Första behandling
Informationshanteringslag för Åland LF 22/2023-2024
Ledamot Harry Jansson (C) Anförande | 15:42
Tack, talman!
Utskottets behandling av förslaget till informationshanteringslag för Åland har varit en intressant resa för oss ledamöter. Just benämningen ”resa” är väl valt i detta sammanhang i o m att lagförslaget i mångt och mycket utgör starten på den digitala resa det offentliga Åland har framför sig. En i sig gigantisk utmaning som vi alla redan kunna skönja konturerna av till exempel i samband med upphandlingar av nya IT-system som även de underlydande myndigheterna är i stort behov av.
Det aktuella lagförslaget kommer att bilda själva grunden för den fortsatta digitala resan i en kombination av allmänt höjd digital beredskap och ett tillgodoseende av ålänningarnas av rättigheter. De över paragraferna i lagpaket spänner därför över allt från informationssäkerhet till automatiserat avgörande av ärenden och allmänna digitala tjänster. Jag ber lagtingets ledamöter notera att utskottet inte har något att anföra beträffande det materiella innehållet i berörda lagar.
Det enda vi föreslår ändring av är själva ikraftträdandet där vi av naturliga skäl, dvs. den stundande minst sagt omfattande lagkontrollen, förslår att tidpunkten lämnas öppen. Orsaken till att vi inte har hittat något i övrigt att anföra till denna del är förstås att lagpaketet varit föremål för en omfattande och lång beredning.
Det frestar mig t o m till att gratulera landskapsregeringen och särskilt ansvariga ministern Zetterman till att inför slutarbetet ha rekryterat en lagberedare som tagit sig an alla komplexa frågeställningar med stort intresse och engagemang. Något som sannerligen kommer att behövas även i nästa fas av genomförandet av lagstiftning kopplade till EU-direktiven om cybersäkerhet och motståndskraft, åtgärder som syftar till att stärka samhällets funktionsförmåga i ett tidevarv som tyvärr kännetecknas av tidigare okända hot och utmaningar.
Talman! I vårt betänkande har vi valt att tillägna det kommande allmänna resursbehovet och Ålands Polismyndighets rättsliga vardag särskild uppmärksamhet. Beträffande resursfrågan betonar utskottet vikten av samordning. Jag citerar: ”Utskottet understryker vikten av en samordnad process för det offentliga Åland som en grundförutsättning för ett kostnadseffektivt genomförande.” Eftersom över 40 åländska myndigheter berörs av den aktuella lagstiftningen är det regeringen Sjögrens ansvar för en lyckad centraliserad implementering inte bara betydande utan t o m helt avgörande för att minska den ekonomiska belastningen i form av nya system och resurspersoner.
När det gäller den åländska polisen framhåller utskottet att Ålands Polismyndighet enligt lagförslaget till stora delar inte kommer att omfattas varken av den åländska eller finska informationslagstiftningen, vilket minister Zetterman i samband med presentationen av lagförslaget belyste, den komplexa tillvaro som polismyndigheten lever i.
Utskottet betonar i betänkandet att vi till fullo delar polisledningens tydliga uppfattning om att det inte är möjligt att myndigheten förblir i status quo till denna del. Det finns sannerligen goda motiv för den oro polisen hyser inför en situation där rättsläget under en längre tid förblir öppet och därmed oklart.
Här, talman, skulle jag vilja informera lagtinget, efter att ha konsulterat mina ärade kolleger i utskottet, att vi kommer att göra en teknisk justering i betänkandet. I näst sista stycket under utskottets alla synpunkter så kommer det stycket att delas upp i två meningar. Det sker ingen materiell förändring av det utskottet anför, men av språkliga skäl för att alla ska förstå vad vi vill ha sagt så kommer det att få en någon annan lydelse. Vi avslutar med att "utskottet delar polisens tydliga uppfattning om att det inte är möjligt att myndigheten förblir status quo till denna del", så det är ingenting som förändras.
Förlåt utvikningen, talman, men det är viktigt att nämna det så vi får rätt och riktigt.
Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i brådskande ordning återkomma till lagtinget med kompletterande lagstiftning som säkerställer polismyndighetens rättsliga vardag. På utskottets vägnar lovar jag att vi kommer att följa upp denna fråga med jämna mellanrum. Det handlar trots allt om den myndighet som har både makt och befogenheter att ingripa i ålänningarnas vardag på ett för offentlig verksamhet särskilt sätt.
Talman! Det är med tillfredsställelse jag åter konstaterar att lag- och kulturutskottet även i denna fråga kunnat avge ett enigt betänkande. Vi föreslår att ikraftträdelsedatumet lämnas öppet men att lagtinget i övrigt antar både förslaget till ny informationshanteringslag för Åland och de föreslagna ändringar i de tre vidhängande gällande lagarna, helt i enlighet med regeringen Sjögrens förslag. Tack, talman!
Minister Ingrid Zetterman Replik | 15:47
Tack, talman!
Grattis till utskottets ordförande Jansson. Det ligger ofta på ordförandens ansvar huruvida man kan uppnå enighet eller inte, så det är värt att gratulera till det.
Jag vill också uttrycka min tacksamhet för det noggranna arbete som lag- och kulturutskottet har utfört. Det är viktigt av flera skäl att vi alla fördjupar oss i dessa frågor. Mycket lagstiftning kommer att komma inom området, och då är det viktigt att vi har en kompetensnivå. Så tack för det!
Jag hade också möjligheten att ta över detta lagstiftningsarbete från den tidigare kansliministern Jansson, och vi har ett mycket gott samarbete.
Det känns bra som ansvarig minister, jag påpekade redan i presentationen, som utskottsordförande, på bristen kring polisen, och nu har jag fått extra styrkebesked från lagtinget om att denna fråga behöver prioriteras i lagberedningsordningen.
Jag hoppas att vi ska kunna leverera lagstiftningen så snart som möjligt.
Ledamot Harry Jansson (C) Repliksvar | 15:48
Tack för det, minister Zetterman.
Vi har naturligtvis fördjupat oss en hel del i Polismyndighetens vardag, vilket också framgår av betänkandet. Vi har även fått information om att, märkligt nog, de statliga myndigheterna på Åland är också exkluderade från den finska informationshanteringslagen och har levt i ett längre vakuum. Den första lagen som styr denna typ av verksamhet antogs 2010. Det är intressant.
När man sedan ser vilka svårigheter grundlagsutskottet har konstaterat föreligger för att få ihop en helhet, förstår jag mycket väl att landskapsregeringen har en utmaning att hitta den balansgång som krävs för att integrera åländsk självstyrelsejuridik i det hela. Lycka till med det arbetet!
Minister Ingrid Zetterman Replik | 15:49
Tack för det sista. Lyckönskningar kan behövs. Precis som utskottets ordförande säger, är det en ganska svår balansgång. Det kan verka enkelt vid första anblicken, och man undrar hur det inte kan lösas. Men när man ser på komplexiteten, särskilt kopplat till offentlighetslagstiftningen och den långvariga arkiveringen, inser man efter ett tag att det här inte är så lättlöst som man kanske först trodde.
Jag vill också understryka det som utskottets ordförande nämner: det handlar om samordning. Det är ett viktigt samordningsprojekt som vi från landskapsregeringen behöver ta oss an, men det kräver också ett gemensamt arbete mellan olika kommunala myndigheter.
Det gläder mig stort att se att det nu finns så många frön som sås, nästan dagligen, kring det interkommunala digitala samarbetet. Där finns också många system och andra aspekter som faktiskt berör landskapsregeringen, och inte bara kommunerna själva. Det är viktigt och bra.
Ledamot Harry Jansson (C) Repliksvar | 15:50
Tack, talman!
Jo, jag tror inte att utskottet har betonat tillräckligt att landskapsregeringen spelar en nyckelroll. Det har man ofta gjort när det gäller lagpaket, men den här gången har det också framhållits i flera av de remissutlåtanden som ligger till grund för den fortsatta behandlingen.
Det finns en oro för att de mindre kommunerna kommer att hamna i B-klass när det gäller lagens uppfyllelse i praktiken. Därför är det viktigt att fokusera på frågor som rör behandling, samordning och utbildning. Vi måste också fundera på hur ÅDA ska komma in när det gäller att samordna delar av de över 40 myndigheterna.
Utskottet fram emot nästa utmaning i form av NIS2-direktiv vad gäller cybersäkerhet och motstånd. Vi kommer att gilla det arbete.
Ledamot Aino Waller Anförande | 15:51
Tack, talman! Bästa lagting och åhörare.
Det aktuella lagförslaget för en åländsk informationshanteringslag är ett välbehövligt steg in i ett moderniserat och digitaliserat Åland, som för tillfället bär på en relativt stor digitaliseringsskuld. Den digitala eran för med sig många fördelar såsom att underlätta medborgares vardag, främja näringslivet och stärka demokratiska institutioner genom att göra förvaltningsarbetet smidigare och tillgängliggöra information.
Säker informationshantering å andra sidan förebygger de risker som digitaliseringen innebär för samhället, till exempel cyberattacker, informationsläckage och utanförskap. Ett modernt samhälle klarar sig inte utan digitalisering, och digitalisering i sin tur förutsätter robust, tidsenlig och omfattande lagstiftning.
Informationshantering berör inte endast IT-avdelningarna. I det åländska samhället behöver många organisationer förbereda sig för de krav som ställs av digitaliseringen och den nya lagstiftningen. Strukturer ska byggas upp och personal ska utbildas om lagkraven ska kunna uppfyllas, och dessa krav ska tas i beaktande redan i planeringsskedet för att möjliggöra en smidig övergång mellan systemen. Under planeringsfasen ska även digitala samarbetsmodeller för förfaranden mellan olika myndigheter tas fram. Därför är det ohållbart att polismyndigheten i det aktuella lagförslaget lämnas utanför lagens ramar, såsom även utskottet påpekar.
I sitt betänkande tar lag- och kulturutskottet fasta på detta och uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en komplettering till lagen i brådskande ordning för att trygga informationssäkerheten kopplad till polisens arbete. Jag delar utskottets och polisens tankar. Jag hoppas även att landskapsregeringen, tillsammans med Ålands näringsliv och föreningar, kan anordna öppna informationstillfällen om digital säkerhet, informationshantering och NIS2-direktivens krav där myndigheter, medborgare, föreningar och företag kan ta del av en vägkarta för att implementera de lagliga kraven i sin vardag och sina verksamheter.
Slutligen kan konstateras att en uppföljning av lagens inverkan på samhället bör göras regelbundet och kopplas till olika referensgrupper i samhället. Organisationer ska öka sitt cybermedvetande genom att säkra att de känner till riskerna, känner sin egen organisationsstruktur och dess kritiska aktörer samt bygger upp en cyberresiliens. Informationssäkerheten i ett digitaliserat Åland ska testas kontinuerligt för att hitta och åtgärda eventuella svagheter.
Även de inbesparingar som torde orsakas av digitaliseringen ska följas upp och analyseras för att skapa långsiktigt hållbara ramar för det fortsatta digitaliseringsarbetet i landskapet.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 15:55
Ledamoten Waller pekar på behovet av utbildning och utbildningsinsatser när det gäller cybersäkerhet och informationssäkerhet. Det kommer också att införas en lagstiftning kring cybersäkerhet efter årsskiftet, och det är definitivt en fråga som landskapsregeringen har på sin agenda.
Det handlar inte bara om informations- och cybersäkerhet. Man brukar lite raljerande säga att Europa reglerar medan USA och Kina innoverar. Nåväl, det ligger ändå en del sanning i det. Vi behöver också fundera på hur vi kan dra nytta av digitaliseringens verktyg och instrument i sin helhet för att utveckla verksamheten. Vi kan inte bara fastna i reglering och säkerhet, utan också våga ta steget ut mot innovation.
Ledamot Aino Waller Repliksvar | 15:56
Tack, talman! Tack minister Zetterman för det. Det gläder mig jättemycket att man redan nu tänker framåt och har den här inställningen, som är väldigt viktig när det gäller framstegen med digitalisering. Det är inte ett projekt som är klart på det sättet. I stora drag är det ett väldigt bra lagförslag.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Anförande | 15:57
Tack, talman!
För den som lyssnar utanför salen kanske ni undrar vad informationshantering och anslagen egentligen innebär. Jag tänkte kort räkna upp de syften som landskapsregeringen framhäver. Det handlar om att främja digitaliseringen, höja informationssäkerheten, effektivisera den offentliga förvaltningen, tillgodose medborgarnas rättigheter, höja Ålands digitala beredskap, utöka den elektroniska kommunikationen mellan den offentliga förvaltningen och allmänheten, utökat informationssäkert elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen, utvidga digitala tjänster och möjliggöra en utveckling av en gemensam digital tjänst för hela Åland. Det här är ett jätteprojekt som landskapsregeringen sjösätter.
Jag kommer att fokusera på fyra olika frågor: säkerhet, ekonomi, polisen och slutligen rubriken "What´s in it for me?". Vad är det som är bra för mig i det här lagförslaget? Ni som har följt med på nätet vet säkert att Kumla kommun nyligen utsattes för en attack. Det var en webbattack där så kallade troll tog sig in i kommunens system och fick tillgång till känslig information. För att begränsa skadorna stängdes all datatrafik av inom kommunens verksamheter i 48 timmar. Under den tiden fick personalen arbeta med rutiner och manuella processer. Hackarna krävde en lösensumma för att inte läcka stulen informationen. Det är inte första gången sådana attacker sker; det har hänt tidigare.
Frågan man måste ställa sig är: Kan detta hända på Åland? Är det möjligt att någon skulle kunna tänka sig att hacka våra interna system här? Svaret är ja, och det har faktiskt redan skett. Det har funnits tillfällen när lagtinget har behövt stänga ner sin verksamhet på grund av attacker. Det var ett tag sedan, och säkerhetsrutinerna har förstärkts.
Bästa ledamöter och åhörare, i det här jätteprojektet som landskapsregeringen sjösätter nu så medverkar ett fyrtiotal myndigheter, hela det offentliga Åland, alla myndigheter: Ni som har varit involverade i räddningsarbete vet att en räddningsoperation alltid är så stark som den svagaste länken. Det betyder att alla dessa fyrtio olika myndigheter behöver investera mycket pengar i infrastruktur och även satsa på att höja användarnas kunskapsnivå.
Detta leder mig in på nästa tema som är ekonomi. Det här blir inte billigt. Om man ska sammanfatta det kort: det blir väldigt dyrt. Å andra sidan skulle det bli ännu dyrare om vi inte gjorde något. Vi talar om kostnader i miljonklassen. Det blir inte billigare att vänta. Detta projekt måste genomföras, och det är därför jag i en tidigare debatt idag, när vi diskuterade externa överföringar till landskapets pensionsfond, lyfte frågan om huruvida man inte borde ha tagit en del av dessa 40 miljoner och lagt som en grundplåt för digitalisering? Jag tror att det skulle ha varit till nytta för hela det åländska samhället.
Vi vet från den omfattande remissrunda som har genomförts, där vi noggrant har granskat remissvaren i lag- och kulturutskottet, att kommuner och andra kommunala organisationer är bekymrade över kostnaderna och hur de ska hantera den kostnadsmassan. Det är en berättigad oro, och det var därför jag ville att finans- och näringsutskottet skulle se på möjligheterna att använda delar av de 40 miljonerna.
När det sedan kommer till polisen måste jag säga att det i det här fallet är ett mindre lyckat projekt. Polisen, som många av er säkert vet, arbetar under olika lagböcker, både den röda och den blå. Ungefär 30 % av polisens arbete handlar om åländsk behörighet, såsom allmän ordning och säkerhet samt trafikövervakning, medan ungefär 70 % handlar om brott och förundersökning. För att göra en ganska komplicerad historia något enklare: när Åland tog en ny offentlighetslag valde man att helt exkludera polisen från den. Istället skapade man en till åländsk lag som blev en blankettlag om rikets offentlighetslagstiftning, just för att stora delar av polisens verksamhet faller under rikets behörighet.
Nu har vi en situation där polisen inte hör hemma någonstans. De finns inte med i rikets lagstiftning och de finns inte med i den åländska lagstiftningen. Landskapsregeringen är medveten om detta, och trots ett tämligen kritiskt utlåtande från Polismyndigheten, där man tydligt påtalar vilka konsekvenser detta får, har inget gjorts. Man skriver så här, citat ur polisens remiss: "Av utkastet till informationshantering anslag för Åland framgår att Polismyndigheten föreslås undantas från den nya lagens tillämpningsområde, med undantag för de delar som redan omfattas av vidareutnyttjandelagen. Då inte heller rikets informationshanteringslag fångar upp Polismyndighetens verksamhet saknar Polismyndigheten reglering inom området, vilket också korrekt lyfts fram. Följderna blir att varken kravet på att digitalisera ankomna handlingar eller att registrera ärenden gäller Ålands polismyndighet."
Det här är långt ifrån bra. Landskapsregeringen är medveten om detta, och jag ställer en direkt fråga till ministern som är på plats: Hur långt har man nu kommit i det lagstiftningsarbete som jag utgår från att man har påbörjat, med tanke på att remissvaren kom in i juli? När kan vi förvänta oss att få det hit? Det här är nämligen inte alls bra. Det är ytterst få självstyrande områden som har möjlighet att ha en egen polisverksamhet, och vi har en skyldighet att försöka gottgöra detta.
Avslutningsvis vill jag säga varför det här är bra. Det här är ett otroligt bra lagförslag som landskapsregeringen presenterar. Jag går över en och en halv minut, om talmannen kan tänka sig att leva med det. Och det kan han tydligen. Vi tackar för det.
Jag läste på Ålands Radios hemsida igår att nu finns skattebesluten färdiga digitalt. Om man vill veta hur skatteprocenten beräknas för nästa år, så gick jag in på min skatt med hjälp av bankkoder och kunde konstatera att så här mycket är det tänkt att jag ska betala i skatt nästa år. Smidigt och enkelt en söndagskväll.
Det gick också att gå in på Fordonsmyndighetens sida för att se när min bil ska besiktigas. Jaha, så var det. I Sverige har du tillgång till alla dina patientuppgifter och ditt labb, du kan direkt läsa i telefonen efter att du har besökt läkaren och det är dikterat. Här får du begära skriftligen, och så ska det hanteras administrativt för att få reda på vad du egentligen har för fel vissa gånger.
Med detta försöker jag säga att digitaliseringen ger oss frihet att i större utsträckning styra vår egen tid och ta vara på den. Det är också en regionalpolitisk åtgärd. Du behöver inte fysiskt ta dig till ditt kontor när det finns en app. Då kan du göra det digitalt. Det här kan också vara en möjlighet till inflyttning. Folk som har bott i Sverige ett antal år säger att vi är kvar på 90-talet, kom igen, gör något!
Det här är riktigt bra, och vi ska tillsammans göra vad vi kan.
Jag vill också lyfta ett slag för det som ledamot Holmberg-Jansson nämnde i en tidigare debatt. Det finns nämligen de som inte kan vara i den digitala världen av olika anledningar. Där kan vi möjligen, med hjälp av kommunerna, utveckla bibliotekstjänsterna. Tack, talman!
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:06
Talman!
Det sista först: Biblioteken har haft en otroligt viktig folkbildningsförmåga genom tiderna. Min uppfattning är att de har det än idag. När internet kom så hade Stadsbiblioteket en av de absolut första offentliga datorerna med internet. Den utvecklingen behöver fortsätta, särskilt när vi pratar om nästa steg i digitaliseringen. Där hoppas jag att vi ska kunna jobba tillsammans vidare mellan digitaliseringsenheten och utbildnings- och kulturavdelningen. Det finns mycket viktigt att göra där.
Gällande polisen så är det precis som ledamoten Thörnroos säger, och det här har alla varit medvetna om under den tid som lagstiftningen har tagits fram. Det var också så det var upplagt när jag tog över det här projektet. Det är inte bra, och jag tycker heller inte att det är bra att de statliga myndigheterna är undantagna.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:07
Talman!
Jag vill fortsätta att kommentera de statliga myndigheternas roll. Jag anser att detta ligger utanför vår behörighet, men jag är också medveten om att biblioteken, åtminstone tidigare, hade en mycket central funktion. Jag hoppas att vi kan utveckla denna funktion ytterligare.
Jag har ett svagt minne av att det har diskuterats en ny bibliotekslag. För att få med så många som möjligt på tåget finns det två viktiga punkter. För det första måste det finnas ekonomiska resurser. Vi måste från landskapets sida stöda de cirka 40 olika offentliga myndigheterna, så att vi inte får svaret "nej" på grund av brist på pengar.
För det andra får vi inte glömma dem som av olika anledningar inte kan delta i den digitala världen. Vi måste skapa möjligheter för dessa individer. Här skulle det som ledamoten Holmberg-Jansson nämnde tidigare kunna ske via de kommunala biblioteken.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:08
Talman!
Jag vill säga att när det gäller de statliga myndigheterna behöver vi få ihop hela biten med arkivfrågor och annat. Det arbetet pågår successivt nu, parallellt med arbetet med NIS2. Exakt när den här lagstiftningen kan komma till bordet, gällande polismyndigheten, vågar jag inte ge några löften om idag.
Ledamot Veronica Thörnroos (PÅ) Repliksvar | 16:08
Talman!
Vi har en stark samsyn i frågorna här, och det är klädsamt av ministern att hon vågar stå upp och konstatera att polismyndigheten den här gången har blivit efter.
Om jag skulle få önska något, för det är ju snart jul, så skulle jag önska att landskapsregeringen via lagberedningen verkligen satte fokus på dessa frågor som rör Ålands polismyndighet. Just nu befinner de sig i ett vakuum, och det är aldrig bra. Det är en myndighet som måste ha ett klart och tydligt regelverk att förhålla sig till. Det måste vara rättssäkert alla dagar i veckan, 24/7.
Det är min önskan till ministern och till landskapsregeringen.
Ledamot Anders Holmberg (M) Anförande | 16:09
Talman!
Vi har idag ett lagförslag framför oss som inte bara påverkar vår vardag i det offentliga Åland utan också markerar starten på en mer modern och effektiv förvaltning – informationshanteringslagen. Denna lag är mer än en teknisk reform, det är en strategisk investering i Ålands framtid och ett steg mot en digitaliserad, transparent och samordnad offentlig sektor. Ett stort och viktigt projekt för Åland.
Jag vill inledningsvis börja med att tacka minister Ingrid Zetterman för den entusiasm och det engagemang som hon visat under processen. Redan före remissdebatten fick vi i Moderat Samlings lagtingsgrupp möjlighet att diskutera lagförslaget med ministern, något vi värdesatte. Att involvera även oppositionen i viktiga frågor på detta sätt skapar bättre förutsättningar för samförstånd och långsiktiga lösningar. Åland mår bra av parlamentariska överenskommelser och diskussioner.
Minister Zetterman uttryckte i remissdebatten att hon var "smått övertaggad" över lagen, och efter utskottsbehandlingen förstår jag varför, men det har inte varit lätt i utskottet. Informationshanteringslagen är inte bara tekniskt avancerad, utan också avgörande för den digitala resan Åland står inför.
Men låt oss vara ärliga – det har inte varit ett helt enkelt utskottsarbete. Det har krävt tid, lite kompromisser och vi har kommit till ett beslut, det är bar och vi har varit eniga.
Den här lagen är viktig för att andra lagar ska kunna samverka, så att vi kan ta oss vidare i vårt arbete. Detta är något jag tror är viktigt att vi inte glömmer.
Med det sagt vill jag framföra att Moderat Samling står bakom utskottets betänkande och stöder den här lagen, även om det finns vissa frågetecken.
Låt oss tala lite om kostnaderna. Det är ingen hemlighet att en reform av denna omfattning kommer att innebära initiala utgifter för både landskapet, de åländska kommunerna och myndigheterna. Nya system måste införas, personal behöver utbildas och infrastrukturen ska byggas ut.
Det är förståeligt att detta skapar viss oro, särskilt för mindre kommuner och myndigheter med begränsade resurser. Detta har framkommit i flera remissvar. Det är därför viktigt att betona att dessa investeringar på sikt förväntas ge vinster i form av effektivare förvaltning och minskade administrativa kostnader.
Elektronisk kommunikation och automatiserade beslutsprocesser kommer att reducera behovet av traditionell pappershantering och frigöra resurser för andra prioriterade områden. På längre sikt torde detta även kunna leda till en minskning av den offentliga sektorn.
En effektiv samordning mellan myndigheterna är dock avgörande för att dessa positiva effekter ska realiseras. Under utskottsbehandlingen blev det tydligt att detta är en av de stora utmaningarna. Vi måste säkerställa att alla myndigheter och kommuner arbetar i samma riktning och att de verktyg som införs är kompatibla och ändamålsenliga.
Ett område där förbättringspotential finns är att involvera berörda parter tidigare i vissa processer. Under utskottsarbetet framkom det att varken ÅDA eller Datainspektionen hade involverats tillräckligt tidigt när lagen sjösattes.
Detta var förvånande för mig som ny, med tanke på deras centrala roll i att implementera och övervaka förändringarna är ganska viktig. Detta är inte en engångsföreteelse. Liknande mönster har setts i andra politiska och lagstiftande processer. Vi bör dra lärdom av detta och stärka rutinerna för att inkludera relevanta aktörer från början. Det leder till bättre lagar och sparar tid och resurser på sikt.
Den här lagen är viktig för att stärka Ålands digitala infrastruktur, förebygga cyberhot och effektivisera myndigheternas arbete. Det tryggar både medborgarna och resurserna.
En fråga som dock är bekymmersam, och som ledamot Thörnroos redan har lyft, handlar om polisen. Vi diskuterade detta ingående i utskottet och var eniga om att landskapsregeringen måste agera. Polisens arbete berör både landskapets och rikets behörighet, vilket gör situationen extra komplex. Vi kan inte låta detta förbli en gråzon. Ålands polismyndighet behöver en tydlig och fungerande lagstiftning, och landskapsregeringen måste snabbt återkomma med kompletterande lagstiftning i denna fråga.
Jag vill avsluta med att tacka alla i utskottet för ett gott samarbete. Det har varit intressant, och jag vill även tacka alla som har bidragit i arbetet till detta lagförslag. Det har hanterats i skyndsam ordning.
Det är genom samarbete, lyhördhet och gemensamma ansträngningar som vi kan göra Åland lite bättre – både idag och i framtiden. Den här lagen är ett sådant exempel. Tack!
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:15
Vad roligt att jag och ledamoten Holmberg kan vara lite taggade tillsammans. Det känns ju härligt på alla sätt och vis.
Ledamoten Holmberg talar en hel del om kostnaderna och de behov av gemensamma utbildningstillfällen och annat som finns.
Jag kan konstatera att vi förstås kommer att presentera åtgärder från landskapsregeringen. Men jag skulle också vilja påpeka att jag tror att vi lite underskattar den kommunala sektorns digitala mognad. Man är inte så långt efter som många kanske tror. Det finns faktiskt ganska goda tecken på att man har nått en digital mognad. Mycket har hänt inom det kommunala fältet och myndigheterna på Åland överlag de senaste två åren.
Jo, det är en stor utmaning, men vi ska inte se för negativt på den samtid vi nu lever i. Den här lagstiftningen och cybersäkerhetsdirektivet bidrar också till att höja medvetenheten.
Ledamot Anders Holmberg (M) Repliksvar | 16:16
Talman! Så kan det säkert vara. Vi ska inte stirra oss blinda på kostnaderna. Den här kunskapen upplevde jag, när vi hade olika höranden, att den varierar också något från kommun till kommun och från myndighet till myndighet. Vissa har kommit längre fram i processen, medan andra inte är där än.
Därför tror jag att den här samordningen från landskapsregeringen kommer att bli oerhört viktig. Vi har tidigare i debatten hört att man kanske skulle avsätta en pott med några miljoner för att investera i detta. Men jag tror att om man ska investera, så är det nog i just den här samordningen, informationen och kunskapen.
Vi har också en generationsväxling ute i kommuner och myndigheter som kan vara knepig ibland. Det handlar om att nå över tröskeln, så att säga. Många har arbetat på samma sätt i många år, och nu kommer en förändringsprocess. Då vill vi att de ska vara med på den banan. Det handlar också om att motivera personalen ute i myndigheter och kommuner att delta i den här digitala resan.
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:17
Talman! I sammanhanget vill jag understryka en annan del av kostnadssidan som ledamoten Holmberg lyfte, nämligen möjligheten till inbesparingar. Det är viktigt att vi också kommer ihåg att det finns många andra kompetensområden som krävs för att kunna klara av denna utveckling. Jag pratar om förändringsledning, processutveckling och verksamhetsutveckling i stort för att till fullo kunna dra nytta av de digitala systemen. Man ser ofta implementeringar där man köper in ett nytt, fint system, men fortsätter att arbeta som man gjorde tidigare.
Det finns också exempel på situationer där man har exakt likadana grundförhållanden, men i en myndighet eller i en kommun har man lyckats med en mycket god digital implementering, medan en annan inte har lyckats alls. Sådana här skillnader bör vi också överbrygga. Det räcker inte med att förstå informationssäkerhet och cybersäkerhet; det handlar också om att förstå ledarskap.
Ledamot Henrik Löthman (S) Anförande | 16:18
Talman!
Informationshanteringslagen och med den digitaliseringen av vår offentliga förvaltning är av yttersta vikt för Ålands framtid. Vi lever i en tid där digitalisering inte bara är en möjlighet, utan en nödvändighet för att säkerställa att våra invånare får de bästa möjliga tjänsterna.
Syftet med lagförslaget är att främja digitaliseringen, höja informationssäkerheten och effektivisera den offentliga förvaltningen.
Åland ligger efter i digitaliseringen jämfört med många andra regioner. Våra invånare, nuvarande och framtida, förväntar sig en högre grad av digitala tjänster. De vill kunna kommunicera med myndigheter elektroniskt, få tillgång till digitala tjänster och känna sig trygga med att deras personliga information hanteras säkert. Helst även den tid de passar dem. Den föreslagna lagen är ett steg i rätt riktning för att möta dessa förväntningar.
Den nya informationshanteringslagen kommer att möjliggöra en utökad elektronisk kommunikation mellan den offentliga förvaltningen och allmänheten. Öka informationssäkerheten och därmed skydda våra invånare och myndigheter från cyberattacker. Effektivisera den offentliga förvaltningen genom bättre samordning och minskade kostnader på sikt. Möjliggöra utvecklingen av gemensamma digitala tjänster för Åland.
Implementeringen av denna lag kommer att innebära initiala kostnader för nya system och utbildning. Men på lång sikt kommer dessa investeringar att leda till en mer effektiv förvaltning och lägre kostnader genom gemensamma upphandlingar och delad infrastruktur. Det är naturligtvis inte självklart att det blir lägre kostnader och det här behöver kontrolleras under de kommande åren på samma gång som man behöver värdera hur servicenivån förändras och förbättras.
För att lagstiftningen ska ge den önskade effekten är det avgörande med en samordnad process mellan myndigheter och kommuner. En centraliserad implementering kommer att minska den ekonomiska belastningen och säkerställa att vi får ut maximalt värde av våra investeringar. Här lyfte utskottets ordförande Jansson också den frågan i sitt citat från betänkandet.
I utskottet konstaterades att Ålands Polismyndighet enligt lagförslaget till stora delar inte kommer att omfattas varken av den åländska eller finska informationslagstiftningen.
Därför vill vi Socialdemokrater även uppmana landskapsregeringen att i brådskande ordning återkomma till lagtinget med kompletterande lagstiftning som säkerställer polismyndighetens rättsliga vardag. Det var också väldigt glädjande att höra replikskiftet mellan utskottets utförande Jansson och minister Zetterman gällande just den frågan.
Genom att anta informationshanteringslagen tar vi ett viktigt steg mot en mer digitaliserad, effektiv och säker offentlig förvaltning på Åland. Målsättningen är att våra invånare ska få de bästa möjliga tjänsterna och att Åland ska stå starkt rustat för framtiden.
Socialdemokraterna står bakom lagförslaget. Jag vill också tacka hela utskottet för ert arbete. Tack!
Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 16:23
Tack, talman!
Mycket har redan sagts i denna fråga, men jag tänkte ändå ta tillfället i akt och ge mina synpunkter på informationshanteringslagen.
Den föreslagna informationshanteringslagen för Åland är ett viktigt steg för att skapa en enhetlig och effektiv struktur för hantering av offentlig information i en alltmer digitaliserad och automatiserad förvaltning. I en tid då digitalisering och automatisering ställer nya krav på offentlig sektor, är det avgörande att vi har en lagstiftning som både skyddar medborgarnas rättigheter och möjliggör för myndigheterna att arbeta effektivt och ansvarsfullt.
Sammanfattningsvis behövs denna lag för att skapa en modern och rättssäker informationshantering som möter de krav som en digital och nätverksbaserad offentlig förvaltning ställer. Genom att förbättra hanteringen av informationen och säkerheten, samt samarbetet mellan myndigheter, kommer vi att skapa en mer transparent och pålitlig offentlig sektor. Detta stärker förtroendet för myndigheterna här på Åland.
Det är också viktigt att bevaka kostnaderna så att förändringen, när det gäller effektivisering, inte i sig skapar merkostnader. Det är oerhört viktigt att hålla koll på initiala kostnader som är högre, men sen också att det skapar en utveckling och inte blir en kostnadsbörda allena. Det här är viktigt. Men som nämns i lagförslaget och utskottsbetänkandet så är ju tanken att det ska skapa en utveckling för samhället i stort.
Jag vill avsluta med att säga att Centerns lagtingsgrupp stöder lag- och kulturutskottets betänkande. Tack, talman!
Ledamot Peter Lindbäck (Lib) Anförande | 16:25
Värderade herr talman, värderade ledamöter!
Vi jurister har förmågan att reda saker eller göra saker ännu mer invecklade. Det handlar om rikets informationshantering, som är svag. Det faktum att det föreskrivs att denna hantering inte ska gälla statliga myndigheter på Åland, och inte heller Ålands polismyndighet i de delar där de handlägger frågor som har rikets behörighet, lämnar ganska lite svängrum för självstyrelsen att åtgärda denna lucka.
Självstyrelsen kan förstås i landskapslagstiftning reglera och bestämma att landskapets informationshanteringslag ska gälla Ålands polismyndighet, i de delar där polismyndigheten handlägger ärenden och ansvarsområden som faller under landskapets behörighet. Men det kommer att bli ett frågetecken hur man i förlängningen ska kunna åtgärda denna lucka, eftersom självstyrelsen inte ens med rikets medgivande i landskapslagstiftning kan reglera att landskapets informationshanteringslag ska vara gällande för de statliga myndigheterna på Åland, inte heller på de ansvarsområden som handläggs av polismyndigheten och som är riksbehörighet. Denna situation kan inte åtgärdas genom någon form av överenskommelse.
Här måste någon se till att också riket, via lagstiftning, på något sätt reglerar denna fråga i samverkan och samarbete med landskapsregeringen hur det kommande lagförslaget från landskapsregeringen kommer att se ut.
Blev det detta tillräckligt svårt eller någorlunda förklarat?
Minister Ingrid Zetterman Replik | 16:28
Talman!
Huruvida det blev klart eller mindre klart får väl stå upp till var och en av oss som sitter här i salen. Det man kan konstatera är att ledamoten Lindbäck belyser att frågan kanske inte bara kan lösas i en handvändning. Om den vore väldigt lätt att lösa, skulle den redan vara löst.
Därför ville jag inte heller vid tidigare replikväxlingar ge en exakt tidtabell för när vi kan se en lösning.
Ledamot Peter Lindbäck (Lib) Repliksvar | 16:28
Helt kort, ni är säkert troligtvis medvetna om att riket exkluderar de statliga myndigheterna på Åland, vilket även påverkar Ålands polismyndighet till den del de hanterar ärenden som rör rikets behörighet.
Detta har att göra med att självstyrelselagen föreskriver att arkivering vad gäller de statliga myndigheterna ska ske i förhållande till landskapet och landskapsarkivet.
Det här är en ganska komplicerad situation att reda ut, och man får fundera på hur man bäst kan gå tillväga.
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till I N F O R M A T I O N S H A N T E R I N G S L A G för Åland om för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av offentlighetslagen för Åland för godkännande.
Lagförslaget är godkänt.Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillgängliga digitala tjänster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.