Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Mats Perämaa. Ordet ges först till lagtingsledamoten Wille Valve.

Tack, talman! Farledsavgifterna ändrades i fjol, vilket innebär att transportkostnaderna stiger med 25 % vilket drabbar åländska spannmålsodlare hårt. De förhöjda farledsavgifterna för transport av åländsk spannmål från Färjsundet till Nådendal skulle omgående behöva avlyftas alternativt kompenseras för.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att underlätta de åländska spannmålsodlarnas svåra situation?

Herr talman! Det är en angelägen fråga som förstås berör spannmålsodlarna på Åland och kostnaderna för att få det producerade transporterat till andra marknader. Detta får igen vara ett exempel på att det småskaliga och att det omfattningsmässigt kan relativt sett vara stort för oss här på Åland men i omvärldens ögon är det mindre och en mera begränsad verksamhet för hur flera åtgärder kan leda till att kostnaderna blir högre, svåra och byråkratiska.

Här är det några saker som har fört den här frågan i samma riktning, dvs. till högre kostnader. En sak som hände under år 2020 var att man tog en ny lotsningslag på rikshåll. Det gavs ett svar här från landskapsregeringen som nog inte helt täckte in de här sakerna helt och hållet. En konsekvens av den förändringen blev kraven på lotsningskapacitet ombord på fartyg, man sänkte storleken på fartyg från 79 till 50 meter där det krävs mera lotsningskompetens. Detta torde ha lett till mera byråkrati och högre kostnader för den här formen av transportverksamhet med små fartyg.

Det som vi känner till och som den här frågan rör sig om gällande farledsavgifterna, så som bekant så gick regeringen Orpo in för att höja farledsavgifterna som ett led i balanseringen av ekonomin på rikshåll. Den diskussionen känner vi till. Vi vet att den åländska representanten i riksdagen gjorde ett bra jobb för att värna om fördelningen av de höjda farledsavgifterna så att den åländska kärnan i den åländska ekonomin, det vill säga den åländska sjöfarten, kom relativt oskadd ur den processen.

Men de här bieffekterna som berör just den här verksamheten blev i stället i kraft. När man ser på den stora bilden kanske det inte tycks så dramatiskt, men just för spannmålsodlarna så är det väl så dramatiskt.

Landskapsregeringen har varit i kontakt med de åländska företag som levererar spannmål till riket i det här fallet och har kunskap om vad rederiet i fråga har gjort för att förmå eller komma till lägre kostnader för dessa vad gäller farledsavgifterna. Än så länge har det inte varit framgångsrikt som bekant, men landskapsregeringen kommer för sin del att titta ett varv till på den här frågan för att eventuellt försöka uppnå motsatsen, det vill säga en avlyft farledsavgift.

Vi har varit i kontakt med Trafikledsverkets farledsavdelning som har gjort en bedömning att det inte är så lätt att hitta stöd i lagstiftningen för att ge ett undantag för det här rederiet som sköter den här transporten. Vi är för vår del inte riktigt övertygade om det ännu utan kommer att granska regelverket till den här delen. Det är inte Trafikledsverket som är behörig myndighet, men de har gjort den här tolkningen. Vi vet att rederiet i frågan har varit i kontakt och begärt om ett avlyftande av tullen som är behörig myndighet. Men just i den här delen så överväger landskapsregeringen om vi ska göra en motsvarande propå efter granskning av lagstiftningen för att se om vi kan hitta ett utrymme för andra tolkningar där. Den åtgärden planeras som bäst som det som vi avser att göra. Det skulle förstås vara det bästa att vi skulle kunna nå den här lösningen. Summorna det gäller så är ju inte stora summor sett ur en statsbudget, men nog så stora i frågan om den ändå relativt begränsade spannmålsodlingsverksamheten här på Åland.

Tack vill jag säga faktiskt den här gången till landskapsregeringen för ett mycket positivt svar om hur farledsavgifterna kan hanteras. Det är också positivt att man har diskuterat med tullen, inte mycket att invända där, men mycket bra att landskapsregeringen har tagit den här frågan på stort allvar.

Precis som finansministern beskrev i sitt första svar så i det stora systemet är detta en marginell företeelse, men för den enskilde spannmålsodlaren kan det vara en väldigt stor fråga. Pluspoäng till landskapsregeringen för hur man har tagit sig an denna fråga.

Sen måste det sägas att jag blev lite förvånad över att det var finansministern som besvarade frågan. Jag hade väntat mig Jesper Josefsson, men jag förmodar att detta har att göra med minister Josefssons andra åtaganden som har påverkat den här ansvarsfördelningen i landskapsregeringen.

Det finns mer att säga. Spannmålsodlarna har uttryckt en hel del oro också över andra frågor. Det har varit svårigheter att sälja till Sverige. Men mot bakgrund av det positiva svar som vi just mottog så är det inte sakligt att förlänga den här debatten så mycket mera. Jag konstaterar att jag är mycket nöjd med det svaret som landskapsregeringen har gett i den här frågan. Fortsätt gärna jobba såsom ni beskrev! Tack!

Herr talman! Jag ska inte förlänga debatten. Men orsaken till att jag, som förstås besitter mindre kompetens om jordbruksfrågor än kollegan Josefsson, svarar på den här frågan är att kollegan lyckligt nog hade förmånen att bli far här nyligen. I samband med det så har jag ersatt honom.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.