighetsanpassade förslag i motbud. Varför kategoriskt säga nej till all förändring? Jag vill veta vad alternativet är.
Talman! Är det inte en farlig väg att gå? Vad händer när kommunen inte längre kan ta hand om sina invånare? Sätter vi rättssäkerheten på spel då? Hur har vi tänkt sköta om de äldre i kommunerna om det inte finns personal som kan ta hand om dem eller för att det inte finns tillräckligt med personer som kan ta jobben - för vi är för få.
Hur skall vi ta hand om alla personer med demens, unga som gamla? De blir fler och fler. Före jag ens diskuterade kommunreform här i salen har jag lyft gång på gång att vi måste samarbeta över kommungränserna när de gäller de unga med demens. Inte kommer det att hända utan en kommunreform. Vi ser redan idag hur svårt det är för våra äldre som skulle kunna vårdas i en annan kommun, det är ju tvärnej det!
Försök och se möjligheterna istället. Vi kunde ha olika specialboenden koncentrerat. Inte bara de sjuka och gamla skulle ha fördel av det utan även personalen som kunde specialisera sig och få fördjupa sig i den klientgrupp de har hand om. Framför allt skulle de få någon att bolla idéer med och kunna hjälpa varandra. Vi vet idag att flera kommuner måste skicka bort sina kommuninvånare med Huntingtons och ungdomar med drogproblem för att nämna två. Tänk om vi kunde vårda dem hemma på Åland? Hur mycket pengar skulle vi inte spara? Men framför allt är de inte så att de skall ha rätten att få vårdas här om det är det smartaste? Skall inte barn med autism få gå i skola som anpassas efter deras behov, skall inte all förskolepersonal få samma förutsättningar att lära ut till de små barnen? Skall vi inte ha samma riktlinjer, samma förutsättningar var du än bor på Åland?
KST då, de kommer väl att fixa allt? Nej, jag ser en fara med det - eller ganska många faktiskt. Allt förebyggande arbete som behöver göras i en kommun ligger utanför KST. Dagisen, skolorna, äldreomsorgen. Jag vet att den nya socialvårdslagstiftningen visserligen kommer att åtgärda mycket av den förebyggande omsorgen men det jag inte förstår är hur kommunerna skall fixa det?
Utskottet konstaterar att det skulle vara bra om kommuninvånarna kunde få kalla sig hammarlänningar, sundsbor eller föglöbor trots att det på grund av den nya kommunindelningen sker förändringar på det administrativa planet. Ja, men det är väl självklart tycker jag. Inte sjutton gör vi den här kommunreformen för att ta ifrån invånarna deras kommunidentitet eller för att ändra lite namn på några kommuner. Det handlar om att först och främst om att leverera välfärden i kommunerna. Själv kommer jag nog att vara lite saltvikare, lite jomalabo och lite föglöbo men främst ålänning så länge jag lever.
Däremot tror jag på att vi måste samordna oss för att våra resurser ska räcka till. Med resurser menar jag inte bara pengar utan främst personella resurser som jag var inne på tidigare. Jag är övertygad att en kommunsammanslagning skapar bättre förutsättningar för en mer rationell och effektiv produktion av kommunalservice. Vilket innebär kostnadsbesparingar som sedan möjliggör lägre kommunalskatter. Vi ökar dessutom valfriheten för kommuninvånarna som sedan mer fritt kan välja att få service från flera serviceproducenter inom den större egna kommunen.
Vi vet att vi står inför tuffa tider framöver och det gör alla länder i Europa också. Vi föder för få barn, befolkningen blir äldre, äldst i hela Europa faktiskt på Åland och det är en ekvation som är svår att lösa utan att göra förändringar. Förändringar gör man i andra länder också, vi är inte unika med att ha detta problem och hur gör man på andra håll? Man ser över kommunernas storlek, man samordnar administrationen, man effektiviserar och moderniserar på alla plan det går. De och vi har inte möjlighet att göra saker så som man gjort tidigare. Vi behöver våga tänka nytt, vi behöver våga förändra. Jag förstår inte varför man är rädd? Ingen gör detta för att skada någon, tvärtom, man gör det för att ta ansvar.
Vi får inte glömma bort är att det inte är en självklarhet att vi kommer att ha det så här bra som vi har det på Åland idag för alltid. Vi måste hela tiden vara förberedda på det som komma skall. Ålands välmående har byggts upp av duktiga företag, anställda, föreningar och det offentliga Åland och vi måste nu allesammans hjälpas åt så vår framtid får ta del av samma välmående Åland.
En av orsakerna till att jag är säker är för att jag gör det för att mina barn och barnbarn ska kunna få samma service som jag får ta del av idag. Jag vet att vi inte kan fortsätta som vi gör idag och jag tar ansvar och försöker förändra. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Kollegan ltl Holmberg-Jansson efterfrågade konstruktiva och konkreta ändringsförslag och sa att det inte kommer sådana från oppositionen. Vi har precis lagt fram ett sådant förslag här i debatten och jag skulle vilja veta hur moderaterna ställer sig till det.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack. Vi har fått det på vårt bord och jag har inte hunnit diskutera det med våran grupp ännu. Jag ser problem med att, precis det som ltl Carlsson var inne på, vem är det som ska ta besluten? Vem är det som ska bestämma hur kommunerna ska se ut? Jag vet att ltl Jonsson var inne på att kommunerna ska bestämma det men jag anser att det är en farlig väg att vandra - att låta kommunerna bestämma. Vi har ett helhetsansvar och jag vet att det är många här i lagtinget som sitter på två stolar, det gör inte jag. Jag är en av få, vi är några till, som inte sitter på två stolar och vi behöver ta ett ansvar.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag menar att det också i landskapsregeringens och utskottets förslag kan uppstå en sådan situation där ett samarbetsområde kan förverkligas medan andra fördröjs på grund av att kommunerna ingår samarbetsavtal eller besvärar sig mot processen. Det här helhetsansvaret som pratas om, är nog inte så tydligt i landskapsregeringens förslag heller. Jag menar att om vi verkligen ska få en reform som går att förverkliga så måste vi även förankra den hos kommunerna. Hur kan det komma sig att vi har 15 kommuner som berörs av reformen, som erbjuds 12 miljoner av landskapsregeringen, men fortfarande har inte en enda kommun ställt sig positivt till reformen och haft en vilja att ingå i samgångsavtalet som föreslås. Känns det verkligen som en stabil grund som har goda förutsättningar att få utskottets förslag? Jag är ganska skeptisk till det personligen.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag tror att jag är lika tveksam till att kommunerna ska göra en förändring utan att det kommer en lagstiftning som visar vägen och vart man ska komma. Jag tror inte att det kommer att ske. Det har funnits möjligheter idag att göra sammanslagningar och det har funnits möjligheter idag för en gammal person som t.ex. bor i Mariehamn att vårdas i Lemland. Det har funnits möjlighet idag att göra betalningsförbindelser så att det går att lösa, men det gör man inte. Varför? Därför att det finns vattentäta skott mellan kommunerna, man samarbetar inte om man inte behöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Bästa ltl Holmberg-Jansson, under föregående mandatperiod drev centern på via vår minister Roger Nordlund för att få kommunernas socialtjänst på plats. Det skulle ha löst en hel del av den problematik som idag kännetecknar den kommunala sektorn vad gäller vissa kommuners kamp för en perfekt tillvaro. Men där lyckades inte Mariehamns stad leverera det barnskyddstjänster och den kvalité enligt den tidtabell som behövs, trots att det är den största kommunen. Det visar hur oerhört komplext område vi rör oss på. Inte kan man väl säga att regeringspartierna har ett alternativ som är hållbart när jag kan lova att tvångslagen faller i den kommande lagstiftningskontrollen. Är verkligen då på sin plats att stå och säga att ”vi tar ansvar!” när det enda man gör är att man kör hela kommunfrågan i diket inom några månader?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Vad är ltl Janssons förslag att vi ska göra? Det enda jag hör från centern, i motsatts från Ålands Framtid, är ”nej, nej, nej” och sitter still i båten och tror att det ska lösa sig av sig självt.
Ltl Harry Jansson, replik
Ja, ledamoten kan fortsätta slå dövörat till. Vi har försökt säga som så att för att kommunerna ska ha en rimlig chans måste de först få ta sig an kommunernas socialtjänst. Det är en så pass stor reform, ihop med de andra reformkrav som finns. Ltl Holmberg-Jansson pratade här om socialvårdslagstiftning och äldreomsorgslagen som vi har i röret, det är mycket på gång. Ska kommunerna överhuvudtaget ha möjlighet att klara av det så förutsätts det också att man har ekonomiska förutsättningar. Det har landskapsregeringen och ni, stödpartierna, medvetet dragit ner andelarna till kommunerna i ett läge där man faktiskt har påfört kommunerna, utan lagändringar, mera uppgifter. Det är sannerligen ett språk med dubbel tunga som man för fram från regeringslägret. Man har försökt försvaga kommunerna, förmodligen för att göra t.ex. Föglö mottaglig för en kommunsammanslagning så vill man svälta ut kommunerna. Det är inget snyggt sätt att sköta ansvaret för hela Åland.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag tycker att det där var näst intill magstarkt att säga att landskapsregeringen skulle ha, med flit, kört en politik som går ut på att svälta räv. Faktiskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Ltl Holmberg-Jansson gjorde ett angrepp här på att ingenting händer och ingenting görs och tog upp demensvården som ett exempel på det. Rätta mig om jag har fel, men ltl Holmberg-Jansson var den som stod i spetsen för att demensavdelningen på Ålands centralsjukhus lades ner. Det är regeringen som står ansvarig för det. Här ser man skillnaden, det har inte att göra med kommunerna utan det har att göra med socialvård, hälso- och sjukvård, hur man ska organisera det. Kanske det borde vara centralt istället för att slå ut det på kommunen som man har gjort. Togs även upp Huntingtons sjukdom, var det bra att man förde ut dem till kommunerna? Sen säger man ”nej men, det fungerar inte”. Det är landskapsregeringens politik.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Minnesmottagningen idag fungerar väldigt bra. Vi har specialistteam med ergoterapeuter, fysioterapeuter, dietister och socialsköterskor som kompletterar minnessköterskan och läkaren. Som nu också förstärks med läkarresurser på fredagar. Tidigare hade man köer som var på gränsen att tangera vad som är ok inom vårdgarantin. Idag klarar man det för att man ändrat på sättet man arbetar. Man har mera remisser men man arbetar mera effektivt. Jag kan säga det av egen erfarenhet, när man märker att man är sjuk så vill man ha ett svar så fort som möjligt så att man får rätt hjälp i tid. Man vill ha ett besked så snabbt som möjligt och det får man idag och det, det är bra demensvård.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Men varför klandra kommunerna över att det inte fungerar? Eftersom man tog bort en avdelning där man hade kunskap på sjukhuset så har man fört ut ansvaret på kommunerna på ett helt annat sätt. Den oro som är bland alla patienter och andra så är mycket stor eftersom, som ledamoten själv tog upp, kommunerna klarar inte av det här. Vad är budskapet från ltl Holmberg-Jansson? Nu låter det som att allt fungerar bra samtidigt som hon klandrar kommunerna att de inte fungerar.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Nu känns det som att det som att ni blandar ihop det jag sa. Om man är på sjukhuset och är färdig behandlad, då blir man hemskickad till sin kommun. Det är då det fallerar. Omsorgen ute i kommunen, man har för lite kunskap. Man ska inte vara kvar på sjukhuset för länge, det är inte bra. Det finns hur mycket forskning som helst som visar på det. Man skickar inte iväg någon enda klient som inte är färdigbehandlad ut till kommunerna, med tanke på att vi har alla äldreboenden som finns ute i kommunerna.
Det finns fler och fler som har demens och det är inte en sådan demens som ska vårdas på sjukhus, utan det är omsorg och det är där det brister. Det blir fler och fler och det är där jag ser en oro – hur de små kommunerna ska klara av att ha den demenskunskap som de behöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! För moderaterna här på Åland, och jag tror moderater generellt, så brukar valfrihet vara ett honnörsord. Att man ska själv få välja sin egen framtid och man ska kunna få forma sin egen framtid så långt som möjligt. Då har vi en fråga till moderaternas ordförande, varför får inte de som bor på landsbygden och skärgården forma sin egen framtid här på Åland och bestämma över den?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack. Som det är idag har kommunerna ingen valfrihet, de är helt beroende av stödet de får från landskapsregeringen. Den valfrihet vi vill, från moderat samling, skapa är att ge förutsättningar till att kommunerna själva ska kunna utvecklas och få kraft att föra en aktiv näringspolitik istället för att fundera på var man kan göra besparingar för att klara av det dagliga och det man måste ge för att följa lagen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Ltl Holmberg-Jansson och majoritetspartierna argumenterar precis som om vi inte skulle ha lagstiftning och landskapsregeringen och att vi skulle ha något sorts helhetsansvar för alla människor här på Åland där kommunerna och kommunsektorn är en del av denna helhet. Det är svårt att förstå, för mig, hur en skärgårdskommun bestående av Kökar, Sottunga o.s.v. ska bli så stor och stark och att det ska bli en så fantastisk valfrihet. Jag tror faktiskt att det här får motsatt effekt. Det här är en centraliserande och en kostnadsdrivande reform som man gör mot människornas vilja. Om man någonsin har läst någonting om organisationsutveckling så gör nu landskapsregeringen, och ltl Holmberg-Jansson stödjer det, precis tvärt emot så som man ska göra. För att en organisationsförändring, som det här faktiskt är, ska bli lyckad krävs det att man har människorna med sig.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag, och vi från moderat samling, för fram konkreta förslag på hur vi ska klara av de utmaningar vi har framåt. Jag har fortfarande inte hört något enda förslag ifrån centern över hur ni funderat, vad ni har för tankar och hur ni ska tackla den demografiska utmaningen som finns framför oss.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag uppfattar att moderat samling har gjort en resa med sikte att gå vänster. Jag tar lite fasta på det som ltl Nordlund sa, att valfrihet har tidigare varit det som har präglat ett starkt högerparti. I ert partiprogram skriver ni såhär: ”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner. Vill man ta steget längre än så och ta bort eller ändra på kommungränserna är vi positiva till en sådan utveckling.” Det är moderat högerpolitik men det här tvånget som nu finns i den här lagstiftningen har ingenting med moderat högerpolitik att göra.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Vi gick till val med ”större och smartare kommuner” och det är precis det som vi levererar nu. Större kommuner där man kan arbeta smartare, utnyttja resurserna på bästa sätt, finns dagvård för barn på nätter och där man kan få en likvärdig barnomsorg – idag har t.ex. inte all barnomsorg barnträdgårdslärare och de har svårt att få tag på personal. Vi vårdar idag äldre personer på fel nivå ute i kommunerna, varför gör vi det? Det är för att de små kommunerna inte mäktar med.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det är alldeles korrekt som ledamoten säger att ni gick till val på ”större och smartare kommuner”, men ingen stans i ert valmanifest står det att det ska ske med tvång. Det finns inte. Det står här att man ska ”förbättra genom samarbetet med andra kommuner, vill man ta steget längre än så och ta bort eller ändra på kommungränserna så är vi positiva även till en sådan utveckling”. Jag tycker det är en väldigt sympatisk skrivning, det måste jag säga. Jag är förvånad och jag har varit det länge över att moderat samling verkligen har anammat det här tvånget kring kommunreformen som socialdemokraterna i första hand företrädde.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman. Jag ser verkligen inte det här som ett tvång. Jag ser det här som en nödvändighet. Vi vet att det inte finns på kartan att det kommer att ske kommunsammanslagningar om det inte är någon som säger att kommunsammanslagningarna måste göras. Det är bara så, det finns ingen vilja, för det finns ingen kommundirektör som vill bli av med sitt jobb. Det är så att det finns ledamöter i kommunfullmäktigen som är oroliga för sin makt.
Vi gick också till val med att man ska ha valfrihet hela livet och som det är idag så finns det ingen valfrihet hela livet – om du inte bor i rätt kommun. Jag och vi anser att man ska ha rätt att få välja och ha rätt till att få den barnomsorg man vill oavsett i vilken kommun man bor i.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack, talman! Ltl Holmberg-Jansson nämnde att all lagstiftning är tvingande. Men håller inte ledamoten med om att i det här fallet är den bara tvingande för en del av Ålands befolkning?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Kan ltl Häggblom utveckla frågan?
Ltl Lars Häggblom, replik
Det var så att ltl Holmberg-Jansson nämnde att man har gjort undersökningar här på Åland och att 60, 70 % hade röstat för förändringar. Men håller inte lagtingsledamoten med om att det endast är de berörda som borde få rösta och ge sitt utlåtande?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag är fortfarande inte riktigt säker på att jag förstod frågan. För mig är det helt självklart att ställer man en enkätfråga till ålänningar så frågar man alla ålänningar. Inte kan man väl exkludera en viss grupp?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman och ltl Holmberg-Jansson. Jag kan hålla med om mycket av vad ltl Holmberg Jansson sa, framför allt det om barn med särskilda behov. Jag vill lägga till något som jag tycker att kommunerna bör bli bättre på som egentligen inte finns i många kommuner, socialpsykiatrin. Det behöver utvecklas och det är på kommunernas ansvar men det finns inte utrymme och de flesta av våra kommuner är för små för att klara av det. Nu är det också lite många kommuner för att lyckas sammanfoga det. Det här är en stor utmaning, att klara av det som inte är lagstadgat. Det är så otroligt många som ska ge svar när vi håller på att förhandla med 16 olika kommuner. Sen kan jag inte låt bli att säga att kommunreformen ger också en större valfrihet då det ger större kommuner som kommer att erbjuda mer utanför det lagstadgade. Våra mindre kommuner idag klarar av det som är lagstadgat, inget mer.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman. Ja, och när jag pratar med personer som jobbar inom äldreomsorgen i en större kommun så ser man att de redan har kommit ett steg längre än vi politiker. De har redan delat upp mellan sig vem som är bra på närståendevård, utkomststöd eller demens. De har redan börjat tittat på vem utav dem i den stora kommunen som kan ta hand om olika saker. De väntar på det här och de har redan börjat tänka i det tänkesättet, vilket jag tycker är fantastiskt. Det visar på hur trögtänkta vi kan vara ibland medan de som är ute i verkligheten redan är där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman och ltl Holmberg-Jansson för ett mycket intressant anförande. Det som jag vill ta fasta på är samma som ni hörde tidigare. Det talas mycket tydligt för att större kommuner är bättre och talar för fördelarna i allmänna termer som många kan hålla med om. Ni nämnde också att ni gick till val med, en allmän formulering, ”större och smartare kommuner ger bättre service” – som det står i valprogrammet. Som ni sa tidigare, som jag också fäst mig vid, ”vi övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kan förbättras genom samarbete med andra kommuner” men nu är det plötsligt den s.k. tvångslagen som gäller. Varför får inte kommunerna bestämma själva nu?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Ja, men det får dem. När de nya kommunfullmäktige sätter sig ner och bestämmer vad det är som ska ingå, vad det är för politik som ska drivas, hur man ska forma sin äldreomsorg, hur man ska forma skolan och dagvården – då får ju kommuninvånarna vara med. De är med och väljer vilka ledamöter de vill ha i fullmäktige och därav så får de rätt att säga vad de tycker och hur de vill att kommunen ska vara.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Det beror lite på hur man tolkar texten. Jag tycker mer att det ska vara den här demokratin, d.v.s. tycker ni också att den här tvångslagen är bättre än att kommunen eller kommuninvånarna får bestämma var gränserna ska gå?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Det här arbetet med var gränserna ska gå och hur de nya kommunerna ska se ut har värkt fram. Vi har ett gediget underlag som vi har tittat på. Det är klart att det finns vissa i mitt parti som tycker en sak och vissa som tycker en annan sak men det här är något som vi, tillsammans med regeringspartierna, har kunnat enas om och som vi tror på. Det är ingen som gör det här för att vi tycker att det är roligt eller att det finns något sorts behov av at utsätta sig för en massiv kritik. Det här är något som vi tror på och det är något som vi måste göra, det här är vårt förslag som vi till 100 % står bakom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag vill tacka ltl Holmberg-Jansson för ett mycket initierat anförande som faktiskt hade människan i centrum och inte strukturerna, något som vi liberaler tycker att är viktigt. Jag tycker också att det är sunt att ltl Holmberg-Jansson tar upp frågan kring innehållet i KST liksom innehållet i det som ska vara kvar i kommunerna. Det är en fråga som jag tror att vi behöver börja diskutera betydligt mycket mer. Precis som ledamoten säger är inte KST den gyllene lösningen som kommer att fixa alla problem utan det återstår mycket arbete i den här processen. Istället för att säga ”KST fixar det där” så behöver vi börja föra diskussionen som ledamoten lyfter.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Tack, ltl Johansson. Så är det. Det som ligger n varmt om hjärtat är dagvården för barnen, skolan för barnen, de är äldreomsorgen för våra föräldrar och de äldre i kommunen. Allt det ligger utanför kommunen.
Det är också där som allt förebyggande arbete kan göras, all omvårdnad kan göras. Då handlar det precis om det som ltl Winé var inne på, att fånga upp de barn som mår dåligt redan på dagis och att fortsätta följa dem och hjälpa dem under skoltiden. Även att kunna, vid tidigt skede, gå in och hjälpa de äldre i hemmet innan de blir så dåliga så de måste in på en institution. Allt det här omvårdande och förebyggande arbetet ligger utanför KST och det tycker jag är lite läskigt faktiskt.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det är så att alla i den här salen är överens om att vi behöver ha ett mer strategiskt förebyggande arbete och det tror jag ingen säger emot. Det är något som behöver verkställas och vi vet att det nya socialvårdspaketet är en viktig nyckel i det. Därför behöver vi diskussionen innehållet och vi behöver även diskutera hur gränsdragningarna kommer att hanteras i praktiken. Vad händer när en person behöver hjälp från en ytterligare, tredje, myndighet. Hur ska vi få det här samordnat och hur ska vi få individen i centrum? Det är en mycket viktig fråga som jag tycker att det absolut finns anledning att diskutera.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Så är det. Just gränsdragningar mellan kommun och ÅHS är idag ett stort bekymmer. Ibland vet man inte riktigt vem som har ansvaret för vad. Detsamma gäller inom kommunen, vad ska kommunen ta hand om? Vad ska någon annan ta hand om? Det som jag också var inne på i mitt anförande var att kunna föra samma och vårda klienter, eller patienter, eller kommuninvånare, eller vad man nu väljer att kalla dem för, och därmed strukturera. Man fixar ett hem som är perfekt och fantastiskt för alla unga med demens, vad spelar det för roll om det är i norra Åland, södra Åland eller ute i skärgården? Kanske skärgården är perfekt. Men att våga diskutera samarbeta på ett annat sätt än vad vi gör idag, det tror jag är A och O för att vi ska klara av det vi har (… taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman och ltl Holmberg-Jansson. Jag tyckte om tonen i ledamotens anförande. Argumenten är många och ltl Holmberg-Jansson plockade även fram de mänskliga argumenten på ett väldigt bra sätt. Det var länge sen jag hörde ett anförande som gick ut på att ”det här gör vi faktiskt för framtiden”, inte för att vi ska ha det bättre idag eller imorgon bitti utan det är faktiskt för framtiden vi gör det här. Vi gör det även för att nyttja våra resurser på ett optimalt sätt, för de är begränsade – även i framtiden. Det här gör vi för att frivilligheten inte fungerar utan vi måste se på helheten när vi sitter i Ålands lagting. Jag tycker att det var ett väldigt bra anförande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Av flera av majoritetens anföranden här så kan man tro att det här är den allena saliggörande lösningen som ska rädda det åländska samhället. Faktum är, tror jag tyvärr, att det här en kostnadsdrivande reform som kommer att centralisera servicen på Åland. Man har ju rätt att driva en sådan politik om man har majoritet för det. Det som jag själv tycker att är illa i det här sammanhanget är att det här inte är en hållbar lösning och vi kommer att föra in Åland in i en kaos-situation under det kommande året fram till nästa val. Ingen vet vad som riktigt kommer att gälla. Om ni har lyssnat på ltl Axel Jonsson och ltl Harry Janssons anföranden så borde de ringa några varningsklockor, även hos majoritetspartierna om man vill Åland och ålänningarna väl.
Jag vill säga att regeringspartierna och landskapsregeringen säkert vill att vi ska sluta debattera det här och att vi skulle gå till beslut. Men det är faktiskt så att vi representerar inte oss själva, inte står jag här som Roger Nordlund eller de andra ledamöterna som representant för sig själva, utan man står har som representanter för landsbygden och skärgården och de människor som bor där. De känslor som finns idag i ute i vårt åländska samhälle är mycket starka och det är våran uppgift att representera dem försöka föra fram deras synpunkter här i lagtinget så långt vi bara förmår.
Fru talman! Ibland när det är svårt så brukar jag själv använda mig om tankeexperiment för att visa på hur tokigt det egentligen kan vara. Ett tankeexperiment som jag vill att majoriteten ska tänka på är: om det efter nästa val uppstår en majoritet här i Ålands lagting bestående utav 16 ledamöter som är bekymrade för utvecklingen i Mariehamns stad, det finns ett fullmäktige där som de bara strider i, stadsstyrelsen bara bordlägger, centrum försvagas och där, stadsplaneringen har gått i stå, personalpolitiken och äldreomsorgen kritiseras, klagomål inom barnomsorgen o.s.v. Då den mycket ansvarsfulla landskapsregeringen börjar fundera, ”såhär kan vi inte ha det, vi måste ha en centralort, en stad, som kan driva samhället framåt och vara ett lokomotiv.” Sen gör man en ÅSUB undersökning vilken visar att majoriteten av Ålands befolkning faktiskt tycker att Mariehamn borde förändras. Den kloka landskapsregeringen med sina 16 mandat kommer fram till att de stiftar en lag som delar in Mariehamn i tre kommuner för att få mer dynamik, mera kraft i politiken och en förändring – för det är en förändring som är väldigt viktig. Mariehamnarna, jag själv, och alla andra politiker i Mariehamn tycker nog att vi klarar det här själva mycket bra. Majoriteten av Mariehamns befolkning tycker att vi ska reda upp det här själva medan landskapsregeringen stiftar en lag som säger hur det ska vara.
Naturligtvis är det här ett väldigt dåligt scenario, såhär ska man inte göra, men det är precis det som den regeringen och majoriteten gör med landsbygden och skärgården. Ni försöker rädda någon som inte själv riktigt vill bli räddad, som tror att den fortfarande kan ta ansvar för sin egen framtid. Det är illa, därför att jag tror att Åland behöver en kommunstrukturreform, en konstruktiv sådan där alla krafter hjälps åt. En kommunstrukturreform tror jag att är svår att genomför även fast alla vill genomföra den och gör sitt bästa. Är det så att man försöker tvinga igenom den så kommer den att bli svår och dyr, den kommer att kosta samhället mycket mer pengar.
Fru talman! Jag tycker också det är väldigt tråkigt att den här kommunstrukturreformen helt har tagit sikte på landsbygden och skärgården och glömt det som är viktigast. Man ska åstadkomma de som egentligen är vad Åland behöver, som vi alla strävar mot, en god ekonomisk framtid. Det är genom att få en progressiv centralortsutveckling. Det som man nu skapar är, om det här nu blir verklighet, att Mariehamn ligger där Mariehamn ligger och så får vi en väldigt stark södra Ålands kommun, med Jomala i spetsen. Jomala springer redan idag snabbare än Mariehamn gör men sen ska man ytterligare förstärka det – det är klart att det blir en tudelning här som jag inte tror att är bra. Jag tror att det hade varit klokare om man skulle ha försökt skapa en, för hela Åland, bra centralortspolitik. Vi skulle skapa ett lokomotiv som skulle dra Åland framåt och som skulle orka se till att vi har ekonomiska resurser för att kunna hålla igång landsbygden och skärgården, även små petrifierade områden – för det kommer att kosta pengar.
Jag önskar att landskapsregeringen och landskapsregeringspartierna skulle bjuda in kommundirektören från Kökar, en tidigare stark frisinnad, samverkande representant i stan – en riktig högerman, som jag upplevde det. När han flyttade ut till Kökar och började driva den verksamheten där svängde han helt om och förstått hur kostnadseffektivt och hur bra man faktiskt försöker sköta även de små kommunerna med små resurser. Det jag tror kommer att hända här, om det här verkställs, är att vi får en kostnadsdrivande process. Lönerna att lönerna ska upp, alla löner ska bli lika så småningom och det är klart att man justeras till de högsta nivåerna och det ska finnas olika beslutsnivåer o.s.v. De som drömmer om att det här ska vara en kostnadsbesparande reform så tror jag, ja – det är en dröm. Verkligheter kommer nog att visa något annat, tror jag.
Jag tycker att det skulle vara klokt om man skulle från landskapsregeringens sida stanna upp ett ögonblick, tänka över situationen och se hur vi ska långsiktigt klara en bra och konstruktiv utveckling på Åland. Bjud in alla partier i lagtinget till en diskussion och se om man kan enas om en agenda, en tidtabell, över hur man ska göra det. Då tror jag att det skulle finnas förutsättningar. Kör man på nu, klubbar igenom den här lagstiftningen, så kommer det kanske bli formella problem i lagstiftningskontrollen, i verkställandet senare under våren och sommaren o.s.v. Det kommer vara väldigt mycket upprörda känslor ute i det åländska samhället. Är det en sådan situation vi vill ha i det åländska samhället? Jag hoppas inte att det är det, men det är det som vi är på väg mot nu.
Bästa lantråd, ta en funderare. Självstyrelselagsrevisionen har gått på grund, parlamentsplatsen flög och nu är det den här kommunstrukturreformen som är i görande. Frågan är om det inte är det som tidigare liberala lantrådet Alarik Häggblom sa, ”det man förlorar i tid, det vinner man i kvalitet”. Jag önskar att den här landskapsregeringen också kunde tänka på det sättet. För det åländska samhället är vårt gemensamma samhälle som vi faktiskt pratar om. För min del och för centerns del så kommer vi, vid slutet av den här debatten, att framlägga en kläm där vi också ger vår agenda för hur vi anser att det i fortsättningen ska ske efter valet när vi hoppas att vi är med i en landskapsregering som tar ansvar för Åland.
Det som står klart är att vi inte kommer att straffa någon kommun eller någon människa. Ingen ålänning ska behöva vara rädd för att sin kommun tappar pengar till socialvård och till barnomsorg och skola, för att kommunen reagerar på ett sätt som inte helt och hållet följer landskapets agenda. Ingen ålänning kommer löpa den risken så länge centern har något att säga till om, den tryggheten ska finnas i det åländska samhället. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Eftersom vi har förlorat redan 40 år av tid med centern som styrande parti i landskapsregeringen så borde vi ha vunnit väldigt mycket i kvalité nu, med andra ord. Jag tackar för det påståendet.
Vad gäller ltl Nordlunds framförande, att det här kommer att vara kostnadsdrivande - att det kommer att kosta pengar, så har ltl Nordlund tydligen inte läst underlagsmaterialet och tagit del av all den statistik som finns på Åland redan. Där ser vi att större enheter är kostnadseffektivare och att det finns möjligheter till inbesparingar. Den här reformen föreslår att man ska få de verktyg och möjligheter för att kunna genomföra inbesparingar om man så vill. Men med centerns retorik verkar det som att centern inte har för avsikt att försöka spara in på t.ex. administration eller andra kostnader utan det är annat som ska prioriteras, t.ex. höjda skatter.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Ålands center och våra föregångare är stolta över det samhälle vi har varit med och byggt, tillsammans med andra partier här i olika konstellationer under årens lopp. Åländska samhället skäms inte för sig, vi är stolta över det.
Det viktig är, som jag sa i mitt anförande, jag står inte här och pratar för mig själv. Jag är mariehamnare, jag bor i Mariehamn centralt på Arénsgränd och har det bra och en här reformen berör mig inte det minsta. Däremot finns det väldigt många människor som bor ute på landsbygden och i skärgården som ser sin vardag förändras och känner en osäkerhet och otrygghet inför den här reformen. Man har totalt misslyckas från landskapsregeringens sida med att förklara på ett pedagogiskt och bra sätt vilka fantastiska fördelar det finns. Ibland måste man ge saker och ting lite mera tid.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Åländsk center har all anledning att vara stolta över att man har bidragit till mycket bra i samhället genom åren, precis som många andra har. Till den här delen tycker jag inte att man har all anledning till att vara stolta, att man har bibehållit en gammal struktur med kyrksockengränser. Det tycker jag inte att man har all anledning att vara stolt över.
Det har länge funnits möjligheter till förändring, också den förändring som ltl Nordlund verkar förespråka - d.v.s. en förstärkning av centralorten. Jag tolkar det som att ltl Nordlund vill att Mariehamn och Jomala ska gå samman i en kommun för att stärka den här motorn på Åland. Men det finns inget sådant förslag från centern, eller kommer vi att få se ett sådant? Eller är det igen så att ”det ska göras på frivillig väg”? Vilket inte har fungerat, varken när Jomala tog initiativet när de hade dåligt med pengar eller när Mariehamn tog initiativet. Men avser nu centern att lägga ett konkret, skarpt förslag om att obligatoriskt slå samman centralorten? Är det vad jag ska tolka det som, ltl Nordlund?
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Inom Åländsk center så tror vi på respektfulla och förtroendefulla samtal mellan olika, jämbördiga parter. Jag tror att det är det bästa sättet att bygga ett samhälle på, också det åländska samhället. Ibland tar det lite längre tid och ibland går det snabbt. Vi tror inte på tvingande lagstiftning som i det här fallet eller annars att man ska göra det med maktmedel – att man råkar ha en tillfällig majoritet och då kör igenom saker och ting. Det är främmande för vårt tänkande och vi tror att det skadar det åländska samhället i längden.
Däremot är det i landskapsregeringens ansvar att man skapar arenor för att få till stånd de fruktsamma diskussioner som kan leda fram till bra samarbete. Framförallt även att vi ska få en näringslivsutveckling, för det är det som Åland behöver, samt en skattekraft som helhet om vi ska kunna dra vårt samhälle framåt. Den här reformen skapar absolut inte en enda skattecent till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det var en hel del i ltl Nordlunds jämförelse med Mariehamn som jag inte kunde ta del av, jag förstod den inte riktigt.
Däremot, synen på att vi alla arbetar för en god ekonomisk framtid för hela Åland, alltså en god framtid för människorna och medborgarna som åtminstone är socialdemokraternas främsta ljus. Där ser vi väldigt lika på politiken. För oss är det just strukturförändringar som skapar det goda samhället. Vi är också eniga om att vi behöver ha en centralortspolitik men också se över att det faktiskt växer runt Mariehamn och det görs egentligen inga politiska tilltag för att åtgärda det. Hur ser ltl Nordlund på det? Jag tycker det är ett allvarligt bekymmer.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Om man ser Åland totalt sett så måste man konstatera att Mariehamn har haft en långsammare utveckling än vad t.ex. Jomala har haft under ett stort antal år. Jomala har vuxit sig stort och kraftigt och det finns en annan dynamik där. Vad som händer nu, om det här blir verklighet, är att södra Åland blir ännu starkare. Man får en stark centralort kring Maxinge och Kyrkoby, man får två hamnar – Eckerö och Långnäs, osv. Det blir ännu svårare att få ihop en helhet då jag tror att det kommer finnas en egen inneboende vilja att utveckla den centralorten och Mariehamn får det jobbigare. Det tycker jag är illa för jag vill fortsätta se Mariehamn som centralorten på Åland.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det vill jag också och det tror jag inte har att göra med Jomalas utveckling utan snarare med centralisering och urbanisering – att folk flyttar nära. Det erbjuds ju så fina tomter runt Mariehamn men faktum är att man använder Mariehamns stads service och vet att arbetsplatserna finns där. Det blir precis som det man ser runt Vasa eller i andra städer i Sverige och i Finlands liknande utveckling. Det är väl då som man tidigare har löst det genom att justera kommungränser. Finns det en sådan tanke från centerns sida? Att man skulle göra som en gång på 60-talet då man justera gränserna. Att man, för att få en stark centralort, justerar gränsen.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag vill framför allt få en bättre dynamik och en starkare utvecklingskraft i Mariehamns stad, eller kommun – som den är idag, och sedan få till stånd ännu bättre samarbete mellan Mariehamn och Jomala. För avsikt för att gemensamt få så starkt näringsliv som möjligt och ge goda förutsättningar, för det är sista slutligen det som ger Åland skattekraft och även ger oss möjlighet att utveckla vårt samhälle tillsammans.
Jag tycker det har varit lite fel fokus under de här senaste 3,5 åren, man fokuserar på Sottunga och på Kökar. Tillsammans så är Sottungas och Kökars befolkning mindre än 1 % av Ålands befolkning, slår man ihop hela skärgården så blir det lite större procent – men inte är det lösningen på Ålands ekonomiska utmaning. Utmaningen finns på centrala Åland, här finns både möjligheterna och ansvaret att skapa en dynamisk utveckling. Här finns också kostnaderna som man måste hantera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack så mycket, fru talman! Tack ltl Nordlund. Jag tycker att det blev väldigt intressant då ledamoten lyfte fram en utav lösningarna för Åland, att få en starkare centralort. Ltl Nordlund och jag hade en dialog i onsdags när vi debatterade liberalernas gruppanförande, där jag förde fram liberalernas tanke om att vi bör skapa en fast-åländsk kommun. Det rimmar väldigt bra med det som ltl Nordlund sa, att vi ska stärka och göra Åland så kraftigt som möjligt vilket vi gör genom att skapa en. Kanske ledamoten, när han har fått tänka över helgen och firat farsdag, kommer till den insikten att det nog är rätt väg som vi liberaler vill gå. Att vi vill komma till två kommuner. Tack.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag tycker att det är bra att ltl Staffas och liberalerna är tydliga med sin politik, att det är två kommuner som man vill åstadkomma. Då vet ju ålänningarna när man går till val om ett år vad det är man har att förvänta sig om liberalerna få fortsatt förtroende. Inte ens de här fyra kommunerna som nu ritas upp på kartan kommer att vara kvar.
Jag är ännu inte någon förespråkare av att skapa en kommun. Däremot är jag en förespråkare för att sätta mer fokus och politisk energi på att utveckla centralortspolitiken och få ett samarbete mellan Mariehamn, Jomala och kanske Lemland. För det är här som vi har de bästa förutsättningarna för utveckling och för att få en stark inflyttning till Åland, inte bara från skärgården till det centrala utan också att få människor hit till Åland så att i växer hela tiden – att vi kan attrahera företag och att vi har bra arbetsplatsområden som vi kan erbjuda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det var ganska intressant när ltl Nordlund nämnde exemplet med Mariehamn och hur man skulle ställa sig. Jag vet att det bara var ett exempel, men på skämt och lite på allvar så kan det hända att det skulle vara bäst om landskapet skulle ta över planeringsmonopolet i Mariehamn, då kanske man skulle få lite byggnation i city. Det är något som man verkligen behöver och skulle vara till gagn för hela Åland, om man fick igång näringslivet och flera bostäder i centrum skulle det bli en motor i sig i city. Som regeringen har sagt, ”lagtinget vet vad som är bäst för Åland”, så det kan hända att man borde lagstifta om det – att planeringsmonopolet i Mariehamn är en landskapsbehörighet.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag nämnde det som ett tankeexperiment bara för att försöka få majoritetspartiernas företrädare att förstå hur känslorna är ute i kommunerna. Många av dem företräder Mariehamn och säkert skulle resa ragg och tycka att det var det värsta man har hört hittills. Det är dock precis samma känsla som man har ute i Brändö, och ute i de andra landsbygdskommunerna, över hur tokigt det förslaget som just nu ligger för beslut är. Så länge det inte berör en själv, så tycker man naturligtvis att det inte spelar någon roll. Men en bättre dynamik måste vi få i stan också, absolut.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vet att det bara var ett exempel från ltl Nordlund, men det var ett ganska intressant tankeexperiment. Som det har sagts så är det Mariehamn och nu för tiden också Jomala som är en jättestor motor för hela Åland. Då är det lite illa för hela Åland om man låter hela city dö på grund av att man inte förmår att planera såsom näringslivet och såsom många vill bo. Vi vet att det inte är problem att bygga upp till tusen nya bostäder i city och få invånare dit bara man skulle komma överens.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! I Mariehamns stad så är det moderaterna, socialdemokraterna och liberalerna som är de ledande politikerna. Vill man Åland riktigt väl så ska man se till att Mariehamn blomstrar och utvecklas så att man får en stark skattekraft där, för det är en styrka för hela Åland och kan hålla hela Åland levande. Att sätta ihop skärgården till en enda skärgårdskommun är bara en administrativ förändring som endast fördyrar i slutändan administrationen och förvaltningen där ute – den försvårar för många. Teoretiskt kan det låta bra att man får större tillgänglighet och valfrihet men teori och praktik brukar tyvärr inte vara samma sak.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Nordlund. Jag köper en del av det som ltl Nordlund säger i sitt anförande. Att det är viktigt för hela Åland med en stark centralort, det köper jag. Ledamoten vet säkert också att jag gärna ser två åländska kommuner när vi är framme efter den här resan.
Men vad händer i en kommun när ekonomin försämras? Jag sa det tidigare idag, investeringarna uteblir, det blir skattehöjningar, nya eller högre avgifter och det icke lagstadgade stryks med röda pennan. Det betyder ofta att det är fritidsverksamhet och dylika satsningar som får stryka på foten. Därför tycker jag att det är synd att vi ska invänta kriskommuner innan vi gör något. Jag tror inte att lösningen är, även om centerns sitter vid makten, att pumpa ut landskapsandelar föra att håll våra fattiga kommuner flytande. Det är ingen långsiktig lösning.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Absolut, vi ska undvika att pumpa ut skattepengar, men samtidigt så ska vi se till att vi för en klok regionalpolitik så att vi också försöker få näringslivet ute på landsbygden och i skärgården att blomstra. När vi säger att hela Åland ska blomstra så ska det också gälla landsbygden och skärgården. De näringar som har förutsättningar där så ska man försöka främja så gott det går. Vi försöker även få inflyttning för vi vet att om vi ska ha en levande skärgård, långsiktigt, så behöver vi få inflyttning dit.
Jag tror att det är bra att ha en viss unicitet också, som skärgården faktiskt har idag, det attraherar många människor. Ska vi göra reformer här på Åland bara för att man har gjort reformer i Finland för att det ska bli lika som i Pargas? Jag tror inte att det är något som attraherar folk till Åland.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det som är viktigt för Åland, oberoende vilken del av Åland vi pratar om, är konkurrenskraft då vi pratar om näringslivet. Idag tror jag att de flesta företagare, i alla fall de som är medlemmar i Ålands näringsliv, tycker att konkurrenskraften inte är optimal på Åland. Vi pratar el, avlopp, avfall och planering – vi har en liten uppförsbacke, många gånger en stor uppförsbacke, gentemot våra konkurrenter. Det blir definitivt inte bättre av att ha 16 kommuner, tvärtom. Här finns därmed en snabb vinst för våra företag och vårt näringsliv genom att skapa färre kommuner. Vi är kanske inte framme med 4 kommuner men det är i alla fall ett stort steg framåt.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Som vi har sagt tidigare. Vi från Åländsk center vill främja en konstruktiv kommunstrukturreform där kommunerna själva är med och fattar beslutet om att gå samma, då tror vi att det blir lyckat. Men de exempel som ltl Holmberg nämnde om energi, vatten o.s.v. är faktiskt bolag som ligger under landskapets ansvar väldigt långt. Varför fokuserar man inte på de sakerna istället för på Sottunga och Kökar? Vi har jättestora utmaningar på energisidan, hur ska vi finansiera finlandskabeln när allt mer energi börjar produceras lokalt? Vi har utmaningar i näringslivet, under de företagsbesök som vi har gjort från Åländsk centers sida får man inte höra några vackra ord, de är faktiskt bekymrade över konkurrenssituationen och det finns mycket att ta tag i.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum den 13 november.
Remiss
2 Fördelning av kompensation till kommunerna 2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.
Remiss
3 Ny vallag för Åland
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.
Remiss
4 Om skyldighet att anmäla viltolycka
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.
För kännedom
5 Godkännande av ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet
Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 19 november 2018.
6 Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 19 november 2018.
Föredras från tilläggslista för kännedom
7 Många broar till framtiden
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2018-2019
8 Mot allt våld i nära relationer
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2018-2019
9 Stöd för byggnadsrelaterade åtgärder
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2018-2019
10 Stipendium till folkpensionärer, sjukpensionärer, samt för personer med långvarig sjukdom eller arbetslöshet
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2018-2019
11 Landskapsandelar och stöd till kommunerna
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2018-2019
12 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2018-2019
13 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 7/2018-2019
14 Främjande av hållbar energiomställning (RF)
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 8/2018-2019
15 Flyktinghjälp
Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 9/2018-2019
16 Understöd för varutransporter i skärgården
Ltl Mikael Lindholms budgetmotion BM 10/2018-2019
17 Inkomster från inbetalning av lån
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 11/2018-2019
18 Turismens framtid på Åland
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 12/2018-2019
19 Utökade landskapsandelar till kommunerna
Ltl Lars Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 13/2018-2019
20 Skrotbilspremie
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 14/2018-2019
21 Upphandling av sjötrafik-alternativt tunnel till Föglö
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 15/2018-2019
22 Penningautomatmedel (R)
Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 16/2018-2019
23 Understöd för varutransporter i Skärgården
Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 17/2018-2019
24 Ålands politiska system
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 18/2018-2019
25 Frivilliga kommunprocesser
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 19/2018-2019
26 Tillsättande av språkpolitisk kommitté
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 20/2018-2019
27 Självstyrelsepolitiska åtgärder
Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 21/2018-2019
28 Hudcancerscreening
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 22/2018-2019
29 Bro över Prästösund
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 23/2018-2019
30 Tryggad hälso- och sjukvård på Norra Åland
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 24/2018-2019
31 Konkurrensutsatt drift av det allmänna vägnätet
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 25/2018-2019
32 Fortsatt god närservice på hela Åland
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 26/2018-2019
33 Infrastruktur- och transportpolitik
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 27/2018-2019
34 Stöd för biogasanläggning
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 28/2018-2019
35 Stöd för vård av dementa
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 29/2018-2019
36 Landskapsstöd till nytt vattenreningsverk och nya råvattentäkter
Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 30/2018-2019
37 Anslag för radioverksamhet
Ltl Runar Karlssons budgetmotion BM 31/2018-2019
38 Rådgivning för extern finansiering
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 32/2018-2019
39 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 33/2018-2019
40 Nystart av Ålandskontoret i Stockholm
Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 34/2018-2019
41 En ny och mer effektiv budgetprocess
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2018-2019
42 Strykning av olycklig formulering
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2018-2019
43 Bolagisera högskolan på Åland
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 37/2018-2019
44 Självlysande cykelbanor och vägmarkeringar
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 38/2018-2019
45 Namnbyte av budgeten
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 39/2018-2019
46 Bygg en rondell i centrum av Godby
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 40/2018-2019
47 Praktikplatser inom självstyrelsen
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 41/2018-2019
48 Studerandebostäder för Ålands gymnasiums studerande från skärgården, randkommuner och utifrån
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 42/2018-2019
49 En utbildningsinsats för barn med autismdiagnos
Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 43/2018-2019
50 Uppsamlingsstöd för fjällfisk
Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 44/2018-2019
51 Ålands intressen till grund för framtidens självstyrelse
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 45/2018-2019
52 Återinrätta Ålandskontoret i Stockholm
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 46/2018-2019
53 Stärk kunskapen om självstyrelsen och Ålands rättigheter enligt folkrätten
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 47/2018-2019
54 Verkställande och tidigare parlamentariska förslag om näringsrätt och jordförvärv
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 48/2018-2019
55 Informationsinsamling av Finlands bristande hantering av språkliga rättigheter
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 49/2018-2019
56 Slopande av politiska jippon
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 50/2018-2019
57 Åländska böter till Ålandskassan
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 51/2018-2019
58 Generellt företräde för barnkonventionen i åländsk lagstiftning
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 52/2018-2019
59 Lyft för ekonomiskt utsatt barnfamiljer
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 53/2018-2019
60 Föräldraringar för ett gott föräldraskap
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 54/2018-2019
61 Satsningar på skolcoacher
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 55/2018-2019
62 Att fånga upp barn och unga i utanförskap
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 56/2018-2019
63 Svenskspråkigt barnskydd
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 57/2018-2019
64 Ökade resurser till NPF-barn
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 58/2018-2019
65 Stöd för förverkligande av kommunernas socialtjänst
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 59/2018-2019
66 Matbankens långsiktiga verksamhetsförutsättningar
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 60/2018-2019
67 Skattelättnader för ekonomiskt utsatta äldre kvinnor
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 61/2018-2019
68 Slopa planerna på anskaffning av tandvårdsbil
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 62/2018-2019
69 Satsningar på naturturism och vandringsleder
Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 63/2018-2019
70 Utveckling och förädling av åländskt biobränsle
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 64/2018-2019
71 Rädda Torpfjärden
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 65/2018-2019
72 Värna den fria konkurrensen på IT-marknaden
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 66/2018-2019
73 Långsiktigt stöd till jordbruken
Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 67/2018-2019
Budgetmotionerna upptas i samband med budgeten och behandlingen av den för 2019.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls i morgon den 13 november 2018 kl. 09.30. Plenum är avslutat.