Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Det är bra att röra på sig även om sträckan inte är så lång.

Det här gäller kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter. Den så kallade sotereformen innebär i korthet att ansvaret för social- och hälsovården överförs från kommunerna till de nybildade välfärdsområdena. Välfärdsområdena har ingen egen beskattningsrätt utan finansieras med statliga medel. Kostnadsansvaret överförs således från kommunerna till staten.

Detta får bland annat som följd att den kommunala andelen av samfundsskatten sänks från och med skatteåret 2023 samtidigt som den statliga andelen höjs.

Enligt det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen tillfaller statens andel av de samfundsskatter som debiterats på Åland landskapet. Skatteavräkningen ökar med andra ord samtidigt som kommunernas skatteintäkter sjunker motsvarande. I pengar handlar detta om uppskattningsvis 3,3 miljoner.

Landskapsregeringen förslår därför att ett belopp som motsvarar höjningen av skatteavräkningen som beror på sotereformen ska fördelas mellan kommunerna. Fördelningen av kompensationen mellan de enskilda kommunerna föreslås ske enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid redovisningen av samfundsskatten till kommunerna enligt kommunalskattelagen. Kompensationen betalas ut månatligen i förskott under skatteåret och avräknas slutligt när skatteavräkningen för det aktuella skatteåret blivit verkställd.

Genom detta neutraliserar men den effekt sotereformen skulle ha på åländska kommunernas intäkter från beskattning av samfund och samfällda förmåner.

Det är skäl att nämna att kommunernas minskade intäkter från samfundsbeskattningen kommer att ha en viss effekt på skattekompletteringen inom landskapsandelssystemet. Landskapsregeringen avser att återkomma med förslag till hur den här föreslagna kompensationen ska hanteras i samband med skattekompletteringen. Ett alternativ kan vara att ändra landskapsandelslagen så att kompensationen ska ingå i beräkningsgrunden. Tack.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Den här diskussionen eller den här typen av lagförslag har vi haft här tidigare. Jag tar en favorit i repris med frågeställningar. Det är ju ett merarbete för Ålands landskapsregering. Vi måste parera sotereformen som sker i riket. Det blir ett merarbete. Jag ställer frågan igen. På vilket sätt drar vi nytta av det i förhandlingar kring till självstyrelselagen till exempel? Det var den första frågan.

Den andra är, det står i regeringsprogrammet och Liberalerna tycker att vi borde analysera vårt skatteverktyg där samfundsskatten är en del. Det är väldigt viktigt, speciellt i tider som dessa, att vi kan ha en bättre kontroll över de möjligheter vi har att stimulera arbetsmarknad, inflyttning, näringspolitik etcetera. Hur ser det arbetet ut?

Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg för frågan. Det är klart att det här blir ju ett merarbete. Kanske inte så stort, men det är ett merarbete, dels att räkna ut förskottet och betala ut det och sedan och slutregleringen när beskattningen är utförd. Allt merarbete som görs med tanke på sote så det ingår i de förhandlingar man har med riket. Sedan vad utfallet slutligen blir av det är svårt att säga här och nu. Men det är klart att det beaktas.

Sen då som ledamot Holmberg gärna pratade om är det här smörgåsbordet eller paletten med möjligheter som en egen beskattning kan ge eller de delar som vi har behörighet över, det är ett stort omfattande arbete. Det är inget arbete som pågår i detta nu. Men jag förstår frågan och hoppas att jag kan, när möjlighet (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack minister Höglund. Det är klart att det är ett stort arbete och det är kanske en lite för stor munsbit att ta den här perioden, utan det är kommande landskapsregering som får tugga i sig den. För den är viktig, speciellt också med tanke på vår näringsrättslagstiftning som inte heller är i hamn och som sätter våra många av våra företag i ett vakuum eller i ett limbo. Det här hänger ihop. Det är klart att det handlar om att vi ska ha en god relation till riket. Vi ska inte ju försöka stifta och se möjligheter i vår egen lagstiftning som inte gynnar helheten. Det är ändå lite förvånansvärt att inte landskapsregeringen drar mer nytta av det här i sina förhandlingar. För jag ställde samma fråga för ungefär ett år sedan med tanke på att det här inte ger någonting för Åland, den här förändringen och allt merarbete. Jag hade hoppats på ett lite mer proaktivt svar från finansministern. Det här är ändå en fråga som är väldigt, väldigt viktig, speciellt med tanke på våra skatteintäkter.

Det är klart att sotereformen inte bara märks här, utan det är så mycket annat där det skapas merarbete för Åland. Det är klart att det påpekas i de diskussionen man har med riket.

Talman! Jag har en fråga till kommunernas socialtjänst kopplat till det här lagpaketet. Kommunerna betalar till KST både efter befolkningsmängden men också efter skattekraft. Hur påverkas grundfinansieringen av KST eftersom de här pengarna inte längre kommer som skattekraft utan som en kompensation från landskapsregeringen?

Tack för frågan. Jag konstaterar att det här kommer att påverka skattekompensation eller landskapsandelssystemet. Där blir det en fördröjning, så att det är 2025 som man senast behöver ha den ändringen i kraft. Men det som påverkar delar av annan finansiering, delar i landskapsandelssystemet så behöver ju kikas på och komma före 2025. Det är som vi skriver här, att vi återkommer där det behöver göras just på grund av detta.

Talman! KST kom till genom att lagtinget till sist lagstiftade om det och därför har lagtinget ett större ansvar för det kommunalförbundet än de frivilliga kommunalförbund som kommunerna själva har tagit initiativ till att väcka. Nu har man ett grundavtal som är byggt enligt den här finansieringsmodellen. Man vet från tidigare om ändringar av grundavtal inom kommunalförbund att det kan ta tiotals år. Det är lite märkligt att den här frågan inte har fått större fråga eftersom det är ett lagstiftat organ som vi talar om och grunderna för finansieringen förändras dramatiskt som det här lagförslaget leder till.

Det är ju så att det här lagförslaget togs fram förstås för att i första hand se till att kommunerna går så gott som skadefria ur den här sotereformen till den här samfundsskattedelen. Sedan ytterligare följder bör man följa upp då förstås och se till att där det på något sätt blir fel så måste man rätta till det. Så långt kan jag säga.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.