Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan
övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Veronica Thörnroos.

Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att stoppa utbredningen av hönshirs.

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Thörnroos. Hönshirs har funnits ganska länge på Åland men det var först i år det blev lite av en explosion tack vare det varma vädret och framförallt har vissa jordbrukare behövt tampas med det lite extra. Det är ett ogräs som är riktigt besvärligt och inget vi vill ha på Åland.

Liknande tendenser har man också sett i Finland men där är hönshirs inte lika vanligt som i Sverige till exempel. För närvarande finns det inga uppgifter om förekomsten av hönshirs. Därför kartlägger SLC det och inkluderar även Åland. Det är också viktigt att vi samarbetar i frågan då den sprids över landsgränser vid köp av t.ex. maskiner eller grödor.

Tidigare i höstas, då vi behandlande lagstiftningen om flyghavre, funderade man här i lagtinget ifall man också bör lagstifta om hönshirs. Det tydliga beskedet från branschen - åtminstone de åländska branschorganisationerna och de jordbrukare som jag har pratat enskilt med - är att de vill inte ha lagstiftning om det här. Det hjälper ingenting i det här läget som vi befinner i oss nu.

Det som behövs och har efterfrågats och som har getts är information om hur man bekämpar det. Här har framförallt Hushållningssällskapet en viktig roll, de har också gjort ett viktigt jobb och fortsätter göra så. Inför nästa säsong så kommer jordbrukarna att ha mycket bättre koll på var hönshirset finns och bekämpa det i tid jämfört med i år. Effektivast får man bort det med hjälp av växtskyddsmedel. Här ligger man dock lite efter i lagstiftning kring växtskyddsmedel om vad som är tillåtet i Finland jämfört med Sverige. Men jag har fått information om att det finns tillgängligt preparat som är effektiv och fungerande. Här följer vi parallellt med lagstiftningen. Det kommer troligtvis någon lagstiftningsändring eftersom det blir allt vanligare i Finland.

Det som är aningen utmanande är de ekologiska gårdarna som inte använder bekämpningsmedel. Här finns en viss oro för hur hönshirset effektivast ska bekämpas. Jag pratade med en från Hushållningssällskapet som sade att hönshirset verkar vara lite av en delikatess hos kor. Deras idisslande magar är ett effektivt sätt att bli av med det, men det kräver ett ganska omfattande manuellt arbete för att bli av med hönshirset från åkrarna jämfört med bekämpningsmedel. Här är väl den största utmaningen. Det som är effektivast och det som efterfrågas är rådgivning och kunskap om bekämpningssätt och det sköter i huvudsak Hushållningssällskapet som landskapet finansierar genom ett resultatavtal.

Sammanfattningsvis så är läget under kontroll. Vi och jordbrukarna är betydligt mer förberedda inför nästa säsong när det gäller hönshirs. Tack!

Talman! Tack för det, ministern. Jag tror, precis som ministern, att den informationskampanj som har varit nog har gjort att jordbrukarna är mer pålästa och kunniga i det här ärendet. Men jag tror inte att läget är under kontroll. Om man tittar till exempel mot svenska sidan så började det ju ganska försiktigt där också. I västra Sverige talar man nu om en explosion av hönshirs. Alla vet ju, som har läst på det här, att det räknas som världens tredje värsta ogräs enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Jag vet att jordbruksbyrån har informerat. Jag vet också att det i Landsbygdsnytt, både i september- och oktobernumret, fanns information om det här. Men tror faktiskt ministern att den här informationen är tillräcklig för att stoppa spridningen? Vi vet ju att det inledningsvis fanns på västra Åland. Nu har man sett det i mina gamla hemtrakter, Saltvik, och det finns även på andra ställen. Tror ministern att det här är tillräckligt faktiskt?

Tack! Jämfört med i år så är det betydligt mera och man är mer förberedd. Om man sen inte når hela vägen att få bort det helt men att få det under kontroll så tror jag på. Men vi bevakar det här givetvis löpande och har så nära dialog det bara går. Som sagt, Hushållningssällskapet jobbar dagligen med sådana här frågor. Vi följer utvecklingen och vi är beredda att göra vad man behöver.

Det effektivaste är bekämpningsmedel och där följer vi med i lagstiftningen ifall det finns effektivare sätt. Men alla goda råd och sätt att effektivare jobba med det är förstås välkomna. Vi följer också utvecklingen på den svenska sidan. Det är inte, som ledamoten lyfte, bara på Åland som vi har utmaningar med hönshirset.

Jag upplever, efter att ha diskuterat med jordbrukare, att läget ändå är någorlunda under kontroll. Man är ändå förberedd inför nästa säsong jämfört med i år.

Hönshirsen medför ju ett merarbete för jordbrukaren i form av rengöring av maskiner, det är begränsat vem du kan sälja till och svårigheter vem du kan köpa av, för det finns ju i halmen och så vidare. En enda planta kan ge upphov till 40 000 frön. Man pratar om kemisk bekämpning, ändrad växtföljd, senarelagd sådd, byta gröda till konkurrensstarka grödor och så vidare.

Mitt förslag till regeringen är att man gör en kraftansamling kring detta. Jag kommer därför i budgeten, som vi kommer att diskutera nästa vecka, att lägga en budgetmotion om att ge utökade medel till Hushållningssällskapet så att man kan ha en extra växtodlingsrådgivare som enbart fokuserar på detta. Man har ju även tidigare haft flera växtodlingsrådgivare; man har haft speciell kompetens för potatis och också för äppel. Jag tror att det kunde vara klokt att nu verkligen gå ut riktigt stenhårt tillsammans och köra intensiva informationskampanjer och kunna ge specifika råd till olika jordbrukare eftersom olika marker kräver olika åtgärder. Sedan måste man också ha ett brett och djupt tänk kring ekoodlingen, för de får verkligen bekymmer om det här får ordentligt fäste. Det är ju på det viset att det räcker ju med att en slarvar och att en inte orkar rengöra manuellt eller kemiskt sina jordbruksmaskiner eller att man av misstag helt enkelt får in till sin jord.

Det förslaget kommer jag att lägga i budgeten och jag hoppas att jag kan få ett stöd för det då.

Tack för ett konkret förslag på hur vi ska göra.

Däremot tror jag och upplever att det arbetet som ledamoten lyfte kan genomföras inom nuvarande ramar och upplägg. Som sagt, vi har nära dialog med Hushållningssällskapet och just informations- och rådgivningsbiten så har man kontroll på. Däremot om man kan och bör lägga i nästa växel så kan vi diskutera. Men som jag uppfattar läget så klarar man det gott och väl inom nuvarande ramar.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.