Andra behandling

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.

Tack, talman!

Jag hade inte möjlighet att delta i debatten i måndags, men jag lyssnade på den på vägen från Helsingfors till Åbo. Den var riktigt intressant och givande.

Jag vill i mitt anförande börja med att rikta ett tack till alla hörande. Det har varit otroligt intressant och givande att få möjlighet att komma på djupet i deras vardag.

Jag vill också tacka kollegerna i lag- och kulturutskottet samt vår eminenta sekreterare, landstingsdirektör Carina Strand.

Bästa ledamöter, jag kommer i mitt anförande att lyfta fram några punkter. Jag kallar det "Ökat behov av stödinsatser", "Ålands folkhögskola", "Ekonomiska konsekvenser", "Undervisningens offentlighet", och sedan kommer jag att avsluta med ett ärende som lyftes i utskottet som rör Michael Sars.

Att skapa en tydligare och modern organisation genom en ny gymnasiemyndighet är ett steg i rätt riktning. En samlad myndighetsstruktur kan bidra till bättre styrning och en mer enhetlig förvaltning av gymnasieutbildningen.

Men reformen innehåller inte bara organisationsförändringar; den handlar till stor del också om bestämmelser för olika stödfunktioner. När man granskar lagförslaget närmare framträder en bild av att lagen mer präglas av socialpolitik än utbildningspolitik. Stora delar av lagförslaget handlar om att bygga ut stödfunktioner, sociala skyddsnät och olika former av elevvård och hjälpinsatser samt att göra dessa lagbundna.

Låt mig vara mycket tydlig: Det är inte fel att satsa på elever som behöver stöd. Tvärtom, det är helt rätt och nödvändigt. Men ett utbildningssystem får aldrig bli så ensidigt att allt fokus läggs på de svagaste, medan man glömmer bort dem som vill och kan prestera mer. Ett utbildningssystem måste klara av båda delarna. Det måste finnas hjälp för den som halkar efter, men det måste också finnas utmaningar, utvecklingsmöjligheter och spetsutbildning för den som vill gå längre. Jag ser i den här reformen i princip ingenting av detta som stärker möjligheterna för ambitiösa, högpresterande elever. Det finns ingenting som skapar fler vägar för fördjupning, acceleration eller spetsutbildning.

Det som oroar inte bara mig utan hela utskottet är det vi har erfarit vad gäller det ökade behovet av stödinsatser. Vi ser nu att allt fler unga behöver omfattande stöd för att överhuvudtaget klara av sina studier. Utskottet konstaterar att behovet av stöd ökar och kommer att kräva mer resurser framöver.

Men det bästa, ledamöter, är ett symtom på ett större problem. För om allt fler elever inte klarar av studierna utan stöd eller omfattande stöd, då måste vi våga tala klarspråk. Problemet ligger då inte i gymnasiet; det ligger tidigare i utbildningskedjan. Utmaningarna ärvs från grundskolan. Finns det en medvetenhet om detta? Jag ska ärligt talat säga att jag personligen inte kände till omfattningen av detta problem.

Jag vill också säga att jag är ganska vag här, likt övriga utskottet, när det gäller siffror, för att inte peka ut olika studieenheter eller kurser. Vi har fått mycket gott material till utskottet, men av respekt för den enskilde och för lärosätena så gör jag som de andra ledamöterna och håller det på ett ganska allmänt plan.

Jag söker inga syndabockar. Om allt fler elever når gymnasiet utan tillräckliga kunskaper eller studieförmåga så måste vi våga diskutera grundorsakerna. Vi kan inte bara bygga ut stödsystem eller reparationssystem när problemen redan har uppstått.

Jag kommer därför att initiera en diskussion i lag- och kulturutskottet, hänvisad till paragraf 18 i arbetsordningen. Den reviderades 2023, och där står det att utskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende till granskning i enlighet med denna paragraf. Jag hoppas att utskottet vill fortsätta diskutera den här frågan och att landskapsregeringen under hösten kan ge oss information om hur man tar tag i de här problemen, som borde vara kända för alla.

Vidare, kring Ålands folkhögskola, känner jag en betydande oro för folkhögskolans framtida roll, både av känslomässiga och ekonomiska orsaker. Folkhögskolan lyfts in i strukturen, men samtidigt kvarstår många frågor. Hur säkerställs att folkhögskolan inte marginaliseras? Hur tryggas den särart och självständiga pedagogiska profil som skolan har? Remissinstanserna har uttryckt oro för att folkhögskolan annars riskerar att bli en sekundär eller lågt prioriterad del av systemet.

Rent känslomässigt, bästa ledamöter, ska vi inte heller glömma bort folkhögskolans roll vid tillkomsten av självstyrelsen. När det ryska tsardömet började falla i spillror augusti 1917, var det hemliga överläggningar mellan företrädare för samtliga åländska kommuner vid folkhögskolan. Det man sa var att man skulle diskutera ett gemensamt brandförsvar, men de facto ville man diskutera en återförening med det gamla moderlandet Sverige.

Vidare, från debatten som jag lyssnade på, talade man mycket om den nya linjen. Den nya linjen är de facto inte ny; den har funnits under flera år på folkhögskolan, men nu lagfästs den i en ny examensförberedande utbildning. Egentligen kanske den linjen är en motsvarighet till det tionde grundskoleåret som det är i Finland. Men det finns frågetecken kring den examensförberedande utbildningen. Var ska denna nya linje rent konkret placeras lokalmässigt? Det finns olika besked och olika viljor i den här frågan. Det har framkommit att många tycker att den borde förläggas i centrala Mariehamn, eftersom det skulle vara det effektivaste. Andra tycker att den borde finnas kvar vid folkhögskolan. Min personliga åsikt är att den här frågan borde ha varit löst innan vi fattade beslut.

Herr talman! Jag kommer att överskrida den rekommenderade taltiden något.

När det sedan gäller de ekonomiska konsekvenserna är de inte tillräckligt utredda, och de har inte redovisats på ett heltäckande sätt. Det finns en samsyn kring detta i utskottet. Frågan lyftes även här i salen. Vi vet att detta innebär ökade personalkostnader, ökade administrationskostnader, ökade stödresurser och sannolikt högre lokal- och investeringskostnader. Det talas om att förslagets kostnadsberäkningar är för låga. Det är ändå den här vägen vi har valt. Så lägger vi mer pengar på Ålands gymnasium, som vice ordförande Sandra Listherby sade i sitt anförande, så måste de tas någon annanstans ifrån.

En liten men ack så viktig fråga rör lärarna. De behandlas inte likvärdigt nu. När man jämför till exempel med när Ålands gymnasieskola kom till, så förde man länge förhandlingar om att avtalen skulle vara på plats så att lärarna skulle ha lika avtal innan man sjösatte reformen. Nu är det inte så; nu har vissa lärare tjänstgöring i 40 veckor och andra i 36. Likabehandlingsprincipen kan man resonera kring.

När det gäller undervisningens offentlighet så tyckte jag att den var svår att förstå, och jag vill förena mig i den analys som ledamoten Johan Lindström lyfte fram här i måndags.

Sedan ytterligare något om Michael Sars. Vad är det man brukar säga? Upprepningar är inlärningens moder. Jag ska passa på att upprepa mig nu när det gäller Michael Sars och varför det är så viktigt att den ska vara kvar. I dagsläget får studerande under 30 praktikdagar på Michael Sars. Det minskar de totala resekostnaderna till praktikplatserna och möjliggör för studerande att få fler praktikdagar. Skolfartyget säkerställer att utbildningen kan fylla branschens behov och bidrar till konkurrenskraft och säkerhet. Ett skolfartyg är mer än ett transportmedel; det är ett flytande klassrum där eleverna samlas i en gemensam miljö, utvecklar samarbetsförmåga samt lär sig ansvar och disciplin. Det nuvarande skolfartyget är ett fartyg med rätt modern maskinrumsövervakning och kontrollrum, samt en utrustning som lämpar sig bra för undervisning för fartygskockar.

Landskapsregeringen har tidigare hävdat att man ska arbeta med Axferries. Det verkar fortfarande vara oklart hur det ska gå till. Från skolans sida säger man att det blir minskad undervisningstid, eftersom resorna till Långnäs kommer att kräva cirka en timme per dag. Det minskar studietiden med 15 % under den här tiden. Fartyget ligger i beredskap, och det är möjligt att fartyget inte finns på plats när man kommer ned. Det kommer att krävas flera lärarresurser eftersom gruppen måste delas i tre på grund av utrymmesbrist. Det blir ökade resekostnader, och man behöver två bilar från skolan. Eget material samt utrustning behövs för förvaring i Långnäs, och fartygets utrustning är delvis föråldrad och det är mindre utrustning.

Avslutningsvis riskerar lagförslaget att skapa ett utbildningssystem där målet blir att alla ska klara sig, men ingen ska få möjlighet att verkligen briljera. Ett modernt utbildningssystem måste hjälpa den som behöver stöd, men det måste också lyfta den som vill nå längre. Tack för att ni har lyssnat.

Tack, talman!

Ledamoten Thörnroos tar upp diskussionen gällande stöd, och jag anser att det är tack vare just detta stöd som vi kan ge extra utmaningar till de övriga eleverna. Det är en del av att lärarna ska kunna avsätta mer tid för den andra gruppen. Så var åtminstone utfallet i grundskolan.

Jag tycker faktiskt redan nu att gymnasieeleverna blir utmanade här på Åland.

Talman!

Jag uppfattade inte någon fråga i repliken, så jag ger ledamoten Löthman en möjlighet till.

Tack, talman!

Ledamoten Thörnroos har alldeles rätt. Jag ställde ingen fråga.

Men frågan blir i så fall: Är det så illa som ledamoten påstår, med den nya lagstiftningen, att ingen kommer att bli utmanad i våra åländska gymnasier?

Talman!

Jag tror att det är att dra analysen kanske något för långt. Jag nämnde i mitt inledningsanförande att det i det här lagförslaget finns mer socialpolitik än utbildningspolitik. Stora delar av lagförslaget handlar om att lagfästa olika former av stöd och elevassistenter.

Jag vill poängtera att jag inte anser att det är fel, men vi måste komma ihåg att det finns en annan grupp studerande som också kan behöva en extra push, nämligen de som är starkt begåvade. De får vi inte glömma bort. Ett utbildningssystem måste kunna hantera båda delarna. Just nu ligger dock tyngdpunkten på den sociala sektorn.

Diskussionen är avslutad.

Föreläggs förslaget till gymnasielag för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Åland folkhögskola för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av del V 2 kap. 9 § 4 mom. landskapslagen om barnomsorg och grundskola för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 22c § 1 mom. 1, 2, 3 och 5 punkterna landskapslagen om främjande av integration för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § 1 mom. 2 punkten landskapslagen om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studie- och examensregister för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.