Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Jesper Josefsson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, herr talman! Ålands havsplan klargör vilka åländska havsområden som till exempel är lämpliga att användas för förnybar energi och vilka områden som behöver skyddas. Havsplanen ska enligt lag uppdateras minst vart sjätte år för att införliva nyinkommen information om våra havsområden. Ålands första havsplan antogs i mars 2021 och ska vara reviderad senast 2027 - dvs. om 3 år.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Är landskapsregeringen beredd att tillföra de resurser som krävs för att revidera Ålands havsplan och när tror man att den reviderade planen är färdig för beslut i landskapsregeringen?

Tack, talman! Tack för frågan. Jag inleder med några generella ord om havsplanen och lite hur lagen ser ut. I lagen står bl.a. att syftet med havsplaneringen är att främja en hållbar utveckling och tillväxt samt hållbar användning av marina resurser.
Havsplanen ska bidra till god vattenkvalitet och god miljöstatus. Vidare står det att berörda parter ska involveras i ett tidigt skede och ges möjlighet till samråd och att yttra sig. Processen ska vara öppen och resultat av samråd och höranden och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts ska redovisas under arbetets gång.

Det är med andra ord en omfattande och lång process att ta fram en havsplan, eftersom det involverar praktiskt taget hela Åland, invånare, kommuner och myndigheter på ett eller annat vis. Allt det kommer att vara beaktat i kommande revidering liksom det var i framtagande av den nuvarande som antogs 2021.

Efter att den nuvarande planen antogs har landskapsregeringen deltagit i ett internationellt samarbetsprojekt där de flesta länder runt Östersjön och Nordsjön har deltagit. Projektets syfte är hållbar användning av havsområden med inriktning på klimatanpassning, utveckling av hållbar blå ekonomi, exempelvis havsbaserad vindkraft samt långsiktigt hållbart naturskydd. Det är ganska omfattande projekt. Projektet inleddes kort efter att planen antogs och avslutas sommaren 2024. I projektet har Åland haft en ganska stor och viktig roll genom att projektets koordinator har varit stationerad här på Åland. Genom projektet har vi utvecklat väldigt goda och många kontakter med ansvariga och experter i övriga länder runt Östersjön. Vi har diskuterat de här frågorna och hur de arbetar med sina havsplaner, samtidigt som vi tagit del av de målsättningar och olika arbetsmetoder.

Sammanfattningsvis har vi ett väldigt gott underlag och kunskaper inför kommande revidering av havsplanen. Under det här året planerar vi att göra upp en plan för arbetet med målet att den ska antas senast 2027. Vi kommer att ta nödvändiga resurser i beaktande för budget 2025 så det återkommer vi till då. Detta tas i beaktande när vi tittar på kostnadsramarna tre år framåt.

Avslutningsvis några ord om den nuvarande planen som antogs 2021. Den har visat sig bära frukt, det var via den och de planerade områden för havsbaserad vindkraft som fick upp ögonen för flera aktörer att Åland är en potentiell plats för just det. Det i sig har bidragit med skatteintäkter i form av arbetsplatser, många besök, investeringar och EU-medel samt i slutändan kanske ett helt nytt ekonomiskt ben att stå på.

Revideringen av havsplanen lär säkert kunna ha mer innehåll då det har visat sig vara ett positivt verktyg för utvecklingen av Åland. Värt att nämna är att havsplanen enbart är riktgivande - den ska alltså inte ses som något definitivt utan just för vad den är - en plan. Eftersom världen ständigt förändras så behöver planer också göra det.

Tack, herr talman! Tack för svaret ministern. Det finns mycket att reflektera kring.

Jag vill först och främst hålla med om det som ministern sade, att det var havsplanen som låg till grund för att folk fick upp ögonen för vår potential inom havsbaserad vindkraft.

Tanken med havsplanen är ju att den ska främja en hållbar användning av våra havsområden. Tycket på havet är stort. Vi vill använda det till väldigt mycket. Tanken med havsplanen är ju att man ska undvika krockar mellan de här olika strävandena och värdena. Ett tydligt exempel på det är ju när vissa områden visar sig vara lämpade för havsbaserad vindkraft medan de samtidigt visar sig vara skyddsvärda. Då blir det ju den här krocken som vi har sett och diskuterat tidigare mellan att skydda miljön och naturen eller att producera förnybar energi.

Det är därför som havsplanen, trots att den inte är juridiskt bindande, är viktig för att klargöra för alla inblandade att det här har det värdet, därför planerar vi det området för detta, och det där har det värdet och därför planerar vi det området för detta. Nu verkar det till exempel ha inkommit en hel del ny information om skyddsvärd natur inom Ålands södra havsområden som vi säkerligen ska inbaka i den reviderade havsplanen. Hur ser ministern på behovet av att uppdatera havsplanen innan man går vidare med till exempel utauktionering av områden för havsbaserad vindkraft? Hur hänger de två sakerna ihop?

Precis som ledamot Röblom sade så är planens syfte att jobba för Åland som helhet och ta alla olika saker i beaktande. Och just frågan om naturskydd, miljön kontra vindkraft eller annan exploatering är väldigt aktuell och intressant, inte bara på Åland utan i hela Östersjöområdet och säkert i hela världen för den delen.

Parallellt med det så hoppas jag att vi under våren eller i år åtminstone också kan presentera en strategi för just naturskydd, det är ett parallellt arbete med det här. Vi har ju olika projekt som tangerar det här. Vi har också en plan för hur vi ska inrätta olika naturskydd, var och hur vi ska uppnå de krav vi har samt också hur vi ska förhålla oss till de här procenten. Det är en fråga som vi får återkomma till, men det tangerar det här.

Nu kommer jag faktiskt inte ihåg den exakta frågan av ledamoten. Ställ den igen så ska jag försöka svara på den.

Tack, talman! Ministern svarade delvis på frågan i alla fall, även fast han hade glömt bort den. Det är just hur man kopplar samman arbetet med uppdateringen av havsplanen till när man sedan utauktionerar havsområden för havsbaserad vindkraft. Vi ska komma ihåg återigen att havsplanen är riktgivande. Då är det ju också väldigt bra det som ministern nämnde att regeringen jobbar med en strategi för naturskyddet. Det betyder ju att parallellt med att man uppdaterar havsplanen - ett omfattande arbete som jag mycket väl känner till - så jobbar man med andra dokument som klargör vad som ska skyddas till exempel. Det hjälper sedan i processen också med vad som sedan havsbaserad vindkraft kan användas till. På det sättet svarade ministern på den frågan.

Vi ser fram emot att ta del av den här strategin för naturskydd. Den behövs. All information och allt vi kan ta in för att bli på det klara med hur vi ska använda vårt hårt ansatta hav på bästa sätt så är välkommet.

Det var kloka resonemang som ledamoten har och han svarade väl i princip själv på sin fråga.

Som sagt, havsplanen är riktgivande och en plan som ska skapa förutsättningar så att man har helheten i beaktande.

Svaret på den direkta frågan är att vi kommer inte att hinna revidera planen parallellt med just den eventuella utauktioneringen, vi vet inte när den blir som tidshorisonten ser ut.

Havsplanen ska revideras senast 2027 eftersom det är en så omfattande process. Förhoppningsvis kan vi också inkludera mera i den kommande havsplanen. Men det är som sagt ett väldigt stort arbete. Den havsbaserade vindkraften och naturskyddet är två väldigt aktuella frågor som har ett stort utrymme i den kommande havsplanen.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.