Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

God morgon, kolleger, kära lyssnare! Jag vet att det låter lite tjatigt, men det krävs alltid en diskussion när lagtinget behandlar särskilt bokslut och revisionsberättelser. Jag tittade tillbaka några år och konstaterar att till exempel i fjol kom revisionsberättelsen till lagtinget i slutet av april, vilket har varit kutym. I år kommer den ovanligt sent, vilket medför att vi kommer att behandla den i november. Det innebär att vi hanterar en revisionsberättelse som gäller 2025, bara några veckor innan vi skriver 2027. Det är inte optimalt för någon.

Än en gång, vi borde se över hur lagtingets arbetsår är uppbyggt för att undvika sådana situationer.
Nu finns det förmodligen skäl till varför den kommer så pass sent till lagtinget i år, och det får vi titta på i utskottet. Men överlag behöver vi nog fundera på våra arbetsveckor.

Tack, herr talman!

Ärade lagting och åhörare! Den här rapporten handlar mycket om finansåret 2024, och anledningen till att den fokuserar på 2024 är att revisionen av detta år genomfördes under 2025. Det är något vi har debatterat tidigare vid olika tillfällen.

En annan del av rapporten handlar om effektivitetsrevisionen, vilket vi också har diskuterat ett antal gånger.

Det som är nytt i denna rapport är den avvikande mening som landskapsrevisionen har gentemot BDO - som utför effektivitetsrevisionen - och det gäller pensionssystemet. Här blir det en revision av revisionen, vilket är lite speciellt.

Det som gör att denna rapport kan väcka ett visst intresse är att synpunkterna från två tunga instanser inte riktigt pratar samma språk och landar i olika slutsatser. Här behövs kanske en analys.

När man tittar på effektivitetsrevisionen, som har diskuterats tidigare, har landskapsregeringen haft möjlighet att bemöta påpekanden. Jag anser att man har gjort det. Man har lyft fram att Keva har uppdraget att göra beräkningar av pensionsansvar samt att utföra prognoser och kalkyler. Så till den delen är det uppfyllt.

Landskapsregeringens svar handlar om BDO:s rekommendationer gällande ansvar över pensionssystemet och helhetsansvaret. Det är relevanta frågor, vilket landskapsregeringen också tycker. Man konstaterar att pensionsadministrationen, inklusive beslut och så vidare, kommer att överföras till Keva den 1 januari 2027. Då skapas det nya förutsättningar, och då bör landskapsregeringen bygga upp någon ytterligare kontrollfunktion. Samtidigt har vi knappa resurser, men sådant som ska göras måste göras.

Det som kan konstateras som positivt är att landskapsrevisorerna under de senaste 2025 åren har utvecklat sitt arbete. Man har utvecklat revisionsmanualer, arbetsmallar och mer därtill. Landskapsrevisionen är under utveckling och det är jättebra. Tack!

Talman!

Det hade varit bra att ha finansministern närvarande i dag när vi diskuterar den fundamentala kritiken av hur pensionsfonden styrs. Det handlar om något så ovanligt som revision av revision, vilket föregående talare var inne på. Dessutom är minister Perämaa ordförande för pensionsfondens styrelse, och det är just deras verksamhet vi ska diskutera nu.

Talman! Det finns en del intressanta observationer i landskapsrevisionens berättelse. Om vi börjar med budgeternas träffsäkerhet kan vi notera stycket som jämför budgetarna med det faktiska utfallet för åren 2021–2024 och där avviker utfallet väsentligt till det positiva. Man kan göra två reflexioner med anledning av detta stycke.

Det första är att det tycks inte vara någon större skillnad om finansministern heter Höglund eller Perämaa, (välkommen in i salen, Perämaa!). Avvikelsen mellan budget och faktiskt utfall, alltså träffsäkerheten, verkar vara ungefär densamma. Det förefaller vara något systembetingat.

Den andra iakttagelsen vi kan göra är att kostnadsbudgeteringen, vilket revisionen medger, har varit tillförlitlig. Men inkomstsidan är nog allt annat än tillförlitlig.

Överlag är kritiken ganska hovsam, med undantag för det som redan nämnts, alltså pensionssystemet.

BDO gör följande iakttagelser: "Pensionssystemet har i dag ingen formaliserad tillsyn, internkontroll och riskhantering ur ett helhetsperspektiv utan arbetar utifrån inarbetade processer som är förknippade med viss intern kontroll, men inte internkontroll ur ett helhetsperspektiv. Med tanke på pensionssystemets ekonomiska betydelse för landskapet anser vi (BDO), att interna kontrollen, interna revisionen och riskhanteringen behöver förstärkas och formaliseras. Även tillsynen av myndigheterna behöver utövas i praktiken.
Landskapets pensionssystem saknar interna kontroller som har utvecklats i omvärlden, särskilt i EU-länder som omfattas av sträng reglering."

Då kan man tycka att det mesta som kan sägas har sagts. Men landskapsrevisorn tycker tydligen att BDO:s utlåtande är lite för mjäkigt och anmäler en avvikande åsikt, där han lägger till följande text: "Slutsatsen om att budgetmedel används på ett sparsamt, effektivt och ändamålsenligt sätt bedöms vara oförenlig med den externa revisorns samtidiga observationer av otydlig ansvarsfördelning, avsaknad av formaliserad tillsyn, internkontroll och riskhantering ur ett helhetsperspektiv. I kombination med avsaknad av kvalificeringskrav indikerar detta att landskapets pensionssystem inte sköts på samma nivå som sådana arbetspensionssystem som tillämpar dessa regelverk."

Det här, talman, är utlåtanden som stämmer till viss eftertänksamhet i ett längre perspektiv.

Finns det något i det här som vi borde ta till oss, både som lagting och som landskapsregering? Då är det iakttagelser kring pensionsfonden och insikt i att vi behöver förstärka och formalisera riskhantering och internkontroll.

Talman! Pensionsfonden omsätter sådana volymer att det måste gå att ha en bra riskhantering. Det handlar trots allt om våra landskapsanställdas pensioner. De förtjänar bästa möjliga omsorg.

Jag avslutar, talman, med att säga att jag hoppas att landskapets pensioner får den riskhantering de förtjänar. Jag hoppas att grunden för en bättre riskhantering kan läggas, exempelvis i budget 2027. Tack!

Herr talman!

För det första, vad gäller träffsäkerheten i förhållande till årsredovisningen, har jag noterat att det har kommit kritik om detta i tidigare sammanhang. Men om vi ser på årsredovisningen för året 2025, så har vi faktiskt en ganska bra träffsäkerhet. Där har budgeten och årsredovisningen stämt överens på ett tillfredsställande sätt. Jag bedömer att vi är på rätt väg. Det ligger i allas intresse att träffa så nära som möjligt.

Den här diskussionen om internkontroll och riskhantering av pensionsmedel är förstås intressant. Vi måste ta det som skrivs där på allvar. Faktum är att vi nyligen, med lagstiftning från förra mandatperioden, gjorde pensionsfonden till en egen myndighet. Det innebär att den har brutits ur finansavdelningens kontroll i större utsträckning. Vi anser att det finns skäl att se över om detta har varit framgångsrikt.

Talman!

Jag tackar för det beskedet.

Diskussionerna kring pensionsfonden kanske egentligen startade redan i förr, förr, förra landskapsregeringen, då man diskuterade etiska hänsyn kring placeringar. Hur vet vi att pensionsfonden inte placerar i kärnvapen i Kirgizistan och liknande?

Vad gäller oförutsägbarheten eller förutsebarheten finns det både och. Effektivitetsrevisionens iakttagelser är till den delen är samstämmiga med finansministerns dvs. vad gäller kostnadssidan så börjar träffsäkerheten vara ganska bra på lång sikt.

Jag tycker det är intressant att intäktssidan är så pass oförutsägbar och har varit det länge, och så är det fortfarande.

Några ord om pensionsfonden. Det finns inte på kartan att vi skulle bete oss ovarsamt med pensionsfondens kapital. Därför måste vi ta till oss eventuell kritik som riktas mot oss, och bättra oss om det anses så. Men som tur är har vi ändå en god situation. Jag har uppfattat att många anser att vi har en god ordning vad gäller praktiken.

Vi har en väldigt hög grad av pensionsansvar genom de fondmedel vi har. Även om det hävdas att det finns risker och att vi måste förbättra den interna kontrollen, har det i praktiken fungerat väldigt bra enligt min uppfattning. Det är något vi kan glädja oss över.

När det gäller intäktsprognoserna, så den diskussionen har vi fört både i utskottet tidigare, och finansavdelningen arbetar på att hitta metoder för att bli bättre på intäktsprognoserna.

Talman!

Med anledning av den repliken kan det vara på sin plats med en liten distinktion. Landskapsrevisionen anklagar inte landskapsregeringen för ovarsamhet; istället lyfter man fram att det handlar om riskhanteringen. Kritiken riktar sig snarare mot det aktiva fondförvaltandet och hur riskhanteringen beaktas i detta sammanhang.

Jag anser att det är absolut värt att arbeta vidare på dessa frågor. Jag tycker att det finns skäl att ta dessa iakttagelser på stort allvar, särskilt när de kommer från två olika instanser; både från BDO och uppkryddat med landskapsrevisionens iakttagelser.

Jag förstår att ledamoten Valve vill framföra lite kritik här, men jag vill ändå påpeka att vi hade en diskussion om framför allt intäktsprognoserna i utskottet. Vi kunde konstatera, som vi också skrev i vårt betänkande, att det blir lite svårt när landskapsregeringen ska lämna budgetförslaget i slutet av oktober. Det betyder att beslutet fattas någon vecka innan, och sedan kommer de slutgiltiga beskattningarna att bli klara i mitten eller slutet av november. Den informationen kommer alltså nästan en månad senare ibland.

Det blir helt enkelt en omöjlig situation att ha en träffsäker prognos i oktober när inte allt är klart ännu. Jag tyckte att det förklarades ganska väl på det sättet.

Det andra jag skulle vilja nämna, gällande pensionsfonden, är att jag uppfattar att kritiken som framfördes delvis var splittrad. Å ena sidan ansåg BDO att vi var för kapitaliserade, å andra sidan menade vi och kanske landskapsrevisorn att vi ändå var ganska bra kapitaliserade.

Talman!

Någon måste komma med kritik också. Skämt åsido, det är avgörande att vi inte passerar det här ämnet slentrianmässigt, vänder blad och går vidare. Den kritik som framförs angående pensionsfondens förvaltning är ganska tung. Det handlar om allas våra gemensamma pensioner, och det berör oss alla. Därför är det mycket viktigt att vi tar till oss den kritiken.

Kritiken riktar sig inte mot en enskild rapport eller något sådant, utan den är formulerad BDO och av landskapsrevisorn och handlar om själva systemet, alltså hur vi har det i dag. Därför tycker jag att det är viktigt att vi noterar detta i den här salen.

Jag ger ledamoten Ekström rätt på den punkten att BDO och landskapsrevisorerna hade vissa avvikande synpunkter. Men specifikt när det kom till förvaltningen av fonden, behovet av riskhantering och internkontroll, var det nog väldigt samstämmigt på den punkten.

Jag skulle säga att man behöver göra en jämförelse, för det lyfts i revisionsrapporten att man inte har tagit höjd för exempelvis ändrade regelverk eller när det kommer till anställda, vilket kan påverka pensionsskulden. Denna skuld kan därför bli mycket högre än beräknat.

Vidare måste man konstatera att efter det kapitaltillskott som skedde i fjol ligger vi strax över 70 % i täckning av den beräknade pensionsskulden, medan finska staten ligger på 30 %. Jag tycker att vi har ganska bra koll på detta.

Jag håller dock med om att uppföljning och transparens är viktiga aspekter som ständigt behöver beaktas. Framförallt eftersom vi under de senaste åren har gått från traditionella aktieplaceringar och ränteplaceringar till andra typer av investeringar som är lite svårare att följa upp.

Talman!

Jag får déjà vu från en tidigare diskussion i finans- och näringsutskottet, som nog har fördjupat sig i den här frågan tidigare, hur själva placeringssätten och möjligheterna har förändrats. Överlag betraktar jag det här dokumentet som en väckarklocka.

Pensionsfonderna har förvaltats på ett visst sätt i många år, och det är inte bara den här regeringen som har haft ansvar för pensionsfonden. Tidigare regeringar har också gjort det. Men vi har sett att utvecklingen har sprungit ifrån oss på flera punkter. Det är just detta som vi bör ta fasta på i det här utlåtandet och uppdatera förvaltandet av pensionsfonden för att trygga en vettig riskhantering, en god internkontroll och en ansvarsfull förvaltning av landskapets pensioner.

Talman!

Jag kommer att hålla mig till min replik på ett mer övergripande sätt. I rapporten står det att verksamhetskostnaderna ökar med cirka 15 miljoner, vilket är löner och köptjänster. Det är säkert korrekt, men det vi aldrig resonerar kring är vad som händer när vi säger upp personal och istället använder köptjänster. Vi har flera exempel, till exempel från ÅHS. Vad blir den faktiska inbesparingen, både för organisationen som helhet och för det åländska samhället? Det är något vi borde diskutera.

Jag vet inte om det går att få med detta i rapporten, men jag anser att det är viktigt. Just nu är det ett otroligt stort fokus på att minska antalet tjänster – tolv, arton och trettio tjänster. Men faktum är att kostnaderna för köptjänster ökar på andra sidan, och kvaliteten blir sämre. Vad vinner vi då på det?

Talman!

Det var en bra fråga. Jag är inte helt säker på att jag kan besvara den i den här kontexten. Den kanske återkommer lite längre fram i dag.

Talman!

Ytterligare en spaning från min horisont är våra investeringar som infrastrukturavdelningen nu ganska hejdlöst sätter ut. Jag såg till exempel en undersökning som gjordes vid Föglö, och den blev nästan 50 % dyrare, eller kanske till och med 100 % dyrare.

Nog borde man väl i något skede också göra en granskning av de prognostiserade kostnaderna för infrastrukturprojekt i relation till det faktiska utfallet. Även om man säger att det ryms inom ramen, så finns det också saker att jobba med, som jag ser det.

Talman!

På den punkten instämmer jag. Det har förekommit många sådana fall, särskilt inom infrastrukturavdelningen. Ett av de tydligaste exemplen är elektrifieringen av färjan i Vårdö. Det skulle kosta 1 miljon, men som istället blev 3,7 miljoner. Vi fick ett spörsmål om detta och diskuterade det ganska ingående.

Det finns väldigt många investeringar inom den sektorn som väcker frågor. Hur är det egentligen med träffsäkerheten i budgeteringen? Avvikelsen kan vara ganska stor.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.