Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Bästa lagting och åhörare. Nu behövs politisk handlingskraft gällande skattegränsproblematiken. Skattegränsproblematiken har ytterligare försämrat våra företags export- och importmöjligheter vilket har negativ påverkan på den åländska konkurrenssituationen och attraktionskraften. Målbilden att osynliggöra skattegränsen har funnits länge, men de politiska framgångarna ter sig ytterst begränsade. Innovativa tekniska lösningar behövs vilket kräver aktiv diplomati i riket och EU.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ser landskapsregeringens tidsplan, målbild och innehåll ut i arbetet med skattegränsproblematiken och som nu ställer höga krav på politisk handlingskraft?


  • Tack, talman! Tack till ledamot John Holmberg för frågan. Det här är en fråga som berör många. Det är inte bara så att många har läst om detta i media, utan många har också i praktiken sett problemen som händer nu den 1 september.

    Jag ska i mitt svar här dela upp det i två delar; en liten beskrivning av vad som har hänt och en nulägesbeskrivning.

    När Finland och Åland år 1995 anslöt sig till EU var ett av de åländska kraven att den skattefria handeln på passagerartrafiken skulle skyddas. Redan då stod det klart att detta skulle innebära ett merarbete och merkostnader för det åländska näringslivet.

    EU:s uppdaterade tullkodex antogs i slutet av 2016 - ett tag sedan alltså - och var tänkt att sättas i bruk för Åland under år 2020. Dock tog det till den 1 september detta år innan regelverket togs i bruk.

    Landskapsregeringen har under en lång tid arbetat intensivt med målsättningen att införandet av den nya tullkodexen ska bli så smidig som möjlig för både näringsliv, privatpersoner samt offentlig verksamhet.

    Landskapsregeringen har deltagit i ett antal arbetsgrupper: Bland annat i den så kallade kundsamarbetsgrupp där även representanter från tullen, Åland Post med flera har varit delaktiga. Man har närmast jobbat med de praktiska frågeställningar. Ytterligare har man deltagit i den expertgrupp där representanter från olika delar av näringslivet och dess organisationer deltagit. Ytterligare har möten med finansministeriet, tullen och skattestyrelsen hållits och till detta ska läggas ett stort antal enskilda möten på tjänstemannanivå.

    Noterbart är att dessa arbetsgrupper har bidragit till ett antal förändringar jämfört med hur utgångsläget såg ut. Exempelvis var den elektroniska deklarationsblanketten betydligt mer omfattande i ett tidigare skede. Tvåstegsförfarandet som gäller nu är även ett resultat av förhandlingarna.

    Landskapsregeringen har i en skrivelse i augusti begärt att finansministeriet ska tillsätta en arbetsgrupp med medlemmar från finansministeriet, tullen, skatteförvaltningen, Åland Post, Ålands näringsliv samt landskapsregeringen. I skrivelsen föreslår landskapsregeringen att arbetsgruppen får i uppdrag bland annat att: identifiera vilka upplevda hinder som påverkar förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet på Åland. Hur påverkas attraktionskraften för privatpersoners bosättning på Åland? Identifiera behov av eventuella ändringar i bestämmelser och lagstiftning pga. den nationella implementeringen av EU:s tullregelverk. Utreda möjligheten att undanröja regelmässiga hinder samt vid behov ta en gemensam kontakt med EU-kommissionen.

    När då de nya bestämmelserna trädde i kraft nu den 1 september överraskades samtliga, även tullen. Den elektroniska blanketten som används för förtullning över skattegränsen, alltså import från Finland, visade sig vara behäftad med ett stort antal problem. Dessa buggar har lovats bli åtgärdade inom kort. Något av detta kan till och med ha blivit gjort här under helgen. Uppdaterade anvisningar för ifyllandet av den elektroniska blanketten har också utlovats inom kort. De anvisningar som finns idag är inte till fyllest.

    Landskapsregeringen noterade omgående problematiken och en strategigrupp tillsattes. Strategigruppen spänner över flera avdelningar och har näringsminister Karlström som ordförande med förvaltningschef John Eriksson som vice. Strategigruppen har rätt att kalla sakkunniga. Gruppen har redan börjat arbeta, haft möten och har även inplanerat möte till exempel i morgon.

    Föregående vecka höll både kundsamarbetsgruppen samt expertgruppen sedan tidigare inplanerade möten och för tillfället håller strategigruppens sekreterare på att sammanställa material för den vidare processen.

    Som bäst diskuterar landskapsregeringen vilken eller vilka åtgärder som kan införas för att underlätta för näringslivet och importörerna även i det korta perspektivet. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:58

    Tack, talman! Skattegränsproblematiken och införandet av den nya tullkodexen har legat som ett stort hot, dels mot den åländska konkurrenskraften, men också mot en fruktansvärd administrativ börda speciellt för våra mindre företagare. Vi på Åland har drygt 2 500 företag. Det här är en fråga som har krävt en utåtriktat politik, en god framförhållning och en förståelse kring de negativa konsekvenserna. Här saknar vi, tycker jag, någon form av självkritik, för framförhållningen har inte varit tillräckligt god. Det känns på något sätt som om landskapsregeringen nog totalt har missbedömt konsekvenserna som skulle ske när tullkodexen implementerades.

    Jag har själv första gången i januari 2020, alltså cirka ett år före det var tänkt att tullkodexen skulle implementeras, ställt frågor och fortsatt att göra så i princip till halva landskapsregeringen gällande implementeringen av tullkodexen. Det var ingen gåta att förstå att detta skulle skapa en väldig oro bland våra företagare och stora, stora komplikationer för vår konkurrenskraft gällande gränshandeln.

    Det är märkligt att landskapsregeringen heller inte tog den utsträckta hand som fanns från förra landskapsregeringen. I budgeten 2020 fanns det med en tjänst som skattejurist som var tänkt att öka kapaciteten på finansavdelningen och också ytterligare förbättra kunskapen kring skattegränsfrågor. Det valde landskapsregeringen att prioritera bort till förmån för tunnelutredning, till förmån för IT-specialister, till förmån för havsbaserade vindkraftverk och till högskolan etc. väldigt lovvärda projekt. Men frågan är, finns det någonting som var viktigare än skattegränsen? Jag tycker inte det. Vad tycker finansminister Höglund?


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 14:00

    Tack, fru talman! Tack för frågan John Holmberg. Jag tycker att skattegränsfrågan förstås är oerhört viktig. Jag tycker att jag i mitt inledande svar beskrev vad som har gjorts från regeringen och från tjänstemannahåll. Vi hörde att det har gjorts väldigt mycket. Man har haft de här arbetsgrupperna, man har jobbat intensivt och man har haft kontakter i princip hur mycket som helst. Man har satsat tid, krafter och resurser på att diskutera lösningar på skattegränsproblematiken.

    Det var väl ingen som först visste hur illa det skulle vara den 1 september. Det visade sig speciellt illa med tanke på att det system som tullen då har, den elektroniska blanketten, visade sig att inte fungera. Det har man också från tullen konstaterat. Blanketten innehåller ett antal buggar som man har märkt i ett sent skede här. Nu väntar vi förstås på att den här blanketten ska åtgärdas med medföljande tydliga och enkla anvisningar, så att dessa småföretagare ska kunna hantera det här. Vi vet också att posten har varit väldigt behjälpliga här och även de andra speditörerna.

    Sedan det som kanske är det viktiga då - som minister Karlström och undertecknad diskuterade här och har diskuterat en tid - det är den politiska dimensionen. Först behöver vi ha en typ av utredning om vad skattegränsen innebär i praktiken som underlag för fortsatta politiska träffar runt den här frågan. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 14:02

    Tack, talman! Det råder inget tvivel om att de tjänstemän - tyvärr har de inte varit så många - som har jobbat med frågan verkligen har jobbat till 110 procent. Det råder inget tvivel om det. Däremot är min övertygelse att landskapsregeringen politiskt inte har gjort allt som de borde ha gjort. Det råder inget tvivel om man ser de svar som jag har fått vid frågestunder och tidigare skriftlig fråga etc. Det känns som att man nog rätt gärna har skuffat problematiken framför sig. Inte ens när tidsfristen förlängdes från den 1 januari 2021 till april 2021 som sedan blev den 1 september 2021, inte ens då tog man tag i problemet politiskt. Det är nu, de senaste veckorna, som man tillsätter en juristtjänst som ersättare för den person som är tjänstledig. Det är senfärdigt.

    Jag tycker heller inte att det finns tillräckligt god framförhållning och kommunikation när det gäller sjösättandet av tullkodexen. Här borde den så kallade piloten ha gjorts mycket tidigare. Jag vet att landskapsregeringen inte har det i sina egna händer, men man borde på en diplomatisk nivå ha fått tidsfristen framflyttad ytterligare.

    Sedan undrar jag också, vem är det som driver frågan från landskapsregeringen? Är det minister Karlström, är det minister Höglund eller är det lantrådet? För det bör finnas en som driver och leder det här projekten.

    Vad jag förstått så finns det en stor risk också att problemen riskerar att förvärras från 2023. Är det detta som de åländska företagen nu har att vänta på? Alltså om drygt ett år kommer situationen att bli ännu värre. Det finns försvårande omständigheter. Jag tycker att det är bra att minister Höglund lyfter problematiken kring effekterna av ett skatteundantag. Här borde ÅSUB eller någon annan instans göra en utredning så att man får svart på vitt på vad skatteundantag betyder för Åland. Jag tror att det är problematiskt om vi nu skapar en opinion som ifrågasätter nämnda skatteundantag, för det är en väldigt enkel bakväg att smita ut genom att lösa det här problemet.

    Sedan också det som ytterligare försvårar situationen, sedan 2018 finns det ingen statistik på den gränshandel som ägt rum till och från Åland. Det beror heller inte på landskapsregeringen. Det beror ju förstås på att tullen och skatteförvaltningen inte har fått ihop sina system. Här borde landskapsregeringen ligga på, för det om någonting är ett starkt argument när vi sedan politiskt ska försöka hitta argument och förståelse för de problem vi står inför. Tack!


  • Minister Roger Höglund (C) Tilläggssvar | 14:04

    Tack, fru talman! Tack för följdfrågan ledamot Holmberg. Vem äger frågan? När det gäller skattegränser och skatter så är det finansavdelningen med finansministern. Den saken är helt glasklar. Sedan tycker att det är en utmärkt lösning att ha den här strategigruppen som omspänner flera avdelningar; näringsavdelningen och regeringskansliet. Man får en bredd och man får förstås en kunskapsbank och flera händer som kan jobba och huvuden som kan tänka. Det var svar på den ena frågan.

    ÅSUB utredning, ja, det är diskussion här om att man skulle begära en ny utredning över skattegränsen och dess betydelse. Vi vet att ÅSUB har en ganska hög arbetsbelastning, det finns en ganska lång kö, men det är på gång att begära en utredning och försöka få in den här.

    Vi vet också, eller tror oss veta, att skattegränsproblematiken kan förvärras här i slutet på 2022 eller 2023, det är lite oklart. Det är ju med i planen här.

    Man kan dela in det här på två sätt. Det ena är den korta lösningen och det innebär att man får blanketter och anvisningar att fungerar på det sättet som det var tänkt och att man löser det akuta problemet för våra företagare. På längre sikt så är det något annat som vi vill ha. Den saken är ju klar. Jag tror inte att vi någonsin kan få skattegränsen osynlig för vårt näringsliv, den kom 1995 och den har aldrig varit osynlig. Skattegränsen har alltid märkts på något sätt, men vi ska få den så smidig och såpass osynlig som det bara går. Det här är ju det längre perspektivet. Förstås när vi har ett material, en utredning över läget och problematiken och vet hur företagen har reagerat på det som hände den 1 september, då har vi ett material att diskutera politiskt vidare. Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.