Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Tack, talman!

Det har varit en lång dags färd mot natt. Jag presenterar nu utskottets betänkande eftersom ordförande är indisponerad.

Utskottet konstaterar att detta förslag till ändring av budgeten innehåller två viktiga saker; att kostnaderna för extern vård utanför Åland flyttas till ett nytt moment under Ålands hälso- och sjukvård, samt att ett anslag om 4 825 000 euro tas upp för att kapitalisera Ålands Skärgårdstrafik Ab.

Utskottet har varit enigt och vi har haft väldigt goda diskussioner kring förslaget.

Landskapsregeringen föreslår att extern vård inom ramen för Ålands hälso- och sjukvård tas upp som ett ramanslag som kan överskridas med högst tio procent av det budgeterade anslaget. Det budgeterade anslaget för extern vård år 2025 är 9 810 000 euro. Med ett ramanslag som tillåter en överskridning om tio procent innebär detta en eventuell ökning av kostnaderna om maximalt 981 000 euro. Detta kan resultera i att kostnaderna för extern vård totalt kan uppgå till 10 791 000 euro.

Det eventuellt överskridna anslaget är en anslagskredit, vilket betyder att det överskridna beloppet reducerar följande års tillgängliga medel motsvarande det överskridna beloppet.

Landskapsregeringen motiverar ramanslaget med att extern vård utanför Åland är svår att uppskatta, och kostnaderna kan öka kraftigt till följd av opåverkbara enskilda händelser.

Utskottet konstaterar att det finns en risk att kostnader kan skjutas upp till nästa finansår med fortsatt osäkerhet om kostnaden för extern vård. Detta kan förstås föranleda en snöbollseffekt som man bör vara medveten om för framtiden.

Extern vård är nödvändig för att vårda patienter när vården inte kan tillgodoses inom ÅHS regi. Planerad extern vård kan dock ibland vara mera kostnadseffektivt än om vården tillgodoses inom ÅHS regi. Utskottet betonar att nyttjandet av anslagskredit bör ske med stor restriktivitet inom landskapsregeringens hela verksamhet, och att den externa vården kontinuerligt bör följas upp av ÅHS styrelse.

Gällande kapitaliseringen av Axferries konstaterar utskottet att Axferries vunnit upphandlingen av skärgårdstrafik på Södra linjen, Föglö linjen, Åva-Osnäs linjen och Hummelvik-Torsholma linjen år 2025-2026 med option om ytterligare ett år. I avtalet finns ett krav på att chartra landskapsregeringens färjor samt en köpeklausul som innebär att Axferries ska köpa och erlägga betalning för M/S Alfågeln, M/S Knipan, M/S Skarven, M/S Viggen och M/S Ådan. Försäljningspriset är 19,3 miljoner euro. För att Axferries ska kunna köpa samtliga fartyg har landskapsregeringen och Finferries som ägare tillsammans överenskommit om att erlägga 50 procent av beloppet, 25 procent vardera och att resterande kapital finansieras genom lån som Axferries upptar.

För landskapets del innebär detta 4 825 000 euro. Försäljningen att fartygen ger landskapet 19,3 miljoner euro, vilket inte upptas i detta budgetförslag. Intäkten av försäljningen samt kapitaliseringen av Axferries innebär att landskapets likviditet beräknas förbättras med 14 475 000 euro. Med beaktande av fartygens bokföringsvärde beräknas fartygsförsäljningen innebära en positiv resultatpåverkan om 11 miljoner euro i det korta perspektivet, alltså en förbättring av resultat och likviditet. I det längre perspektivet är det ingen vinstaffär, det kommer för Axferries förstås genom fartygsköpen att belastas av avskrivningar samt finansieringskostnader som påförs kunden dvs. landskapet Åland.

Utskottet erfar att landskapsregeringen bedömt att finansiering om 4 825 000 euro inte behöver notifieras till EU-kommissionen genom att Axferries inte ges en fördel i och med finansieringen, eftersom transaktionen sker på normala marknadsvillkor.

Utskottet konstaterar att överlåtelsen av berörda färjor är överlåtelse av lös egendom, men inte sådan överlåtelse av lös egendom som kräver lagtingets godkännande. Landskapsregeringen kan därför överlåta färjorna utifrån de kravställningarna som finns samt den köpklausul som innebär en skyldighet för Axferries att senast sex månader efter att trafikuppdraget påbörjats genomföra köpet.

Utskottet konstaterar att delar av de uppgifter som idag finns inom landskapsregeringens kommer att handhas av Axferries. Utskottet önskar att landskapsregeringen balanserar infrastrukturavdelningens personalresurser utgående från detta.

Utskottets förslag är därmed att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första ändring av budgeten för år 2025 samt, att lagtinget beslutar att den första ändringen av Ålands budget för 2025 ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut. Tack, talman!

Talman!

Jag vill börja med att tacka för presentationen och ge mitt stöd för det här ramanslaget för vård utanför Åland. Vi har diskuterat detta i lagtinget i säkert 20 års tid när det gäller problematiken med att kunna prognostisera kostnaderna för vård utanför Åland. Det är bra att det nu blir ett ramanslag.

Däremot har jag en fråga som rör en skrivning i betänkandet under rubriken "Kapitalisering av Axferries". Utskottet konstaterar att överlåtelse av berörda färjor och överlåtelse av lös egendom inte kräver lagtingets godkännande. När jag minns tillbaka i tiden när Skarven köptes, så krävdes det dock ett beslut här i lagtinget för att man skulle få köpa färjan. Jag tror till och med att det var före min tid, så det var väldigt länge sedan.

Tack, talman!

Jag kan inte uttala mig om hur det gick till när landskapet köpte Skarven. Här handlar det om en försäljning, det är den information som utskottet har fått i hörandena. Det finns också i betänkandet paragrafhänvisningar som jag inte har framför mig, men man har konstaterat att det här rör sig om en sådan försäljning som inte kräver lagtingets godkännande.

Talman! Så kan det säkert vara, men frågeställningen blir ändå varför det krävs tillstånd av lagtinget för att få köpa något, medan det inte krävs något tillstånd för att sälja.

Frågan får väl fortsättningsvis vara öppen, så kanske vi får ett svar lite senare.

Det går säkert att vända sig till landskapsregeringen för att få klarläggande, men om ledamoten läser betänkandet finns det paragrafhänvisningar där som borde klargöra läget.

Talman!

Jag vill tacka viceordförande Fellman för en bra redogörelse av utskottets betänkande, och jag konstaterar att det var enigt. Jag tänker förstås på Axferries och bildandet av det och numera kapitaliserande av det hela. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det råder en bred enighet i salen om bildandet av detta och om hur regeringen har hanterat en djup kris, som nu förhoppningsvis ska leda till något positivt.

Jag är helt övertygad om att Axferries kommer att ta hand om våra åldrande fartyg på ett bra sätt och göra dem mycket bättre. Så tack för det!

Tack, talman!

Det är också min uppfattning, trots att det har funnits diskussioner under resans gång kring olika aspekter av den här processen och bildandet av Axferries, så finns det nu en enighet om att det är den här vägen vi har valt. Nu ska vi se till att få allt att funka i sjön. Det har inte funnits någon oenighet kring den saken i utskottet.

Talman!

Jag vill, likt ledamot Thörnroos, säga att det är bra att man ändå hittar någon sorts lösning för externvården på ÅHS. Men med tanke på den här anslagskrediten så innebär det att kostnader kan skjutas på framtida budgetår. Det finns en risk för en snöbollseffekt för ÅHS, vilket gör det svårare att planera och finansiera vården på lång sikt.

Här kan man ställa sig frågan hur landskapsregeringen faktiskt säkerställer att denna mekanism inte leder till en underfinansiering av framtida vårdbehov, och hur det i sin tur påverkar patienternas tillgång till vård på ett negativt sätt. Det kanske är lite fräckt att ställa den frågan, men jag måste ändå göra det.

Jag kan naturligtvis inte svara för varken hur ÅHS resonerar eller hur landskapsregeringen i framtiden kommer att agera. Som jag uppfattar och som man har resonerat i utskottet så har utskott faktiskt, i ett tidigare betänkande, begärt en sådan lösning för att skapa ett dragspel där vården på Åland kan leva som den gör. Det vill säga, vissa år kan kostnaderna bli mycket höga, medan de ett annat år kan bli betydligt lägre, om man har tur med sådana händelser som prematurer eller bilolyckor. Knappast är det sista ordet sagt i den här frågan för all framtid. Men det är åtminstone en lösning för en tid framåt.

Talman!

Jag tror och hoppas på det. Men med tanke på de hårda bandage och de ekonomiska krav som ställs på ÅHS, kan detta i värsta fall bli ett ännu tyngre och svårare bandage om snöbollen växer sig tillräckligt stor och om vi många år i rad har tuffa åtgärder som måste göras och det är nödvändigt att skicka bort många patienter.

Den planerade vården utgör ju ändå den största delen, medan de akuta delarna är betydligt mindre.

Jag vill ändå lyfta fram den oro jag känner.

Som framgår av betänkandet har utskottet resonerat på samma sätt. Därför har man i betänkandet lyft fram det faktum att detta kan leda till en snöbollseffekt. Det är också viktigt att påpeka att det är upp till ledningen och styrelsen inom ÅHS att arbeta för att, trots att vård är något som människor måste få om de behöver det, även fundera på strategier för att på lång sikt minska riskerna.

Tack, talman!

Jag vill komplettera med några saker. När vi debatterade den första ändringsbudgeten i januari upplevde jag att budgeten inte var särskilt kontroversiell, vilket kanske också framgår av att utskottet var enigt i det här betänkandet.

Några saker. Detta är en ändringsbudget som inte äskar om tilläggsmedel och förhöjda kostnader, och därmed undviker man också vissa konsekvenser för kostnadstaket. Nu kanske någon inte tänker på det, men det kan vara värt att nämna igen, just för att det är anledningen till att man inte pratar om det.

Det andra jag vill komplettera med är att kapitaliseringen av Axferries genererade några frågor i remissdebatten, och jag tycker att vi har klarerat dem helt enkelt.

En viktig punkt är att vi inte har någon anledning att tvivla på landskapsregeringens bedömning att kapitaliseringen inte behöver notifieras till EU-kommissionen. Den så kallade pari passu principen gäller här.

En annan fråga som ställdes var hur kapitalet ska redovisas. Utskottet erfar att medlen ska gå in i det fria egna kapitalet, vilket är något man gärna gör när man genomför emissioner i den här typen av bolag.

Det sista jag vill nämna handlar om årsverken och den diskussionen. Det är klart att det pågår en diskussion. När vi nu bildar ett eget externt bolag kommer vi att ha en dubbel uppsättning personal. Hur ser det ut med årsverken? Utskottet kommer att följa upp detta beslut. Vi ska förstås undvika att bygga dubbla funktioner om sådana finns. Med det sagt vill jag understryka att jag inte anser att det finns någon anledning för oss att debattera personalfrågor här i lagtinget. Personalpolitiken bör skötas av ministern och berörd avdelning, och vi ska undvika att hålla sådana debatter här i talarstolen. Däremot är det viktigt att vi för en allmän debatt som vi sedan via utskotten kan göra mer specifik. Jag tror att det skulle bli väldigt fel om vi började föra specifika diskussioner om sådana saker härifrån.

Jag vill ändå med denna kommentar påtala att utskottet har den här frågan på dagordningen, och vi kommer att följa upp den det kommande året. Tack, talman!

Tack för det, herr talman! Ärade lagting och åhörare!

Jag kommer inte att vara långrandig här. Det mesta har redan sagts.

Det är helt klart att det behöver finnas ett enskilt moment för vård utanför Åland. Det är också tydligt att det behöver vara ett ramanslag som ger möjlighet till kredit, och i det här fallet är det något högre än de normala, upp till 10 %. Vi vet alla att vård utanför Åland är svårt att ekonomiskt planera, och detta är ett sätt att hantera de toppar som kan uppstå.

Följdfrågan är förstås vad man gör om det kommer många toppar på rad. Troligen kommer man då att behöva höja detta anslag, vilket sker på bekostnad av något annat. För att det ska fungera med ramverk och överskottsmål så krävs det viss restriktivitet. Jag minns att när detta ramverk trädde i kraft och diskuterades, så talade man också om att ha en anslagskredit och ett anslagssparande. Man insåg då vikten av sparande. Nu har vi kommit bort från ämnet. Men det är så roligt att prata om det finanspolitiska ramverket. Jag skulle kunna stå här länge, men det vill ni nog inte.

När det gäller sparande bör man undvika de inköp som man annars lätt gör i december, bara för att man har pengar kvar. Istället ska man planera sina inköp över tid.

Samma sak gäller anslagskrediten, och här såg vi ÅSUB som ett gott exempel. Om man har ett projekt som kostar pengar och intäkterna kommer nästa år, kan det vara mycket bra med en kredit för att utjämna mellan åren.

När det gäller kapitaliseringen finns det två saker att notera. Det ena är att likviditeten förbättras med 14,5 miljoner och resultatet förbättras med uppskattningsvis runt 11 miljoner. Vi måste vara medvetna om att landskapet Åland är den enda kunden som Axferries har i dagsläget. Det är alltid slutkunden som betalar, det vet vi sedan gammalt. Det betyder att de investeringar som görs i det gemensamma rederiet belastar slutkunden.

Om Axferries nu investerar i färjor, så kommer de att drabbas av avskrivningar och räntor, finansieringskostnader. I förlängningen är det landskapet som betalar tillbaka den nu förhöjda likviditeten och det nu förhöjda resultatet som kommer att komma.

En annan viktig aspekt är att när man flyttar ut verksamheter från landskapet till ett bolag så måste man vara mycket noggrann med att balansera så att man inte får en fördubblad kostnad eller en högre kostnad. Det ska vi undvika, för det har vi inte råd med. Tack, mina vänner!

Talman!

Jag vill börja med att säga att det här är väl den sista spiken i kistan för att skapa ett statligt monopolbolag inom skärgårdstrafiken. Jag har tidigare uttryckt mina tveksamheter kring detta.

Men jag vill också säga, i positiv anda, att ledamoten är en professionell siffernörd, vilket vi alla känner till här. Jag skulle vilja fråga hur ledamoten ser på den fråga som jag tidigare ställde till viceordförande. Det handlar om överlåtelse av färjor, som inte ses som lös egendom och därför inte kräver lagtingets godkännande i någon form.

Jag vill minnas att den frågan ställdes för ett antal år sedan när man köpte en färja. Hur fungerade det där? Det enkla svaret är att alla utgifter som landskapet drar på sig måste ske via en budget. Inköpen på sitt sätt är lätt, det måste budgeteras och finnas budgeterade medel.

Men när det kommer till försäljning när man ska sälja lös egendom, i det här fallet för nästan 20 miljoner, kan det finnas flera aspekter att beakta. Det skulle kunna ha varit den dubbla summan. Kan då en regering göra detta utan lagtingets godkännande? Det är en väldigt intressant fråga, och där tror jag att vi behöver fundera. Ska det finnas ett maxtak?

Jag tror inte heller att regeringen ska behöva komma till lagtinget varje gång man säljer något för en ganska futtig summa. Men när det handlar om tiotals miljoner, så kanske det behöver ske en förankring med landskapet. (… taltiden slut).

Jag delar den synen. Landskapsregeringen måste också få ha tämligen fria händer om den ska kunna agera som en regering. Visst är det så.

Men samtidigt handlar det om att man avyttrar i miljonklassen, vilket ibland skapar en ojämn balans. Vi sitter här och diskuterar 1 000 euro till någon myndighet, eller ännu mindre summor, och då ska det godkännas i lagtinget. Men här avyttrar man tillgångar för ett visst antal miljoner, och det krävs egentligen ingenting.

Avslutningsvis skulle jag vilja fråga hur ledamoten ser på dessa tilläggsbudgetar som kommer in i tämligen strid ström, precis som tidigare. Tanken var ju, som jag vet från ledamotens tid som minister, att vi skulle komma bort från dessa tilläggsbudgetar och istället ha ett mer renodlat budgetarbete.

Jo, det var ett önskemål från egentligen samtliga, både från tjänstemannasidan till utskott och lagting. Vissa tider förekom det fem, sex och kanske sju tilläggsbudgetar.

Enligt det finanspolitiska ramverket ska man försöka hålla sig till en vår- och en höständringsbudget, alltså två. Jag tror och tycker att man i mån av möjlighet ska försöka följa detta.

Sedan vet vi alla att det från och till dyker upp situationer där lagtinget helt enkelt behöver fatta snabba beslut av olika anledningar. Så även om önskemålet är om två budgetar, kan verkligheten göra att det blir flera.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar.
Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första klämförslag för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra klämförslag för godkännande. Klämmen är godkänd. Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs betänkandets motivering. Begärs ordet?
Utskottets betänkandet är därmed godkänt. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.