Första behandling

Köttbesiktning FR 22/2010-2011

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Meddelande. 2

    Bordläggning. 2

    1   Ändrade ÅHS-avgifter

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2010-2011)

    Bordläggning. 2

    2   Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Kulturutskottets betänkande (KU 5/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Remiss. 3

    3   Ny styrning av Ålands polismyndighet

    Landskapsregeringens framställning (FR 29/2010-2011)

    Remiss. 3

    4   Ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

    Ltl Jörgen Strands m.fl. lagmotion (LM 4/2010-2011)

    Remiss. 3

    5   Ny kommunalskattelag

    Landskapsregeringens framställning (FR 30/2010-2011)

    Remiss. 3

    6   Ändring av lagstiftningen om utkomststöd

    Landskapsregeringens framställning (FR 31/2010-2011)

    Andra behandling. 3

    7   Ändring av jaktlagen

    Näringsutskottets betänkande (NU 5/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 16/2010-2011)

    Andra behandling. 3

    8   Ekodesign och energimärkning

    Näringsutskottets betänkande (NU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2010-2011)

    Andra behandling. 4

    9   Ändring av djurskyddslagen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    Andra behandling. 4

    10  Behörig myndighet för djursjukdomar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2010-2011)

    Första behandling. 4

    11  Produktionsstöd för el

    Finansutskottets betänkande (FU 7/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2010-2011)

    Första behandling. 5

    12  Ny lagtingsordning

    Lagutskottets betänkande (LU 23/2010-2011)

    Vtm Gunnar Janssons m.fl. lagmotion (LM 2/2010-2011)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. lagmotion (LM 3/2010-2011)

    Första behandling. 28

    13  Köttbesiktning

    Näringsutskottets betänkande (NU 7/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2010-2011)

    Enda behandling. 29

    14  Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Finansutskottets betänkande (FU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Föredras. 51

    15  Strategi för den åländska skärgårdens trafiksystem ”Kortrutt 2011”

    Landskapsregeringens meddelande (M 3/2010-2011)

    Föredras. 51

    16  Sophantering, solceller, miljövänlig städning och energisparåtgärder

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 37/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2008-2009)

    Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 15/2008-2009)

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2008-2009)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 26/2009-2010)

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. hemställningsmotion (HM 34/2009-2010)

    För kännedom... 51

    17  Ändring av jordförvärvstillstånd

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 26/2010-2011)

    18  ERUF-stöd till föreningar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 27/2010-2011)

    Plenum slutar. 51

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering 29 ledamöter är närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Folke Sjölund på grund av möte i Regionkommittén. Beviljas.

    Meddelande

    Bästa lagtingsledamöter! Vi har ett digert arbetsprogram framför oss inkommande vecka med många ärenden kvar på föredragningslistorna. Vi kommer att göra en del prioriteringar på listorna. Listorna kommer inte för att överensstämma såsom de läggs fram.

    Talmanskonferensen har beslutat att gå inför följande arbetstider: Idag jobbar vi till ca kl. 16.40 så att vi hinner delta i firandet av Svenska dagen. I morgon, tisdag, börjar vi kl. 10.00 och håller på fram till kl. 17.30 med en lunchpaus kl. 12.00-12.30. Onsdag jobbar vi från ca kl. 12.00-20.00. På fredag har vi ett plenum för tredje behandlingar kl. 13.00.

    På det här viset har vi försökt tillmötesgå nationaldag, skolavslutningar och en hel del annat. Vi är så pragmatiska som möjligt och ska få våra egna arbetslistor avklarade så långt som möjligt.

    Bordläggning

    1            Ändrade ÅHS-avgifter

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 07.06.2011. Godkänt.

    Bordläggning

    2            Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Kulturutskottets betänkande (KU 5/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 07.06.2011. Godkänt.

    Remiss

    3      Ny styrning av Ålands polismyndighet

    Landskapsregeringens framställning (FR 29/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 7.6.2011.

    Remiss

    4      Ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

    Ltl Jörgen Strands m.fl. lagmotion (LM 4/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 7.6.2011.

    Remiss

    5      Ny kommunalskattelag

    Landskapsregeringens framställning (FR 30/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 7.6.2011.

    Remiss

    6      Ändring av lagstiftningen om utkomststöd

    Landskapsregeringens framställning (FR 31/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 7.6.2011.

    Andra behandling

    7      Ändring av jaktlagen

    Näringsutskottets betänkande (NU 5/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 16/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av det i betänkandet ingående lagförslaget.

    Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i framställningen ingående lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av jaktlagen för landskapet Åland för godkännande i sin helhet. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    8      Ekodesign och energimärkning

    Näringsutskottets betänkande (NU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av det i betänkandet ingående lagförslaget.

    Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i framställningen ingående lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter för godkännande i sin helhet. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    9      Ändring av djurskyddslagen

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av det i betänkandet ingående lagförslaget.

    Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i framställningen ingående lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland för godkännande i sin helhet. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Andra behandling

    10    Behörig myndighet för djursjukdomar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av det i betänkandet ingående lagförslaget.

    Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i framställningen ingående lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands miljö-och hälsoskyddsmyndighet för godkännande i sin helhet. Lagförslaget är godkänt!

    Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Första behandling

    11    Produktionsstöd för el

    Finansutskottets betänkande (FU 7/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2010-2011)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Jan-Erik Mattsson

    Herr talman! Finansutskottet har behandlat framställningen om produktionsstöd för el.

    I remissen framfördes åsikter om att det här bara är en del av det behov av lagstiftning som Åland behöver vara del av. Vi har kommit fram till att det är synnerligen viktigt att Åland skulle få vara med i det finländska inmatningstariffsystemet som finns. Vi har erfarit att arbetet fortskrider på det området. Det går kanske inte bättre än regeringsförhandlingarna i riket.

    I budgetframställningen i tilläggsbudgeten stod det att det här skulle gälla enbart befintliga elproduktionsanläggningar, men det är inte möjligt lagstifta på detta sätt. Det gäller även för eventuella nya anläggningar under lagens giltighetstid som är beräknad att vara under 2011 och 2012. Vill man förlänga den här tiden så bör en framställning som förlänger tiden komma under slutet av detta år.

    Sedan har det uppstått ett mindre fel i § 9. Det står att man skulle behöva producera minst 800 megawattimmar per år. Det ska vara 200 megawattimmar. Utskottet föreslår att lagtinget omfattar en ändring av denna paragraf.

    När det gäller ikraftträdelseparagrafen, § 17, har utskottet erfarit att det saknades en skrivning om att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som bestäms i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Lagen var egentligen inte en budgetlag vid behandlingen i lagtinget. Nu föreslår finansutskottet att den ska behandlas som en sådan. Tack, herr talman.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Som jag meddelade i remissen så stöder vi inom obunden samling det här lagförslaget. Av betänkandet framgår att jag har varit ersatt av Runar Karlsson. De ändringar som utskottet har gjort understöder jag till och med å det varmaste när det gäller § 9, eftersom den ursprungliga skrivelsen skulle ha gjort att en eller kanske till och med två aktörer skulle ha blivit utan stödet. Det aktualiserar min tidigare farhåga, när man i regeringen tar dessa framställningar så läser man dem inte riktigt så noga som man borde. Man förstår det när det är sådan stress på slutrakan. Det här är bara ett exempel i raden av framställningar som visar hur illa det kan gå när man har för bråttom med lagstiftningen.

    I det här fallet tänjer vi verkligen på budgetlaginstrumentet. En framställning som under remissen inte är en budgetlag blir det i utskottet. Förhoppningsvis ska det vara lagtinget beslut som gäller. Den här framställningen kommer inte samtidigt som budgeten, men den kommer på det viset samtidigt att budgetärendet behandlas i lagtinget.

    Förhoppningsvis ska det gå vägen att det här blir en budgetlag. Jag kan inte uttala mig om ärendet går vägen eftersom det har varit betänkligheter. Men som jag ser det så ska det förhoppningsvis fungera. Det visar sig i lagstiftningskontrollen som säkert kommer att ta ställning till det, om än i efterhand.

    Talmannen

    Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    12    Ny lagtingsordning

    Lagutskottets betänkande (LU 23/2010-2011)

    Vtm Gunnar Janssons m.fl. lagmotion (LM 2/2010-2011)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. lagmotion (LM 3/2010-2011)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Ibland är det bra med tidsgränser. När det gäller lagstiftning så är det väl mera tveksamt, men utskottet har jobbat under den förutsättningen att framställningen från lagutskottet skulle vara klar så att den kan behandlas såsom idag. Det här betyder att det kan finnas sådant som behöver diskuteras och justeras. Jag kommer att återkomma med ett förslag som jag ska fundera lite närmare på, nämligen i kapitel fyra om finansförvaltningen. Där finns det en bestämmelse i § 49 som torde strida mot grundlagen och så kan vi inte skicka det här vidare. Jag måste få tid att närmare analysera det och jag återkommer i så fall. Jag ska också diskutera detta närmare.

    Vi har behandlat lagtingsordningen. Vi har en del förslag till förändringar, en hel del av språklig och teknisk natur men också en del av substans.

    Det här ärendet bygger på två lagmotionen nr 2 och 3 med något olika inriktning när det gäller regeringsbildning och framförallt när det gäller frågan om ersättare för ministrarna i lagtinget.

    För att ta den frågan först, som har varit en tvistefråga på många sätt och som också har diskuterats mycket ingående i utskottet, så har utskottet kommit fram till en uppfattning som är ganska klar och välgrundad. Även om vår motivering inte är så lång så bygger den på att ett ersättarsystem i lagtinget skulle förskjuta lagtingsarbetets struktur så att ministrarna inte skulle vara utskottsmedlemmar. Utskotten skulle då få en proportionerligt större andel från oppositionen. Det är den interna konsekvensen för lagtinget. Det har att göra med lagtingets litenhet i det här fallet. Har man sju ministrar från lagtinget, vilket inte behöver vara fallet, så är det en stor andel av lagtinget som är ministrar och utestängda eller befriade från utskottsarbetet.

    Den andra aspekten på denna fråga är kopplad till landskapsregeringen och det arbete som bedrivs där. Jag skulle vilja sammanfatta att landskapsregeringens ministrar har en uppgift som är en blandning av tjänstemannauppgifter och politiska uppgifter. Svårigheterna är ofta att skapa utrymme för dels samspelet med andra i förvaltningen och dels för politiskt arbete och styrning.

    Före man går vidare med en eventuell ordning av det här slaget så måste man göra en utvärdering av för det första lagtingets förvaltning, resursbehovet och det som krävs inom lagtinget. För det andra måste man göra en utvärdering och genomgång av förändringen i grunden av landskapsförvaltningen, dvs regeringen och förvaltningen. De här har att göra med vårt eget parlamentariska system som är uppbyggt under en lång tid med en balans från grunden mellan Carl Björkman och Julius Sundblom, om vi uttrycker det i personliga termer. Dvs förvaltningen byggdes samtidigt som det fanns en maktpolitisk balans som 1939 tog sig drastiska uttryck. Det blev en konflikt mellan de här två krafterna, i det här fallet exemplifierade av de här personerna, och naturligtvis i grunden en motsättning mellan olika funktioner, maktsfärer och olika system.

    Det viktiga i parlamentarismen är parlamentets organisation och lagtingsordningen i dess mera inskränkta bemärkelse. Parlamentarismen är uttryckligen till för att tillsätta en regering som fungerar och avsätta en regering som inte fungerar enligt parlamentets majoritet. Det finns reglerat i lagtingsordningen. Lagtingsordningen är också till en del ett mera omfattande dokument eftersom det finns några deklaratoriska paragrafer i inledningen.

    Utskottet har bl.a. etablerat begreppet autonomi. Autonomi är ett lite omtvistat begrepp, särskilt i internationella sammanhang. På svenska anses det vara synonymt med självstyrelse. På vissa utländska språk är det mera begränsat till minoritetsrättigheter. Bakom detta finns ett val hur man vill karaktärisera Åland. Om det är ett område som har särskilda minoritetsrättigheter eller om det är ett område som har sitt styrelseskick. Då är självstyrelse, särskilt i finsk översättning, och begreppet landskap lite otydliga. Säger man en självstyrelseregering då är det mera avgränsat till vad det verkligen handlar om. Vi regerar oss själva inom särskilda områden.

    Minoritetsaspekt, autonomi, självstyrelseaspekt och regering är begrepp som vi i utskottet har resonerat att man använder begreppet autonomi för att tydliggöra att det här är någonting som vi lägger in i begreppet. Det står också uttryckligen i vårt betänkande att med autonomi ingår också de internationella avtal och beslut som har konstituerat Ålands självstyrelse.

    Herr talman! Jag ska försöka hålla mig till uppmaningen att vi bör vara någorlunda korta i våra presentationer för att hinna med alla ärenden. Det finns några viktiga punkter här som bör nämnas.

    Utskottet har, inte utan diskussion, gått in för att det ska ändras i utskottsstrukturen så att det blir så kallade superutskott, stora utskott, med sju medlemmar. Det kan eventuellt kräva mer resurser från lagtinget. Det är någonting som man naturligtvis ska utvärdera och se hur det fungerar sedan när man går in för det. Det vill jag inte säga så mycket mer om i det här sammanhanget eftersom jag presenterar utskottets betänkande som är fram manglat under intensiva diskussioner. Det finns olika åsikter bakom det här, det ska erkännas.

    I § 5 har vi gjort en förändring som syftar till att göra lagtingsarbetsåret mera flexibelt. Det har bl.a. väckts diskussioner om att Nordiska Rådet borde maka på sig när lagtinget har sin öppning. Det har Nordiska Rådet inte gått med på, de har inte funnit att de ska maka på sig. Då får väl Mohammed och berget byta plats. Lagtinget kan då enligt den föreslagna ordningen ha en mera flexibel öppning. Om det är så att Nordiska Rådet har sin session och vi behöver utse representanter så ska det vara möjligt för lagtinget att bestämma hur man vill inleda arbetsåret. Man kommer också att kunna i samband med det bestämma om avslutande av arbetsåret.

    I § 7 så enligt hemställningsmotionerna skulle det kallas partigrupper, vi har återgått till begreppet lagtingsgrupper. Det är inte av hänsyn till vad eventuellt Ålandsdelegationen och Högsta Domstolen kan säga om begreppet parti, som är rikets lagstiftningsbehörighet och följer en viss lag för registrering och etablering.

    Vi konstaterar i utskottet att parti är ett begrepp som vi använder för våra politiska föreningar som ställer upp i val och bedriver verksamhet. Men när man kommer till partierna i lagtinget så kan de bilda grupper tillsammans eller så kan det finnas föreningar eller enskilda som ställer upp lagtingsval som inte är partier. Det här kanske inte någon stor fråga men det är i alla fall viktigt att etablera en terminologi som är hållbar i ett lite större perspektiv.

    Vi har begreppet autonomi som inte helt genomgående ersätter begreppet landskap. Vårt betänkande förutsätter att landskapsregeringen måste gå igenom en hel del lagstiftning för att kontrollera när begreppet landskap kan ersättas med autonomier och vilka konsekvenser det innebär.

    Regeringsbildningen är en av de viktigare punkterna. I korthet går det idag till så att talmannen sonderar i partigrupperna och sedan utses en lantrådskandidat. Lantrådskandidaten får i uppgift att sy ihop ett paket med ett program och ministrar. Lagtinget tar ställning till ministrarna, programmet och lantrådet i ett svep. Rollen mellan lantrådet och ministrarna är ganska given, lantrådet är en av medlemmarna i landskapsregeringen liksom ministrarna. I det här systemet, som föreslås, får lantrådet en större roll. Man kan säga helt kort att landskapsregeringen står och faller med lantrådet. Faller lantrådet så faller resten. De är som käglor i bowling. Oppositionens klot kan fälla alla, inte bara en, lantrådet tar alla med sig.

    I diskussionen i lagutskottet vill jag för min del säga att det har varit ganska knepigt att få ihop ett välfungerande system på pappret. Praxis har utformats på ett sätt som har löst problemen för det mesta på ett ganska rationellt sätt. I det förslag som vi nu lägger fram här från utskottet så är det minst två steg. Det är ett sådant system där man bör undvika det tredje steget. Om den första raketen lyckas så utses lantrådet som sedan ska sy ihop regeringen med medlemmar och program och som lagtinget tar ställning till. Om det misslyckas så går processen vidare ett steg. Sedan kommer man till ett tredje steg, om det inte har funnits majoritet för de två första stegen, man röstar då om kandidater där den som får mest röster vinner. Om det är många kandidater så kan lantrådsposten röstas fram av ett fåtal, en minoritet. Om det skulle hända så kan man utgå ifrån att också en sådan mer eller mindre bräcklig minoritetsregering lätt skulle kunna hamna på ett misstroende. Det är möjligt att det tredje steget inte behöver leda till någon parlamentarisk krasch, utan att de partier som är ansvariga tar sig i kragen. Den hälsningen skulle man helt osökt vilja sända till finska riksdagen och de partier som sitter där nu, men det hör inte hit. Det var en parentes.

    Ålands lagtingsgrupper har alltid hittills tagit sig i kragen. Men nu blir det en annan press på, därför att nu finns tydliga misstroendeprocedurer. Det som kanske är mest nytt i den här lagtingsordningen är att man kan upplösa lagtinget och utlysa nyval. Det finns de i lagtinget som har efterfrågat den möjligheten. Jag tror inte att den möjligheten i praktiken har varit en realitet. Möjligheten finns, möjligheten behöver inte utnyttjas för att ha verkan, bara det att möjligheten finns gör att om man aviserar risken eller möjligheten för nyval så blir det en aktivitet där man kanske hittar nya lösningar. Parlamentarismen är ju inte till för att man ska underlätta för parlamentet att upplösas, snarare tvärtom, parlamentarismen är till för att stärka både regeringens och parlamentets roll och samspelet däremellan.

    När det gäller vissa av fri- och rättigheterna, när det gäller att man ska kunna stänga av en person som har gjort sådant som går över gränsen för vad som är acceptabelt och när man ska upplösa lagtinget, så har vi helt enkelt fastnat för absolut kvalificerad majoritet. Det kan diskuteras om kravet är för stort. Vårt resonemang har varit att det är frågan om så pass stora ingrepp i ett lagting när man ska upplösa det så att det krävs en säker majoritet. Det är så pass stora ingrepp i en enskild lagtingsledamots legitimitet och demokratiska förankring, om man ska stänga av honom eller henne, att det krävs absolut kvalificerad majoritet. Det här är någonting som vi nu inför i vårt förslag. Naturligtvis, som vi skriver i allmänna motiveringen, så gör den här nyordningen, även om det är begränsade delar, att det är principiellt värt att följa upp och diskutera. Ingenting är givet med en lagtingsordning. Den lagtingsordning som vi har haft tidigare utformades 1972 och den ändrades 1995, om jag minns rätt. Den här lagtingsordningen kommer att leva vidare men i avvaktan på att man gör den grundliga utredningen om hela vårt politiska system.

    Fru talman! Kapitel 8 handlar om finanserna. Jag hoppar över en del av förslagen som kanske ändå framgår av betänkandet. I finanserna har vi gjort vissa justeringar när det gäller förhållandet till finansförvaltningslagen. Det finns andra paragrafer här som återfinns i finansförvaltningslagen som kanske kunde diskuteras, men det har vi inte haft möjlighet att göra.

    Däremot har vi gjort en förändring när det gäller fondverksamheten. När det är nödvändigt ska fonderna kunna inrättas med lag och målsättningar osv. Det här är förslaget i lagmotionerna. Det här bygger på att man i ett parlamentariskt system har finansmakten liggandes hos lagtinget. Medan förverkligandet av budgeten ligger hos regeringen. Man ska inte kunna undandra medel från de allmänna som ofta anses kopplat till den offentliga budgeten. Men om man gör det ska det vara nödvändigt enligt lagmotionen. Vårt system är lite annorlunda. Vi har inte direkt koppling till ett skattesystem som finansierar budgeten. Vi har ett utjämningssystem med riket, vilket betyder att under vissa år får vi mycket pengar och under andra år får vi mindre pengar på grund av omständigheter som inte är direkt kopplade till vår egen budget. Det är finansieringar som kommer i efterhand genom skattegottgörelsen, det kommer förskott genom att utjämningssystemet och det är avräkningssystemet. Det betyder att vi behöver upprätta en annan typ av reserveringar, om jag undviker ordet fonder, vi behöver sätta undan medel för att inte krångla till vår budget och därmed sammanhängande bokslut på ett alltför byråkratiskt sätt. Då har vi t.ex. pensionsfonden som i dagligt tal kallas fond. Egentligen är det inte någon nödvändig fond. Den är ändamålsenlig därför att pensionssparandet är långsiktigt, man avsätter medel och man förvaltar dem egentligen i praktiken utanför budgetarbetet. Man har en särskild styrelse, en särskild tjänsteman och en särskild redovisning. Sedan har man ett budgetbeslut där man överför pengar från fonden till budgeten eller fonderar dem beroende på konjunkturläget och andra omständigheter som fondens tillväxt osv. Det är ändamålsenligt i vårt system. Därför har vi föreslagit en ändring i kapitel 8, från nödvändig till ändamålsenlig.

    Sedan bör man i finansförvaltningslagen ta sig an utjämningsfonden som inte är en fond. Jag anser att man skulle kalla det en utjämningsreservering. Den borde också regleras på ett visst sätt nu när vi förhoppningsvis kommer in i normala konjunkturer och den globala finanskrisen är över. Man borde då ha ett budgetmål för reserveringar, för utjämning, så att vi kan bygga upp den reserveringen med en viss systematik.

    Herr talman! Jag ska återkomma till kapitel 8 och § 49 . Jag sätter det här för lagutskottets del på brådskans konto. Det här behöver övervägas förrän det presenteras ett ändringsförslag. I § 49 står det med hänvisning till 18 § 5 punkten i självstyrelselagens att man i lag ska bestämma om skatternas storlek i landskapslag. Den här paragrafen i självstyrelselagen omfattar inte enbart landskapsskatt utan också kommunalskatt. Vi kan alltså inte gå in i lagtingsordningen och säga att man i landskapslag ska bestämma om kommunernas skatteuttag.

    I en framtida konstruktion, och man säger att det här är ett embryo till en sådan, anser vi att kommunerna måste finnas med som en integrerad del av på Åland och autonomin. Enligt grundlagen har kommunerna frihet att bestämma sitt skatteuttag.

    Detta vill jag avisera nu. Om jag är på rätt här, det är kanske någon som har synpunkter på det, men i så fall måste det föreslås en ändring i andra behandlingen om man inte gör på annat sätt, dvs att man skulle stryka detta med skatteuttag.

    Fru talman! Jag skulle kunna fortsätta länge om vårt parlamentariska system och lagtingsordningens betydelse för det. Det här är de väsentliga ändringarna som lagutskottet enhälligt har gått in för och som vi nu lägger fram för lagtinget till behandling.

    Talmannen

    Anförandet var dubbelt längre än rekommenderad tid.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag fick den precisering som jag var ute efter, var problematiken finns. Vid en snabbanalys så är jag böjd att hålla med kollegan Olof Erland om att utskottet inte riktigt har klarat av laggranskningen till fullo. Vi har en problematik. Kanske det är bäst att ett nytt betänkande snabbt begärs in av lagutskottet. Vi kanske kan ordna till det, vi får överlägga om detta.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! När man presenterar betänkande så uppfattar jag det inte som rekommenderat. Det måste presenteras. Det var ett bra förslag att återremittera det här ärendet till lagutskottet. Det skulle vara en snabb möjlighet att rätta till just den delen. Vi kan inte riskera att det faller i den vidare processen, om det är så att det ligger någonting i det. Det måste vi kontrollera upp.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag har begärt ordet så jag ska beröra betänkande i dess helhet då.

    Jag har en fråga som jag inte får klart för mig. I § 25 berörs förtroendeomröstning för hela regeringspaketet. I lagen, i § 25, står det fortfarande; minst hälften av de avgivna rösterna. Medan det i utskottets betänkande står; med minst 16 röster. Det är en stränggering som förbjuder minoritetsregeringar. Hur har lagutskottet tänkt här? Är det motiveringen eller lagen som gäller? Det är ju givetvis lagen som gäller om vi fortskrider så här. Det var en detalj som jag fastnade på, men den är så pass viktig att jag gärna skulle vilja ha ett förtydligande.

    Ltl Olof Erland, replik

    När det gäller § 25; vi har diskuterat att man i de första omgångarna ska ha en stark legitimitet för regeringspaketet. Det betyder att lagtinget har en majoritet av alla. Så är paragrafen formulerad och så har vi också fört diskussionen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! För det första, i sak är det ett jättestort steg att ta bort möjligheten till minoritetsregering. Att man i alla situationer ska tro att parlamentarismen fungerar så väl att vi kan få en majoritetsregering. Det skulle vara jätteviktigt att ha möjligheten till minoritetsregering kvar. Det här är absolut något som jag motsätter mig.

    Om man läser i lagmotionen så står det minst hälften av de avgivna rösterna. Den formuleringen är kvar. Här är det konflikt mellan lagmotionens lagtext, vilket blir gällande, och lagutskottets detaljmotivering under § 25. Man borde åtminstone ändra så att det blir lika. Jag stöder inte att man ändrar lagtexten lika som i motiveringen. Jag tycker absolut att man ska ha möjligheten till minoritetsregering kvar som en slags säkerhetsventil.

    Ltl Olof Erland, replik

    De steg som finns i regeringsbildningen betyder att man försöker bilda majoritetsregeringar. Sedan finns det en utväg med minoritetsregering med till och med en väldigt liten minoritet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En del klargjordes gällande min replik.

    Det står i lagmotionen numera, efter lagutskottets behandling av betänkandet, att de skatter som avses i 18 § självstyrelselagen ska regleras i lag också gällande skattens storlek. Jag har samma uppfattning när det fördes fram. Det är risk att det här strider mot grundlagen som säger att kommunerna har en självständig rätt att fatta beslut om de här sakerna. Förmodligen är det något som måste ha följt med i behandlingen. Skulle det genomföras på det här sättet så tappar kommunerna sin självständiga makt och kommunfullmäktige tappar rätten att reglera skattens storlek. Det är väl knappast ändå detta som var avsikten? Det här behöver klargöras på ett eller annat sätt.

    Ltl Olof Erland, replik

    Inte kommer det här att drabba kommunerna. Det kommer att drabba lagtingsordningen som inte kommer att godkännas på grund av att den strider mot grundlagen. Grundlagen säkerställer kommunernas rätt att beskatta sig själv.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Så är det säkert. Konsekvenserna skulle ha blivit att kommunerna och kommunfullmäktige tappar beslutsmakt, om det skulle ha varit en medveten handling och om man skulle tro att det här var någonting som skulle överensstämma med grundlagen. Det här behöver redas ut på lämpligt sätt. Enighet har ju förekommit så här långt i behandlingen. Man borde helst ha en enighet kring den här frågan också.

    Sedan har jag några andra frågor under kapitel 8, om finansförvaltningen. Det som ursprungligen i 56 § lagmotionen sägs; "avvikelser från fasta anslag kan ske via lagstiftning". Jag har ett frågetecken. Ett fast anslag borde väl vara ett fast anslag. Jag vet inte riktigt vad som är avsikten med att kunna ha undantag via lag?

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Jag har inget svar på det just nu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Gunnar Jansson

    Tack, fru talman! Som första undertecknare av denna lagmotion vill jag först, trots de tidsgränser som utskottsordförande hänvisade till, uttala tacksamhet med handläggningen av motionen och motionerna i lagutskottet. Utskottet har gjort ett gediget arbete i en ganska komplicerad och detaljrik fråga som och andra sidan ju huvudsakligen rör lagtingets interna verksamhet, men som vi nyss hörde också kan ha yttre effekter.

    Jag tycker att resultat, betänkandet, är gott, stabilt och genomtänkt. Jag har några kommentarer. Grundstrukturen i hela det här projektet i arbetsgruppen, som talmannen ledde där alla lagtingspartier var företrädda, är kvar. Det vill säga att ytterligare parlamentarisera den offentliga maktutövningen i självstyrelsesystemet eller bör man från och med nu kanske tala om autonomisystemet. Samt för det andra snabba upp handläggningen av ärendena i detta parlamentariska offentliga system som vi har.

    Jag tycker åtminstone att utskottet har följt strukturerna i lagmotionen. De ändringar som föreslås är i allt väsentligt okej. Jag har de facto några detaljkommentarer men inga andra allvarliga anmärkningar än just § 49, som jag ska återkomma till. Det kommer att bli en viktig fråga framöver.

    Det som vi behandlade i arbetsgruppen ersättarsystemet, utskottsstrukturen och förhållande mellan lagting och landskapsregeringen är rätt uppfattat, så vitt jag kan se av betänkandet. Det är frågor som debatterades under många, många sammanträden i många, många sammansättningar och, som vi vet, ska få en fortsättning. Här vill jag än en gång uttrycka tacksamhet till de partier som från början var väldigt bestämda på den punkten, att det blir ingen reform utan en reformering av ersättarsystemet, till en konstruktiv medverkan i att vi steg för steg går vidare för att så småningom gå längre. Det blir en fråga för nästa lagting. Det här gäller ersättarsystemet. Jag är övertygad om att utskottsstrukturen kommer att gå i en parlamentariserande och försnabbande riktning med tre stora utskott samtidigt som man slopar det nuvarande stora utskottet. Det är en reform som jag är fullständigt övertygad om att går i rätt riktning.

    Det som utskottsordförande också uppehöll sig vid, som punkt 5, gällde majoriteter i lagtinget. I alla utskott gäller enkel majoritet. Utskotten får nu sju medlemmar. De fyra i ett utskott har en väldig makt, som vi vet, men ändå inte större än de tre som för närvarande bildar majoritet i utskott. Medan vi i några andra sammanhang kräver olika grader att majoriteter. Med detta vill jag bara peka på den intressanta och beaktansvärda omständigheten som vi har i vår majoritetsdemokrati, att inte i något utskott kräver man mer än enkel majoritet, medan vi här i plenum har lås på en del av de beslut som vi ska fatta. Att höja gränsen för vissa rättsskyddsärenden, som gäller närmast lagtingets ledamöter, från två 2/3 till 20 ska försvaras. Jag försvarar åtgärden även om jag är fullt medveten om att det samtidigt leder till att en kvalificerad minoritet kan blockera beslutsfattandet. Där är skillnaden mellan en bestämd majoritet, i det här fallet 20, och en relativ majoritet som brukar vara 2/3 av ett parlaments samtliga medlemmar. Sedan beror det på hur många som deltar i voteringarna för att man ska komma till en kvalificerad majoritet. Nog kommer 20 att fungera också.

    Man kanske kan tänka sig lagtingets nuvarande sammansättning där regeringsblocket disponerar över 19 platser och oppositionen över 11 platser. I en sådan matematik kunde det här leda till många intressanta situationer. Men å andra sidan, frågorna under den här typen av majoritet är ofta så allvarliga att jag är övertygad om att kollegorna tar de frågorna på sådant allvar att man inte gärna gör matematik av politiken. Den här typen av frågor är ofta så pass avgörande att politiken får tala och matematiken får förhoppningsvis stå tillbaka.

    Några detaljer, kollegor, § 4 i utskottet. Jag säger vad jag tycker, jag har inte ändringsförslag. Jag säger vilken åsikt jag företräder.

    Utskottet stryker omnämnandet av budgetmakten. Jag förstår varför. För första gången i självstyrelsens historia har man nu överhuvudtaget ett kapitel i lagtingsordningen som behandlar det som tidigare hette hushållning och numera heter finanser. Nu kan man ur kapitel 8 läsa att lagtinget utövar budgetmakt. Den här strykningen, som i motiveringen kallas språklig, är de facto nog materiell på det sättet att ett parlament har tre helt avgörande uppgifter i sin egenskap att företräda befolkningen nämligen; att stifta lagar, att fördela pengar och att kontrollera maktutövningen. Den bestämmelse som stod här i § 4 om att lagtinget också fattar beslut om budgetar finner vi i kapitel 8, när den inte längre finns kvar i kapitel 4. Jag kan, som en teoretiker, kanske tycka att det är lite synd, men det försämrar inte kvalitén i lagtingsordningen. Den kommer att fungera.

    När det gäller 5 § 2 mom. tillägget i arbetsordningen, kan också bestämmas att ersättning i särskilda fall ska utgå till tidigare ledamöter under en begränsad period. Den fråga som vi i arbetsgruppen berörde med en motiveringsskrivning föreslår nu lagutskottet att upplyfts till norm. Så ville vi ju ha det. Där kan man möjligen resa frågan om en arbetsordning räcker till för att bestämma om en före detta lagtingsledamots rättsliga ställning? Utan att föregå Ålandsdelegationens hantering av frågan så besvarar jag den frågan med ja. Därför att arbetsordningen nu ska beslutas om på lagnivå. Den kallas inte lag men den har hierarkisk nivå av landskapslag.

    Jag har också satt ett litet krux vid § 55 på basen av ordförandes presentation. Jag nämnde just budgetmakten och förbudet mot fonder utanför budget är uttryckligen att tillförsäkra parlamentet nödig budgetmakt och transparens. Den årliga budgeten är lika sluten som kalenderåret. Skattebetalarna har åtminstone en teoretisk rätt att veta vart deras pengar tar vägen. Därför är det ganska vanligt omkring oss att det råder förbud mot att inrätta fonder i den offentliga ekonomin utanför budgeten för att därmed trygga insyn i vart pengarna tar vägen. Det stod i lagmotionen, som ordförande nyss nämnde, att om det är nödvändigt för skötseln så kan man inrätta en fond. Nu har tröskeln sänks till ändamålsenligt. Det är en juridisk skillnad mellan ändamålsenligt och nödvändigt. Kravet på 2/3 majoritet står kvar. Det här nämner jag bara som en iakttagelse.

    Sålunda kollegor, till § 49. Jag kan vittja om två saker; i arbetsgruppen tog vi § 49 i lagmotionen direkt ur grundlagen. Den anmärkning som ordförande och kollegan Harry Jansson kom med är berättigad. Jag, i mitt sätt att tänka, tog för givet att här diskuterar vi enbart landskapsskatt. Men, med den här skrivningen, såsom § 49 är skriven när det rakt av står skattens storlek, så är det nog riktigt att vi nog bör justera den här texten. Annars får vi problem med laggranskningen. Knappast skulle väl lagtingsordningen som sådan falla på den här grunden. Men § 49 kunde möta på problem. Avsikten, när vi skrev den här paragrafen direkt ur grundlagen, var att den skulle lyda, jag läser bara sista raden för att vinna tid: "Denna för skattskyldigheten och skattens storlek, dock ej storleken på kommunerna tillkommande skatter, samt om de skattskyldigas rättsskydd." En tur tillbaka till lagutskottet är mycket enklare, enligt min mening, än att för en sådan här teknisk åtgärd sammankalla stora utskottet. 

    Slutligen, fru talman, jag ber om ursäkt för att jag har gått över min tid. Förutom att lagutskottet föreslår att vi ska anta en sådan här efterlängtad lagtingsordning, så föreslår också utskottet en kläm om översyn av reglerna för utnämnande av landshövding. Landshövdingen och landshövdingsinstitutionen ägnas en paragraf här. Den har justerats under utskottsbehandlingen. Det är bra. Här föreslås det också att; "regeringen ska se till att en gemensam arbetsgrupp tillsätts med representanter från riket och Åland med uppdrag att fastställa de författningsenliga grunderna för procedurerna vid utnämning av landshövding på Åland så att det oklarheter som finns i lägre författningar eller i tolkningar av dem kan undanröjas." Detta är okej, just därför att självstyrelselagen är av grundlagsnatur, den har förstärkt grundlagsskydd. Då är det bra att tillämpningen och materialiseringen av bestämmelsen i den grundlagen, självstyrelselagen, befinner sig på en tillräckligt hög författningsenlig nivå. Man brukar ha den principen att grundlag tolkas med lag, lag med förordning och förordning med beslut osv, men att man ogärna ska hoppa över de här trapporna i den hierarkiska ordningen.

    Än en gång, tack till lagutskottet. Jag gratulerar till ett välförrättat värv. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag fäste mig vid att vtm Gunnar Jansson sade att grundstrukturen fanns kvar från det betänkandet som den parlamentariska kommittén lämnade. Jag tycker nog att det lite är en sanning med modifikation, om uttrycket tillåts. Grundstrukturen gick helt klart ut på att Lex Gunnar skulle slopas, att ersättarsystemet skulle tas bort. Både vtm Gunnar Jansson och jag satt i den här arbetsgruppen så vi vet hur mycket vi funderade på hur vi skulle få det att fungera praktiskt. En minister kan inte sitta i ett utskott och vi har inte tillräckligt med ledamöter för utskotten. Hur gör vi? Stora utskottet slopas, det inrättas tre specialutskott och det var det som var grundstrukturen från den parlamentariska kommittén, såsom jag ser det. Jag tycker inte att grundstrukturen finns kvar, tyvärr.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Nej, jag uttalade mig enbart om förhållandet mellan lagmotionens förslag och lagutskottets betänkande. Jag hänvisade inte alls till det som vi diskuterade tidigare i arbetsgruppen på annat sätt än att jag då nämnde att vi diskuterade många gånger och ingående ersättarfrågan. När det ärendet avgjordes, såsom det avgjordes, uttalade jag mig bara om att jag tycker att grundstrukturen i lagmotionen också återfinns i lagutskottets betänkande.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är däremot helt riktigt. Jag hörde att vtm Gunnar Jansson sade att grundstrukturen fanns kvar från den parlamentariska arbetsgruppens arbete. Det var det som jag fäste mig vid. Om jag hörde fel eller om vtm Gunnar Jansson sade fel må vara hur det vill. Det är ändå viktigt att vi fick det utrett att det inte är på det sättet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag vill anföra två möjliga missförstånd. Först § 4 där vtm Gunnar Jansson menade att makten över finanserna har strukits. Det är riktigt, men det har ersatts av en tyngre formulering som lyder; "den lagstiftande och ekonomiska makten utövas av lagtinget". Den ekonomiska makten inkluderar budgetmakt och därmed makten över finanserna. Det kanske var ett missförstånd.

    Sedan när det gäller § 49 och resonemanget om kommunalskatterna så förstår jag inte det. Där har inte utskottet varit in och ändrat. Det här är lagmotionens formulering. Landskapslagen ska innehålla bestämmelser om grunderna för 1) skattskyldigheten 2) skattens storlek 3) de skattskyldigas rättskydd, alltså grunderna för. Det är klart att vi lagstiftar här när det gäller kommunalskatten, vad man räknar till kommunalskatten och vilka avdrag som ska räknas bort ifrån bruttobelopp osv. Jag uppfattar som att det är grunderna.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag ska kommentera de här omständigheterna. Enligt mitt sätt att tänka är ekonomisk makt mycket större än budgetmakt. Visst, jag håller med om att i den ekonomiska makten ingår budgetmakten. Men budgetmakt utövar lagtinget, ekonomisk makt utövar kanske regeringen i ännu större utsträckning än vad lagtinget gör i den praktiska politiken. I de stödarrangemang som nu finns bland annat i EU så har regeringen en väldigt bred ekonomisk makt. Medan budgetmakten uttryckligen gäller årsbudgeten. Det här är statsförfattningsmässigt finlir som inte är så viktigt.

    Vad sedan gäller diskussionen om grunderna för eller inte så resonerade vi precis så här i arbetsgruppen som kollegan Roger Jansson. Dock så att det kan finnas en diskrepans mellan grundlagen och självstyrelselagen såsom självstyrelselagen är skriven i § 18. Det kan vara värt att titta på den här saken. Låt mig fundera!

    Ltl Roger Jansson, replik

    När det gäller makten över landskapets ekonomi så är den total enligt den här formuleringen. Det utesluter inte att vi genom landskapslag sedan kan delegera en del av uppgifterna. Det här innebär att lagtinget tar sig lagstiftningsmakten och den ekonomiska makten och sedan beslutar man om delegeringsfullmakter, vilket man också gör i lagstiftningen genom förordningsfullmakter. Det är kongruent på det sättet som jag upplever det.

    Sedan tror jag det är viktigt att man för en diskussion om § 49, enligt motionen, om begreppet skatternas storlek skall knytas till grunderna. Jag skulle gärna höra vtm Gunnar Janssons uppfattning om det. Om inte både skattskyldigheten, skatternas storlek och de skatteskyldigas rättsskydd är knutet till uttrycket; grunderna för. Därmed tror jag att vi kanske får lägga om diskussionen lite.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är möjligt. Nu är självstyrelselagen mycket äldre än vad den nuvarande grundlagen är. § 49 har sin förebild mera i grundlagen än i självstyrelselagen. Det är riktigt, den kommunalskattelag som vi nu har i lagtinget utgör grunderna för beskattning i kommunalskattesystemet. Det är alldeles riktigt. Problemet kan ligga i ordet storlek. De facto, storleken för den skattskyldige bestämmer ju kommunfullmäktigeförsamlingarna medan grunderna för kommunfullmäktigeförsamlingarnas rätt att besluta finns i kommunalskattelagen. Den här frågan är inte alldeles enkel när den framställdes på det här sättet från utskottsordförandes sida. Vi har två skolor här. Tyvärr, jag är inte beredd att på stående fot ha en alltför bestämd åsikt i sammanhanget. Det kan vara svårt för oss här i kammaren att besluta så här rakt av. Det tål att funderas på den här saken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! När det gäller § 4 så är ursprunget till ändringen att det står att lagtinget beslutar om finanserna. Det kan ju innebära det som landskapsregeringen förfogar över; pengar och egendomar. Därför ändrade vi i utskottet till den ekonomiska makten som är vidare men också mera inkluderande när det gäller budget. Det står också inom autonomin, dvs inom vårt behörighetsområde.

    När det gäller § 49 så är det klart att det är skattens storlek som gör att det kan vara knepigt. Vi bör göra någonting åt det.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag böjer mig kring resonemanget om § 4. Som jag sade så kanske jag har en lite ålderdomlig syn på den klassiska maktindelningen i offentlig maktutövning; lagstiftning, budget och kontroll. Här är vi överens.

    Vad sedan gäller § 49, skattens storlek så ansåg jag, när vi skrev lagmotionen, att det just handlade om grunderna för, såsom det står i grundlagen. Eller om man lösryckt bara ska tala om skattens storlek då kan det hända att man riskerar att överföra makt från kommunerna till lagtinget och det går inte i enkel ordning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Tolkningen av lagmotionens § 49 kanske kräver lite eftertanke. Vi får väl här under eftermiddagen försöka hitta en gemensam samsyn om detta med skattens storlek. Om det har följder som utskottsordförande befarade, och som jag initialt delar, eller om man kan läsa det hela som att skattens storlek regleras via lagtinget vad gäller grunderna. Men å andra sidan är det ingen prestige vare sig från lagutskottet eller från huvudmotionären sida, vtm Gunnar Jansson, så det kanske inte skadar att vi preciserar oss så att vi slipper en onödig framtida tolkningsfråga.

    Arbetet i lagutskottet har varit intressant. Det har varit något tidspressat av olika anledningar. Jag tycker att det har varit berikande när vi har haft ersättarna Danne Sundman och Roger Jansson hos oss i en ganska stor del av arbetet. Jag har tyckt synd om ltl Barbro Sundback som har tvingats ta itu med samma lagtingsordning på nytt, inom ramen för lagutskottets arbete. Men så är nu bördan för oss enskilda ibland.

    Lagutskottet har försökt att se kritiskt på lagmotionens innehåll, gjort vissa nödvändiga preciseringar och fyllt ut motiveringarna i vissa sammanhang och helt i överensstämmelse med den beredning som ligger bakom lagmotionen.

    Höranden har givit en hel del. Det som har genomsyrat utskottets arbete har nog varit att vi har visat respekt för den stora arbetsbörda som har lagts ner vid ett trettiotal möten inom ramen för en arbetsgrupp.

    Nu är inte slutresultatet så progressivt som man tänkte sig ursprungligen från arbetsgruppens sida. Via motionen försvann en del av de mest progressiva skrivningarna. Men texten är i många avseenden ett steg framåt. Vi preciserar kanske lite mer deklaratoriskt i lagtingsordningens inledande kapitel, det som då gäller autonomin, den folkrättsliga sidan och annat. Det är välkomna preciseringar och det markerar Ålands status på ett nytt sätt.

    Det som förstås har väckt en hel del diskussion är slopande av Lex Gunnar, nu eller i framtiden. Helt klart är att lagutskottet har bemödat sig om att vi inte binder upp kommande lagting vare sig nu eller framöver. Det är upp till kommande lagting om man vill slopa Lex Gunnar.

    Centerkollegan Jan Salmén väckte diskussion inom centergruppen för länge sedan om hur slopande av Lex Gunnar kunde få konsekvenser för utskottens sammansättning. De frågtecknen lever fortfarande efter det omfattande arbete som vi har gjort. Jag tänker mig en situation där vi ha 30 ledamöter varav maximalt sju försvinner in i regeringskammaren, 23 finns kvar, talmannen försvinner så blir det 22 kvar varav merparten är representanter från oppositionen, dvs 22 platser som ska fördelas på utskotten. Visserligen kan man tänka sig en situation där de som representerar majoriteten skulle sitta på flera utskottsplatser än oppositionen men det låter lite märkligt ur en demokratisk synvinkel.

    Med tanke på de kommande diskussionerna av Lex Gunnar är frågan om man med ett så litet parlament som Ålands lagting faktiskt kan ha ett system där ministrarna också fortsätter som ledamöter i kammaren här? I dagsläget är det dock tvivelaktigt att Lex Gunnar kan slopas i framtiden.

    Ändå har utskottet velat förena sig med motionärerna vad gäller att ta några steg framåt när det gäller lagtingets arbetsformer. Det är därför som utskottsstrukturen är kvar i den form som lagmotion nr 2 anger att bör vara grunden för lagtingets arbete.

    Jag förstår att det väcker en viss förvåning hos en del att man inte återgår till det som har varit. Samtidigt tror jag att det är till nytta för lagtingets interna arbete att vi gör vissa förändringar nu och då. Utskottens storlek kan vi alltid diskutera i framtiden.

    Det som har upptagit en hel del av diskussionerna är dels regeringsbildningen och dels rättsäkerheten i de fall där vi väljer att inskränka enskilda ledamöters möjligheter att utöva sitt uppdrag. När det gäller regeringsbildningen så är jag mycket nöjd med hur utskottet på ett kronologiskt sätt har angett hur man bildar regering på Åland i framtiden. Sedan visar händelserna i Helsingfors att vi aldrig som lagstiftare kommer att kunna reglera alla situationer. Men vi har en stomme som är bra att ha som utgångspunkt. Utskottet har gjort viktiga preciseringar.

    När det gäller nämnda rättssäkerhet så har vi aktualiserat ett nytt begrepp när vi säger att det hela tiden ska vara minst 20 röster, 20 ledamöter som i denna sal säger att en ledamot ska stängas av eller råka ut för andra konsekvenser av sitt handlande. I och med att det trots allt handlar om grundläggande fri- och rättigheter så är det viktigt att säkerställa att en tillfällig majoritet i den här kammaren inte skulle kunna ha möjlighet att påverka enskilda ledamöters möjligheter att utöva sitt demokratiska ämbete.

    När det gäller landshövdingsfrågan så var jag in i det sista frestad att föreslå någon form av lagstiftning vad gäller utnämningen av landshövdingen. Men när man tittar retroaktivt på hur Högsta Domstolen har sågat varje åländskt försök att på ett statligt område göra någon form av reglering så valde jag att avstå.

    Den hemställan som vi gör till landskapsregeringen om att för framtiden trygga talmannens roll vid utnämningen av Ålands kommande landshövdingar är en viktig hemställan från utskottets sida. Tack.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag kunde tala länge om Lex Gunnar, som vi kallar ersättarsystemet, vilket jag också ska göra i mitt anförande.

    Matematiken är inte något hinder. Man får inte använda vetenskapen på det viset att man skyller på matematiken. Vad som behövs för majoritet i utskotten är 3 ledamöter gånger 3 utskott, alltså 9 ledamöter. Sedan finns det 7 medlemmar i regeringen, det blir 16. Det är en majoritet i lagtinget. I arbetsgruppen vinnlade vi oss om att det skulle fungera matematiskt.

    Om man däremot bildar en minoritetsregering, då får man inte majoritet i utskotten, men det ska man inte heller ha för då är det en minoritet som regerar. Då får man lösa problemen med förhandlingar.

    Vid en majoritetsregering, vid värsta scenario, så räcker fortfarande ledamöterna till att besätta de poster som inte är ministerposter. Sedan kan det också vara så, vilket förbättrar situationen, att man tar ministrar som inte är lagtingsledamöter, vilket kanske kunde vara att föredra i något fall. Det har ju också förekommit historien. Men, skyll inte på matematiken! På det viset skulle ersättarsystemet tas bort.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det enda sättet att få matematiken att gå ihop är att vi i framtiden har överstora regeringar, som verkligen säkerställer att det från majoritetsblocket finns ett tillräckligt antal representanter som också kan inta utskottsplatser. Det är det enda möjliga. Var den gränsen går har jag inte brytt mig om att räkna ut. Men det är klart att det finns en matematisk formel som man skulle kunna använda.

    I en situation där man inte väljer utanför lagtingets kretsar så då kommer det oundvikligen att få följder på utskottssammansättningen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Återigen; 3 utskott med majoritet av 3 ledamöter blir 9 ledamöter. Det finns det i en regering som har 16 ledamöter i lagtinget varav 7 går till regeringen. Matematiken fungerar i det upplägg som arbetsgruppen hade i början. Det är inga problem. Alla ledamöter får ett utskottsuppdrag och det har alla ledamöter också idag. Det är som sagt inget hinder att besätta utskotten. Det är ju därför som man har funderat om när det gäller utskottsstrukturen för att vi skulle kunna ta bort ersättarsystemet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Vi kommer säkert att få höra mera från ltl Sundman i den här frågan så jag ska inte uppehålla mig vid det. Jag bara konstaterar att under hörandet av olika sakkunniga så har det funnits samsyn med det som jag just uttalade, dvs det tvivelaktiga i att få en utskottssammansättning där regeringen har majoriteten i utskotten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Fru talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga och det är kanske inte riktigt likt mig. När jag planerade den här dagen tittade jag på föredragningslistan. Det var viktiga ärenden på remiss; ny styrning av Ålands polismyndighet, ny kommunalskattelag och en framställning om utkomststöd, som skulle komma till finansutskottet. När jag kommer till plenum så ändrar den verkligheten relativt drastiskt så att det här ärendet som skulle komma senare på listan kommer direkt istället. Därför vet jag inte riktigt vad jag ska säga.

    Som tur är vet jag vad jag ska säga eftersom det här är ett ärende som jag har haft nöjet att följa både i arbetsgruppen och delvis också i lagutskottet.

    Fru talman! Om man ser vad vi hade på gång från allra första början i arbetsgruppen så var det relativt djärva och stora förändringar. Det kändes riktigt bra när vi började med det här arbetet. Sedan har det likt en barkbåt täljts bort och täljts bort så att det är väldigt lite kvar, om man ska vara helt ärlig. Till vissa delar har det lämnas kvar förändringar som inte längre behövs och snarare blir en belastning för effektiviteten i parlamentet. Jag tänker då på utskottsstrukturen.

    Det har också under lagutskottets behandling gjorts ändringar i den riktningen som jag själv och Anders Eriksson förespråkar i vår gemensamma motion. Jag ska också nämna dem.

    Den stora förändringen, som står klart för alla vid det här laget, som inte kommer att genomföras är ju att man tar bort ersättarsystemet. Det hade jag sett som en viktig åtgärd för att använda resurserna för politiskt arbete på ett vettigare sätt. Man skulle minska antal personer från 37 till 30. Dessa 7 resurser som frigörs kunde användas för att förstärka det politiska systemet på båda sidor om regeringsstängslet för att få en effektivare politisk förvaltning på Åland. Det går nu tyvärr om intet. Jag tycker det är väldigt synd. Från obunden samlings sida har vi länge drivit på att man skulle ta det steget och ta bort ersättarsystemet, Lex Gunnar som är uppkallat efter Gunnar Häggblom.

    Man hittar på alla möjliga argument. Alla de argumenten hade vi svar på i arbetsgruppen. Det är inga problem med matematiken. Som jag sade i en replikrunda så löser man det med 3 gånger 3 för att få majoritet i utskotten. Det är heller inte några problem att lösa de andra bekymren som uppstår bara man tar situationen som helhet och möjliggör för alla att verka i det nya systemet.

    Men med detta blir det tyvärr ingenting av. Det är dock en så viktig fråga att jag kommer att föra just den bestämmelsen till omröstning under andra behandlingen. Det ska åtminstone inte ske med min och obunden samlings medverkan.

    När det gäller lagutskottets övriga förändringar så tycker jag det är bra om man tar majoriteter generellt, t.ex. att lagtinget skulle kunna upplösa sig med en kvalificerad majoritet av de avgivna rösterna, det är inte bra, men att man måste ha 20 röster är bra. Det är en viktig precisering. Det är en märklig parlamentarisk situation om man överväger upplösning och i så fall ska det vara 20 röster. Det är såpass allvarligt, då säger man till och med att väljarna hade fel. Vi brukar säga att väljarna aldrig kan ha fel. Om man ska ge sparken åt en lagtingsledamot bör det också vara med 20 röster och inte bara med kvalificerad majoritet av de avgivna rösterna.

    Däremot reagerade jag, som jag sade i en replik, på motiveringen i § 25. Man tar nu bort möjligheten till minoritetsregering. Efter diskussion i bänkarna här har jag förstått att det är en felskrivning. Det ska inte vara så, det ska vara som i lagmotionerna; möjlighet att ha minoritetsregeringar, vilket inte är fallet om man läser motiveringen i lagutskottets betänkande. Det är en lite olycklig diskrepans. Det är i och för sig lagen som gäller, men det kan sätta framtida pannor i veck om man har en sådan konflikt mellan lagtext och motivering.

    När det gäller regeringsbildningen så har min och Anders Erikssons motion delvis hörsammats. Jag börjar i framändan, nu kommer regeringen inte att tillträda innan omröstningen har ägt rum. Man skriver inte upp några skyltar och svär eder innan lagtinget slutligt har gett sitt förtroende. Det är något som vi förespråkar i motionen. Däremot kommer lantrådet att kunna väljas helt utan någon diskussion. Vi skulle gärna ha sett att man skulle ha haft en diskussion om huvuddragen i regeringsprogrammet före lantrådet väljs.

    Jag har faktiskt inte riktigt hunnit fundera igenom kombinationen § 24 och § 25. Det kan finnas situationer där som inte riktigt täcks, t.ex. om man hamnar i en situation där man ska välja någon till lantråd genom öppen omröstning. Då ställs en rad frågor som inte jag kan läsa svaret på i motiveringen, vem som är valbar osv. Jag tycker det är intressant. Kan man då föreslå någon till lantråd utan att fråga den personen? Kan en person väljas till lantråd utan att bli tillfrågad? Det kan hända att jag inta har läst tillräckligt noga under den här korta tiden.

    Sedan har man också ändrat en liten, men ack så viktig, detalj; § 27 när lantrådet vill göra sig av med en minister så skall talmannen bevilja avsked, inte bara kan att utan skall. Lantrådet bestämmer, är det så att man får sparken så får man sparken. Det som sker bakom här i plenisalen är närmast en formalitet. De ändringarna är vi givetvis tillfreds med.

    Det stora problemet kvarstår att man inte tar bort ersättarsystemet. Man kan bara beklaga alla de framåtsyftande symbolförändringar som har tagits bort, att Åland skulle kallas land och att partier skulle kallas partier så att vi skulle benämna sakerna vid deras rätta namn. Men det har man tagit bort på flera ställen.

    Sedan har man också återgått till den gamla sammansättningen i talmanskonferensen, vilket också förespråkades i motionen.

    Den här lilla detaljen i § 49 förstår jag mig inte riktigt på. Tydligen är det någon annan som förstår sig på det. Finns det flera grynnor som vi riskerar att köra på? Vi har ju haft för bråttom med det här ärendet. Vi har inte haft för bråttom med ärendet i arbetsgruppen, men i lagutskottet har man inte haft tillräckligt tid att göra ett seriöst arbete som man skulle ha velat. Frågan är vad vi ska ta oss till? Det nämndes att man skulle begära ett nytt betänkande. Jag motsätter mig inte det heller. Jag lämnar det till lagutskottet att själva bedöma det. Jag kan i så fall återkomma under diskussionen.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Lite stött känner jag mig nog för argumentationen mot dem som inte håller med ltl Sundman om att Lex Gunnar bör avskaffas. Jag har länge tvivlat på den diskussionens riktighet. Jag har själv tunga argument för att man inte ska slopa Lex Gunnar. Jag hoppas att den värderingen kan väga lika tungt som kollegan Sundmans värderingar om motsatsen.

    När det gäller stödet för landskapsregeringen i § 25 så är det som står i lagtexten klart, att det krävs mer än hälften av de avgivna rösterna. Det är alldeles uppenbart att vi har en felskrivning där.

    Sedan när det gäller val av lantråd så är det i arbetsordningen som vi styr huruvida det får föras en diskussion om annat än formaliteterna. Vi får väl återkomma till den frågan, antar jag. Själv kan jag tänka mig det. Jag har alltid förvånats över att det inte får föras någon djupare diskussion om det.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Med all respekt för ltl Roger Jansson, men när det gäller ersättarsystemet och argumenten för att ha det kvar så väger de relativt lätt, som jag ser det. Eftersom det inte är något problem som inte går att lösa med motåtgärder. De eventuella bekymmer och problem som förekommer finns det lösningar på. Därför ser jag det inte som något problem. Däremot krävs det att vi jobbar på ett nytt sätt. Det är ju det som jag vill uppnå. Det är detta som jag och dem med mig som tycker så här vill uppnå. Politik är ju att vilja och jag vill i det här fallet.

    Sedan när det gäller valet av lantråd och arbetsordning kontra lagtingsordning så är det en sak som man borde ha i lagtingsordningen. Det är så pass centrala saker att det borde regleras i lagtingsordningen, inte i arbetsordningen. Det är ju också lag så varför inte? Det är många detaljer som vi inte känner till eftersom de ska komma i arbetsordningen.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Under blott fyra år har jag upplevt en situation utan Lex Gunnar i Finlands riksdag där regeringsledamöterna var medlemmar i riksdagen och de deltog inte alls i riksdagsarbetet. De var inne när det var frågestund gentemot ministrarna. För övrigt hördes regeringsledamöterna bara i utskotten. De presenterade framställningarna och lyssnade på de största partiernas gruppordförande och sedan stack de. Det var absolut inget bra system. Här på Åland kunde jag rita upp ännu större problem med detta. Det där är nu en fråga som vi rimligen har skjutit på framtiden.

    När det gäller § 49 så tittade jag vad det står i grundlagen. Där står att det är frågan om statsskatterna som den här regleringen gäller. Det här är ett bekymmer att vi nu eventuellt i lagtinget skapar en oklarhet när vi antar § 49. Det borde ha stått i motionen och i lagutskottets behandling om sådan landskapsskatt som avses i § 18.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Återigen, med all respekt för den erfarenhet som ltl Roger Jansson har från Finlands riksdag, men det är kanske inte riktigt samma situation för ministrarna Finland. Det är på det viset samma att våra ministrar är nu, med ersättarsystemet infört, icke närvarande. Min tanke är att ministrarna skulle bli mera närvarande, eftersom man då åtminstone skulle närvara när man röstar om saker och ting och när man utövar den makt man har fått av folket så att man inte fråntas den makten och ersätts av någon med betydligt mindre förtroende. I grunden är det ett demokratiskt och strukturellt problem att vi har ersättarsystemet och det blir tydligare i ett litet parlament. Problemet blir större i ett litet parlament än i ett stort parlament som Finlands riksdag, Sveriges riksdag eller något annat parlament. Lösningarna är inte svårare i ett litet parlament. Det är det demokratiska problemet och de indirekta följderna av det som är större problem i små parlament.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! En sådan här omfattande lagstiftningsakt kommer att granskas noggrant. Inte kan någon på förhand säga att det inte finns flera grynnor. Vi har nog försökt girat så gott det har gått mellan dem.

    Två iakttagelser; lagtingsordningen ska kompletteras med en arbetsordning. I den arbetsordningen tas in föreskrifter om samtycke av lantraskandidater och ministrarna. Det är sett mera som en ordningsföreskrift än som utövande av en rättighet. Så här långt har vi resonerat att det borde gå.

    Det andra är att § 49 nog bör justeras. Det kan mycket väl ske i andra behandlingen. Här har redan kommit konstruktiva förslag till texter. Kollegan Roger Jansson hade ett förslag och jag har ett förslag till här. Det är ändå en så pass teknisk åtgärd att det bör kunna ske i andra behandling. Kollegan Sundman aviserade redan också ändringsförslag i andra behandling. Låt oss ta dem då så behöver vi inte skicka tillbaka betänkandet till utskottet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! När det gäller § 49 så har jag lite svårt att förstå problemet. Om jag förstår det rätt nu så fråntar vi kommunerna rätten att fastställa en skatteprocent. Den måste anges i lag och då måste lagen ändras om skatteprocenten ändras, vilket gör att om vi tar den här lydelsen så finns det ingen lag och då har inte kommunerna rätt att uppbära skatt. Det skulle vara "trevligt" om det är uppdagades att man får begära tillbaka sin kommunalskatt fem år tillbaka. Det skulle förstås vara en fullständig katastrof för samhällsekonomin. Om jag har förstått saken rätt så är det så pass stor risk med den paragrafen. Vi ska i så fall ändra och förtydliga det så att inte den situationen uppstår. Jag undrar då om det inte finns andra sådana potentiella problem också som vi bara inte har upptäckt?

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Det kan finnas i ett lagstiftande parlament som vårt där lagarna undergår en mycket rigorös efterhandskontroll. Det kan man ha åsikter om, men sådant är systemet. Riktigt säker kan man aldrig vara, det ska man heller inte vara. Jag vill bara säga att vi i arbetsgruppen under talmannens ledning har försökt göra vårt bästa. Det är många ögon som har läst de här texterna. Först i efterhand ser vi hur väl det går. Om det kan finnas någon grynna kvar så bör inte den grynnan vara så stor att den stjälper hela lasset. Någon detaljjustering kan inträffa, då får vi lov att göra den. Själva lagtingsordningen som sådan bör inte falla.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Vi får helt enkelt se tiden an och hoppas att det bara är skäddan som lossnar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Jag tycker att den här diskussionen är lite avslagen. Diskussionen rör sig mest om ersättarsystemet.

    Om man lite blickar tillbaka till 1972 så kan man ändå konstatera att otroligt mycket har hänt som inte den ursprungligen lagtingsordningen utgick ifrån. Det blev mera och mera av ett lappverk. Nu får vi i alla fall ett förslag. Hoppeligen klarar förslaget alla grynnor och hinder på sin väg ännu innan det fastställs. Förslaget är väldigt modernt och beaktar både att lagtinget och världen har förändrats vad gäller de internationella relationerna och att lagtingets budgetmakt har väsentligt förändrats under tiden. Förslaget möjliggör övergång till så kallad prestationsbaserad budgetföring osv. I stora drag innebär det ändå att systemet anpassas till nuvarande förhållanden. Textmässigt och strukturellt får vi ett förslag som jag ändå tycker är hedervärt och som borde gå igenom nu så fort som möjligt.

    Det har nu framkommit synpunkter på att man borde göra vissa justeringar. Jag håller med vtm Gunnar Jansson att man ska göra justeringarna i andra behandlingen. Det räcker.

    Före vi får se pappren på borden så kanske gruppen som tar ställning till det här ändå kunde vara lite större. Om de som har ändringsförslag, tillsammans med talmannen, presidiet och gruppledarna, kunde få titta på detta före. Fler ögon ser mer än bara två. Då kunde det här förfarandet gå ganska smärtfritt i andra behandling.

    Det var mycket bra det som ltl Danne Sundman visade på; detta med minoritetsregeringar. Lagutskottet har inte haft för avsikt att ta bort möjligheten till minoritetsregeringar. Det är nog ett misstag som också bör rättas till.

    Herr talman! Det har varit mycket laborerande i lagutskottet med utskottsmajoriteterna. Jag vet inte om jag tycker att det är något större bidrag till den här framställningen. Det fanns starka önskemål att man skulle ha olika typer av utskottsmajoriteter för olika frågor. Man får väl böja sig för majoriteten i sådana frågor som ändå inte i praktiken har någon större betydelse. Det är ytterst sällan, om det någonsin har hänt, att lagtinget skulle ha sparkat någon från det folkvalda parlamentet. Det är väl inte heller meningen att vi ska hålla på med sådant. De här paragraferna finns här för att visa på att den möjligheten finns. Annars har ju talmannen olika möjligheter att tillfälligt avstänga enskilda ledamöter eller på annat sätt få ordning i kammaren.

    Sedan har det också i lagutskottet gjorts förändringar som är till fördel för den här framställningen, särskilt i de inledande paragraferna. Den ändring som man föreslår i lagutskottet angående frågan om regeringsbildningen har säkert varit bra. Jag för min del tycker att det är så här som vi har diskuterat i arbetsgruppen också. Jag ser inte att det egentligen är någon skillnad i sak. Det handlar om hur man strukturerar den här bestämmelsen och att man har en kronologisk ordning på bestämmelserna. Då verkar det finnas en stor samsyn på hur regeringsbildningen ska gå till.

    Herr talman! Jag hoppas att ändringar görs i andra behandlingen och att det finns en representativ grupp från lagtinget som får ta ställning till ändringsförslagen innan de kommer hit till salen.

    Jag skulle också vilja passa på att tacka utskottets tillfälliga sekreterare Marine Holm-Johansson för mycket bra arbete. Hon har fått hoppa in med kort varsel. Hon har inte varit med i de andra 30 mötena som många har deltagit i. Det var en strålande prestation av henne att ro det här projektet i land.

    En viktig sak är nog förstärkningen av parlamentarismen genom att ge lantrådet en större politisk ledarroll i samband med regeringsbildningen och även i samband med att hålla ett lag som fungerar och kunna byta ut ledamöter som inte längre har tillräckligt förtroende. Det är också grundläggande för den effektiva parlamentarismen att man har olika typer av möjligheter att kontrollera makten. Missförtroendeförklaringen är tydlig likaså upplösningsrätten. Det betyder att vi ytterligare förstärker vårt parlamentariska system.

    Det som ändå i praktiken kommer att betyda mest är att utskottsstrukturen kommer att förändras. Det kommer att prägla lagtingets arbete framöver mycket starkt. Jag tror inte vi kan göra den här förändringen utan att förstärka lagtingets personal. Många jobbar under mycket tunga villkor i dag. Det krävs mycket av lagtingets personal, både vad gäller sekreteraruppdrag men också en massa andra saker, som verkligen inte fanns 1972. Då var både tempo och arbetsmängden betydligt långsammare och mindre.

    Det blir inte lättare att fatta beslut för lagtinget, speciellt i lagstiftningsärenden. Vi har en komplicerad struktur eftersom vi inte bara utgår från självstyrelselagen utan det är grundlagar, rikslagar och EU-bestämmelser. Det behövs mer personal, det kommer vi nog inte ifrån.

    Herr talman! En sista kommentar, i arbetsgruppen framförde jag lite synpunkter på talmannens roll. Det var inte moget för en sådan diskussion just nu. Jag tycker att vårt system skulle behöva en tredje makt. Vi har parlamentet, vi har regeringen och i de flesta system så har man en presidentsiell makt. Jag menar inte att vi ska välja någon president, åtminstone inte de närmaste åren. Men talmannens roll och funktion kunde bli något av en sådan tredje balanserande maktfaktor. Att lagtinget har en person som på sätt och vis inte ska vara bunden till ett parti direkt utan se till lagtingets status och dess arbete. Det skulle nog förutsätta att talmannen inte har rösträtt och inte heller är en del av fördelningen av posterna efter valet. Så här har man gjort bland annat på Färöarna som många här vill se som en modell. Det har lett till att man får en större stabilitet i det parlamentariska arbetet. Jag hoppas att nästa steg i utvecklingen blir någonting i den här stilen. Det är också viktigt att det finns en person i systemet som vare sig direkt hör till något lagtingsparti eller är en del av regeringsmakten och dit folket kan vända sig i olika frågor och knorra över missnöjet i staten. Tack, herr talman.

    Vtm Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Jag kan bekräfta att kollegan Barbro Sundback framförde de här synpunkterna i arbetsgruppen på ett redigt och tydligt sätt. Om jag förstår lagutskottets betänkande rätt sätt så tycker jag att det har satt avtryck i § 19, där utskottet föreslår att 3 mom. skulle få ett förtydligande som i och för sig är självklart, det framgår tidigare. Men så här uttryckt så tycker jag att det går helt i linje med vad kollegan nyss sade. Nämligen; ”talmannen är ordförande för självstyrelsepolitiska nämnden och har uppgifter enligt 4 kapitlet i anslutning till regeringsbildningen”. Där kom det nya. Jag har förstått att det betyder att man markerar talmannens ställning i linje med vad ltl Barbro Sundback nyss nämnde. Fattar jag fel?

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Det bjuder mig emot att säga att vtm Gunnar Jansson skulle fatta någonting fel. Däremot kanske den här skrivningen inte riktigt motsvarar det jag skulle ha sett. Det förutsätter att talmannen inte ska ha rösträtt, som är väldigt vanligt i många parlament. Och att talmannen utses av lagtinget, inte på partipolitisk grund utan för att den personen uppfattas som en samlande kraft med erfarenhet och rättskänsla osv. Det tror jag är en viktig parlamentarisk utveckling. Det är en sorts politisk kulturfråga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! När vi fick den här lagmotionen på vårt bord noterade ltl Danne Sundman och jag att det fanns sju fel i motiveringarna. Motiveringarna var kvar ifrån den tiden man tänkte sig att Lex Gunnar skulle slopas. Den brådska som har förekommit har kanske heller inte medfört att lagutskottet har hunnit gå in i alla de här frågorna i detalj. Jag har inte heller haft tid att lusläsa allt och det har knappast någon annan heller. Det är lite olyckligt, det är ändå ramen för det demokratiska arbetet här i lagtinget. Det är viktigt att det blir rätt.

    När det gäller lagutskottets betänkande är det två saker som jag vill kommentera. Jag tycker att de nya formuleringarna om hur regeringsbildningen ska gå till har blivit lite bättre.  När det gäller formuleringen; den som får flest röster blir vald, om det dras in i absurdum så kan det leda till att enbart lantrådet själv röstar på sig. Jag noterade att utskottets ordförande Olof Erland sade att lantrådet kan röstas fram av ett fåtal. Vi får hoppas att sunda förnuftet får råda när regeringarna ska bildas. Tittar man på texten som sådan så tycker jag inte att den är riktigt bra.

    Jag tycker inte heller det är bra att man slopar tidpunkten för när lagtingsarbetet ska börja, den första november. Den tidpunkten har varit en ganska tydlig ram för många. Jag tror att det är viktigt att man ha någon sorts struktur i det här arbetet. De här sista veckorna har vi sett hur det kan bli om det ramlar in ärenden långt efter att de ska ramla in, ingen hinner riktigt behandla ärendena och den ena vet inte vad den andra gör. Jag tror att det är viktigt att man skulle kunna ha tidpunkten kvar. Det är väldigt viktigt att vi har en god struktur om det ska bli någon effektivitet i det här arbetet. Det är klart att om vi har som målsättning att gå här och segla hela tiden så är det säkert okej. Men om man har som målsättning att man vill behålla sitt ekonomiska oberoende och ha någonting annat på sidan om så blir det bara knepigare ju mera man luckrar upp allt.

    Herr talman! Som vtm Gunnar Jansson och jag konstaterade i ett replikskifte så var allt uppbyggt på att man skulle ta bort Lex Gunnar. Jag noterade att ltl Slotte i remissen till lagutskottet angav ganska mycket demokratiaspekter på den här framställningen. Rätten att rösta och påverka är central. Då gäller det också att man får en reell påverkan.

    Det finns egentligen tre punkter som jag vill nämna, utöver de andra som jag nämnde förra gången som vi hade remiss, angående hur jag anser att demokratin inte stärks genom att ha Lex Gunnar kvar.

    För det första, vid de avgörande omröstningarna i lagtinget så de som har erhållit 700-800 röster i valet sitter i landskapsregeringen och ersättare som kanske har fått 50 röster avgör. Det tycker inte jag att är demokratiskt.

    Den andra punkten gäller valnatten. Jag tror att den åländska politiken skulle vinna mycket på om man redan på valnatten skulle veta hur nästa lagting kommer att se ut. Nu är det faktiskt ganska få som vet det.

    Den tredje punkten, med 7 ersättare så har vi 37, 5 procent av lagtinget som inte har tillräckligt stöd för att sitta här. Det är absolut inte något personligt, ersättarna är trevliga och hyggliga på alla sätt men för mig är det en principiell demokratifråga.

    Det som förvånar mig mycket är hur det kunde gå så här. Vi var helt eniga i den parlamentariska arbetsgruppen under ledning av sittande talman och med vtm Gunnar Jansson. Jag har funderat på hur det kunde gå som det gick. Varför förankrades det här arbetet så dåligt? Jag tror att det kan vara så att man främst hos liberalerna och centern konstaterade att man tappar sju synliga platser inom politiken. Många gick till sig själv personligen, man var ersättare, man hade varit på gränsen vid flera val och det blir betydligt säkrare om man har ersättarsystemet. Jag kan ha en viss förståelse för att man kanske resonerar på det sättet. Jag tycker att vi borde försöka lämna egna personliga reflektioner åt sidan och försöka titta på hur man kan effektivera arbetet.

    Herr talman! Jag vill avsluta med att ta upp en problematik som jag också har noterat att många inte vill prata om. Ungefär 400 000 euro kunde man spara om man inte har ersättarsystemet år. En lagtingsledamot har ca 3 500 euro i månaden. När vi pratar med folk som vill kandidera och som har ett lite mer ansvarsfullt jobb så ligger månadslönerna på dessa jobb på 6000-8000 euro i månaden. Det är väldigt få som har ett sådant intresse att man vill halvera sin månadsinkomst bara för att få vara med i lagtinget. Skulle man spara dessa 400 000 euro på det sättet som det var tänkt i från första början så hade man 1 500 euro till i månaden som man kunde slå ut på de övriga ledamöterna. Jag tror att vi har ett bekymmer här framöver. Det har sagts att inom demokratin ska alla ha möjlighet att kandidera och delta i det politiska arbetet. Så är det inte riktigt nu med den avlöning som vi har. Det ville jag plocka fram, herr talman.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Talman! Nu blev jag besviken. Det där var ett riktigt elitistiskt anförande. Jag tycker att ltl Anders Eriksson sätter ord i munnen på partierna som överhuvudtaget, enligt min vetskap, inte alls har diskuterats. Att personer skulle få 700-800 röster hör ju till ovanligheterna. Om man är ersättare eller ordinarie tycker jag inte spelar så stor roll. Är man med i ett parti så har man godkänt ett valprogram och man för en politik. Jag tycker att det där var ett verkligt konstigt resonemang.

    Jag tycker att 30 parlamentsplatser i dag är lite för lite. Det behövs en kritisk massa. Jag delar inte alls Anders Erikssons uppfattningar. Jag tycker att de är besynnerliga.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag noterade att minister Sjögren har en annan uppfattning än vad jag har. Jag skulle inte kalla hennes uppfattning som besynnerlig för den sakens skull. Vi har olika åsikter.

    Jag håller inte något elitanförande på något sätt. Jag konstaterade att flera i salen nickade instämmande när jag sade att det är få människor som vill halvera sin inkomst för att ta del i det politiska arbetet. Jag tror att det är viktigt att alla, både högavlönade och lågavlönade, ska ha möjligheter att kunna ta del i det politiska arbetet om vi ska få demokratin att fungera fullt ut.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Vi har olika åsikter. Jag tyckte också att det var lite overkligt att tala om att folk inte vill halvera sina inkomster när det gäller ersättning på 3 500 euro Jag som sjuksköterska höjde mina inkomster väsentligt. I dagsläget är en medellön före en kvinna i Finland och på Åland ungefär 2 500 euro, om jag kommer ihåg rätt. För en man är medellönen 2 800 euro. Riktigt förenligt med sanningen är inte detta heller.

    Sedan kan jag konstatera att man säger att lagtinget behöver tilläggsresurser. Jag kan också konstatera att om landskapsregeringen också ska vara fullvärdiga medlemmar i parlamentet så måste man med all säkerhet väsentligt utöka resurserna på landskapsregeringens sida. Några inbesparingar tror jag inte alls att det kommer att bli.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag har överhuvudtaget aldrig sagt ett ord om att lagtinget behöver tilläggsresurser. Tvärtom, jag motionerade om att det som var föreslaget skulle strykas i budgetbehandlingen.

    Visst finns det sådana som höjer sina inkomster när de kommer till lagtinget, du nämnde dig själv som exempel. Jag vill peka på att om vi ska få demokratin att fungera fullt ut så bör det vara en avlöning så att sådana som faktiskt kan bli tvungna att halvera sin inkomst har möjlighet att delta.

    Jag tror att det är viktigt att vi alla funderar på om vi verkligen ska ha en sådan avlöning för lagtingets arbete så att det bara är de som höjer sin inkomst som kan delta. Är detta bra eller inte?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sirpa Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Om ministrarna väljs utifrån så är det mindre demokrati än ersättarsystemet. Vi ersättare har faktiskt fått röster och befolkningen har kunnat rösta på oss. Väljarna har däremot ingenting att säga om ministrarna väljs utifrån.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag har precis samma uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    13    Köttbesiktning

    Näringsutskottets betänkande (NU 7/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2010-2011)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Strand

    Herr talman! Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning om köttbesiktningen.

    Den är innehållsmässigt en ganska liten lag. Lagen säger att man kommer att göra precis som man har gjort tidigare, dock med den skillnaden att här blir allting i lag. Det här tydliggör ansvarsfrågan för köttbesiktningen.

    Näringsutskottet föreslår att den här lagen antas ograverad. Vi har hört ÅMHM, landskapsregeringen och representanter från näringslivet. Alla är positiva till den här framställningen.

     Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Jag tackar näringsutskottet för en snabb behandling. Man har lagfäst gällande ordning. Inte minst mot bakgrund mot EHEC-epidemin är det väldigt viktigt att vi har lagstöd och ett fungerande system för vår livsmedelshantering. Tack för en snabb behandling.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

     

    Enda behandling

    14    Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Finansutskottets betänkande (FU 6/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jan-Erik Mattsson

    Herr talman! Finansutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2011 och till den bifogade finansmotionen nr 79.

    Under allmänna motiveringen har utskottet valt att fördjupa sig i konjunkturläget så som det ser ut i vår närhet, Sverige och Finland främst, och i vårt eget område och framförallt frånvaron av BNP-tillväxt som vi har här på Åland för tillfället.

    Vi har kunnat konstatera att en av de största orsakerna till detta är den utflaggning av färjetonnage som har skett. Det här blev väldigt stort under 2009. Det slog igenom och om det inte hade skett så skulle vi ha haft en ganska kraftig BNP-tillväxt på cirka 8 procent. Effekterna av utflaggningen kvarstår fortsättningsvis. Även under 2010 och 2011 påverkar detta i hög grad vår svaga utveckling av BNP.

    BNP som en metod för den åländska tillväxten är kanske inte helt tillförlitligt och jämförbar med andra. Vi har en offentlig sektor som är relativt stor, cirka 20 procent. I och med att den offentliga sektorn inte har haft någon tillväxt och utökning under de här åren så påverkar det också ganska mycket den utveckling av BNP som Åland har haft, alltså ingen alls.

    Sedan har vi tittat på landskapets ekonomiska politik. Vi har konstatera att den allmänna näringspolitiken behöver vara mera proaktiv. Landskapsregeringen bör söka lösningar tillsammans med näringslivets organisationer, företag och finansieringsinstitut för att erbjuda företagen finansieringslösningar som vi har kunnat konstatera att sker främst i riket. Vi har inte tagit del av hur finansieringslösningar fungerar i Sverige.

    Särskilt lantbruket har haft en stark investeringsvilja och den har bromsats upp delvis på grund av konjunkturen och de penningmedel som har funnits. Vi kan konstatera att en stabil budgetering bör eftersträvas så att det inte blir helt stopp några år.

    Vi tittade också på arbetsmarknaden. ÅSUB har konstaterat att sysselsättningsgraden år 2009 var 75,6 procent. För kvinnor var procenten hela 77, 3 alltså högre än männens 73,8 procent. Det här är annorlunda, det kanske inte är unikt, men det är en annan modell än vad som förekommer på andra arbetsmarknader. Varje gång det blir en ökning på en procent av arbetslösheten på Åland så har ÅSUB:s beräkningar konstaterat att det sker en nettoutflyttning på cirka 100 personer.

    Vi har också tagit till oss information om att man inom EU och inom nationen Finland tittar på en källa till skatteflykt, den grå ekonomin och uppbörden av moms. Utskottet har erfarit att det finns flera åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas både på EU-nivå och nationellt. Här föreslår utskottet att ÅSUB gör en utredning, vilket de kan göra om de får en beställning på detta av landskapsregeringen. För situationen är sannolik likadan på Åland som i resten av EU eller åtminstone som i våra grannområden.

    Sedan går vi till detaljmotiveringarna, kansliavdelningens förvaltningsområde. Det var en hel del diskussion i remissen om att ersättningen för produktionsbaserad el, som produceras med förnybara energikällor skulle få en budgetlag och den lagen fanns inte på bordet vid remissen och tilläggsbudgeten. Den lagen kom i efterhand och finansutskottet kunde behandla den på sätt och vis parallellt, dock inte fullt ut. Vi vill poängtera att när man använder instrumentet budgetlagstiftning bör lagen föreläggas lagtinget samtidigt med budgeten. Vi har redan tidigare gått in på detta så utskottet har inte några andra förslag.

    Vi erfarit att uppbyggnaden av Ålands gymnasium fortskrider på ett mycket bra sätt. Det finns problem och har funnits problem men dessa problem har lösts efterhand. Vi har också fått den informationen att man har kapacitet och möjlighet att lösa problemen varefter de uppstår. Det har främst varit problem med periodisering och schemaläggning.

    Vi har en rättelse under 46.45.20. Det är en rättelse av liten karaktär, ordet utvecklingsplanerare ska i stället ersättas med utbildningsledare.

     Högskolan på Åland hade ett tillägg för investeringar i programvara för radiostationen och simulatorn. Just sådana fortlöpande investeringsbehov som i det här fallet högskolan hade, men även andra organisationer, så efterlyser vi att sådana investeringar borde alltid finnas med i en ordinarie budget, så att det inte dyker upp sådana här investeringsbehov i ett tillägg.

    Det var en hel del diskussion om museibyrån. Det fanns även en finansmotion om pengar för särskilda åtgärder i anledning av vrakfyndet. Nu har vi också fått vetskap om hur den här champagneaktionen och andra åtgärder har kunnat ske och kommit till nytta för Åland så här långt. Även om det fanns förhoppningar om att champagnen skulle inbringa betydligt större summor än vad det blev så blev det ändå världsrekord och det var väl inte så dåligt. Det är inte alla dagar som Åland är på kartan med ett världsrekord i försäljning av en champagneflaska. Utskottet stöder landskapsregeringens strävan att sköta det såsom man har tänkt. Man kommer på sikt att överföra skötseln av kommersialiseringen på någon annan än sig själv.

    Finansmotionen finns i en något ändrad form i en reservation av ltl Gunell. Hon får redogöra för den.

    När det gäller utvecklandet av Bomarsund så vid utskottets behandling hade ännu inte något avtal med Sunds kommun kommit till stånd som förutsätts för att bygget ska bli av. Vi vill påpeka att det är en kvarstående förutsättning.

    När det gäller sjötrafiken så har vi inte ifrågasatt den summa som det äskas om. De tillägg som man äskade om har naturliga förklaringar, som man kanske kan kalla dem. Till vissa delar hör det till naturen när det blir is och det går tungt. Bränslepriset kunde vi inte göra någonting åt.

    Däremot var felräkningen en allvarlig sak. Så här stora felräkningar får egentligen inte förekomma, men nu har det förekommit och det ställde till det på en storlek av cirka 500 000 euro.

    Nu har man presenterat för utskottet ett nytt ekonomiskt uppföljningssystem, båt för båt, dag för dag och till och med timme för timme. Utskottet var väldigt tillfreds med redogörelsen över hur detta inledningsvis börjar fungera. Detta kommer att medföra att budgetprocessen framöver och uppföljningen av verksamheten för varje timme och för varje dag kommer att kunna hållas under kontroll.

    Vi efterlyser förstås kortruttsmeddelandet. Nu är det inte så långt kvar beroende på hur lång den här debatten blir i dag. Det ska bli intressant att höra diskussionen om kortrutten.

    Vi vill också betona vikten av att de besparingsåtgärder som efterlystes i samband med ordinarie budget ändå måste upprätthållas och vi efterlyser mera besparingsåtgärder.

    Vi har också konstaterat att man bör titta på vad man kan hjälpa till med i isvägsärendet. Om det under vintern uppstår förhållanden där man kan köra på isen så bör landskapsregeringen vara mer aktiv till att stöda detta. Man bör väl utreda i vilken form. Det finns ett ansvarsförhållande och där får man göra något åt det. Det kan också tänkas att man genom att stöda vissa i investeringsbehov som finns för att kunna ploga isarna så kunde man bidra med någonting.

    Vi föreslår från utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2011 och att lagtinget samtidigt förkastar finansmotion nr 79.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Utskottet har flera bra principiella skrivningar. Jag vill särskilt lyfta fram två där man inte går vidare med det man säger att borde följas. Det första är under högskolan på Åland, där man menar att kända investeringsbehov alltid bör upptas i ordinarie budget. Så är det och man hänvisar till uppgraderingen av navigationssimulatorn och programvaran. Men varför säger man inte sedan från utskottets sida om några åtgärder utan allt är frid och fröjd? Man bara framhåller principen.

    Under sjötrafiken skriver man; ”utskottet betonar att de besparingsåtgärder som landskapsregeringen aviserat i budgeten för 2011 fortsättningsvis är nödvändiga”. Men, vadå? Är det någonting som man vill säga med det här budskapet utöver det självklara att budgeten ska genomföras? Finns det någon misstro mot att landskapsregeringen kanske inte avser att fullfölja det?

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Vi fick inte klart för oss huruvida högskolan hade äskat om dessa medel i den ordinarie budgeten och om de ströks där. I utskottet fick vi inte fram det. Därför skrev vi så här. Det är ju väldigt viktigt att om man har sådana här budgetäskanden i den ordinarie budgeten så bör de godkännas där. Det som förklaring till detta.

    När det gäller de fortsatta besparingsåtgärderna har vi inte kunna utläsa och vi har inte fått till oss några åtgärder ännu utöver att man kan följa upp det ekonomiskt. Det är ju ett steg i rätt riktning tycker jag. Det fanns i den ordinarie budgeten besparingskrav på skärgårdstrafiken som inte var uttalat i detalj. Det förelåg ett generellt besparingsbehov i budgeten.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Vi riskerar då att det blir är samma resultat 2011 som 2010. Det enda när det gäller sjötrafiken är tilläggsbudgeter av betydande art. Därför är det viktigt att höra från utskottet vad ni har fått reda på eftersom budgeten för 2011 gäller tolv månader, från januari till december. Nu har vi redan klarat av fem av de månaderna. Betydande åtgärder måste ju redan ha vidtagits och initierats för att man överhuvudtaget ska lyckas genomföra de sparbeting som fanns i ordinarie budget.

    Sedan vill jag ytterligare fråga om isvägarna. Det är ungefär 30 år sedan som försäkringsbolagen meddelade att försäkringarna på bilar och fordon inte längre gäller på isvägar. Nu 2011 föreslår utskottet att isvägar ska börja tas i bruk. Har ni alltså fått ny information från försäkringsbolagen om att de ska ändra sin policy? Det torde vara bekymmersamt i förhållande till den försäkringslagstiftning som vi har i landet.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Till det sista så har vi inte fått någon annan information än att vetskapen om att under senaste vinter plogades isvägar och det kördes på isvägar på egen risk. Vi förutsätter att landskapsregeringen på ett eller annat sätt ändå kan bistå till att man får möjligheter att upprätthålla isvägar. Det kan avlasta vissa färjturer istället för att stångas i isen.

    När det gäller besparingsåtgärder så den ekonomiska redovisning som vi fick i utskottet båt för båt för det här året så ser det mycket bättre ut så här långt, bortsett från iskostnaderna och bränslehöjningarna. Var och en har både läst och hört i media om planerade åtgärder som landskapsregeringen har på gång. Den här gången har vi valt att inte ta del av det.

    I ett replikskifte med mig för en tid sedan frågade Roger Jansson om möjligheten att finansutskottet säger nej till tillägg framöver. Det är i och för sig skrivet i stjärnorna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Herr talman! Det finns en intressant information på sidan 3 om sysselsättningsgraden, särskilt genusaspekten; 75,6 procent av arbetskraften är sysselsatt Åland. Om man jämför könen så är 77,3 procent kvinnor och 73,8 procent män. Det betyder att under de senaste åren har kvinnornas sysselsättningsgrad ökat betydligt på männens bekostnad. Man kan uttrycka det som att det är kvinnorna som jobbar mera och mera medan männen jobbar mindre och mindre. Detta tycker jag är så pass uppseendeväckande så att utskottet borde ha tittat lite närmare på det här. Vad har ordförande för uppfattning om den här utvecklingen?

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    De här uppgifterna kom ganska sent in i behandlingen. Vi utvecklade det inte desto mera. Dessutom är siffrorna från 2009. Någonstans på vägen har det skett en förändring, precis som ltl Sundback sade. Vi har en lag på bordet i dag som handlar om utkomststöd. Så mycket kan jag säga att det är betydligt flera män än kvinnor som utnyttjar utkomststödet. Hur detta hänger ihop fordrar nog en speciell studie, men det är intressant.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det stämmer. Om man kan tolka utkomststödet för ensamstående män som ett svar på den här frågan, så utgör männen närmare 45 procent av utkomstmottagarna. Det är en väldigt tråkig utveckling om männen slås ut ur arbetsmarknaden. Det betyder ju att kvinnorna också ska sköta det ekonomiska. Förutom oavlönat arbete i hemmet ska de också upprätthålla näringslivet och offentliga sektorn och så ska de ännu finansiera män som har blivit utslagna ur arbetslivet. Nog är det väl dags att regeringen och andra börjar titta på genusfrågorna lite allvarligare och inte bara ytligt som här.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Ja, jag tror att det här kanske är en liten brasklapp. Som sagt var kom den väldigt sent in i utskottsbehandlingen, men den finns med i ÅSUB:s avgivna statistikuppgifter. Den kräver nog en särskild uppmärksamhet och åtgärder också framöver. Men det är inte hela sanningen till varför det har skett en sådan här förändring. Det är också tillgången på vissa typer av arbete, som passar framförallt för kvinnor eller som kvinnor väljer att ta. Vi har en utbildning, vi har t.ex. en väldigt stor vårdsektor. Vårdsektorn består till största delen av kvinnliga arbetstagare.

    Vi har ingen uppmaning till landskapsregeringen. Jag tycker att den här diskussionen stöder att man mycket väl framledes kan lyfta den här frågan och även här be att ÅSUB tittar närmare på det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker att finansutskottet har intressanta skrivningar under rubriken landskapets ekonomiska politik där man säger; ”ny- och återinvesteringar utgör grunden för ökad tillväxt och ökad konkurrenskraft.” Det är jag den första att skriva under och hålla med om.

    Man säger också; ”utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen bedriver en expansiv näringspolitik som stimulerar till investeringar och nyetableringar inom hela det åländska näringslivet”. Det håller jag också med om och det försöker vi arbeta på så gott vi kan. Det skulle ha varit intressant att få detta lite mera utvecklat av finansutskottet, vad man menar med hela det åländska näringslivet. Är det någonting som man speciellt saknar? Det skulle vara intressant att höra det.

    När det gäller garantier så finns det faktiskt riktigt bra garantiinstrument som vi har tillsammans med Finnvera.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vi fördjupade oss i det här till en hel del och hörde flera personer om de här sakerna. Det har anförts att det finns en viss skillnad mellan hur man jobbar i riket med de här frågorna. Tekes, som egentligen motsvaras av landskapsregeringen, tar på ett mer aktivt sätt kontakt med företag och företagsgrupper. Jag missade faktiskt i min presentation att säga att vi föreslår att landskapsregeringen ger ÅSUB i uppdrag att försöka ta fram och åskådliggöra vilka grupper som skulle vara de mest attraktiva att stöda och i vilken form. När det gäller penningstöd så sitter vi fast i nuvarande EU-program, utöver detta kan man inte ge så mycket annat än moraliskt stöd. Vi efterlyser samarbetsformer i alla former.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Tack för det förtydligandet. Det låter bra. Allting går att göra bättre. Vi saknar också en del verktyg, vi har inte skatteinstrumentet. Framförallt när det gäller investeringar i lågkonjunktur så är det en viktig sak som man bör se till att kan ske. Därför hade jag hoppats på att finansutskottet hade en fräsch syn på det.

    När det gäller ÅSUB:s utredning så kunde den var intressant. Vi kan titta på vilka möjligheter det finns och om man skulle kunna studera det lite noggrannare.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! I den utredning som vi då fördjupade oss något i, vi har inte helt fördjupat oss i den, där fick vi av en ÅSUB anställd en mer detaljerad utvärdering. Jag tror att landskapsregeringen också kan få samma redogörelse, om de inte har fått det. Just detta att man skulle gå in och plocka ut vissa delar och få statistik på det eller ta in uppgifter om vilka förväntningar företagen har osv. Det görs nu över ett jättestort spann. Man frågar detta av 200 företag på Åland. Man har kunnat konstatera att de som man kanske främst skulle önska att svarar på dessa frågor så gör det inte. De finner det inte riktigt nödvändigt, om man får uttrycka sig så. Det skulle vara viktigt att få in alla företags utvecklingspotentialer som de ser att landskapsregeringen skulle kunna vara med och hjälpa till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är med tillfredsställelse som jag kan konstatera att det stora reformarbetet som har inletts och som pågår på trafikavdelningen börjar ge resultat. Jag tycker att det är trevligt att få positiv feedback från finansutskottet. Det är jag verkligen tacksam för och det är också min personal på avdelningen som sliter hårt. Speciellt arbetet med att ta fram ett resultat och budgetuppföljningssystem, som faktiskt har skett på trafikavdelningen, kommer att vara ett riktigt bra verktyg när vi nu redan har börjat arbeta med turlistorna för 2012. Det tackar jag för.

    Sedan har jag en tilläggsfråga som rör isvägar. Jag är lite fundersam eftersom vi har berett kommunerna möjligheter att komma in och ansöka om medel för de isvägar som har plogats. En kommun har kommit in med ansökan och en annan kommun har inte kommit in med ansökan. Jag undrar om det är någonting som finansutskottet känner till där och som inte vi på trafikavdelningen har vetskap om?

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Finansutskottet känner nog inte till särskilt mycket mera om isvägarna än vad som står här. Däremot känner vi till att det förekom isvägar senaste vinter. Det har inte förekommit alla vintrar, men i någon form nästan varje vinter. Vi tycker att det är skäl som är värt att lyfta fram här. Det måste bli på kommunal nivå, kanske till och med på del kommunal nivå, det är inte på alla ställen som det är möjligt att ha isvägar för färjor passerar. Isvägar kan utgöra ett komplement till färjturerna när det börjar gå riktigt trögt. Man borde titta på en modell.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Jag har en reservation till betänkandet. Om talmannen tillåter skulle jag gärna först ge några allmänna reflexioner kring betänkandet som helhet.

    Jag skulle vilja understryka att utskottet har gjort några intressanta iakttagelser, som man kanske borde ha utvecklat resonemangen runt ytterligare. Tiden är alltid knapp och det går ju att tänka i andra sammanhang också.

    Den här gången har finansutskottet tittat lite närmare på mätinstrumenten som ska berätta huruvida vi har ett samhälle och ett näringsliv som är progressivt och där det finns en tillväxt.

    Om vi nu tolkar ÅSUB:s rapport som kom här nyligen om den svaga BNP-tillväxten, indikerar den ett samhälle i en långsiktig strukturell kris? Eller vad berättar riktigt måttet BNP och arbetslöshetsgraden? Hur ser tillväxten och expansionen ut i det åländska näringslivet på basen av dessa mätetal? Det visar sig att det berättar ganska litet.

    I ett större sammanhang, som i Finland och Sverige, är de här kurvorna mera relevanta. I ett större sammanhang berättar kurvorna mera om hur landet expanderar. Framför allt är Sverige nu ett land som går starkt framåt. Ekonomin är stark som Pippi Långstrump, säger man enligt OECD om den snabba återhämtningen efter finanskrisen.

    En sak som har varit oerhört viktig för den svenska återkomsten i ekonomin är att man har tillgång till arbetskraft. Det är ju problem som vi har på Åland men också i Finland där man måste överväga om de stängda gränsernas politik är rätt med tanke på det behov av arbetskraft och den matchningsproblematik som finns i Finland, med de arbeten som finns och var arbetskraften vill bo jämfört med regioner där det finns arbetsplatser.

    De åländska siffrorna ser väldigt svaga ut. Men om man tittar på siffrorna närmare så visar det sig att begreppet BNP innefattar också den offentliga sektorn och den offentliga sektorns löner till 20 procent, som ordförande sade. Det betyder att eftersom den offentliga sektorn har hållits nere så har det inte påverkat BNP-siffran på ett positivt sätt.

    Vi kan också konstatera hur viktig och stor påverkan sjöfarten fortsättningsvis har på den åländska ekonomin. Om man tittar på talet för 2009, så om inte utflaggningarna hade ägt rum så skulle vi ha haft en tillväxtsiffra på 8 procent i stället för 2,9 procent som det de facto blev. Det visar vad utflaggningarna har betytt för den åländska ekonomin.

    Ett annat intressant mätetal är arbetslöshetsgraden. ÅSUB hanterar en tumregel, vilket visar att mobiliteten är stor, finns det inte arbeten på Åland då flyttar man bort helt enkelt. Man räknar att om arbetslösheten ökar med en procent då flyttar cirka 100 personer netto bort ifrån Åland. Jag tycker att det är ganska intressanta termer som man kan ha med sig i framtiden när man funderar på de här sakerna.

    Utskottet konstaterar också att landskapsregeringen behöver föra en mera proaktiv näringspolitik. Vi hade ett mycket intressant hörande och inspiration kring hur Tekes arbetar på den finska sidan. Man vänder sig till företagen med finansieringslösningar som är riktade specifikt till det enskilda företaget. Det här är en modell som vi i utskottet tycker att man kunde titta närmare på. Om man kan hitta lösningar, tillsammans med näringslivets organisationer och bankerna, där man har ett paket som man skräddarsyr för olika bolag för att verkligen på ett konkret sätt vara med och befrämja tillväxten i bolagen. Det här är väldigt intressant. ÅSUB, som för Åland är en oerhörd viktig aktör, kunde igen bidra ytterligare genom att göra utredningar kring vilka branscher och vilka segment av branscher som man kunde satsa på för att stärka tillväxten. Likaså ser utskottet behov av att utreda hur utbredd den grå ekonomin är på Åland. Där finns mycket pengar som går förbi de kommunala skatteintäkterna och statsskatten. Det här är ett stort problem i Finland där man tror att 4-5 miljarder går statskassan om intet. Problemet finns också på Åland och behöver tittas närmare på.

    Herr talman! Så till min reservation. Min reservation berör två moment i budgeten där jag ville understryka några saker i motsats till utskottsmajoriteten.

    Jag vill gratulera till en lyckad champagneaktion och ett lyckat evenemang. Det är ju en fantastisk sak att Åland har fått detta. Jag tror också att det är dags att lämna kommersialiseringen av champagnefyndet till någon annan. Utskottet konstaterar mycket riktigt att det här inte är någon myndighetsuppgift. Hittills har oerhörda resurser och tjänstemannatimmar lagts ner på champagnen. Det betyder att andra kärnområden inom t.ex. utbildningsavdelningen blir lidande om man måste satsa så här mycket resurser på den här frågan.

    Därför är det viktigt att föreslå att någon annan part nu tar över kommersialiseringen av champagnefyndet. Jag tycker för min del att det inte är ändamålsenligt att landskapet vare sig anställer projektledare inom förvaltningen eller fortsätter att anlita expertis i den här frågan. Man skulle nu klippa av här och föra över frågan till någon annan aktör. Jag tror heller inte att man ska börja bilda någon egen organisation, stiftelse eller vad man har haft för resonemang. Man skulle gå till en befintlig aktör på Åland. Jag föreslår PAF som redan idag har marknadsföringskanaler, språkkunskaper och internationella kontakter som behövs för att kunna hantera det här framgångsrikt.

    Jag tror heller inte det är bra att landskapsregeringen ska fortsätta att hantera den här frågan med tanke på den internationella kritik som kommer angående fornfyndsdiskussionen. Därför är det bättre att landskapet nu överlåter det till en annan part. Följdriktigt av det här resonemanget borde också vara att man inte heller upptar de 43 000 euro som nu är budgeterade för fortsatt projektledning inom förvaltningen för fyra månader och det fortsatta anlitandet av olika experter. Det skulle överföras till PAF. Landskapet borde nu uppta förhandlingar med dem om den fortsatta processen.

    Angående Bomarsund så har jag länge arbetat för att Bomarsund skulle få ett besökscentrum. Jag tror att det är mycket värdefullt och helt korrekt att satsa på det. Däremot tycker jag att det är lite tvivelaktigt att påföra driftsansvaret till en kommun. Man har kanske tidigare talat om privatisering. Men det är ju inte någon privatisering att föra över det till en annan offentlig aktör. Då är det mycket bättre att landskapet bygger besökscentret av turistiska argument och kulturarvspolitiska argument osv. Och sedan garanterar att det drivs professionellt och i nära anslutning till en kunskapsresurs som museibyrån kan vara, men förstås bjuds caféverksamhet och försäljningsrörelse ut till privata aktörer.

    Det är otroligt viktigt att landskapsregeringen fortsätter med arbetet att bilda fastighetsbolaget som så länge har varit under diskussion. Det är viktigt att man tar vara på de byggnaderna som man redan har och ser till att de hanteras på ett professionellt sätt. Där har vi allt ifrån Eckerö post- och tullhus till Kastelholms kungsgård och Jan-Karlsgården osv. Tack, herr talman!

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Camilla Gunell för en intressant och balanserad diskussion kring de ekonomiska mätinstrumenten. De är inte alltid så lätta att förstå och läsa. Det är självklart som hon säger att det är lite annorlunda i en liten region om man jämför det med ett stort land. Det har diskuterats mycket BNP och arbetslöshet. När det gäller BNP så är det som Gunell sade, offentliga sektorn och sjöfarten har betytt otroligt mycket. För den sakens skull får vi inte klappa oss på bröstet och ta det lugnt. Vi har alltid en liten fördröjning i ekonomin här på Åland. Om vi ska vara ärliga så vet vi inte riktigt i dagens läge vad som kommer att hända. Det gäller att vara observant.

    När det gäller arbetslösheten så har vi i alla fall definitivt inte några stängda gränser.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag hoppas verkligen inte att landskapsregeringen tolkar det som att utskottet menar att man ska slå sig till ro. Tvärtom, utskottet uppmanar landskapsregeringen att vara på sin vakt och verkligen föra en proaktiv näringspolitik, kanske mera handgripligen än tidigare. Och också att landskapsregeringen vänder sig till företagen för att se till att man erbjuder de möjligheter som finns för en fortsatt expansion och att tillväxten går framåt. Tvärtom, det handlar om en mera aktiv roll för landskapet, tillsammans med näringslivets organisationer och banker.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Jag då tycker jag att ltl Camilla Gunell ska vara nöjd med mitt svar. Jag poängterade vikten och betydelsen av att man fortsätter att följa upp och att man har en proaktiv näringspolitik.

    Sedan jobbar vi ihop med organisationer och företag hela tiden och söker lösningar.

    Men som jag sade i en tidigare replik så ett viktigt instrument nu för att kunna trygga en framtida näringslivsutveckling är att företagen har möjlighet att expandera och investera. Ni känner till min uppfattning i den här frågan. Jag anser att vi borde ha plockat fram lite mera pengar för detta för det är jätteviktigt. I det här fallet kanske det finns verktyg men vi saknar pengar.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vad gäller det sista så vill jag för min del betona att vi har hört många i utskottet angående investeringsstöden och jordbrukssektorn. Naturligtvis är det viktigt att det finns resurser där. Eftersom man skruvade fast kranarna 2010 så visar det på att det nu finns ett uppdämt behov och detta tycker jag att vi kan lära oss någonting av. Det är nämligen inte bara inom den branschen som det är på det viset. Skruvar man åt kranarna ett år så kommer behoven längre fram, så är det bara.

    Jag skulle vilja bredda det här och det tror jag att utskottet också gör, man vill betona hela näringslivet. Det är viktigt att den proaktiva, näringspolitiken ska gälla hela fältet, även förstås jordbrukspolitiken. Det brukar vara lite den omvända ordningen ibland i prioritering från regeringens sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Jag håller med mycket av det som ltl Gunell och finansutskottets ordförande tog upp när det gäller proaktiv näringspolitik. Det finns en risk, när man pratar om hela näringslivet, att man glömmer att fokusera. Man skriver inte att det måste handla om export och nya pengar. Att börja bygga upp särskilda lösningar och nya stödsystem åt företag där vi byter pengar med varandra ger inte tillväxt vare sig när det gäller pengar, BNP eller arbetskraft. Jag tycker att utskottet har missat det helt. Man borde ha fokuserat på att det ska vara export och nya pengar in till Åland, inom dessa branscher ska vi satsa mer.

    Jag tycker också om de generella skrivningarna.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vad gäller detta med att byta tjänster och pengar med varandra så påverkar det förstås också tillväxten. Det är inte helt oviktigt. Visst är det som ltl Strand säger, att i den mån man kan främja exporten så är det givetvis positivt. Det är viktigt att efterfrågan finns på marknaderna. Det finns all anledning att Åland hänger med och får fram produkter. Det är väl det som investeringsstöden också handlar om, att se till att livsmedelsindustrin har tillräckligt med råvaror så att expansionen de facto kan ske.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Jag menar att vi har begränsade resurser. Det visar underskotten och då är vi tvungna att prioritera. Då bör vi prioritera sådana som exporterar, turistnäring eller någon annan näringsgren för att få in nya pengar. Det är det som ger tillväxten, kicken och BNP.

    Jag är lite tveksam till det som utskottet skriver om garantier. Inte för garantiinstrumentet i sig, men det är otroligt svårt att räkna ut vad garantin är värd och sätta in den i ett statsstödsförhållande. I de fall är det ofta bättre att ge en peng till satsningen, för då vet man vad man har gett. Men om man har gett en garanti så vet man inte i samma omfattning vad den är värd.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det som jag vill understryka med just den frågan är att vi i utskottet har funnit att ÅSUB skulle kunna titta på vilka branscher som en instoppad skatteeuro ger effekten att det faktisk kommer ut flera euron i andra ändan? Inom vilka branscher och inom vilka segment av branscher kunde euron få den effekt som vi eftersträvar? Att det inte i andra ändan blir ett läckage så att pengarna inte får den effekt som vi vill ha från samhällets sida. Här gäller det att få fram information om var vi ska satsa så att vi får önskat utfall och på vilket sätt man sedan ska satsa. Där tycker jag att ltl Strands diskussion kommer in angående hur finansieringslösningar kunde se ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! I utskottets betänkande står det att utskottet stöder landskapsregeringens strävan att finna en aktör som ska sköta kommersialiseringen. Jag uppfattar att en del av Gunells reservation slår in öppna dörrar.

    När det gäller hanteringen hittills så upplever jag inte att det har varit alldeles tokigt, även om det har varit mycket krävande, att landskapsregeringen som myndighet har haft hand om det. Vi ska komma ihåg att det här är den första aktionen med alkohol som överhuvudtaget har arrangerats inte bara på Åland utan i hela Finland, vilket har betytt att det har krävts ett ganska arbete ministerierna emellan.

    På samma sätt har det också varit viktigt att se till att det finns en respektfull balans när det gäller hanteringen av detta vrak och innehållet i det i förhållande till fornminneshantering.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Till den delen skriver jag också i min reservation att jag är överens med utskottet om att man nu behöver finna en annan aktör som har hand om kommersialiseringen. Då handlar det uttryckligen om kommersialiseringen. Det har varit helt riktigt att landskapet har hanterat alla de delar som har med fornfyndet att göra. Det hör till myndighetens uppgifter att göra det och det är landskapets roll.

    Likaså har jag inte heller någon anledning att vara kritisk till det som hittills har skett och hur man har hanterat frågan hittills. Jag tycker att frågan är välskött. Men nu tycker jag det är dags att ge den del som handlar om kommersialiseringen vidare till någon annan.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är också viktigt att komma ihåg att hela hanteringen av det här ärendet handlar om hemskt mycket mera än evenemang. Det är också landskapets egendom, tillgångar, som ska hanteras. Där finns det också ganska strikta regelverk som gör att vi förstås också ska följa dem. Det är orsaken till att vi behöver en person här emellan som ser till vad en annan part kan göra och vad vi själva måste göra och framförallt dra upp tydliga riktlinjer för det.

    Sedan när det gäller Bomarsundscentret och kärnverksamheten för kommunen, kommunen har ju ett näringslivsarbete. Kommunen själv har också sagt att man är beredd att sköta kontakterna till de kommersiella aktörerna när det gäller Bomarsundscentret. Jag skulle nog säga att det är närmare kommunens kärnverksamhet än museibyråns kärnverksamhet.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Till det sista kan jag säga att jag för min del tycker att tre kockar är en för mycket. Jag tycker det är redigare med en som bjuder ut och en annan part som åtar sig ett uppdrag att bedriva något. Det har ju landskapet gjort många gånger, inte alltid väldigt framgångsrikt. Jag tänker på Jan-Karlsgården som jag är mycket kritisk till hanteringen, men det är en annan historia.

    Jag tycker fortfarande att kommunens kärnverksamhet är vård, skola och omsorg och inte att bedriva den här typen av museal och turistisk verksamhet. Ska man bygga det här så ska man bygga det av andra orsaker och inte pressa Sunds kommun att påta sig detta för annars får man inte något besökarcentrum. Jag tycker det är helt förståeligt att alla kommuner skulle tacka ja till ett sådant här förslag, men det är inte riktigt schyst. Man kunde ha löst det på ett annat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack, herr talman! Till Bomarsunds centret igen, ltl Gunell anser att kommunen inte borde ha åtagit sig det här ansvaret, för det är det som vi har gjort. Vi tyckte att det var så angeläget att få ett besökscentrum så att vi gärna ville hjälpa till med att lösa den frågan. Naturligtvis kommer vi inte att bedriva caféverksamheten eller museal verksamhet. Det här kommer att bjudas ut till en näringsidkare, som kanske finns i Sund eller någon annanstans.  Kommunen kommer inte att bedriva den här verksamheten på något annat sätt än att man bjuder ut den.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Tvärtom, ltl Dahl, jag är inte alls kritisk till Sunds kommun. Jag har mycket stor förståelse för att om en liten kommun får ett sådant erbjudande, ett besökarcentrum, att kommunen vill påta sig driften av det. Men vad ska man då säga? Om man måste ta på sig driften så gör man väl det. Det är klart att en kommun behöver alla arbetsplatser, inkomster och uppmärksamhet som man kan få. Däremot tycker jag att landskapsregeringen inte skulle ställa det här kravet på Sunds kommun. Man skulle bygga det här centret av helt andra orsaker. Sedan kan man bjuda ut de delar där det finns ett kommersiellt intresse direkt till entreprenörer.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack, herr talman! Jag kan inte på något sätt påstå att Sunds kommun kände sig påtvingade det här ansvaret. Det var egentligen ganska intressant och det kom nog som en förfrågan. Något påtvingande av ansvar var det definitivt inte.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tycker att man ska föra ett mera principiellt resonemang här. Betyder detta nu, att om Sunds kommun påtar sig ansvaret för besökarcentret, att nästa gång som landskapet etablerar någon allmännyttig verksamhet i en kommun då ska den kommunen påta sig ett driftsansvar? Är det liksom en princip som man nu har infört från landskapets sida? Eller är det bara som det hopar sig från det ena till det andra?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack talman! Jag ska inte säga så mycket om det här betänkandet. Det är redan grundligt presenterat. Jag tackar utskottet och ordförande för ett bra betänkande.

    Det som oroar är de frågor som vi ställde om den gråa ekonomin fanns på Åland. Åtminstone jag tolkar det svaret på det viset att problemet möjligen till och med är större i det lilla lokalsamhället vad gäller den grå ekonomin. Därför är det nog intressant att vi får en utredning på det området.

    Om champagnen ska jag inte säga mera än att det är viktigt att den kommersiella delen av champagnehanteringen inte längre sköts av förvaltningen. Det kan någon annan göra. Förvaltningen ser till att det går rätt till. Därmed borde det vara bra. Nu är champagneaktionen avklarad och den gav ett bra resultat. Vi ska vara glada över detta.

    Sedan till detta som kanske är det mest positiva i utskottet. Finansutskottet har i flera betänkanden under mandatperioden efterlyst bättre budgetdisciplin.

    Vi fick i utskottet en presentation av det nya resultat- och budgetuppföljningssystemet. Det gav hopp om en mer tillförlitlig budgetering framöver, i synnerhet vad gäller sjötrafiken. Av det systemet fick man en bra bild. Man kunde få uppgifter månadsvis och man kunde jämföra mellan åren. Man visste hela tiden situationen och man kunde slå in hur man ligger till på bränsle, lönerna och andra olika delar. Det var väldigt positivt.

    Oljepriset rår vi inte över. Där får vi nog finna oss i att de ändringarna som sker i oljepriset har inte vi makten över. Men de övriga driftskostnaderna kommer att bli enklare att hålla ordning på. Hela uppföljningen kommer att bli bättre enligt min uppfattning. Det betyder också sedan att behovet av tilläggsbudgeter kommer att minska. Jag tycker att vi har gjort det bra när vi många gånger har påpekat den här biten. Nu har man inom förvaltningen kommit till ett resultat som jag tycker verkar se bra ut. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Jag upprepar det som jag sade tidigare; det reformarbetet som har inletts på trafikavdelningen börjar ge resultat. Jag vill igen säga att min avdelning gör ett fantastiskt jobb med det här reformarbetet och budgetuppföljningen som absolut är ett måste för att vi ska kunna hantera kostnaderna inom skärgårdstrafiken.

    I dagsläget är det största hotet mot skärgården de skenande, galopperande kostnaderna inom skärgårdstrafiken. Vi har tagit tag i kostnaderna och vi arbetar progressivt fortsättningsvis med dem, precis som finansutskottet har efterhört och efterlyst vid flera andra tillfällen.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Jag har många gånger varit kritisk till kostnadsutvecklingen. Nu vill jag berömma, därför att nu ser jag att man håller på att nå resultat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Denna budget är lagtingets sista budget. Så det är dags, herr talman, att summera denna lagtingsperiod från den ekonomiska sidan.

    Detta lagting har under sin fyraåriga mandatperiod beviljat regeringen 700 miljoner för landskapets driftsutgifter. Motsvarande summa från föregående mandatperiod var 600 miljoner. Alltså har detta lagting ökat driftsutgifterna med 100 miljoner på fyra år.

    För överföringsutgifterna är motsvarande summa 380 miljoner för denna period mot 320 miljoner under föregående mandatperiod.

    Detta lagting har beviljat 90 miljoner i investeringsutgifter mot 60 miljoner i förra lagtinget.

    Totalt har 1170 miljoner euro beviljats för denna period, mot 980 miljoner föregående period. Således har denna regering fått 190 miljoner euro mer än den förra regeringen.

    Herr talman! Tittar vi på skatteinkomsterna så har vi bringat in 840 miljoner euro under denna lagtingsperiod, 2 miljoner mera än förra perioden, vilket är för mig förvånande. Men så är det, jag har kontrollerat det flera gånger.

    Sedan har det kommit inkomster från bland annat avgifter, räntor, PAF-medel, överföring från pensionsfonder och inkomster från EU. Det har inte räckt till som vi alla vet. Slutresultatet har blivit ett underskott om ca 100 miljoner euro så detta år är till enda.

    Herr talman!  Tack vare att landskapet mellan åren 1995–2006 sparade 150 miljoner så har ingen upplåning behövts. Nu återstår 50 miljoner i sparade pengar som finns som likvida medel och i utjämningsfonden.

    Dessa siffror är mycket anmärkningsvärda. Jag är förvånad att det inte har lyfts upp tidigare, utan ni i den sena timmen.

    Dessa 50 miljoner kan snabbt minskas till noll med följd av ett underskott som kan bli ohanterlig om inte framförallt nettodriftskostnaderna bringas under kontroll.

    Nästa lagting och regering kan nog inte räkna med någon höjning av nettodriftskostnaderna utan en frysning av dessa kostnader från 2011 års nivå och några år framåt är nödvändigt. Sedan kan man alltid ändå öka utgifterna om man ökar inkomsterna. Detta måste vara till eftertanke för det kommande lagtinget. De här pengarna har vi gett till regeringen. Regeringen har sedan förbrukat dem, säkert har det sparats lite, man har inte gjort sig av med allting, men dock är vi i en sitter prekär situation. Detta om ekonomin i allmänhet.

    Herr talman! Några ord om dispyten i lagtinget, då vi diskuterade tilläggsbudgeten senast, mellan ltl Roger Jansson och mig, om kostnaderna för Föglötrafiken före och efter Skarvens tillkomst.

    Ltl Jansson hävdade att trafiken med Skarven var ca 1 miljon dyrare än vad trafiken var med Knipan och Lotta II. Det visar sig nu, efter siffror från trafikavdelningen som lades från för finansutskottet, att Jansson hade fel och jag följaktligen hade rätt.

    Trafiken har blivit ca 270 000 euro dyrare eller ca 10 procent. Vi ska minnas att Skarvens kapacitet har ökat med 100 procent mot kapaciteten på Knipan och Lotta II. Vi vet också att Knipan och Lotta II fraktade 280 000 ton fordon mot Skarvens 340 000 ton fordon, alltså en ökning med 60 000 eller 22 procent. Således är trafiken idag billigare per fraktade enheter än vad Knipan och Lotta II var. Detta som en rättelse till ltl Janssons uttalande i lagtinget.

    Till sist kommer talman, aviserar jag ett ändringsförslag under moment 48.20.22 Upphandling av sjötrafik. Jag föreslår att landskapsregeringens förslag under detta moment minskas till 1, 2 miljoner så att exempelvis den tvärgående trafiken dras in under september till december detta år, eller alternativt att den pågående reformen bringar lika mycket besparingar så att trafiken kan vara ograverad.

    Herr talman! I gengäld vill jag öka på moment 48.30.77, vägbyggnad och vägförbättringsarbeten med 400 000 euro till 850 000 euro. Som det nu är kommer inte ett enda vägbygget från hösten att påbörja och ett år framåt. Där här kan inte fortgå i och med att landsvägarna också på fasta Åland behöver förbättras.

    Jag läste häromdagen i tidningen att bla Järsövägen var i uruselt skick och att man förväntar sig en förbättring av den lättare trafiken. Här kan det finnas pengar att omförhandla från sjötrafiken till vägbyggnationen på fasta Åland. Tack, herr talman!

    Talmannen

    Finns ändringsförslagen på papper? Det kommer.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det är en fantastiskt hur oppositionens bästa vän, som man måste kalla ltl Runar Karlsson, lägger ut texten. Så här i ett kvavt klimat är det riktigt förfriskande att få de här läktarna från talarstolen. Det är inte första gången som det kommer därifrån. Det här har vi från oppositionen påpekat under hela perioden, att man gör för lite för att ta tag i den ekonomiska situationen när intäkterna har vikts på det här viset. Det här har lyfts upp många, många gånger tidigare. Men det är första gången som en centerpartist säger det så här tydligt och som dessutom själv har varit med i regeringen. Det är ju mer hedervärt att erkänna att man har gjort fel.

    Det har också nämnts att man borde ha haft ett utgiftstak som kanske skulle ha lagts vid 300 miljoner euro. Det är inga nyheter. Det har också många gånger sagts från mitt parti och från övriga oppositionspartiers sida att det blir det kommande lagtinget som får alla bekymmer i famnen. Det är inte några nyheter. Det var bra talat, ltl Runar Karlsson!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag kan inte tro att det är tokigt att föra fram sanningen i lagtinget. Jag för fram de relevanta siffrorna som detta lagting har varit med och godkänt.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Nej, herr talman. Det är hedervärt att inse, erkänna och berätta att kejsaren är naken, att han inte har en tråd på kroppen och inte valsa med i den versionen att hans kläder jättefina.

    När det gäller den ekonomiska politiken så borde den här perioden ha innehållit mera krafttag för att nedbringa landskapets utgifter. Men det har inte gjorts och problemet kvarstår. Nästa lagting får det betydligt kärvare då fickorna redan från början i princip hänger på utsidan, förutom det första året som man klarar av i den här takten. Sedan gäller upplåningen eller drastiska åtgärder, då blir det kännbart.

    Det är hedervärt om man kommer till insikt. Det ska man alltid berömma. En dåre ändrar aldrig åsikt, en klok man kan ändra sig. I det fallet är Runar Karlsson en klok person.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det här är ju relevanta siffror. Jag anklagar inte direkt regeringen utan jag konstaterar att de har beviljat de här pengarna.

    Jag kan också konstatera att det är helt rätt, i lågkonjunktur ska man använda sparade pengar. Man har använt 100 miljoner av 150 miljoner, vilket jag inte heller tycker är fel. Men jag ger ett varnande finger för framtiden. Det måste svänga nu, annars går det inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag är lite förvånad över att ltl Karlsson kommer med detta nu. Det kunde ha varit skäl att ha talat och inte tigit i ett tidigare skede. Nog har vi ifrån oppositionen gång på gång försökt säga här i lagtinget att det som sker är att man tömmer kassaskrinet. De så kallade guldpengarna är slut 2012. Det som man har minskat på är överföringarna och investeringarna medan driftsutgifterna har bestått och till och med ökat med 100 miljoner under den här mandatperioden, som ltl Karlsson påstår.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag har flera gånger varnat för ekonomin och att man måste vara återhållsam.

    Som jag sade i inledningen av mitt anförande så är det här ett bokslut som jag själv har valt att göra i och med att det är lagtingets sista budget av 10-12 budgeter inklusive tilläggsbudgeter. Vi har nog beviljat pengar och vi har varje gång sagt; ”inga mer nu, det får räcka nu”. Sedan har det blivit samma sak igen. Nu är det samma sak igen. Jag har inte sett ett enda motförslag från någon om att vi skulle minska tilläggsbudgeten. Kan hända lite från socialdemokraterna, men det är inte så dramatiskt. Jag tar tillbaka detta, men det borde vara mera.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Hur man än vänder och vrider på sig så är ltl Karlsson en del av regeringsblocket. Han har också varit minister under två av de fyra åren som regeringen har funnits. Nog tycker jag att ltl Karlsson också har ett eget ansvar för att kostnaderna har ökat.

    Det som förvånar mig är att ltl Karlsson har varit med i finansutskottet under den här behandlingen, varför lyfte han inte frågan då så kunde vi ha diskuterat saken? Jag tycker det är viktigt att komma med bokslut över den här mandatperioden. Jag tycker också, i likhet med Karlsson, att man inte har fört någon stor ansvarsfull ekonomisk politik, som man påstår från regeringen. Sanningen är att driftsutgifterna har ökat, man har sparat på utgifter och transfereringarna och guldpengarna är slut 2012.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag visste att den frågan skulle komma: Vad har Karlsson gjort då? Jag kan informera att under den tiden som jag var minister, 2000-2009 så ökade kostnaderna på trafikavdelningen med 15 procent medan kostnaderna för hela budgeten ökade med 47 procent. Jag anser att jag var ytterst återhållsam under min tid. Det har jag siffror på, det finns till och med sådana i salen som ibland håller med mig om det.

    Det är också den krassa verkligheten och det är också sanning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det var en märkvärdigt kraftig kritik mot den landskapsregering som Runar Karlsson själv har suttit i, ansvarat för och stött den ekonomiska politiken via sitt parti.

    Jag frågar mig varför inte ltl Karlsson har stött moderaternas och oppositionens tidigare förslag som har varit synnerligen konkreta? Jag kan börja med den första stora finansmotionen som vi hade från vårt parti i 2008-2009 års budget med mycket stora, tiotal miljoner, besparingar. Inte stödde Karlsson dem då. Vad tänker nu kollegan Karlsson göra den återstående tiden av vår mandatperiod under budgetåret 2011? Ledamoten har varit med i finansutskottet och behandlat en tilläggsbudget. Jag antar att ledamoten har lagt de här förslagen där. Låt oss höra!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! För tredje gången; det här är ingen kritik som jag framför. Jag lägger fram siffror som är verkliga. Det är för att väcka oss allihop, att vi måste strama åt.

    Angående oppositionens motioner plus och minus så kan det hända att det inte finns så hemskt mycket besparingar trots allt i dem om man börjar syna dem lite mera. Man pratar ofta om effektivare verksamhet, samhällsreform och andra saker i svepande ordalag som ska göra besparingar. Jag kan inte se att det kan finnas sådana summor som kan vara avgörande. Det är klart att det hör alltid till att oppositionen har lättare att spara än regeringen. Så är det också i verkligheten förstås.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Jag kan bara tala för moderaternas åsikter när det gäller ekonomin. Vi har sannerligen, i separata förhandlingar med landskapsregeringen, i konkluderande finansmotioner, föreslagit tydliga långsiktiga besparingar och vissa kortsiktiga besparingar också. Inte har jag märkt något större stöd ifrån ltl Karlssons sida. Men nu är det läge för ltl Karlsson att säga vad han avser att göra under 2011.

    När det gäller Föglölinjen angående att Roger Jansson hade fel så redovisade jag exakt här med bokslutet och med budgeten för vad de siffrorna talade om. Jag har inte hittat på några siffror överhuvudtaget.

    Runar Karlsson hade lite hörsägen bakom sina siffror på den tiden så det är värdefullt att kollegan nu jobbar vidare med sina siffror. Men jag redovisade tydliga siffror. Om sedan siffrorna var felaktiga och bokslutet var redovisat fel, när Runar Karlsson satt i landskapsregeringen, så det kan jag tyvärr inte ta ansvar för.    

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Siffrorna för det specifika året som Jansson råkade lyfta fram var inte fel. Det var exceptionellt just för det året. Man måste titta på lite längre sikt. De siffror som har givits till finansutskottet har man fått från tjänstemannahåll, de har jag utgått efter och de visar helt annat. Så är det, herr talman. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Ltl Karlsson, det där var ett slag under bältet på hela skärgården. Det är liksom första intrycket. Det var nog ett slag under bältet på regeringen, kanske t.o.m. på centerkollegorna. Skärgården ska inte stå tillbaka för vägbyggnadsanslagen när det gäller trafiken som är så livsviktig för oss. Vi har under 15 års tid stått tillbaka när det gällt utbyggnaden, vilket ltl Karlsson borde komma ihåg.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Under många, många år har man alltid favoriserat trafikpengar till skärgården på bekostnad av fasta Åland. Det har jag också siffror som belägg. Man har hela tiden ökat procenttalet. Inför den här budgeten sades det att det var kärvt ekonomiskt, man skulle inte ta upp mera pengar för investeringar och det fann jag mig i. Man sedan kommer det en tilläggsbudget på 1, 7 miljoner för skärgårdstrafiken. Då finns det helt plötsligt pengar. Därför måste jag göra en markering och säga att det också måste finnas någon sorts fördelning. Vägar måste också underhållas på fasta Åland.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Om vi hade skjutit till investeringspengar tidigare för att bygga ut skärgårdstrafiken, då hade vi haft pengar till mycket annat idag.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! De investeringarna kostar 200 miljoner som vi just har fått reda på här för ett tag sedan. De är inte heller gratis.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tycker kanske nog att ltl Runar Karlssons kritik är lite onödigt hård mot landskapsregeringen. Jag tycker att ltl Runar Karlsson borde känna att vi vid otaliga tillfällen har suttit och med konstruktiva förslag försökt få ner driftutgifterna, överlag gäller det alla avdelningar inom landskapsregeringen. När man sedan tittar på skärgårdstrafiken så förstår jag inte hur inbesparingen skulle se ut och varför det skulle bli billigare om man tar pengar från ett moment och flyttar dem till ett annat. Slutsumman är ändå densamma.

    Avslutningsvis skulle jag vilja säga att det är på gränsen till lite små fult att ställa skärgårdstrafiken mot väganslagen på fasta Åland. Jag tycker nog faktiskt att det är under en tidigare trafikministers värdighet att spela ut politikområden mot varandra på det här viset. Självklart vill alla här att vi ska ha en fungerande skärgårdstrafik. Vi vill att vägunderhållet ska skötas i god ordning på fasta Åland också.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Nästa lagting kommer att behöva ställa många områden mot varandra om vi ska kunna ro detta land, den saken är helt klar. Så är det i politiken, man väljer att prioritera såsom man tycker att det är bäst.

    Sedan, för fjärde gången, herr talman, det var inte kritik till landskapsregeringen. Jag sade exakt så här: Detta lagting har under fyra års mandatperiod beviljat regeringen så och så mycket pengar. Jag har inte sagt att regeringen har gjort direkt fel. Det var en redovisning av de pengar som lagtinget har beviljat för regeringen att handha. Det var kanske kritik också mot mig.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Nog tycker jag att ltl Runar Karlsson skulle kunna vara så pass ärlig från talarstolen här i plenisalen att han erkänner precis som det är, att det här är hårt svidande kritik som han riktade mot den egna landskapsregeringen. Han är uppenbarligen ytterst missnöjd med det sätt som vi har hanterat det. Det är ju självklart att det var undertonen i ledamotens anförande.

    Jag kan inte acceptera att skärgårdstrafiken ska ställas mot andra politikområden. Alla politikområden är viktiga, men man måste också få någon sorts form av existensberättigande när man bor i skärgården, utan att man för den sakens skull ska behöva skrivas på näsan, vid varje upptänkligt tillfälle, hur dyr skärgårdstrafiken är.

    Sedan jag tillträdde har vi inte gjort någonting annat än jagat kostnader inom skärgårdstrafiken. Jag har fått den elogen från finansutskottet, vilket jag tackar för igen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det konstiga är att när jag själv valde att göra det här bokslutet, efter de här fyra åren i lagtinget och konstaterade dessa siffror, skulle jag ha tigit då? Hade det varit rätt? Nej, sanningen är alltid rätt att säga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Margaret Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Man blir lite förvånad över att saker och ting ska ställas mot varandra. Men om vi ska tala om vägarnas skick så kan jag nog säga att många av vägarna i skärgården är i väldigt dåligt skick. Det har blivit mer och mer tung trafik som gör att de vägar som man byggde på 60-talet, som man inte har gjort någonting åt, håller helt enkelt inte.

    När det sedan gäller att man skulle dra in tvärgående linjen så börjar faktiskt tvärgående linjen vara en inarbetad linje som sköter om väldigt mycket av företagarnas transporter. Jag tycker det är lite konstigt att man säger det mitt i en period när man redan har skickat ut turlistor. Vi har bytt turlistor bra många gånger under det här året för att faktiskt försöka spara och det är inte roligt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Nej, det är inte roligt att spara, det håller jag med om. Det är inte roligt att spara inom något område. Jag vet också att infrastrukturen inom trafiken kräver stora investeringar i framtiden. Vill man då finansiera det internt inom avdelningen så måste man ta det på driftutgifterna. Annars måste avdelningen få mera pengar och då måste någon annan avdelning få mindre pengar.

    Gott folk, det är prioritering och det är det som är politik.

    Ltl Margaret Lundberg, replik

    Ja, jag tror nog att vi alla är medvetna om att vi behöver prioritera. Det har vi också försökt göra. Nog har det svidit att som skärgårdsbo behöva gå med på att minska så pass mycket på trafiken som det har gjorts, trafiken har inte heller varit förutsägbar. Jag tycker nog att vi har försökt.

    När det gäller investeringar så måste man göra dem för att kunna möjliggöra mindre driftskostnader. Det är ingenting som kommer att kunna göras i en handvändning. Vi har ju väntat länge på Åva-Jurmo projektet som skulle medföra att man skulle få betydligt mycket mindre driftskostnader. Men vi har inte kommit så långt med det heller.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Åva-Jurmo var jag själv med och initierade. Tyvärr är lagstiftningen så att det är långa handläggningstider med miljökonsekvensbedömningar, vägplaner och eventuella besvär. Allting tar tid. Lagtinget har också varit med och beslutat det i lagstiftningen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Sedermera salige bortgångne Lasse Wiklöf brukade alltid ha ett gott humör även i tunga stunder. Han brukade komma fram till mig, kanske klappa på mig på axeln och säga; "det är kul med plenum eller hur Danne?" Ni vet hur Lasse var. Man måste verkligen säga att det är kul med plenum. Nu är det just ett "Lasse Wiklöf tillfälle" när det är kul med plenum.

    Jag brukar diskutera känslor här i talarstolen. Man vet faktiskt inte om man ska skratta eller gråta inför sådana här utspel. Det här är Ålands lagtings plenum, inte världsmästerskapen i populism, ifall någon lyssnare funderar.  Man kunde gråta inför detta av flera orsaker, dels att den här politiken inte har tagit fäste i centern och liberalerna och blev den politik som majoriteten som regerar skulle ha fört, alltså en stramare ekonomisk politik. Sedan kan man samtidigt skratta åt att Runar Karlsson nu har skrivit ett kvitto på den kritik som oppositionen kommit med under den här perioden, att man inte har gjort tillräckligt.

    För att repetera den kritiken så är det inte någon som tror att man under den här perioden helt skulle ha klarat sig utan att ha tagit av de sparade pengarna. Men man kunde ha tagit betydligt mindre och haft strukturella förändringar genomförda så att problemet för nästa lagting inte skulle ha varit så stort, vilket samtliga oppositionspartier säger i varierande utsträckning.

    Att komma till insikt så här sent gör varken från eller till, tyvärr. Även om jag är glad för att man kommer till insikt, som jag sade i en replik.

    Jag kan ju bara tänka mig hur det känns för er andra lagtingsledamöter som har fått ta det här ansvaret för både den förda och framförallt den icke förda politiken, vilket kanske framgick också av replikrundorna.

    Kontentan av det här; det enda vi vet med säkerhet är att mycket av de här problemen kvarstår till nästa lagting. Ni och alla där ute som skriver på medgivande för kandidatur i lagtingsvalet ska veta att det finns en risk att man blir vald och då måste man ta sig an den här problematiken. Då har man inte längre hur mycket pengar som helst, guldbyxorna är försvunna. Det blir nästa valperiods stora utmaning för oss som ställer upp och för dem som blir valda. Nog om detta.

    Talman! Till sak, jag tycker för övrigt att man ska notera att ltl Runar Karlsson mycket förtjänstfullt ställde upp för mig och var ersättare under beslutsmötet, eftersom jag hade privata angelägenheter som var tvingande. Jag var dock med under hörandena och i praktiken under utskottets arbete.

    Det är lite märkligt att den här insikten, som ltl Runar Karlsson har fått, att han inte hade den insikten under beslutsmötet. Då hade de här sakerna kanske till och med varit med i utskottets betänkande, åtminstone i en reservation. Det sägs i reklamen; "huvudvärk kan komma plötsligt". Tydligen kan insekter komma plötsligt. Det är var och en fritt att komma på saker vid olika tidpunkter.

    Jag får ändå tacka för att ltl Karlsson kunde ställa upp som ersättare.

    När det gäller betänkandet i sak så är det för första inte så lätt att komma med några nya krutsorter så här sent i debatten, vilket ltl Karlsson för övrigt lyckades med. Jag kan inte heller säga att jag kommer med det. Jag tycker att det är viktigt att poängtera diskussionen i utskottet om den ekonomiska utvecklingen och BNP-instrumentets tillkortakommande. Det har slagits upp stort i massmedia att BNP-utvecklingen står stilla. Utskottet förklarar att situationen inte är så illa som en anblick av BNP-utveckling ger. Utskottet skriver att enstaka företags beslut får stor inverkan på hela Ålands BNP. Det är också en stor del av BNP som kommer från offentliga sektorn, cirka 20 procent. Man har för avsikt att minska offentliga sektorn för att dels få ned de offentliga utgifterna men också för att omfördela mellan offentlig och privat sektor. Om BNP till den delen minskar är något som är av godo, eftersom de flesta av oss tycker att vi strukturellt sett har en för stor offentlig sektor i förhållande till den privata sektorn.

    Vidare när det gäller näringspolitiken så tycker jag att det är ett bra initiativ att man skulle ta hjälp av ÅSUB och göra djupare analys om var näringspolitiska stödåtgärder mest lämpar sig för att avgöra var man måste prioritera. Man måste ju prioritera även där. Det finns inte några guldbyxor på näringsavdelning heller. Man kan undersöka dels vilken bransch det ska vara men också delar av branschen. Man skulle låta ÅSUB dels göra analyser men framförallt kanske hjälpa till att förfina de verktyg som man använder för att fortsättningsvis göra den här analysen i framtiden. Det är viktigt tycker jag.

    Till slut, man kan orda om champagnen, vilket jag inte tänker göra. När det gäller trafikavdelningen så har vi rynkat våra pannor i många omgångar i finansutskottet. Nu fick vi en redogörelse för hur man har konstruerat ett nytt sätt att följa upp skärgårdstrafikens kostnader. De bådar gott inför framtiden. Det betyder att man kanske i framtiden har någon aning om vad saker och ting kostar, framförallt vad förändringar kostar och att man kan prioritera även där. Det fina i kråksången är kanske inte att själva verktyget har kommit, utan att man nu får se verkligheten, vilket man inte har gjort tidigare tyvärr. Vi har sett resultatet av det när det har kommit budgeter och tilläggsbudgeter. Man har famlat i blindo och inte kunnat säga något. Man är verkligen värd på trafikavdelningen att få det i ordning. Så upplever nog alla det. Tack talman.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ltl Sundman undrar varför jag inte har tagit fram de här siffrorna i finansutskottet. För det första, så var jag bara delvis med i finansutskottet. Jag var bara med sporadiskt som ersättare åt ltl Sundman.

    För det andra, så gjorde jag det här jobbet i helgen. Jag funderade på att man kanske borde titta på siffrorna och hur det har varit de här fyra åren. Därför valde jag att göra det. I och med att jag gjorde det så valde jag också att framföra siffrorna till lagtinget och till gagn för hela lagtinget.

    Ltl Danne Sundman, replik

    De här siffrorna, vad som har budgeterats i jämförelse med perioden det är någonting som jag själv och andra oppositionspolitiker har rabblat i omgångar och förfärats över. Det är inga nyheter.

    Jag tänkte på att ltl Karlsson skulle ha föreslagit i finansutskottet ändringar mellan sjötrafiken och vägbyggnation. Den insikten kom tydligen också i helgen, vilket är helt okej. Jag säger inte att det är fel men det skulle ha varit bättre om det hade varit med i betänkandet och det kunde ha beskrivits vilket projekt som var aktuellt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Behandlingen av ärendet avbryts och återupptas i morgon. De talare som finns på talarlistan kvarstår till den diskussionen.

    Föredras

    15    Strategi för den åländska skärgårdens trafiksystem ”Kortrutt 2011”

    Landskapsregeringens meddelande (M 3/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 07.06.2011.

    Föredras

    16    Sophantering, solceller, miljövänlig städning och energisparåtgärder

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 37/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2008-2009)

    Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 15/2008-2009)

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2008-2009)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 26/2009-2010)

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. hemställningsmotion (HM 34/2009-2010)  

    Ärendet avförs och upptas till behandling den 07.06.2011.

    För kännedom

    17    Ändring av jordförvärvstillstånd

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 26/2010-2011)

    Svar på en enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges.

    Landskapsregeringen har tagit emot frågan 06.06.2011.

    18    ERUF-stöd till föreningar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 27/2010-2011)

    Svar på en enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges.

    Landskapsregeringen har tagit emot frågan 06.06.2011.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 07.06.2011 kl. 10.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.40).